Nya prejudikat från Arbetsdomstolen

Interimistisk prövning av lovligheten av en varslad politisk stridsåtgärd med internationell bakgrund i kollektivavtalsreglerade förhållanden (blockad mot krigsmateriel till eller från Israel i svenska hamnar). Arbetsdomstolen fann att arbetstagarförbundet hade gjort sannolikt att verkningarna av ett genomförande av den varslade blockaden skulle komma att bli så ringa för arbetsgivarnas affärsledningsrätt att den skulle vara tillåten och biföll förbundets yrkande om interimistiskt beslut på det sättet att det interimistiskt förklarades att förbundet var rättsligt oförhindrat av sitt kollektivavtal med arbetsgivarsidan att vidta blockaden i enlighet med utfärdat varsel.

» Avgörandet AD 2025 nr 3 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Interimistisk prövning av lovligheten av en varslad politisk stridsåtgärd med internationell bakgrund (blockad mot krigsmateriel till eller från Israel). Vid sådan prövning ankommer det på den som vill vidta en blockad att åtminstone göra sannolikt att verkningarna för arbetsgivarens affärsledningsrätt skulle komma att bli så ringa att den varslade blockaden skulle vara tillåten. Eftersom ingen av parterna närmare utvecklat vilka verkningar den varslade blockaden skulle kunna komma att få, ansåg Arbetsdomstolen att ett yrkande om interimistiskt förordnande om blockadens lovlighet inte kunde bifallas.

» Avgörandet AD 2025 nr 2 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Tvisten har rört om ett bolag brutit mot en bestämmelse i det mellan parterna gällande kollektivavtalet genom att inte lämna ut löneuppgifter för samtliga arbetstagare, dvs. för såväl organiserade som oorganiserade arbetstagare, till sin fackliga motpart inför en lönerevision. Arbetsdomstolen har inte funnit att någon gemensam partsavsikt som ger arbetsgivaren skyldighet att lämna ut löneuppgifter för samtliga arbetstagare till sin fackliga motpart förelåg när kollektivavtalet tecknades. Inte heller av kollektivavtalets lydelse framgår någon sådan skyldighet. Det har enligt Arbetsdomstolen inte heller påvisats någon enhetlig tillämpning av kollektivavtalet som ger den fackliga motparten rätt att få löneuppgifter för samtliga arbetstagare. Något brott mot kollektivavtalet har därmed inte begåtts och förbundets talan har därför avslagits.

» Avgörandet AD 2024 nr 104 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En hamnarbetare har sagts upp av personliga skäl. Han har vid ett antal tillfällen lämnat arbetsplatsen före arbetstidens slut utan godkännande från arbetsledare. Han har bl.a. därigenom upprepade gånger brutit mot vad som åligger honom enligt anställningsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget har haft sakliga skäl för uppsägningen.

» Avgörandet AD 2024 nr 103 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Tvisten har rört om ett bolag, genom att avyttra en del av sin verksamhet, beslutat om viktigare förändringar av sin verksamhet och av arbets- eller anställningsförhållanden för arbetstagare som varit medlemmar hos ett förbund och därför brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen i förhållande till förbundet. Tvisten har också rört om bolaget beslutat om driftsinskränkning och omorganisation innan bolaget förhandlat de frågorna med förbundet och därför brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen i förhållande till förbundet samt om förbundets talan avseende bolagets driftsinskränkning och omorganisation ska avvisas eftersom den inte tvisteförhandlats. Arbetsdomstolen har funnit att bolagets beslut om avyttring varit en sådan viktigare förändring av bolagets verksamhet som bolaget haft skyldighet att förhandla med förbundet och att bolaget därmed brutit mot förhandlingsskyldigheten och ska betala skadestånd. Arbetsdomstolen har vidare funnit att frågan om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten vid bolagets beslut om driftsinskränkning och omorganisation inte tvisteförhandlats och att invändning om detta gjorts i rätt tid, varför förbundets talan i den delen ska avvisas.

» Avgörandet AD 2024 nr 101 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En arbetstagare har haft en tidsbegränsad anställning och fortsatt arbeta efter anställningstidens utgång. Fråga om arbetsgivaren och arbetstagaren avtalat om en till tidsbegränsad anställning eller om arbetstagaren fick en tillsvidareanställning. Vidare fråga om arbetsgivaren brutit mot bestämmelsen om skriftliga anställningsavtal i punkt 2.1 första stycket i livsmedelsavtalet genom inte överlämna skriftliga anställningsavtal till arbetstagaren inom den tid som följer av 6 c § anställningsskyddslagen (allra senast en månad efter det att arbetstagaren började arbeta). Även fråga om otillåten taleändring.

» Avgörandet AD 2024 nr 96 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En polis har efter säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen inte längre godkänts för säkerhetsklassat arbete. Han har därefter sagts upp från sin anställning. Arbetsdomstolen har funnit att de faktiska omständigheter som legat till grund för säkerhetsbeslutet, däribland samröre med kriminellt belastade personer, tillsammans med viss övrig misskötsamhet innebär att det har funnits sakliga skäl för uppsägningen.

