: : : :

Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83

Hem: Teman: Offentliga utredningar: Betänkanden med Sören Öman:

Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten ( SOU 1994:83 )

Arbetsrätt | Europarätt ]

Omslaget till Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
Förstora
Betänkande avSören Öman
Sören Öman
» CV
» Föredrag

ISBN : 91-38-13709-7

Antal sidor : 193 sid.

Departement : Arbetsmarknadsdepartementet

Utredning : 1992 års arbetsrättskommitté ( A 1991:05 )
» Utredningens sida

Ordförande / Utredare : Åke Bouvin []

Sören Ömans roll i utredningen : Heltidsarbetande expert

Läs : » Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten (SOU 1994:83)
Kan ta lång tid att ladda (27,8 MB)

» Läs texten ( html-text Fel kan förekomma )

Dela :

I detta delbetänkande tar vi upp frågor som rör den svenska arbetsrättens förhållande till två EG-direktiv. Direktiven innehåller föreskrifter om kollektiva uppsägningar och om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter och delar av verksamheter. Kollektiva uppsägningar är för handen när arbetsgivaren säger upp ett antal arbetstagare av skäl som inte är hänförliga till arbetstagarna personligen. Vi föreslår att det med anledning av direktiven sker ändringar i medbestämmandelagen, anställningsskyddslagen och främjandelagen. Den viktigaste ändringen innebär att de arbetstagare, som arbetar i en verksamhet som överlåts, automatiskt skall få följa med till den nya arbetsgivaren. Arbetstagarna skall dock ha rätt att välja om de vill vara kvar hos sin tidigare arbetsgivare. Det föreslås också vissa ändringar i fråga om proceduren vid verksamhetsövergångar och inför kollektiva uppsägningar.

Vi har alltså valt att redovisa de återstående EG-rättsliga aspekterna av vårt uppdrag i ett särskilt delbetänkande. Kvarvarande delar av uppdraget kommer att redovisas i ett slutbetänkande under hösten 1994. Samordningen mellan den svenska arbetsrätten och reglerna inom EG utgör en central del av uppdraget. De frågor som hänger samman med Europaintegrationen är också i hög grad aktuella. EES-avtalet började gälla vid årsskiftet 1993/94. Avtalet omfattar båda EG-direktiven, även om några ändringar i direktivet om kollektiva uppsägningar faller utanför avtalets tillämpningsområde. Även ändringarna blir dock bindande för Sverige den 1 juli 1994 i och med att EES-avtalet kompletteras per den dagen. Sverige har dessutom ansökt om medlemskap i den Europeiska unionen. Alla EG:s rättsakter kan därför bli bindande för Sverige så snart som den 1 januari 1995. Medlemskapsförhandlingarna slutfördes under våren 1994, och Europaparlamentet godkände resultatet av förhandlingarna i början av maj samma år. Frågan skall för svensk del avgöras efter en folkomröstning den 13 november 1994.

Förslag till ändringar

Vi föreslår att det i medbestämmandelagen förs in en ny regel som innebär att en arbetsgivare som saknar kollektivavtal skall förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer inför uppsägningar på grund av arbetsbrist eller vid verksamhetsövergångar. Enligt det nu rådande rättsläget är arbetsgivaren skyldig att förhandla i sådana fall, och i förhandlingsskyldigheten ligger att arbetsgivaren skall lämna information till den fackliga organisationen. En förutsättning för detta är dock att arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal. Förhandlingarna skall då genomföras med den eller de arbetstagarorganisationer som är eller brukar vara bundna av kollektivavtal med arbetsgivaren. Men om arbetsgivaren inte har kollektivavtal med någon organisation, är han inte skyldig att förhandla på eget initiativ. Enligt EG-direktiven måste emellertid alla arbetsgivare lämna information till och överlägga med arbetstagarnas representanter. Vi finner därför att svensk rätt måste kompletteras så att även den kollektivavtalslösa arbetsgivaren blir skyldig att förhandla (och informera) inför uppsägningar på grund av arbetsbrist och vid verksamhetsövergångar. Förhandlingsskyldigheten skall då fullgöras mot alla berörda organisationer. EG-direktivet om kollektiva uppsägningar innebär att information och överläggningar inte behöver genomföras när uppsägningarna har mindre omfattning. Vårt förslag innebär dock att förhandlingsskyldighet skall gälla även i sådana fall, eftersom vi inte har velat komplicera de svenska reglerna i onödan.

