Gå direkt till :
Visa info ( Klicka här )
Finns inte förarbetet, kommer du till startsidan för att söka förarbeten.
Kvittning i lön( 17 refererade avgöranden av Arbetsdomstolen, listas nedan » Gå direkt till listan )
På Sören Ömans hemsida finns alla Arbetsdomstolens refererade avgöranden sedan 1993 och information om domarpersonalen och statistik. Du kan söka i fritext i alla domar eller göra val nedan i spalten till höger för att t.ex. hitta alla avgöranden med en viss domare, part, ombud, sökord etc.
Andra sökord som kan vara intressanta :
Arbetsbefriad med lönFöräldralönHavandeskapslönHelglönLönLön vid konfliktLöneavdragLöneavståendeLönebidragLönediskrimineringLönetilläggLöneuppgifterLöneökningMånadslönPermitteringslönPremielönSemesterlönSjuklönTidlönArbetsdomstolens egna sökord
( som är mindre konsekventa än sökorden ovan )
Andel avgöranden med skiljaktig mening : 0,0% ( 0 / 17 st. )
Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 17,7%
Andel överklagade mål : 64,7% ( 11 / 17 st. )
Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 23,1%
Andel avgöranden med ogiltigförklaring av uppsägning/avskedande : 5,9% ( 1 / 17 st. )
Utdömda rättegångskostnader per refererat avgörande : 534 240 kr | Median : 265 464 kr
Högsta belopp utdömt för rättegångskostnader : 1 657 348 kr ( i AD 2014 nr 62 )
Avser bara direktstämda mål. Alla belopp är i dagens penningvärde.
Sökningar efter kvittning i lön
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
Sök/Filtrera avgörandena på denna sida :
2021 ( 1 st. )
[ Frånträdande från anställning | Kvittning i lön | Provocerad uppsägning | Skadeståndsansvar för arbetstagare ]
Sammanfattning :
Arbetsdomstolen har funnit att en advokatbyrå genomfört en otillåten kvittning av en biträdande jurists lön genom ett löneavdrag motsvarande nästan en månadslön. Till följd härav har arbetstagaren haft rätt att omedelbart frånträda anställningen och arbetsgivarens i genkäromål framställda yrkande om skadestånd för att arbetstagaren slutat anställningen utan att iaktta sin uppsägningstid har därför avslagits. Arbetsdomstolen ansåg att det inte var visat att arbetstagaren utsatts för trakasserier. Hon har tillerkänts lön och allmänt skadestånd för brott mot kvittningslagen. Däremot ansågs grunden för frånträdandet inte varit sådan att hon har haft rätt till allmänt skadestånd för brott mot anställningsskyddslagen.
» Läs hela rättsfallet AD 2021 nr 40
Lagrum : 4 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 2 § lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : Å.J. & Azzam Advokatbyrå AB
Ombud : Patrik Fallberg & Thomas Söderqvist
Ledamöter i : Jonas Malmberg, Anna Middelman, Stefan Hult, Gabriella Forssell, Johanna Hasselgren, Ewa Edström och Elisabeth Mohlkert. Enhälligt.
Rättssekreterare : Klara Hedlund
2018 ( 1 st. )
[ Avskedande | Föreningsrätt | Förhandlingskrav | Förhandlingsskyldighet | Kollektivavtal | Kvittning i lön | Lön vid konflikt | Löneavdrag | Stridsåtgärd ]
Sammanfattning :
En facklig företrädare för en arbetstagarorganisation, som inte är bunden av kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor med arbetsgivaren, har under lång tid fått lön för fackligt arbete. Fråga om det varit avtalsbaserat eller en av arbetsgivaren ensidigt reglerad förmån. Fråga också om arbetsgivarens indragning av lön för fackligt arbete och beslut att den fackliga företrädaren ska återgå till produktionen inneburit ett avskedande, en olovlig stridsåtgärd enligt 41 a § medbestämmandelagen eller föreningsrättskränkning respektive om arbetsgivaren före indragningen av lönen borde ha förhandlat enligt 13 § medbestämmandelagen. – Även fråga om vissa löneavdrag för andra arbetstagare inneburit kvittning i kvittningslagens mening.