» Avgörandet AD 2024 nr 95 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Tvist har uppkommit om arbetsvägledare och coacher vid ett studieförbund omfattas av ett kollektivavtal för tjänstemän eller ett kollektivavtal för cirkelledare och övriga ledare/lärare. Arbetsdomstolen har funnit att endast tjänstemannaavtalet gäller för de ifrågavarande arbetstagarna och att arbetsgivaren därför har gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott genom att inte tillämpa en i tjänstemannaavtalet intagen bestämmelse om pensionsavsättning på de berörda arbetstagarna. Arbetsgivaren har därför ålagts att betala allmänt skadestånd till såväl arbetstagarna som deras arbetstagarorganisation.

» Avgörandet AD 2024 nr 94 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Enligt lagen (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet ska arbetsgivaren meddela arbetstagaren sitt beslut om ledigheten. En arbetsgivare som bryter mot lagen ska betala ersättning för den skada som uppkommer, inklusive ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär. Fråga om utformningen av ett meddelande i sig kan vara skadeståndsgrundande. Arbetsdomstolen fann att detta inte helt kunde uteslutas, men att det inte fanns skadeståndsskyldighet i det aktuella fallet.

» Avgörandet AD 2024 nr 92 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Interimistisk fråga om en arbetstagarorganisations meddelande till en hamn om att ett inkommande utländskt fartyg saknar s.k. ITF-avtal utgjort en otillåten åtgärd enligt EU-rätten då meddelandet resulterade i att hamnen nekade fartyget att lägga till vid kaj. Även fråga om Arbetsdomstolens behörighet.

» Avgörandet AD 2024 nr 85 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Två kärande väckte vid tingsrätt talan mot samma svarande. Tingsrätten, som ansåg att den ena kärandens talan inte var en arbetstvist, fann inte skäl för gemensam handläggning, och avvisade den talan. Beslutet om avvisning överklagades till Arbetsdomstolen med yrkade att målet skulle återförvisas till tingsrätten. I en sådan situation är Arbetsdomstolen inte behörig att ta upp överklagandet utan har, enligt grunderna för 2 kap. 7 § andra stycket arbetstvistlagen, överlämnat målet till behörig hovrätt.

» Avgörandet AD 2024 nr 81 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En arbetstagare har sagts upp från sin anställning på grund av förhållanden som, enligt arbetsgivaren, hänför sig till arbetstagaren personligen och som bestått i olika brister hos arbetstagaren och det sätt som denne utfört sitt arbete på. Uppsägningen har, enligt arbetsgivaren, inte haft något samband med arbetstagarens medlemskap i en arbetstagarorganisation. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget har haft sakliga skäl att säga upp arbetstagarens anställning av personliga skäl och att arbetsgivaren inte genom uppsägningen av arbetstagaren kränkt dennes eller arbetstagarorganisationens föreningsrätt.

» Avgörandet AD 2024 nr 78 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Sakliga skäl för uppsägning på grund av arbetsvägran enligt huvudavtalet om bl.a. anställningsskydd mellan Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK. Det fanns sakliga skäl för uppsägning av en telefonförsäljare som inte gjorde så många uppringningsförsök som angavs i hans anställningsavtal och som varnats om att anställningen var i fara och därefter haft mer än skälig betänketid.

» Avgörandet AD 2024 nr 75 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Ett bolag genomförde en stor omorganisation och erbjöd anställda omplaceringar till nya anställningar med lägre sysselsättningsgrad. Enligt gällande kollektivavtal har en arbetstagare i en sådan situation rätt till en viss omställningstid. Två av de anställda var föräldralediga när de fick erbjudandet om omplacering. Fråga om bolaget brutit mot förbudet mot missgynnande i föräldraledighetslagen genom att låta omställningstiden, för de två anställda som var föräldralediga, löpa under deras föräldraledigheter.

» Avgörandet AD 2024 nr 72 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En person sökte en anställning som undersköterska på en neonatalavdelning inom Region Stockholm och blev kallad till intervju. När hon samma dag som intervjun skulle hållas kontaktade regionen och berättade att hon satt i rullstol, avbokade regionen intervjun med motiveringen att det inte skulle fungera att som rullstolsburen arbeta på neonatalavdelningen. Fråga har uppkommit om regionen, genom att avboka intervjun, har utsatt den arbetssökande för diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Arbetsdomstolen har funnit att regionen inte har diskriminerat den arbetssökande genom vare sig direkt diskriminering eller diskriminering genom bristande tillgänglighet. Även fråga om tillämpningen av regeln om bevisbörda i 6 kap. 3 § diskrimineringslagen.

» Avgörandet AD 2024 nr 66 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Fråga om reservofficerares anställningstid eller tjänstgöringstid ska ligga till grund för tilldelning av utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”.
Arbetsdomstolen har kommit fram till att det föreligger särskilda skäl enligt förordningen (1974:225) om utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst” (NOR-förordningen) att för reservofficerare istället för anställningstid lägga tjänstgöringstid till grund för tilldelning av utmärkelsen. Arbetsdom-stolen har vidare kommit fram till att reservofficerare är deltidsarbetande enligt i lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning och att statens tillämpning av tilldelningen av utmärkelsen inte utgör diskriminering i lagens mening.
I målet har den särskilda kvittningsbestämmelsen i arbetstvistlagen angående rättegångskostnader tillämpats.

