Gå direkt till :
Visa info ( Klicka här )
Finns inte förarbetet, kommer du till startsidan för att söka förarbeten.
Marianne Tejning (ledamot i Solna tingsrätt & Stockholms tingsrätt)( 11 refererade avgöranden av Arbetsdomstolen, listas nedan » Gå direkt till listan )
[ Vice ordförande | Ledamot i underinstans ]
Sök kontaktuppgifter till Marianne Tejning på :
eniro.se | hitta.se | merinfo.se | mrkoll.se | ratsit.se
Sören Öman har troligen inte kontaktuppgifter till personen.
På Sören Ömans hemsida finns alla Arbetsdomstolens refererade avgöranden sedan 1993 och information om domarpersonalen och statistik. Du kan söka i fritext i alla domar eller göra val nedan i spalten till höger för att t.ex. hitta alla avgöranden med en viss domare, part, ombud, sökord etc.
Gå till : » Solna tingsrätt | » Stockholms tingsrätt
Marianne Tejning
Aktivitet som vice ordförande i Arbetsdomstolen ( sedan 1993 )
| Avgöranden | Skiljaktig mening | Andel skiljaktiga | Aktiv år |
|---|---|---|---|
| 4 st. | 1993–1994 |
Visa alla refererade avgöranden Marianne Tejning dömt med :
Marianne Tejning har dömt refererade avgöranden med :
21 ledamöter ♀ 5 ♂ 16
4 sekreterare ♀ 2 ♂ 2
8 parter
| Funktion | Tillträdde | Avgick | Längd |
|---|---|---|---|
| Sekreterare | 1977-08-22 | 1979-02-28 | 1 år 6 mån 7 dgr |
| Förordnad i sammanlagt 1 år 6 månader och 7 dagar. | |||
* Har, sedan 1993, även varit tillfällig ersättare för vice ordförande i fyra avgöranden ( 100,0% av alla refererade avgöranden med Marianne Tejning sedan 1993 ), första gången den 10 februari 1993 och senast den 13 april 1994.
Titlar för Marianne Tejning som tillfällig ersättare : Revisionssekreterare i Högsta domstolen & Hovrättsassessor i Arbetsmarknadsdepartementet.
Marianne Tejning
Har varit ledamot i två tingsrätter (Solna tingsrätt och Stockholms tingsrätt) i överklagade mål i Arbetsdomstolen 1995–2012 (11 refererade avgöranden) ( sedan 1993 )
Ändringsfrekvens : 27,3% ( 3 / 11 st. )
» Visa ändrade avgörandena ( 2 st. ) » Visa återförvisade målet ( 1 st. )
Genomsnitt för alla refererade avgöranden i överklagade mål : 56,7%
Andel avgöranden med skiljaktig mening i Arbetsdomstolen : 27,3% ( 3 / 11 st. )
Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 17,7%
Ändringsfrekvens : 27,3% ( 3 / 11 st. )
» Visa ändrade avgörandena ( 2 st. ) » Visa återförvisade målet ( 1 st. )
Genomsnitt för alla refererade avgöranden i överklagade mål : 56,7%
Andel avgöranden med skiljaktig mening i Arbetsdomstolen : 27,3% ( 3 / 11 st. )
Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 17,7%
» Allt med Marianne Tejning ( på Sören Ömans hemsida )
Det kan ta ett litet tag att ladda sidan om det finns mycket material. Ha tålamod…
» Alla Arbetsdomstolens domar med Marianne Tejning som ledamot ( 4 st. )
Marianne Tejning har medverkat i offentliga utredningar ( 5 st. )
Offentliga utredningar med Marianne Tejning ( från kommittéberättelsen ) :
Observera att sökningen inte är helt perfekt och att flera personer kan ha samma namn.