» Läs hela rättsfallet AD 2018 nr 10
Lagrum : 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister | 8 §, 13 § och 41 a § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet | 18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Privata sektorn ) : APM Terminals Gothenburg AB & Svenska Hamnarbetarförbundet & Sveriges Hamnar
Ombud : Anders Karlsson & Jan Bergman
Ledamöter i : Sören Öman, Peter Syrén, Folke K. Stenring (tidigare Larsson) som ledamot sedan 1993, 37 st.
”Tredje man” (förordnad ersättare 2004-07-01)">Folke K. Stenring (tidigare Larsson) som ledamot sedan 1993, 37 st.
”Tredje man” (förordnad ersättare 2004-07-01)">Folke K. Stenring (tidigare Larsson) som ledamot sedan 1993, 37 st.
Utsedd ledamot efter förslag av Sveriges Kommuner och Regioner (förordnad 2016-07-01)">Folke K. Larsson, Karl Olof Stenqvist, Johanna von Hellwig (tidigare Torstensson) som ledamot sedan 1993, 44 st. (2,7% av alla refererade avgöranden; två ogiltigförklaring av uppsägning/avskedande)
Utsedd ledamot efter förslag av Sveriges Kommuner och Regioner (förordnad 2016-07-01)">Johanna von Hellwig (tidigare Torstensson) som ledamot sedan 1993, 44 st.
”Tredje man” (förordnad ersättare 2004-07-01)">Johanna Torstensson, Jörgen Andersson (f.d. enhetschefen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Paul Lidehäll. Enhälligt.
Rättssekreterare : Peter Edin
2017 ( 1 st. )
[ Allmänt skadestånd | Avskedande | Grund för avskedande eller uppsägning | Kvittning i lön | Rättegångskostnader ]
Sammanfattning :
En arbetsgivare har avskedat en butikskontrollant. Domstolarna har funnit att det inte förelegat grund för avskedande men väl saklig grund för uppsägning. Fråga bl.a. om det allmänna skadeståndets storlek och om fördelning av rättegångskostnader.
» Läs hela rättsfallet AD 2017 nr 1
Lagrum : 18 kap. 4 § rättegångsbalken (1942:740) | 38 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : B.H. med registrerad firma A.P vakt & K.T.
Ombud : Fredrik Larsson & Lars Bäckström
Ledamöter i : Jonas Malmberg, Anna Middelman, Christer Måhl, Bengt Huldt, Johanna Torstensson, Susanne Östh och Carl-Gustaf Hjort. Enhälligt.
Rättssekreterare : Marie Lifvendahl
2016 ( 1 st. )
[ Avskedande | Förhandlingsskyldighet | Förhandlingsvägran | Hot | Konsekvensskadestånd | Kvittning i lön | Olovlig frånvaro | Primär förhandling | Skadestånd | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
En barnskötare har varit frånvarande från arbetet eftersom hon inte ansett sig kunna ta sig till arbetet på grund av hot mot familjen. Fråga om hon avslutat anställningen själv eller om arbetsgivaren avskedat eller sagt upp henne samt om det funnits skäl för avskedande eller uppsägning till följd av att hennes frånvaro. Även fråga om arbetsgivaren ska åläggas att betala allmänt skadestånd för överträdelse av bl.a. föreskrifterna i 19, 20 och 30 §§ anställningsskyddslagen då denne utgick från att barnskötaren själv avslutat anställningen (s.k. konsekvensskadestånd). Därutöver fråga bl.a. om bolaget brutit mot viss förhandlingsskyldighet.