Direktivet om kollektiva uppsägningar innehåller en noggrann uppräkning av de uppgifter som arbetsgivaren skall lämna skriftligen till arbetstagarnas representanter. Enligt svensk rätt är arbetsgivaren vid fackliga förhandlingar om driftsinskränkningar skyldig att lämna all relevant information till motparten. Svensk lagstiftning saknar dock sådana preciserade regler om uppgiftsskyldigheten som EG-rätten innehåller. Vår bedömning är därför att medbestämmandelagen skall tillföras en kompletterande regel som direkt svarar mot direktivet. Även på detta område har vi funnit att regelverket inte får bli alltför komplicerat. Av det skälet föreslår vi att den kompletterande regeln skall gälla också vid uppsägningar som rör ett mindre antal arbetstagare. EG-direktivet gör däremot undantag för sådana situationer.

Direktivet om arbetstagarnas skydd vid företagsöverlåtelser innehåller tre centrala regler. För det första skall anställningsavtalen övergå från överlåtaren till förvärvaren. För det andra utgör inte verksamhetsövergången i sig grund för en uppsägning. För det tredje är förvärvaren skyldig att under en tid tillämpa villkoren i det kollektivavtal som gällde för arbetstagarna medan de ännu arbetade hos överlåtaren.

Reglerna har föranlett oss att föreslå flera ändringar i anställningsskyddslagen. Enligt det rådande synsättet på svensk arbetsmarknad uppstår det arbetsbrist i rättslig mening vid en företagsöverlåtelse. Arbetsbrist utgör saklig grund för uppsägning, och överlåtaren kan därför säga upp arbetstagarna inför överlåtelsen. Den ordningen är enligt vår uppfattning oförenlig med EG-rätten. Det bör därför införas ett förbud mot uppsägning på grund av överlåtelsen. I enlighet med vad som anges i direktivet anser vi också att anställningsskyddslagen skall kompletteras med en bestämmelse om att anställningsavtalen skall övergå på förvärvaren av verksamheten. En anknytande fråga är i vad mån några förpliktelser alltjämt skall vila även på överlåtaren. EG-rätten lämnar den nationella lagstiftaren fria händer på denna punkt. Vi har funnit att överlåtaren skall ansvara för de ekonomiska förpliktelser som uppkom före verksamhetsövergången och att överlåtaren skall svara solidariskt med förvärvaren i de fallen.

Enligt EG:s regler övergår alltså anställningsavtalen automatiskt på förvärvaren av verksamheten. Arbetstagaren kan dock avstå från det skydd som ligger i reglerna. Av EG-domstolens praxis framgår att staterna har möjlighet att själva avgöra vilka rättsverkningar som skall inträda när en arbetstagare handlar på det sättet. Enligt vår uppfattning bör man dock ta hänsyn till direktivets skyddssyfte när de svenska reglerna utformas. Vi föreslår därför att arbetstagarna skall få välja om de vill följa med till förvärvaren eller om de skall stå kvar i anställning hos överlåtaren.

I betänkandet ägnar vi stor uppmärksamhet åt den EG-regel som innebär att arbetstagarnas anställningsvillkor skall vara skyddade i samband med verksamhetsövergången. Vi föreslår att medbestämmandelagen tillförs en ny regel. Enligt den regeln skall förvärvaren under ett år tillämpa villkoren i det kollektivavtal som hos överlåtaren gällde för personal som förs över till förvärvaren. Skyldigheten upphör dock när löptiden för kollektivavtalet hos överlåtaren går ut. Enligt EG-direktivet behöver förvärvaren inte tilllämpa avtalsvillkoren heller när ett nytt kollektivavtal har börjat gälla. Vi har funnit att den undantagsregeln är svår att tyda med säkerhet. Den skulle kunna uppfattas så, att överlåtarens avtal bara trängs undan av kollektivavtal som förvärvaren (eller hans organisation) har tecknat efter övergången. En annan tolkning är att de kollektivavtal som redan gäller hos förvärvaren får ett omedelbart genomslag och detta oavsett om förvärvarens avtal är nytecknat eller inte. Det skulle alltså vara tillräckligt att förvärvaren har ett annat kollektivavtal som kan tillämpas på den överförda personalen. Efter en analys har vi kommit fram till att den sista tolkningen bör kunna användas för svenskt vidkommande. Vi har då tagit hänsyn till bl.a. direktivet i dess lydelse enligt sex utländska språk. Den nu gällande regleringen i Sverige innebär att överlåtarens kollektivavtal inte tar över förvärvarens kollektivavtal. Regleringen stämmer alltså överens med vår tolkning av EG:s regler, och någon ändring av svensk rätt behövs därför inte på denna punkt. Förvärvarens kollektivavtal får ett omedelbart genomslag. Detta gäller såväl för de arbetstagare som är medlemmar i den avtalsslutande fackliga organisationen som för de andra arbetstagarna, bl.a. av det skälet att deras enskilda anställningsavtal hämtar en del av sitt innehåll från det kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen och som kan tillämpas på dem.