Utredningen om konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen (A 2008:01) [ Avslutad 2008 ] [ Huvudsekreterare ]
Utredningen (N 2006:02) Arbetstagares rätt till information och medverkan vid gränsöverskridande fusioner [ Avslutad 2006 ] [ Särskild utredare ]
Diskrimineringsutredningen 2001 (N 2001:01) [ Avslutad 2002 ] [ Särskild utredare ]
Utredningen (A 1997:04) om ett förstärkt förlikningsinstitut [ Avslutad 1998 ] [ Sekreterare ]
Nämnden (I 1976:C) för styrelserepresentation (NFS) Organ inom Regeringskansliet [ Ordförande ]
Källa : Sveriges riksdag
Sökningar efter Marianne Tejning
Sök på Sören Ömans hemsida efter Marianne Tejning
Sök hela webben efter Marianne Tejning
Sök på regeringens och riksdagens hemsidor efter Marianne Tejning
Alla domstolsavgöranden Marianne Tejning förekommer i
Sök kontaktuppgifter till Marianne Tejning på :
eniro.se | hitta.se | merinfo.se | mrkoll.se | ratsit.se
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
Sök/Filtrera avgörandena på denna sida :
2012 ( 1 st. )
[ Anställningsavtal | Jämkning av avtal | Retroaktivitet | Rättegångshinder | Skiljeklausul ]
Sammanfattning :
En fotbollsspelare har ingått ett anställningsavtal med en idrottsförening. Dagen innan anställningsavtalet undertecknades kom parterna överens om att spelaren skulle erhålla ett visst belopp i s.k. sign on fee. Denna överenskommelse manifesterades genom upprättandet av ett enkelt skuldebrev. Anställningsavtalet – vilket uttryckligen angavs äga retroaktiv verkan – innehöll en skiljeklausul, medan skuldebrevet inte innehöll någon sådan klausul. Arbetstagaren har väckt talan mot idrottsföreningen och yrkat att den ska förpliktas utge betalning i enlighet med skuldebrevet. Idrottsföreningen har invänt att tvisten omfattas av anställningsavtalets skiljeklausul. Fråga om fordran enligt skuldebrevet omfattas av anställningsavtalets skiljeklausul och tvisten därmed ska avgöras genom skiljeförfarande. Också fråga om skiljeklausulen är oskälig enligt 36 § avtalslagen.
» Läs hela rättsfallet AD 2012 nr 20
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : Ö.Y. & Vasalunds Idrottsförening
Ombud : Anders Nilsson & Lars Nilsson & Mats Jansson
Ledamöter i : Michaël Koch, Lars Dirke, Britt Angleryd, Charlott Richardson, Inger Mattsson Kasserud, Håkan Löfgren och Marie-Louise Strömgren. Enhälligt.
Sekreterare : Martin Ulfving
2010 ( 1 st. )
[ Företagsledare | Interimistiskt beslut | Uppsägning från arbetsgivarens sida | Verkställande direktör ]
Sammanfattning :
En verkställande direktör har sagts upp från sin anställning och bl.a. yrkat att uppsägningen ska ogiltigförklaras varefter tvist bl.a. har uppstått om anställningsskyddslagen varit tillämplig på anställningen. Arbetsgivaren har framställt yrkande om interimistiskt förordnande om att anställningen ska upphöra. Fråga om tillämpligheten av 34 § anställningsskyddslagen och 15 kap. 3 § rättegångsbalken.
» Läs hela rättsfallet AD 2010 nr 83
Lagrum : 34 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 15 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740)
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : International Copyright Enterprise Services Aktiebolag & S.B.
Ombud : Jenny Larse & Mikael Nelson & Ulf Forsgren
Ledamöter i : Carina Gunnarsson, Cathrine Lilja Hansson (referent) och Per Lindblom. Enhälligt.
Sekreterare : Niklas Berthelson
2005 ( 1 st. )
[ Avskedande | Preskription | Tvåmånadersregeln ]
Sammanfattning :
Fråga om tillämpning av den s.k. tvåmånadersregeln i 18 § andra stycket anställningsskyddslagen. En arbetsgivare åberopar som grund för avskedande ekonomiska oegentligheter som en arbetstagare har gjort sig skyldig till gentemot arbetsgivaren. Arbetsgivaren underrättade arbetstagaren om det tilltänkta avskedandet inom två månader från det att arbetsgivarens egen utredning om oegentligheterna färdigställdes. Arbetsdomstolen finner att de åtgärder som arbetsgivaren vidtagit för att utreda omständigheterna kring arbetstagarens oegentligheter i allt väsentligt ter sig rimliga och att arbetsgivaren är oförhindrad att lägga dessa till grund för avskedandet.