» Läs hela rättsfallet AD 2016 nr 63
Lagrum : 18 § och 30 § lagen (1982:80) anställningsskydd | 13 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet | 9 § lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt
Parter ( Privata sektorn ) : Almega Tjänsteföretagen & Förskolsteamet Helianthus Aktiebolag & Oberoende Fria Fackföreningars Centralorganisation OFFC
Ombud : Shahrokh Razavi & Ulrika Karner
Ledamöter i : Jonas Malmberg, Dag Ekman, Inga Jerkeman, Karl Olof Stenqvist, Gösta Rehnstam, Ewa Edström och Anders Hammarbäck. Enhälligt.
Rättssekreterare : Marie Lifvendahl
2014 ( 1 st. )
[ Avräkning | Avskedande | Bisyssla | Företagsledare | Förhandlingsskyldighet | Kvittning i lön | Präst ]
Sammanfattning :
En kyrkoherde har avskedats. Fråga huvudsakligen om församlingen haft rätt att skilja kyrkoherden från anställningen, varvid bl.a. gjorts gällande att kyrkoherden ägnat en övervägande del av sin arbetstid åt privat affärsverksamhet. Även fråga om kyrkoherden omfattats av företagsledarundantaget i anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen har funnit att så inte varit fallet. I avskedandedelen även fråga om beräkningen av lönefordran med anledning av att Arbetsdomstolen ogiltigförklarat avskedandet. Därutöver fråga om rätt till ränta på semesterersättning som utbetalats, rätt till allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen, rätt till viss bilersättning och om brott mot bilersättningsavtalet och slutligen om församlingen brutit mot 16 § tredje stycket medbestämmandelagen, genom att inte upprätta och tillställa förbundet protokoll från den lokala tvisteförhandlingen.
» Läs hela rättsfallet AD 2014 nr 62
Lagrum : 1 §, 18 §, 19 § och 38 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 16 § tredje stycket lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet | 30 § andra stycket semesterlagen (1977:480)
Parter ( Privata sektorn ) : Kyrkans Akademikerförbund & Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation & Veddige-Kungsäters församling
Ombud : Lars Hartzell & Robert Svec
Ledamöter i : Cathrine Lilja Hansson, Dag Ekman, Berndt Molin, Claes Frankhammar, Håkan Torngren, Ronny Wenngren och Annette Carnhede. Enhälligt.
Rättssekreterare : Inge-Marie Nilsson
2013 ( 2 st. )
[ Förhandlingskrav | Kollektivavtal | Kvittning i lön | Tolkningsföreträde om ersättning | Överenskommelse ]
Sammanfattning :
Sedan tvist uppkommit om lön till ett antal arbetstagare har en arbetsgivare och ett fackförbund träffat ett avtal som bl.a. innebar att arbetsgivaren skulle betala visst belopp till arbetstagarna. Tvist har uppkommit om vad som omfattades av avtalet. Arbetsgivaren, som vid förhandlingarna biträtts av en förhandlare från sin arbetsgivarorganisation, har vid tolkningen av avtalet tillräknats vad förhandlaren insett om fackförbundets uppfattning om avtalets innebörd. Även fråga bl.a. om bolaget brutit mot kvittningslagen genom att dra av visst belopp från arbetstagarnas slutlön och om betalningsskyldighet enligt 35 § medbestämmandelagen uppkommit.
» Läs hela rättsfallet AD 2013 nr 79
Lagrum : 34 § och 35 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet | 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister | 1 §, 2 § och 3 § lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt
Parter ( Privata sektorn ) : Facket för Service och Kommunikation (SEKO) & Kylinstallation RÅP AB & Sjöfartens Arbetsgivareförbund
Ombud : Annett Olofsson & Henrik Jacobsson
Ledamöter i : Jonas Malmberg, Hans Blyme, Inga Jerkeman, Kerstin Brodowsky, Karl Olof Stenqvist, Håkan Löfgren (ombudsmannen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Anders Tiderman (f.d. avtalssekreteraren i Industrifacket Metall; tillfällig ersättare). Enhälligt.