Överlåtelsen som sådan får inte utgöra grund för en uppsägning av anställningsavtalen. Direktivet tillåter dock uppsägningar som sker av ekonomiska, tekniska eller organisatoriska skäl. Det är med andra ord fråga om situationer som åtminstone i huvudsak sammanfaller med begreppet arbetsbrist enligt svensk rätt. Vi har därför kommit in på ett antal olika frågor som rör de svenska bestämmelserna om uppsägning på grund av arbetsbrist, omplacering, turordning och företrädesrätt till återanställning. Enligt vår bedömning bör lagstiftaren inte avgöra vilkendera av överlåtaren eller förvärvaren som skall ha rätt att vidta uppsägningar i ett fall av övertalighet inom personalen. I första hand bör parterna försöka lösa de uppkommande problemen genom kollektivavtal. Om det inte går, får saken i stället följa de nu gällande lagreglerna. Vi föreslår inte någon ändring av de reglerna. Det betyder att överlåtaren kan verkställa uppsägningar, om det finns allmänna förutsättningar för detta, och under samma förutsättningar kan förvärvaren vidta uppsägningar. Reglerna angående omplacering och turordning skall tillämpas hos den som vidtar uppsägningarna. Företrädesrätten till återanställning är knuten till den verksamhet där arbetstagarna var sysselsatta, och företrädesrätten gäller även mot en ny arbetsgivare som har tagit över verksamheten. Vid en verksamhetsövergång kan företrädesrätten alltså komma att aktualiseras gentemot förvärvaren, även när uppsägningen har skett hos överlåtaren. Om en arbetstagare har avstått från att följa med till förvärvaren kan han dock inte göra gällande någon företrädesrätt hos denne. Och om arbetstagaren har följt med till förvärvaren, kan arbetstagaren inte längre göra gällande någon företrädesrätt mot överlåtaren.

Ett införande av reglerna om företagsöverlåtelser ger upphov till en ytterligare frågeställning av såväl materiell som lagteknisk natur. Det EG-rättsliga övergångsbegreppet sammanfaller inte helt med det övergångsbegrepp som finns i anställningsskyddslagens regler om beräkning av anställningstid och om företrädesrätt till återanställning. Detsamma gäller med avseende på medbestämmandelagens regler om kollektivavtal. Vi har sett det som praktiskt ogörligt att använda två skilda övergångsbegrepp. I syfte att uppnå en enhetlig begreppsbildning, föreslår vi att det EG-rättsliga övergångsbegreppet får genomslag även i de inhemska regler som inte införs för att tillgodose föreskrifterna i direktivet om företagsöverlåtelser. Det betyder att reglerna kommer att få ökad tillämplighet i entreprenadförhållanden. Men å andra sidan gäller reglerna inte vid övergång i samband med konkurs.

EG:s regler om företagsöverlåtelser ger upphov till ett flertal andra frågeställningar, och vi har försökt att i möjligaste mån belysa dem och deras återverkningar för den svenska rätten. Delvis innefattar bedömningarna av EG-rätten flera osäkerhetsmoment, eftersom det saknas auktoritativa avgöranden av EG-domstolen på många punkter. Till vägledning för aktörerna på den svenska arbetsmarknaden gör vi dock analyser av olika rättsliga och praktiska problem, som bl.a. rör entreprenader, strukturomvandlingar inom den offentliga förvaltningen, arbetstagarrepresentanternas ställning m.m.