» Avgörandet AD 2024 nr 53 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Kollektivavtalstolkning. I ett kollektivavtal – en bilaga om anställningsskydd till byggavtalet – har tagits in delar som endast är upplysningar om innehållet i anställningsskyddslagens bestämmelser, och delar vilka parterna har träffat särskild överenskommelse om och som därmed utgör kollektivavtalsinnehåll. Arbetsdomstolen har funnit att en bestämmelse om det s.k. tvåundantaget vid turordning inför uppsägning på grund av arbetsbrist, som i huvudsak motsvarar vad som följde av 22 § andra stycket anställningsskyddslagen i dess lydelse före den 30 juni 2022, utgör kollektivavtalsinnehåll.

» Avgörandet AD 2024 nr 49 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Fråga om en arbetstagare, som ostridigt har testat positivt för THC-syra och nedbrytningsprodukt av kokain vid drogtest utförda av arbetsgivaren, därigenom har brutit mot arbetsgivarens drogpolicy, och inte stått till förfogande för sitt ordinarie arbete hos arbetsgivaren. Också fråga om arbetsgivaren under dessa förhållanden varit skyldig att omplacera arbetstagaren till andra arbetsuppgifter, samt om yrkande om skadestånd för brott mot förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen har förhandlats enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen.

» Avgörandet AD 2024 nr 46 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En arbetstagare, som inte har kunnat utföra sina normala arbetsuppgifter på grund av att han fått sitt körkort återkallat har, då det saknats möjlighet till omplacering eller omfördelning av arbetsuppgifter, inte ansetts stå till förfogande för arbete. Under dessa omständigheter har arbetstagaren, som senare blivit sjukskriven, inte rätt till sjuklön varken enligt lagen (1991:1047) om sjuklön eller enligt kollektivavtal.

» Avgörandet AD 2024 nr 44 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

För en kärande – en arbetstagare – som inte haft rätt att tvisteförhandla är föregående tvisteförhandling inte en processförutsättning enligt 4 kap.7 § eller 5 kap. 1 § första stycket arbetstvistlagen. Bestämmelsen i 5 kap. 2 § andra stycket arbetstvistlagen om att kostnad för förhandling eller överläggning inte ersätts som rättegångskostnad gäller bara om förhandlingen eller överläggningen varit en processförutsättning enligt nämnda lagrum. Motparten kan därför enligt 18 kap. rättegångsbalken få ersättning för kostnaden för de tvisteförhandlingar som denne enligt medbestämmandelagen varit skyldig att genomföra med kärandens arbetstagarorganisation om kärandens anspråk i målet.

» Avgörandet AD 2024 nr 41 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Ett bolag bedrev på entreprenad delar av en regions busslinjetrafik. Efter ett upphandlingsförfarande stod det klart att bolagets entreprenaduppdrag i regionen skulle upphöra vid ett visst datum och att ett annat bolag skulle bedriva all regionens busslinjetrafik på entreprenad från och med dagen därpå. I målet är tvistigt om det i och med övergången av busstrafikuppdraget i regionen från en entreprenör till en annan har skett en sådan övergång av en del av en verksamhet som avses i 6 b § anställningsskyddslagen. Om det varit fråga om en sådan verksamhetsövergång, är det tvistigt om den nya entreprenören vidtagit någon åtgärd som varit att likställa med avskedande i förhållande till ett antal arbetstagare, som var anställda hos den tidigare entreprenören, och om den nya entreprenören i så fall är skyldig att betala skadestånd till de berörda arbetstagarna.

Arbetsdomstolen har funnit att en betydande del av de materiella tillgångar, som varit absolut nödvändiga för att bedriva regionens busslinjetrafik, dvs. bussar, inte övergått från den tidigare till den nya entreprenören. Övergången av busstrafikuppdraget i regionen innebar därmed inte en sådan övergång av verksamhet som avses i 6 b § anställningsskyddslagen.

» Avgörandet AD 2024 nr 40 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Kollektivavtalstolkning. En bestämmelse i SAS företagsbilaga till kabinavtalet mellan Svenska Flygbranschen och Unionen om 13 timmar uppehåll för vila på hemmabas har ansetts innebära att uppehållet faktiskt ska vara minst 13 timmar och inte bara att ett uppehåll om minst 13 timmar ska schemaläggas.

» Avgörandet AD 2024 nr 24 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En arbetstagare anställning på ett s.k. HVB-hem har upphört. Utifrån 2018 års företagshemlighetslag prövar domstolen om viss information, som arbetstagaren påstås ha angripit, utgör företagshemligheter i lagens mening.

» Avgörandet AD 2024 nr 13 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En polis har sagts upp från sin anställning på grund av att han, enligt arbetsgivaren, till följd av en stroke fått sin arbetsförmåga nedsatt i så väsentlig mån att han inte längre kunnat utföra arbete av någon betydelse. Arbetsdomstolen har funnit att uppsägningen varit sakligt grundad och att arbetsgivaren inte heller genom uppsägningen brutit mot diskrimineringslagen.