Sekreterare : Sofia Andersson
[ Arbetstagarbegreppet | Enkelt bolag | Kvittning i lön | Löneavstående ]
Sammanfattning :
Fråga huvudsakligen om en person som utfört arbete som pizzabagare under ca två månader har utfört arbetet som anställd eller på prov som presumtiv delägare i rörelsen utan att ha varit arbetstagare och utan rätt till lön. Arbetsdomstolen har funnit att han varit arbetstagare och att han har rätt till lön. Därvid tvist om vilken lön som ska utgå, om det föreligger en kvittningsgill motfordran och om pizzerian drivits som ett enkelt bolag eller inte.
» Läs hela rättsfallet AD 2013 nr 21
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : A.A. & E.R. & S.A.
Ombud : Jan Sandin & Per B. Carlsson
Ledamöter i : Cathrine Lilja Hansson, Marianne Jenryd, Kurt Eriksson, Bengt Huldt, Inger Mattsson Kasserud, Per Bardh och Ing-Marie Nilsson. Enhälligt.
Sekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
2012 ( 2 st. )
[ Bevisbörda | Kvittning i lön | Semester | Semesterlön ]
Sammanfattning :
Sedan en taxichaufför väckt talan mot sin före detta arbetsgivare, ett taxibolag, med krav på obetald lön och semesterersättning, har arbetsgivaren kvittningsvis åberopat motfordran avseende påstått oredovisade kontantersättningar från kunder i taxirörelsen. Fråga om vem av parterna som har bevisbördan vid tvist om betalning, redovisning, av de omtvistade kontantersättningarna har skett. Även fråga om det har avtalats mellan parterna att semesterlön ingick i månadslönen.
» Läs hela rättsfallet AD 2012 nr 88
Lagrum : 26 § och 28 § semesterlagen (1977:480)
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : B.D. & Örebroaren Taxi AB
Ombud : Johanna Näslund
Ledamöter i : Cathrine Lilja Hansson, Hans Blyme, Per-Anders Edin, Charlott Richardson, Gun Tidestav, Eva-Lena Danielsson och Ing-Marie Nilsson. Enhälligt.
Sekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
[ Kvittning av rättegångskostnader | Kvittning i lön | Provision | Rättegångskostnader ]
Sammanfattning :
Sex arbetstagare har arbetat som abonnemangsförsäljare med helt provisionsbaserad lön. Fråga bl.a. om arbetsgivaren brutit mot kvittningslagen. Tvisten i målet gäller i huvudsak vilka lönevillkor som kan anses avtalade dels i fråga om de provisionsgrundande villkoren dels i fråga om utbetalningssättet, närmare bestämt om den provisionslön som utbetalades var preliminär med rätt för arbetsgivaren att göra löneavdrag eller inte.
» Läs hela rättsfallet AD 2012 nr 1
Lagrum : 8 § lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : A.R. & A.T. & C.O.N. & H.K. & Handelsbolaget Svenska Dagbladets Aktiebolag & Co & L.A. & R.S.
Ombud : Jan Heilborn & Roine Johansson
Ledamöter i : Cathrine Lilja Hansson, Sören Öman, Berndt Molin, Bengt Huldt, Curt Karlsson, Ann-Marie Stenberg Carlsson och Bengt G. Nilsson. Enhälligt.
Sekreterare : Inge-Marie Nilsson
2009 ( 2 st. )
[ Avskedande | Frånträdande från anställning | Intermittent anställning / Behovsanställning | Konkurrensklausul | Konkurrerande verksamhet | Konsekvensskadestånd | Kvittning i lön | Lojalitetsplikt | Skadeståndsansvar för arbetstagare ]
Sammanfattning :
Fråga om arbetsgivaren har avskedat arbetstagaren eller om hon frånträtt anställningen och om det förelegat skäl för avskedande. Även fråga om arbetsgivaren varit skadeståndsskyldig på grund av brott mot formföreskrifterna i 19 § andra stycket anställningsskyddslagen och om arbetsgivaren gjort sig skyldig till olaglig kvittning då arbetsgivaren inte betalt den semesterersättning som arbetstagaren ostridigt haft rätt till. Därutöver fråga om arbetstagaren, genom att ha bedrivit med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet efter att anställningen upphört, har brutit mot en i anställningsavtalet intagen konkurrensklausul och därmed varit skyldig att till arbetsgivaren utge ekonomisk ersättning i enlighet med klausulen.