» Läs hela rättsfallet AD 2005 nr 44
Lagrum : 18 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : C.K. & Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag
Ombud : Lars Hartzell & Tom Johansson
Ledamöter i : Carina Gunnarsson, Håkan Lundquist (hovrättsassessor; tillfällig ersättare), Berndt Molin, Charlott Richardson, Anders Hagman, Göran Karlsson (f.d. enhetschefen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare; skiljaktig) och Lars E. Rabenius (skiljaktig).
Sekreterare : Catrine Björkman
2004 ( 1 st. )
[ Internationella rättsförhållanden | Lagval | Mellandom | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
Frågan om tillämplig lag i tvist om uppsägning. En brittisk medborgare var anställd hos ett svenskt aktiebolag. Vid rekrytering och anställning, som ägde rum i Storbritannien, var bolaget representerat av en brittisk delägare. Arbetet utfördes sedan enbart i Ryssland. Sedan bolaget sagt upp arbetstagaren har tvist har uppkommit bl.a. om uppsägningens giltighet. Arbetsdomstolen har funnit att rysk lag skall tillämpas i denna tvist.
» Läs hela rättsfallet AD 2004 nr 45
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : L.H. & Solna Leisure Aktiebolag
Ombud : Nils Högström & Petter Nilsson
Ledamöter i : Michaël Koch, Inga Åkerlund och Karin Hellmont. Enhälligt.
Sekreterare : Karin Hellmont
1998 ( 1 st. )
[ Intjänade förmåner | Kollektivavtal | Kommunala sektorn | Pension ]
Sammanfattning :
Enligt § 18 i Pensionsavtal för arbetstagare hos kommuner och landsting (PA-KL) är arbetstagare och förmånsberättigade skyldiga att iaktta och följa de ändringar av och tillägg till pensionsbestämmelserna som kan komma att gälla genom i vederbörlig ordning träffad överenskommelse om ändring av bestämmelserna eller om nytt pensionsavtal. Avtalsparterna träffade i december 1992 med stöd av nämnda paragraf ett kollektivavtal som innebar att pensionstagare erhöll lägre pension än som annars skulle ha utgått. Genom riksdagsbeslut hade pensionsutbetalningarna enligt den allmänna pensioneringen reducerats i samma utsträckning. – Tvist huruvida 1992 års avtal kan göras gällande mot pensionstagare som vid avtalets tillkomst börjat uppbära pensionsförmåner enligt pensionsavtalet. Arbetsdomstolen finner att 18 § i PA-KL inte innehåller något bemyndigande för kollektivavtalsparterna som ger behörighet att träffa ett sådant avtal som 1992 års avtal. Vidare anför domstolen att den kommunala pensionsförmånen är hänförlig till området för pensionstagarens ”enskilda rätt”, varför ett förfogande över förmånerna kräver ett särskilt bemyndigande. Domstolen anser vidare att den kommunala pensionsrätten inte kan betraktas som villkorad och pensionsförmånernas storlek beroende av om avtalsparterna sänker nivån på utgående pensioner. Domstolens slutsats är att 1992 års avtal inte kunnat åberopas mot pensionstagaren.
» Läs hela rättsfallet AD 1998 nr 109
Parter i Arbetsdomstolen ( Kommunala sektorn ) : K.T. & Stockholms stad
Ledamöter i : Lars Johan Eklund, Karin Renman (hovrättsassessor; tillfällig ersättare), Ingemar Källberg, Ulf E. Nilsson (skiljaktig), Björn Qvarnström (f.d. administrative direktören vid Televerket; tillfällig ersättare), Göte Larsson och Lennart Andersson.
Sekreterare : Susanne Sjöblom
1997 ( 3 st. )
[ Brott utom tjänsten | Brottslig gärning | Misshandel | Offentlig anställning | Polis | Psykisk sjukdom | Sjukdom | Snatteri | Statliga sektorn | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
Fråga om det förelegat saklig grund för att säga upp en polis som gjort sig skyldig till snatteri för andra gången och i samband med snatteriet också misshandel, försök till misshandel och våld mot tjänsteman. I målet prövas bl.a. betydelsen av att polismannen lider av en psykisk störning.