» Avgörandet AD 2024 nr 12 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Ett lettiskt bolag var bundet av byggavtalet. Svenska Byggnadsarbetareförbundet hade inte några medlemmar som var anställda hos bolaget. Fråga om bolaget ska betala allmänt skadestånd till Svenska Byggnadsarbetareförbundet för brott mot byggavtalets olika ersättningsregler samt byggavtalets övertids- och arbetstidsbestämmelser. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte följa byggavtalets regler om övertidsersättning, helglön och ersättning för arbetstidsförkortning. Domstolen har även funnit att bolaget gjort sig skyldigt till brott mot byggavtalets regler om övertid och arbetstid, men inte mot byggavtalets regler om timlön, ersättning för obekväm arbetstid och semesterförmåner. Ett allmänt skadestånd om 750 000 kr, mot yrkade 26 100 000 kr, har dömts ut. Med hänsyn till utgången i målet har förbundet förpliktats ersätta bolaget dess rättegångskostnad med tre fjärdedelar.

» Avgörandet AD 2024 nr 11 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Ett vårdbolag införde en vaccinationspolicy som innebar ett krav på vaccination mot covid-19 för personal som arbetade med vården av patienter i bolagets geriatriska verksamhet. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget haft rätt att med stöd av arbetsledningsrätten fatta beslut om en sådan vaccinationspolicy. Som en följd av detta har de arbetstagare som inte vaccinerat sig i enlighet med vaccinationspolicyn inte ansetts stå till arbetsgivarens förfogande och har därmed inte haft rätt till lön.

» Avgörandet AD 2023 nr 75 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Arbetsdomstolen har funnit att en s.k. neutralitetspolicy, som har inneburit förbud för en trygghetsvärd i tunnelbanan att bära muslimsk huvudduk, inte har stått i strid med förbudet mot diskriminering på grund av kön och religion.

» Avgörandet AD 2023 nr 71 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Ett byggbolag har anlitat ett inredningsföretag vid arbeten med ett större renoveringsprojekt. Det sistnämnda företaget har för utförandet av uppdraget åtagit sig visst montagearbete, som i sig har fallit under det s.k. byggavtalet, och lagt ut detta arbete på andra utförare. Arbetsdomstolen har funnit att byggbolaget inför anlitandet av inredningsföretaget har varit skyldigt att primärförhandla med förbundet enligt en branschöverenskommelse i Bilaga D till byggavtalet som hänvisar till 38 § medbestämmandelagen.

Även fråga om tillämpningen av en i kollektivavtalet intagen regel om bortfall av skadeståndsskyldighet i fall där ett kollektivavtalsbrott kan anses ursäktligt, samt om nivån på det allmänna skadeståndet.

» Avgörandet AD 2023 nr 68 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En arbetsgivare är inte skyldig att inför tillsättning av en anställning påkalla förhandling enligt 32 § anställningsskyddslagen när ingen faktiskt har företrädesrätt enligt 25 eller 25 a § anställningsskyddslagen beträffande den anställning som ska tillsättas.

» Avgörandet AD 2023 nr 53 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Fråga om Arbetsdomstolen är behörig domstol i ett överklagat mål. Käranden hade vid tingsrätt väckt talan mot sin uppgivne tidigare arbetsgivare om utfående av lön. Tvisten var en arbetstvist. Käranden klargjorde därefter att svaranden inte varit hennes arbetsgivare. Tingsrätten beslutade att bl.a. avskriva talan i viss del och avvisa annan del. Eftersom käranden vid tidpunkten för tingsrättens beslut inte längre gjorde gällande att hon hade varit anställd hos svaranden, var tvisten inte längre till någon del en arbetstvist. Arbetsdomstolen var därför inte behörig att pröva kärandens överklagande av beslutet, varför Arbetsdomstolen överlämnade målet till behörig hovrätt.

» Avgörandet AD 2023 nr 50 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Fråga om en kvinnlig polisaspirant utsatts för föreningsrättskränkning och könsdiskriminering i samband med en säkerhetsprövning.

» Avgörandet AD 2023 nr 47 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En bestämmelse i ett kollektivavtal (det s.k. måleriavtalet) ger legitimerade ombud från organisationerna rätt att för kontroll av avtalets efterlevnad besöka arbetsplatserna och erhålla nödvändiga upplysningar. Tvist har uppkommit om en arbetsgivare, som underlåtit att inför en årlig utläggningsförhandling och lönerevision på begäran från Svenska Målareförbundet lämna ut vissa begärda personaluppgifter, därigenom har brutit mot den aktuella kollektivavtalsbestämmelsen. Arbetsdomstolen har funnit att kollektivavtalsbestämmelsen har den innebörden att rätten till upplysningar är avhängig av att begäran görs i samband med ett arbetsplatsbesök. Eftersom de uppgifter som begärts ut i detta fall inte har begärts i samband med något arbetsplatsbesök, var arbetsgivaren alltså redan av detta skäl inte skyldig att ge förbundet de begärda uppgifterna.

» Avgörandet AD 2023 nr 46 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Ett måleriföretag förhandlade med Svenska Målareförbundet om inhyrning av tre namngivna arbetstagare för måleriarbete på ett visst projekt. Förbundet lade in veto mot inhyrningen och företaget bröt igenom det. Arbetsdomstolen kom fram till att företaget, när det bröt igenom vetot, inte ens borde ha förstått att förbundet menade att inhyrningen kunde antas medföra att bemanningsföretaget skulle komma att åsidosätta bemanningsavtalet, som förbundet men inte företaget och dess arbetsgivarorganisation var bundna av. Därför och då förbundet saknade fog för uppfattningen att inhyrningen skulle strida mot vad som var allmänt godtaget inom Måleriföretagen i Sveriges och förbundets avtalsområde avslogs förbundets talan om skadestånd för brott mot 39 § medbestämmandelagen. Däremot ålades företaget att betala skadestånd till förbundet för att det en vecka efter vetoförklaringen utan att på nytt förhandla med förbundet enligt 38 § medbestämmandelagen hyrde in ytterligare fem arbetstagare från samma bemanningsföretag för måleriarbete på samma projekt.