» Läs hela rättsfallet AD 2009 nr 40
Lagrum : 7 § och 19 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd | Lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : A.L. & BARAB Redovisning Aktiebolag
Ombud : Jan Södergren & Lars Hartzell
Ledamöter i : Cathrine Lilja Hansson, Dag Ekman, Christer Måhl, Elisabeth Bjar och Margareta Zandén. Enhälligt.
Sekreterare : Kristina Wik
[ Arbetsbefriad med lön | Kvittning i lön | Verkställande direktör ]
Sammanfattning :
En verkställande direktör har i samband med att han lämnade sin anställning träffat ett skriftligt avtal vari bl.a. anges att han är arbetsbefriad och har rätt till uppsägningslön under fyra månader. Fråga dels om parterna dessutom träffat ett muntligt avtal som inneburit att uppsägningslönen villkorats av att den verkställande direktören skulle stå till arbetsgivarens förfogande på visst sätt under uppsägningstiden, dels med vilket belopp uppsägningslönen skulle utgå. Även fråga om arbetsgivaren gjort sig skyldig till brott mot kvittningslagen då uppsägningslönen inte betalats ut.
» Läs hela rättsfallet AD 2009 nr 20
Lagrum : 1 § lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : Förvaltnings Aktiebolaget Rigtfast & P.K. & Satpool Sweden Aktiebolag
Ombud : Hans Potila Strömsnes & Viktoria Lundqvist
Ledamöter i : Cathrine Lilja Hansson, Ulla Erlandsson, Inga Jerkeman, Kerstin Brodowsky, Gösta Rehnstam, Gunilla Kevdal och Inger Efraimsson. Enhälligt.
Sekreterare : Kristina Wik
2006 ( 1 st. )
[ Arbetssökande | Diskriminering | Dröjsmålsränta | Förhandlingskrav | Kollektivavtal | Kvittning i lön | Könsdiskriminering | Offentlig anställning | Polis | Referenser | Rekryteringsförfarande | Repressalier | Statliga sektorn | Ändring av talan ]
Sammanfattning :
En polismyndighet utannonserade tre lediga anställningar som polisinspektör med funktion som yttre befäl. En kvinnlig polis sökte en sådan anställning. Polismyndigheten beslöt att anställa tre män. Med anledning av anställningsförfarandet och senare händelser har uppkommit tvist beträffande i huvudsak följande frågor:
1. Har polismyndigheten gjort sig skyldig till könsdiskriminering genom sitt sätt att dels inhämta referenser, dels sammanställa de inhämtade referenserna?
2. Innebar polismyndighetens beslut om anställning av en av männen att den kvinnliga sökanden blev diskriminerad på grund av kön?
3. Har polismyndigheten genom en senare vidtagen lönesänkning och ett retroaktivt löneavdrag utsatt kvinnan för repressalier i strid mot jämställdhetslagen?
4. Har polismyndigheten brutit mot kollektivavtal genom lönesänkningen och löneavdraget?
5. Har polismyndigheten genom det retroaktiva löneavdraget gjort sig skyldig till otillåten kvittning i lön?
» Läs hela rättsfallet AD 2006 nr 126
Lagrum : 15 §, 17 § och 22 § jämställdhetslagen (1991:433) i dess år 2004 gällande lydelse | 3 § lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt | 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister | 13 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740)
Parter ( Statliga sektorn ) : Staten genom Arbetsgivarverket & Svenska Polisförbundet
Ombud : Carl Durling & Jakob Broman
Ledamöter i : Michaël Koch, Sören Öman, Berndt Molin, Peter Ander, Håkan Torngren, Sven-Olof Arbestål (f.d. förhandlingschefen i Facket för Service och Kommunikation (SEKO); tillfällig ersättare) och Margareta Zandén. Enhälligt.