» Läs hela rättsfallet AD 1997 nr 141
Lagrum : 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter i Arbetsdomstolen ( Statliga sektorn ) : O.C. & Staten genom Rikspolisstyrelsen
Ledamöter i : Nina Pripp, Erik Lempert, Siv Kimbré, Peter Ander, Gunilla Boman Pellnäs, Valter Carlsson, Sven Kinnander. Enhälligt.
Sekreterare : Anette Bergene
[ Kollektivavtal | Kommunala sektorn | Rättegångshinder | Skiljeklausul ]
Sammanfattning :
Fråga om skiljeklausul i kollektivavtal utgör hinder för tingsrätt att pröva viss tvist.
» Läs hela rättsfallet AD 1997 nr 104
Parter i Arbetsdomstolen ( Kommunala sektorn ) : K.T. & Stockholms stad
Ledamöter i : Lars Johan Eklund, Hans Blyme, Palle Landin, Ulf E. Nilsson (skiljaktig), Lars Ahlvarsson (skiljaktig), Gunnar Ericson och Erik Adolfsson (utredningschef vid Försvarets Civila Tjänstemannaförbund; tillfällig ersättare).
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Kaisa Söderberg
[ Arbetssökande | Diskriminering | Domare | EES-avtalet | Förhandsavgörande | Könsdiskriminering | Mellandom | Rekryteringsförfarande | Rättegångsfel | Statliga sektorn | Återförvisning ]
Sammanfattning :
Inför Sveriges inträde som medlem i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 nominerade den svenska regeringen genom beslut i december 1994 en svensk man till befattning som domare i Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Den 1 januari 1995 beslöt företrädare för samtliga dåvarande EU-medlemsstaters regeringar – dvs. även den svenska regeringen – gemensamt att utnämna mannen till domarbefattningen. – En kvinnlig domare väckte vid tingsrätten talan mot svenska staten och yrkade att staten skulle förpliktas att utge skadestånd till henne. Hon hävdade att den svenska regeringen hade agerat könsdiskriminerande till nackdel för henne när regeringen nominerade och, tillsammans med övriga EU-medlemsstaters regeringar, utnämnde mannen och inte henne till domare i EG-domstolen. Till stöd för sin talan åberopade hon bl.a. bestämmelserna i 16 och 25 §§ jämställdhetslagen (1991:433) och den tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser som enligt hennes mening borde göras till följd av EES-avtalet och EG-rätten. Hon gjorde gällande att hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än mannen. Staten bestred kvinnans talan. – Tingsrätten beslöt att genom särskild dom – mellandom – pröva om skadeståndssanktionerade bestämmelser om rätt till lika behandling av män och kvinnor vid tillträde till anställning, vilka gällt enligt svensk rätt eller EG-rätt under tiden december 1994 och januari 1995, hade varit tillämpliga för staten i samband med tillsättningen av en svensk domare i EG-domstolen. I mellandom besvarade tingsrätten den ställda frågan (mellandomstemat) nekande. Domen överklagades av kvinnan med yrkande om att mellandomstemat skall besvaras jakande. Staten bestred ändring. – I arbetsdomstolen uppkommer bl.a. följande frågor: – 1) Vilken betydelse har i detta fall EG-rätten för ställningstagande till mellandomstemat? – 2) Föreligger förutsättningar för arbetsdomstolen att avgöra målet utan att först begära ett förhandsavgörande av EG-domstolen enligt artikel 177 i Romfördraget? – 3) Var det förenligt med rättegångsbalken att meddela mellandom på sätt som skedde?
» Läs hela rättsfallet AD 1997 nr 69
Lagrum : 16 § och 25 § jämställdhetslagen (1991:433) | 17 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740) | Artikel 177 i Romfördraget
Parter i Arbetsdomstolen ( Statliga sektorn ) : B.S-W. & Staten genom Justitiekanslern
Ledamöter i : Michaël Koch, Dag Ekman, Margit Strandberg, Ulf E. Nilsson, Anders Hagman, Gunnar Ericson och Solveig Paulsson. Enhälligt.