» Avgörandet AD 2023 nr 43 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Ett städföretag som har mottagit en begäran från ett regionalt skyddsombud om att få uppgift om bolagets arbetsplatser har dröjt sex veckor med att lämna ut de begärda uppgifterna. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det inte har funnits någon skyldighet för skyddsombudet att anmäla och överlägga enligt ett i kollektivavtal intaget arbetsmiljöavtal i frågan om den begärda informationen. Arbetsdomstolen har ansett att bolaget genom dröjsmålet har hindrat skyddsombudet från att fullgöra sina uppgifter och har ålagt bolaget att betala skadestånd. Arbetsdomstolen har dömt ut skadestånd både till det regionala skyddsombudet, som var anställd hos en facklig organisation, och till den fackliga organisationen.

» Avgörandet AD 2023 nr 42 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En arbetstagare har under flera års tid begärt och beviljats ledigt från sitt arbete för studier. När arbetsgivaren har ifrågasatt studierna har arbetstagaren vidhållit att denne ägnat sig åt studier och haft rätt till ledighet på grund av dessa. Arbetsdomstolen har kommit fram till att arbetstagaren inte har haft rätt till ledighet enligt studieledighetslagen och att arbetstagaren medvetet lämnat felaktiga uppgifter till bolaget om sina studier. Arbetstagaren har därmed enligt Arbetsdomstolens mening grovt åsidosatt sina åligganden mot bolaget och skäl för avskedande har förelegat.

» Avgörandet AD 2023 nr 39 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Fråga om arbetsgivaren – i strid med arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen – har hindrat ett huvudskyddsombud från att fullgöra sina uppgifter. Tvistigt om arbetsgivaren hindrat honom genom att bl.a. inte låta honom delta i planeringen inför dels att vissa åtgärder vidtogs i ett projekt, dels att ett stängsel togs ner vid två tillfällen samt genom att inte heller underrätta honom om dessa förändringar och därutöver inte i tid låta honom delta i en riskbedömning eller inte alls. Därutöver tvistigt om talan i viss del skulle avvisas och därvid om avvisningsyrkandet framställts för sent.

» Avgörandet AD 2023 nr 34 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Ett kollektivavtal för personlig assistans innehåller bestämmelser om anställning ”på viss tid så länge uppdraget varar”, s.k. ”SLUV”. Den kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationen har gjort gällande att en sådan anställning är oförenlig med svensk lag och EU-rätt (det s.k. visstidsdirektivet). Arbetsdomstolen har funnit att kollektivavtalsregleringen inte innebär en sådan otillbörlig urholkning av arbetstagarnas lagstadgade rättigheter, som kan föranleda att avtalet i berörda delar ska anses ogiltigt.
Arbetsdomstolen har även funnit att kollektivavtalsregleringen inte heller står i strid med de tvingande bestämmelserna i 4 och 7 §§ anställnings-skyddslagen, eller med bestämmelserna i visstidsdirektivet. Arbetstagarorganisationens talan har därför avslagits.

» Avgörandet AD 2023 nr 33 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Enligt arbetsgivaren hade en lärare gjort sig skyldig till fel eller försummelse i arbetet genom publicering av ett uttalande på skolans digitala lärplattform och beslutade därför om disciplinpåföljd i form av en skriftlig varning. Tvistigt om arbetsgivaren genom beslutet brutit mot reglerna om discipinpåföljd i kollektivavtalet, AB 20. Arbetsdomstolen har funnit att läraren gjort sig skyldig till fel eller försummelse i arbetet och att arbetsgivaren inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.

» Avgörandet AD 2023 nr 32 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Ett bolag bedrev på entreprenad delar av en regions busslinjetrafik. Efter ett upphandlingsförfarande stod det klart att bolagets entreprenaduppdrag i regionen skulle upphöra vid ett visst datum samt att ett annat bolag skulle bedriva all regionens busslinjetrafik på entreprenad från och med dagen därpå. Med anledning av entreprenörsbytet sa bolaget upp de arbetstagare som arbetade med busslinjetrafiken i regionen till den sista dagen för entreprenaduppdraget. Uppsägningarna skedde ungefär ett halvår före den sista dagen för entreprenaduppdraget. Då stod det klart att bara en bråkdel av de bussar som bolaget använde skulle användas av den nya entreprenören och att denne inlett en process, innefattande testning och intervjuer, för rekrytering bland bolagets arbetstagare i regionen, men att inga anställningsavtal träffats. I målet, där talan förs mot den avgående entreprenören, är tvistigt om uppsägningarna stred mot det s.k. uppsägningsförbudet i 7 § tredje stycket anställningsskyddslagen.

Arbetsdomstolen har bedömt att det vid uppsägningstillfällena, med beaktande av sådana förhållanden som vid ett praktiskt bedömande med säkerhet kan överblickas, inte stått klart att en verksamhetsövergång skulle äga rum vid entreprenörsbytet. Uppsägningarna stred därmed inte mot uppsägningsförbudet, utan var sakligt grundade på grund av arbetsbrist.