Sekreterare : Maria Wiklund
1999 ( 1 st. )
[ Aktiebolagslagen | Jäv | Kvittning i lön | Rättegångshinder | Skadestånd | Skadeståndsansvar för arbetstagare | Verkställande direktör ]
Sammanfattning :
Ett aktiebolags verkställande direktör A sades upp med en längre arbetsfri uppsägningstid. Under uppsägningstiden skulle utbetalas gällande månadslön m.m. Senare gjorde bolaget kvittning i lönen under åberopande av en motfordran avseende skadestånd. I tvist mellan parterna rörande kvittningen och bolagets rätt till skadestånd uppkommer i huvudsak följande frågor. – a) Kan bolagets skadeståndstalan tas upp till saklig prövning eller föreligger rättegångshinder med hänsyn till reglerna i 15 kap. aktiebolagslagen? – b) Har ansvarsfrihet beviljats A för samtliga verksamhetsår som avses med bolagets skadeståndstalan? – c) Har A ådragit sig skadeståndsskyldighet genom att på bolagets vägnar teckna avtal med ett försäkringsbolag om pensionsförsäkring för A själv? Vilken betydelse har det att A var jävig? – d) Med vilket belopp skall bolaget utge allmänt skadestånd för brott mot lagen om arbetsgivares kvittningsrätt?
» Läs hela rättsfallet AD 1999 nr 72
Lagrum : 8 kap. 28 § och 15 kap. aktiebolagslagen (1975:1385) | Lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : B.T. & Superfos Emballage Aktiebolag
Ledamöter i : Michaël Koch, Brita Swan, Olle Claesson (f.d. avdelningsdirektören i Arbetsmarknadsstyrelsen; tillfällig ersättare), Lars Josefsson (jur. kand. i VVS-Installatörerna; tillfällig ersättare), Anders Hagman, Gunnar Ericson och Lise-Lotte Ewerhard. Enhälligt.
Sekreterare : Anette Bergene
1996 ( 1 st. )
[ Kvittning i lön ]
Sammanfattning :
Fråga i visst fall om löneavdrag varit otillåtna såsom stridande mot bestämmelser i lagen om arbetsgivares kvittningsrätt eller om avdragen är att betrakta som en sådan i efterhand genomförd korrigering av preliminärt utbetalad lön som inte utgör en kvittningsåtgärd. (Se rättsfallen AD 1977 nr 27 och 101 samt 1980 nr 59).
» Läs hela rättsfallet AD 1996 nr 70
Lagrum : 3 § lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt
Parter ( Privata sektorn ) : HAO Flygbranschens Arbetsgivarförbund & Scandinavian Airlines System & Svensk Pilotförening
Ledamöter i : Hans Stark, Inga Åkerlund, Björn Olsson (byråchef i Arbetsmarknadsstyrelsen; tillfällig ersättare), Ulf E. Nilsson, Anders Hagman, Gunnar Ericson och Stig Gustafsson (chefsjurist i Tjänstemännens Centralorganisation; tillfällig ersättare). Enhälligt.