Direktivet om kollektiva uppsägningar har – utöver de ändringar som vi har beskrivit ovan – föranlett några förslag om justeringar av främjandelagen. Enligt direktivet skall arbetsgivaren inför driftsinskränkningar anmäla vissa uppgifter till en behörig myndighet. Främjandelagens regler om varsel till länsarbetsnämnd uppfyller direktivets föreskrifter i allt väsentligt. Vissa kompletteringar har dock befunnits nödvändiga. Vi har därför ändrat lagens tillämpningsområde något, så att det omfattar alla de situationer som direktivet tar upp. Vårt förslag innebär att arbetsgivarens skyldighet att anmäla uppgifter inträder något tidigare i Sverige än vad som krävs enligt EG-rätten. Innehållet i varslet har fått anpassas efter den anmälningsskyldighet som gäller inom EG. Vi har därför tagit in detaljerade regler i främjandelagen om den uppgiftsskyldighet som gäller i förhållande till länsarbetsnämnden.

Båda EG-direktiven innehåller minimiregler till arbetstagarsidans förmån. Reglerna har därför inte kunnat göras dispositiva i full utsträckning. En kollektivavtalsbestämmelse som innefattar avvikelser från lagens regler gäller bara i den mån den inte leder till regler som för arbetstagarsidan är mindre förmånliga än EG-reglerna (EG-dispositivitet). Vissa svenska regler skall dock vara tvingande, utan möjlighet till avvikelser i kollektivavtal. Det gäller bl.a. förbudet mot uppsägning på grund en verksamhetsövergång.

Kostnadskonsekvenser och andra effekter

Vi har slutligen berört kostnadskonsekvenser och andra effekter av våra förslag. De samhällsekonomiska konsekvenserna kan endast uppskattas grovt. Några statsfinansiella kostnader uppstår inte. Även för enskilda och företag torde förslagen i huvudsak vara kostnadsneutrala. Den utvidgade varselskyldigheten skulle kunna leda till mindre kostnadsökningar för arbetsgivarna. Reglerna om övergång av verksamhet kan sägas ha positiva effekter för arbetstagarna.

Kommande publika föredrag om arbetsrätt av Sören Öman

Kommande publika föredrag om Europarätt av Sören Öman

» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 103 st. )

Lagen om anställningsskydd – En kommentar av Sören Öman (Karnov Group andra upplagan 2017 & löpande uppdaterad internetkommentar i Lexino)
Lagen om anställningsskydd – En kommentar av Sören Öman (Karnov Group andra upplagan 2017 & löpande uppdaterad internetkommentar i Lexino)

Lagen om anställ­nings­skydd – En kommen­tar

2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internet­version 2017
Karnov Group / Lexino

Anställningsskyddspraxis av Sören Öman (9 uppl. Jure Förlag 2018)
Anställningsskyddspraxis av Sören Öman (9 uppl. Jure Förlag 2018)

Anställ­nings­skydds­praxis

9 uppl. 2018 ( 576 sidor )
Talbok 2017
Jure Förlag

Kommentar till arbetstvistlagen Sören Öman medverkat i (2 uppl. 2005 Norstedts Juridik)
Kommentar till arbetstvistlagen Sören Öman medverkat i (2 uppl. 2005 Norstedts Juridik)

Rätte­gången i arbets­tvister ( medförfattare )

2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik

LAS-handboken av Sören Öman och Lars Åhnberg (8 uppl. 2017 Åhnberg Förlag)
LAS-handboken av Sören Öman och Lars Åhnberg (8 uppl. 2017 Åhnberg Förlag)

LAS-hand­boken – Lagtext, kommentarer, AD-domar

8 uppl. 2017 ( 589 sidor )
Talbok 2014
Åhnberg Förlag

AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande av Sören Öman (2 uppl. 2017 Åhnberg Förlag)
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande av Sören Öman (2 uppl. 2017 Åhnberg Förlag)

AD om upp­sägning av person­liga skäl och av­skedande

2 uppl. 2017 ( 244 sidor )
Åhnberg Förlag

AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt av Sören Öman (2 uppl. 2018 Åhnberg Förlag)
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt av Sören Öman (2 uppl. 2018 Åhnberg Förlag)