» Avgörandet AD 2023 nr 29 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

I rättsfallet AD 2020 nr 66 konstaterade Arbetsdomstolen att en arbetsgivare som är bunden av två konkurrerande i huvudsak likalydande kollektivavtal, som båda kräver lokal överenskommelse för ändringar av arbetstidsscheman, och avser att göra en förändring av ett arbetstidsschema bara är skyldig att träffa en lokal överenskommelse med den arbetstagarorganisation som är bunden av det först tecknade kollektivavtalet. Arbetsdomstolen kom emellertid i det rättsfallet även fram till att arbetsgivaren har en skyldighet att medbestämmandeförhandla frågan om ändrat arbetstidsschema enligt 11 § medbestämmandelagen med den arbetstagarorganisation som är bunden av det senast tecknade kollektivavtalet. I nu aktuellt rättsfall klargörs hur medbestämmandeförhandlingen ska gå till i sådana fall med utgångspunkten att förhandlingen ska gå till på i princip samma sätt som om arbetsgivaren ensam hade kunnat besluta om ändringen av arbetstidsschemat.

» Avgörandet AD 2023 nr 26 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Ett hamnbolag är bundet av två kollektivavtal med samma tillämpnings-område. I avtalen finns likalydande bestämmelser om övertidsuttag. Fråga om bolaget varit skyldigt att tillämpa den övertidsregleringen även i det senare tecknade kollektivavtalet, det s.k. andrahandsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att de båda bestämmelserna inte varit samordnade på sådant sätt att de inte kunde anses vara konkurrerande. Då domstolen funnit att det varit fråga om konkurrerande avtalsvillkor har bolaget därmed inte varit skyldigt att tillämpa bestämmelserna i andrahandsavtalet. Talan om skadestånd för kollektivavtalsbrott har därför avslagits.

» Avgörandet AD 2023 nr 25 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Ett bolag med verksamhet inom lokalvård har sagt upp en arbetstagare som bl.a. ägt hälften av bolagets aktier och haft firmateckningsrätt.
Fråga om den uppsagda arbetstagaren omfattats av anställningsskyddslagens undantag för arbetstagare med en företagsledande eller därmed jämförlig ställning.

» Avgörandet AD 2023 nr 24 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Fråga om tingsrätten gjorde fel när den avvisade en stämningsansökan på grund av underlåtenhet att betala ansökningsavgift utan att utreda om det fanns förutsättningar för att överlämna målet till Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen har funnit att det var fel av tingsrätten att avvisa kärandens stämningsansökan innan tingsrätten utrett behörighetsfrågan.

» Avgörandet AD 2023 nr 21 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Ett bolag som bedriver hamnarbete har, för att hantera en förväntad ökad arbetsvolym under en åttaveckorsperiod, beslutat att visstidsanställa tre arbetstagare under den berörda perioden och schemalägga dem på eftermiddagar under vardagar. Arbetsdomstolen har funnit att besluten inte har inneburit en sådan viktigare förändring av vare sig verksamheten eller arbetsförhållandena för fyra andra angivna arbetstagare, att bolaget enligt 11 § medbestämmandelagen varit skyldigt att förhandla med förbundet innan bolaget fattade de ovannämnda besluten.

» Avgörandet AD 2023 nr 20 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

När en arbetsgivare påstår att en arbetstagare har sagt upp sig själv genom en egenhändigt undertecknad skriftlig uppsägningshandling som kan uppvisas i original och det invänds att handlingen är förfalskad, har arbetsgivaren bevisbördan för att handlingen är äkta. Arbetsgivaren har därvid att göra det övervägande sannolikt att handlingen är äkta.

» Avgörandet AD 2023 nr 18 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En arbetstagare hos en kommun avskedades från sin anställning. Arbetstagaren var medlem i ett förbund som väckte talan mot kommunen och yrkade bland annat ogiltigförklaring av avskedandet. Kommunen och förbundet är inte bundna av kollektivavtal i förhållande till varandra. Tvist har uppstått mellan förbundet och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om SKR enligt 10 § andra stycket medbestämmandelagen med anledning av tvisten mellan förbundet och kommunen varit förhandlingsskyldigt gentemot förbundet. Arbetsdomstolen har kommit fram till att så inte varit fallet.

» Avgörandet AD 2023 nr 14 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En butikssäljare hos ett bolag sa upp sig. Tvistigt om uppsägningen var föranledd av ageranden av bolagets företrädare i butiken och om uppsägningen därför skulle ses som en uppsägning från bolagets sida, en så kallad provocerad uppsägning. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det inte är visat att bolaget före uppsägningen handlat otillbörligt och i strid mot lag och god sed på arbetsmarknaden och därmed föranlett arbetstagarens uppsägning.

» Avgörandet AD 2023 nr 11 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Flera tvister om skadeståndsskyldighet på grund av brott mot bl.a. företagshemlighetslagen har handlagts gemensamt i Arbetsdomstolen efter att de överlämnats av en tingsrätt till Arbetsdomstolen. En av tvisterna – en arbetsgivarorganisations talan mot en facklig organisation och dess medlem – har, efter invändning, avvisats då Arbetsdomstolen funnit att förhandlingskravet enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen inte varit uppfyllt. Arbetsdomstolen har då funnit att den inte längre är behörig att pröva tvisterna mot de övriga svarandena. Fråga har därvid uppkommit om till vilken tingsrätt dessa tvister ska hänvisas.

