Domarpersonalen i Arbetsdomstolen

Det finns 25 ordinarie ledamöter (domare) i Arbets­domstolen, varav åtta är jurister med domar­er­faren­het. Det finns också ut­sedda ersättare för leda­möterna. Alla domare i Arbets­domstolen, utom till­fälliga ersättare och liknande, utses av regeringen, varav 14 utses efter för­slag av organisa­tioner på arbets­marknaden.

Alla leda­möter måste säga domar­eden innan de får börja döma och de ska döma opartiskt oberoende av vem som före­slagit dem. Så har det varit ända sedan Arbets­domstolen in­rättades 1929.

Det är bara de fyra ord­förandena som är an­ställda på hel­tid tills vidare, numera med full­makt. Ord­förandena har sin arbets­plats på doms­tolen och för­bereder, tillsammans med jurist­sekreterare och övrig kansli­personal, målen för av­görande. För övriga domare är det fråga om ett tids­begränsat extra upp­drag, för när­varande till den 30 juni 2025. De kommer till dom­stolen när det är dags för av­göranden, dvs. till huvud­för­hand­lingar och s.k. före­drag­ningar när målen av­görs på hand­lingarna utan att parterna är med.

Ord­förandena och vice ord­förandena måste ha domar­er­faren­het och vara jurister, medan övriga domare inte behöver ha sådan er­faren­het och ut­bild­ning.

”Tredje man” är en person som, liksom jurist­leda­möterna, inte kan anses före­träda arbetsgivar- eller arbetstagar­intressen men som ändå har sär­skild in­sikt i för­hållandena på arbets­marknaden.

Alla utsedda domare dömer i praktiken inte sam­tidigt i samma mål, utan då är bara ett visst ur­val domare med och dömer, en s.k. samman­sättning av leda­möter. När leda­möter som ut­setts efter för­slag av organisa­tioner är med och dömer finns det alltid lika många leda­möter från respektive parts­sida. Nedan finns något förenklade skisser av hur Arbets­domstolen är samman­satt när den dömer och beslutar i olika situationer.

Det är väldigt ovanligt att exakt samma samman­sättning av leda­möter åter­kommer i ett refererat av­görande. Det har sedan 1993 hänt bara 274 gånger.

Det är betydligt fler än de 25 ordinarie leda­möterna som i praktiken dömer. Det behöver ofta kallas in av regeringen ut­sedda ersättare eller till och med till­fälliga ersättare som ord­föranden hand­plockar för det aktuella målet. Det beror på att de leda­möter som inte är ordinarie ord­förande har dömandet som ett extra upp­drag vid sidan av annat och inte alltid kan ställa upp. Under perioden 1993–2021 har i genom­snitt 86 leda­möter dömt årligen i refererade av­göranden.

När Arbets­domstolen dömer ett väg­ledande av­görande som publiceras (refereras) är den absolut vanligaste samman­sättningen den ”normala” med sju leda­möter. Annars är det för­modligen vanligast att Arbets­domstolen av­slutar ett mål med bara en leda­mot, efter­som de många mål som åter­kallas eller för­liks kan av­slutas av bara en jurist­domare.