Sekreterare : Inge-Marie Nilsson
1995 ( 1 st. )
[ Genkäromål | Kumulation | Kvittning i lön | Onödig försening ]
Sammanfattning :
En tingsrätt beslutade att inte pröva arbetstagares lönefordran utan samtidig prövning av arbetsgivarens kvittningsinvändning och ett av arbetsgivaren väckt genkäromål ävensom att sammanlägga målet med andra tvistemål. Beslutet överklagades av arbetstagaren med stöd av 49 kap. 7 § rättegångsbalken. Arbetsdomstolen finner att prövningen av arbetstagarens lönefordran oskäligt uppehålles, om kvittningsinvändningen, genkäromålet och andra tvistemål skall prövas samtidigt. Domstolen förordnar om att kvittningsinvändningen skall avvisas, att prövningen av genkäromålet skall anstå till dess lönefordringen prövats och att målet om lönefordringen skall särskiljas från övriga tvistemål.
» Läs hela rättsfallet AD 1995 nr 154
Lagrum : 9 § andra stycket lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt | 49 kap. 7 § rättegångsbalken (1942:740)
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : Enia Återvinningscenter Aktiebolag & J.C.
Ledamöter i : Hans Stark, Bengt Huldt och Björn Rosengren. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Gertrud Forkman
1994 ( 2 st. )
[ Genkäromål | Kvittning i lön | Verkställande direktör ]
Sammanfattning :
Mellan å ena sidan en arbetsgivare, ett bolag, och å andra sidan en verkställande direktör, B, i bolaget träffades ett anställningsavtal enligt vilket B hade rätt till bl.a. avgångsförmåner. Under anställningstiden förvärvade bolaget en fastighet, vilken B hyrde av bolaget. Sedan B väckt talan mot bolaget och yrkat att detta skall till honom utge avgångsförmåner m.m., har bolaget bestritt käromålet samt anhängiggjort ett genkäromål och därvid gjort gällande bl.a. att B till följd av en utfästelse från hans sida är skyldig att till bolaget utge ersättning för kostnader för förvärv och hållande av den fastighet som bolaget hyrt ut till honom. Fråga bl.a. dels huruvida lagen om arbetsgivares kvittningsrätt är tillämplig i tvisten, dels – för det fall lagen skulle anses tillämplig – huruvida det föreligger förutsättningar att med stöd av 9 § andra stycket i lagen avgöra målet om B:s lönefordran utan samtidig prövning av genkäromålet.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 152
Lagrum : 9 § andra stycket lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : A.B. & IVT Industrier Aktiebolag
Ledamöter i : Hans Tocklin, Kjerstin Nordborg, Karin Isacsson, Torkel Unge, Lars Ahlvarsson, Göte Larsson och Lennart Andersson. Enhälligt.
Sekreterare : Erik Mosesson
[ Genkäromål | Kvittning i lön | Återförvisning ]
Sammanfattning :
Mellan å ena sidan en arbetsgivare (ett bolag) och å andra sidan bl.a. en förutvarande arbetstagare hos bolaget har det efter anställningens upphörande träffats ett förlikningsavtal enligt vilket bolaget förbundit sig att till arbetstagaren betala ett visst belopp. Enligt avtalet har arbetstagaren medgett att betalningen ”kan komma att ske kvittningsvis”. Sedan arbetstagaren väckt talan mot bolaget och yrkat att detta skall till honom utge den ifrågavarande lönefordringen, har bolaget bestritt käromålet samt anhängiggjort ett genkäromål och därvid bl.a. bestritt skyldighet att utge det av arbetstagaren yrkade beloppet, eftersom denne skulle vara skadeståndsskyldig gentemot bolaget. Fråga bl.a. huruvida det föreligger förutsättningar att med stöd av 9 § andra stycket lagen om arbetsgivares kvittningsrätt avgöra målet om lönefordringen utan samtidig prövning av genkäromålet.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 151
Lagrum : 9 § andra stycket lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : FABEGE Finans Aktiebolag & L.L.
Ledamöter i : Hans Tocklin, Kjerstin Nordborg, Karin Isacsson, Torkel Unge, Lars Ahlvarsson, Göte Larsson och Lennart Andersson. Enhälligt.
Sekreterare : Erik Mosesson
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, SE‑103 11 Stockholm.
Leta efter annat ( på Sören Ömans hemsida ) :