Den överlämnande tingsrätten var behörig domstol eftersom den fackligt anslutne arbetstagaren hade sin hemvist på den orten. Eftersom talan mot den personen avvisas i Arbetsdomstolen, är den överlämnande tingsrätten inte längre behörig att pröva tvisterna mot de övriga svarandena. Dessa har nämligen hemvist och säte på en annan ort. Arbetsdomstolen har med stöd av grunderna i 2 kap. 6 och 8 §§ arbetstvistlagen hänvisat de kvarvarande tvisterna till den tingsrätt som är behörig att pröva dessa.

» Avgörandet AD 2023 nr 8 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Efter ansökan om betalningsföreläggande i en arbetstvist meddelade Kronofogdemyndigheten ett utslag. Ansökan om återvinning gjordes och Kronofogdemyndigheten överlämnade, utan att någon begärt det, målet till Arbetsdomstolen i stället för tingsrätt. Sedan det i Arbetsdomstolen klarlagts att sökanden inte önskade föra sin talan i Arbetsdomstolen som första domstol, överlämnade Arbetsdomstolen, utan att pröva om målet skulle ha kunnat tas upp i Arbetsdomstolen som första domstol, målet till behörig tingsrätt.

» Avgörandet AD 2023 nr 7 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

När ett slutligt avgörande av ett mål vid tingsrätt, som delvis avsett en arbetstvist, överklagats bara i den del avgörandet inte avsett en arbetstvist, har Arbetsdomstolen enligt grunderna för 2 kap. 7 § andra stycket arbetstvistlagen överlämnat målet till behörig hovrätt (AD 1979 nr 147). Detta bör gälla i alla de fall då bara den eller de som vunnit målet i den del som avser arbetstvisten angripit tingsrättens slutliga avgörande. Att klaganden, som i sak inte fått överklaga domen i den del som avser arbetstvisten, i första hand yrkat att Arbetsdomstolen, med undanröjande av domen, ska återförvisa målet till tingsrätten, på grund av rättegångsfel, ger således inte anledning till någon annan bedömning.

» Avgörandet AD 2023 nr 6 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Fråga om hur preskriptionsfristerna ska beräknas då arbetstagare som är medlem i en arbetstagarorganisation, men vars talan inte förs av organisationen, väckt talan om ersättning enligt diskrimineringslagen. Arbetsdom-stolen har funnit att preskriptionsbestämmelsen i 66 § andra stycket medbestämmandelagen är tillämplig när orsaken till att en arbetstagare inte kan företrädas av en organisation är att denne inte är eller har varit medlem i någon arbetstagarorganisation på det sätt som avses i paragrafens första stycket, inte när den organisation arbetstagaren är eller har varit medlem i inte vill föra medlemmens talan. För arbetstagare som är eller har varit medlem i en arbetstagarorganisation som hade kunnat förhandla och väcka talan för arbetstagaren gäller i stället preskriptionsbestämmelsen i första stycket i den paragrafen.

» Avgörandet AD 2023 nr 5 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Kollektivavtalstolkning. Tvisten gäller en bestämmelse om s.k. vederlag i ett kollektivavtal för sjöbefäl mellan Almega Tjänsteföretagen och Sjöbefälsföreningen (strömmaavtalet). – Arbetsdomstolen bedömer den situationen att det i ett kollektivavtal har använts ett begrepp som inte definieras i avtalet, men som förekommer eller har förekommit i för avtalsområdet central lagstiftning. I sådana fall får det ofta antas att kollektivavtalsparterna avsett att begreppet ska ha samma innebörd som lagstiftningen och användas på samma sätt som där. Det kan åtminstone antas att de vid användningen av begreppet inspirerats av lagstiftningen på ett sådant sätt att det får anses ankomma på den part som anser att begreppet ska ha en annan betydelse eller funktion än enligt lagstiftningen att klargöra det för motparten.

» Avgörandet AD 2023 nr 3 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En butikssäljare vid en livsmedelsbutik har avskedats på grund av påståenden om omfattande misskötsamhet. Arbetsdomstolen har ogiltigförklarat avskedandet och förpliktat arbetsgivaren att betala lön och skadestånd. Arbetsdomstolen har funnit att arbetsinkomster från en annan arbetsgivare i tiden efter avskedandet ska avräknas från den lön som arbetsgivaren är skyldig att betala.

» Avgörandet AD 2023 nr 2 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Inför att en arbetsgivare, ett flygbolag, avsåg att anlita en entreprenör för att utföra viss flygverksamhet förhandlades frågan med pilotföreningen enligt 38 § medbestämmandelagen. Entreprenören skulle tillhandahålla bl.a. flygplan och besättning och anlitade i sin tur en underentreprenör för bemanningen av planen. Därefter anlitades en ny underentreprenör för bemanningen av flygplanen. Fråga om arbetsgivaren varit skyldig att på nytt förhandla med pilotföreningen enligt 38 § medbestämmandelagen inför bytet av underentreprenör. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det inte funnits någon sådan skyldighet.