Sekreterare : Erik Mosesson
1996 ( 2 st. )
[ Avtalsturlista | Kollektivavtal | Kvittning av rättegångskostnader | Lokalt kollektivavtal | Rättegångskostnader | Turordning vid uppsägning | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
I 2 § femte stycket anställningsskyddslagen finns en föreskrift om att ett lokalt avtal om avvikelser från bl.a. turordningsreglerna i 22 § får tillämpas i fråga om arbetstagare som vid uppsägningstidens slut är äldre än 57 och ett halvt år ”bara om arbetsgivaren får den centrala arbetstagarorganisationens medgivande till varje enskild uppsägning”. – Fråga om en arbetsgivare bryter mot lagen om ett sådant medgivande inte föreligger vid tidpunkten för uppsägningen men lämnas därefter.
» Läs hela rättsfallet AD 1996 nr 60
Lagrum : 2 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : S.H. & Toyota Autoimport Aktiebolag
Ledamöter i : Hans Tocklin, Erik Lempert, Erik Mosesson (hovrättsassessor; tillfällig ersättare), Peter Ander, Lennart Aspegren, Göte Larsson och Sven Kinnander. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Helena Larsson
[ Lön | Omreglering av anställningsvillkor | Uppsägning från arbetsgivarens sida | Överenskommelse ]
Sammanfattning :
En arbetsgivare och en arbetstagare kommer under anställningstiden skriftligen överens om ändrade lönevillkor. Fråga bl.a. om arbetsgivaren senare sagt upp denna överenskommelse och därmed också anställningsförhållandet. Även fråga vilken betydelse det har att arbetsgivaren ensidigt bestämmer en annan, lägre lön och också börjar betala ut endast den lägre lönen.
» Läs hela rättsfallet AD 1996 nr 13
Lagrum : 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : Öhrlings Coopers & Lybrand Aktiebolag & P.B.
Ledamöter i : Nina Pripp, Hans Blyme, Bo Jangenäs, Ulf Göran Liljebladh, Inger Mattsson Kasserud, Jörgen Andersson och Lennart Andersson. Enhälligt.
Sekreterare : Erik Mosesson
1995 ( 1 st. )
[ Intjänade förmåner | Kollektivavtal | Offentlig anställning | Pension | Statliga sektorn ]
Sammanfattning :
Enligt 4 § i 1974 års allmänna pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän är den som avses i avtalet skyldig att underkasta sig de ändrade bestämmelser som kan komma att gälla genom avtal om ändring i pensionsavtalet eller genom nytt avtal. Arbetsgivarverket och de statsanställdas huvudorganisationer träffade den 25 maj 1993 med stöd av nämnda paragraf ett kollektivavtal om viss sänkning av pensionernas nivå. Genom riksdagsbeslut hade pensionsutbetalningarna enligt den allmänna pensioneringen reducerats i samma utsträckning. – Tvist huruvida 1993 års avtal kan göras gällande mot en pensionstagare som vid avtalets tillkomst börjat uppbära pensionsförmåner enligt pensionsavtalet. Arbetsdomstolen finner att 4 § i pensionsavtalet inte innehåller något bemyndigande för kollektivavtalsparterna som ger behörighet att träffa ett sådant avtal som 1993 års avtal. Vidare anför domstolen att den statliga pensionsrätten är att uppfatta som en form av uppskjuten lön och pensionsförmånerna därmed som hänförliga till området för pensionstagarens ”enskilda rätt”, varför ett förfogande över förmånerna kräver ett särskilt bemyndigande. Domstolen anser vidare att den statliga pensionsrätten inte kan betraktas som villkorad och pensionsförmånernas storlek beroende av om avtalsparterna sänker nivån på utgående förmåner. Domstolens slutsats är att 1993 års avtal inte kunnat åberopas mot pensionstagaren.
» Läs hela rättsfallet AD 1995 nr 157
Parter i Arbetsdomstolen ( Statliga sektorn ) : J.Ö. & Staten genom Arbetsgivarverket
Ledamöter i : Hans Stark, Michaël Koch, Margit Strandberg, Lars Ahlvarsson, Ola Bengtson, Hans Karlsson och Sven Kinnander. Enhälligt.
Sekreterare : Susanne Sjöblom
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, SE‑103 11 Stockholm.
Leta efter annat ( på Sören Ömans hemsida ) :