AD om arbets­brist, tur­ordning och före­trädes­rätt

2 uppl. 2018 ( 211 sidor )
Åhnberg Förlag

AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS av Sören Öman (2015 Åhnberg Förlag)
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS av Sören Öman (2015 Åhnberg Förlag)

AD om skade­stånd, lön och pre­skrip­tion enligt LAS

2015 ( 110 sidor )
Åhnberg Förlag

AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning av Sören Öman (2016 Åhnberg Förlag)
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning av Sören Öman (2016 Åhnberg Förlag)

AD om arbets­tagar­begreppet och tids­begränsad an­ställ­ning

2016 ( 132 sidor )
Åhnberg Förlag

Lärobok i kollektiv arbetsrätt Sören Öman medverkat i
Lärobok i kollektiv arbetsrätt Sören Öman medverkat i

Den kollek­tiva arbets­rätten – En läro­bok

2016 ( 162 sidor )
Talbok 2017
Iustus Förlag

Vad är lagligt? – En arbetsrättslig vägledning om sexköp och porrkonsumtion i samband med statlig tjänst (Kompetensrådet för utveckling i staten (krus) 2011)
Vad är lagligt? – En arbetsrättslig vägledning om sexköp och porrkonsumtion i samband med statlig tjänst (Kompetensrådet för utveckling i staten (krus) 2011)

Vad är lagligt? – En arbets­rättslig väg­led­ning om sex­köp och porr­konsum­tion i sam­band med statlig tjänst

2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)

Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap (Arbetslivsinstitutet 2005)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap (Arbetslivsinstitutet 2005)

Juridiska aspekter på samledar­skap – hinder och möjlig­heter för delat ledar­skap

2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet

Karnov Group
Karnov Group

Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet

Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino

Blendow Lexnova
Blendow Lexnova

Åter­kommande expert­kommen­tarer

66 st. sedan 2008
Blendow Lexnova

» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 14 st. )

Översyn av lex Laval (SOU 2015:83)
Översyn av lex Laval (SOU 2015:83)

Översyn av lex Laval

SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52)
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52)

Uppdrags­tagare i arbets­lös­hets­för­säkringen

SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Flyttningsbidrag och unionsrätten (SOU 2010:26)
Flyttningsbidrag och unionsrätten (SOU 2010:26)

Flyttnings­bidrag och unions­rätten

SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44)
Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44)

Integritets­skydd i arbets­livet

SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2008:83)
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2008:83)

Avgifter inom arbets­lös­hets­för­säkringen

SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (SOU 2008:54)
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (SOU 2008:54)

Obligatorisk arbets­lös­hets­för­säkring

SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald (SOU 2005:115)
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald (SOU 2005:115)

Avidentifiera jobb­an­sök­ningar – en metod för mång­fald

SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finans­departe­mentet

Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion (Ds 2004:33)
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion (Ds 2004:33)

Ändringar i Arbets­givar­verkets instruk­tion

Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finans­departe­mentet

Yttrandefrihet för privatanställda (Ds 2001:9)
Yttrandefrihet för privatanställda (Ds 2001:9)

Yttrandefrihet för privat­anställda

Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitie­departe­mentet

Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa (SOU 1995:2)
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa (SOU 1995:2)

Arbetsföretag – En ny möjlig­het för arbets­lösa

SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Arbetsrättsliga utredningar – Bakgrundsmaterial utarbetat av sekretariatet vid 1992 års arbetsrättskommitté (SOU 1994:141)
Arbetsrättsliga utredningar – Bakgrundsmaterial utarbetat av sekretariatet vid 1992 års arbetsrättskommitté (SOU 1994:141)

Arbetsrättsliga utred­ningar – Bak­grunds­material utarbetat av sekre­tariatet vid 1992 års arbets­rätts­kommitté

SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten (SOU 1994:141)
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten (SOU 1994:141)

Övergång av verksamheter och kollek­tiva upp­säg­ningar – EU och den svenska arbets­rätten

SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Ny anställningsskyddslag (SOU 1993:32)
Ny anställningsskyddslag (SOU 1993:32)

Ny anställningsskyddslag

SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

» Om Sören Öman