» Avgörandet AD 2022 nr 59 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Fråga om två kvinnor vid en internrekrytering har utsatts för könsdiskriminering genom att en man anställdes istället för någon av dem. Även fråga om en av kvinnorna missgynnats i strid med föräldraledighetslagen.

» Avgörandet AD 2022 nr 57 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En arbetstagare åkte på en semesterresa till Nigeria och var borta från arbetet en och en halv månad, trots att han endast beviljats semester för drygt en vecka. Inför resan sjukanmälde han sig till arbetsgivaren. Efter återkomsten till arbetet presenterade han ett läkarintyg från Nigeria, vars äkthet arbetsgivaren ifrågasatte. Han avskedades från sin anställning med hänvisning till olovlig frånvaro. Arbetsdomstolen har funnit utrett att arbetstagaren inte var arbetsoförmögen på grund av sjukdom och att avskedandet varit lagligen grundat.

» Avgörandet AD 2022 nr 56 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Det har funnits laga grund för att avskeda en bergarbetare med drygt 30 års anställningstid som, på fritiden vid ett barbesök efter en av arbetsgivaren anordnad middag, uttalat ett allvarligt hot till en kollega.

» Avgörandet AD 2022 nr 55 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Fråga om en intensivvårdssjuksköterska, som hade varit föräldraledig under i princip hela det år som föregick lönerevisionen 2021, har blivit missgynnad i strid med 16 § föräldraledighetslagen.

» Avgörandet AD 2022 nr 53 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

I måleriavtalet finns alternativa kompetenskrav för att en arbetsgivare ska få anställa en målare. Fråga bland annat om måleriavtalet innebär att det alternativa kravet på fyra års yrkeserfarenhet som målare enbart kan uppfyllas genom måleriarbete hos arbetsgivare som då varit bunden av måleriavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att kravet kan uppfyllas genom arbete även hos arbetsgivare som inte varit bunden av måleriavtalet, att de i målet aktuella arbetstagarna uppfyllt detta krav och att företaget i fråga därför inte brutit mot kollektivavtalet.

» Avgörandet AD 2022 nr 52 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Ett bolag som verkar inom lagerhållning och distribution av läkemedel har under en period infört ett obligatoriskt krav på att bära munskydd eller visir i arbetet på lagret för att motverka smittspridning av covid-19. Fråga bl.a. om det funnits skäl att skilja en arbetstagare, som vägrat bära munskydd eller visir, från anställningen.

» Avgörandet AD 2022 nr 50 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En anställd hos Polismyndigheten har efter säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen inte längre godkänts för säkerhetsklassad anställning. Arbetstagaren har avstängts från arbetet, men tvistigt hur länge och om avstängningen varit otillåten och skadeståndsgrundande som stridande mot bl.a. villkorsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att avstängning av en statsanställd ska, i enlighet med 12 kap. 7 § regeringsformen, ha stöd i en bestämmelse som meddelats i lag, att regeln om avstängning i villkorsavtalet inte har stöd i lag och att det inte funnits något rätt till allmänt skadestånd för otillåten avstängning. Arbetstagaren har så småningom sagts upp. Enligt Arbetsdomstolen har staten inte lyckats visa att arbetstagaren agerat som staten påstått och att det därmed inte funnits saklig grund för uppsägningen, som ogiltigförklarats. Därutöver fråga om del av talan om skadestånd för otillåten avstängning ska avvisas och om brott mot 11 § medbestämmandelagen.

» Avgörandet AD 2022 nr 49 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En person anställd hos Qatars ambassad i Stockholm blev avskedad och väckte talan vid Stockholms tingsrätt mot staten Qatar och yrkade ogiltigförklaring av avskedandet och skadestånd med anledning av avskedandet. Staten Qatar invände att det förelåg hinder att pröva talan på grund av statsimmunitet. Tingsrätten avvisade talan om ogiltigförklaring, men avslog yrkandet om av avvisning av talan i övrigt. Fråga i Arbetsdomstolen om det var rätt av tingsrätten att avvisa arbetstagarens talan om ogiltigförklaring. Arbetsdomstolen har, liksom tingsrätten, funnit att den folkrättsliga sedvanerätten om statsimmunitet utgjort hinder mot att ta upp talan om ogiltigförklaring och fastställt avvisningsbeslutet.

» Avgörandet AD 2022 nr 47 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Fråga om ett mopedbud, som arbetade för ett budföretag och tidigare varit tidsbegränsat anställt som cykelbud hos det företaget, fortfarande var anställt hos budföretaget eller behovsanställt hos ett bemanningsföretag och uthyrt till budföretaget.

» Avgörandet AD 2022 nr 45 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Efter att ett bolag ansökt om och beviljats företagsrekonstruktion blev två arbetstagare uppsagda på grund av arbetsbrist. Arbetsdomstolen har beträffande den ene arbetstagaren funnit att, eftersom denne kommit att utföra arbete i tiden efter det att en månad förflutit från den s.k. kritiska tidpunkten, dvs. ansökan om företagsrekonstruktion, ska hans lönefordran och fordran på intjänad arbetstidsförkortning till den del dessa inte täckts av lönegarantin, inte omfattas av det offentliga ackordet i företagsrekonstruktionen. Vidare har Arbetsdomstolen uttalat sig i frågan om från vilken tidpunkt förmånsrätten ska beräknas vid tillämpning av 3 kap. 3 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.

» Avgörandet AD 2022 nr 44 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)