Arbetsrätt

Sören Öman har hittills dömt i refererade avgöranden tillsammans med 205 ledamöter, åtta ordföranden, 17 vice ordföranden, 23 tredje män, 67 arbetsgivarledamöter, 82 arbetstagarledamöter och 13 juristledamöter (samt 61 sekreterare).

Sören Öman har som vice ordförande 1996–2015 dömt tillsammans med åtta ordföranden. Dessutom har fyra personer varit ordförande när Sören Öman varit sekreterare 1989–1991, Olof Bergqvist ( 7 avgöranden ), Reidunn Laurén ( 1 avgörande ), Ove Sköllerholm ( 17 avgöranden ) och Hans Tocklin ( 5 avgöranden ).

Här är en lista över vilka som varit ordförande när Sören Öman var vice ordförande 1996–2015 och hur många avgöranden det är fråga om för varje ordförande.

Michaël Koch ( 24 avgöranden )

Carina Gunnarsson ( 21 avgöranden )

Cathrine Lilja Hansson ( 17 avgöranden )

Inga Åkerlund ( 16 avgöranden )

Sören Öman ( 8 avgöranden )

Karin Renman ( 7 avgöranden )

Hans Tocklin ( 5 avgöranden )

Jonas Malmberg ( 4 avgöranden )

Lars Johan Eklund ( 2 avgöranden )

Sören Öman har tjänstgjort i Arbetsdomstolen i hittills sammanlagt 31 år 4 månader och 2 dagar, varav 19 år och 9 dagar som vice ordförande och 10 år 4 månader och 16 dagar som ordförande. Han började som sekreterare den 1 april 1989 och slutade som administrativ sekreterare den 10 mars 1991. Åren 1996–2015 jobbade han som vice ordförande. Sedan december 2015 är Sören Öman ordförande i Arbetsdomstolen.

» Intervju med Sören Öman i Dagens Juridik om posten som vice ordförande i Arbetsdomstolen

Nej, det händer inte så ofta att det finns skiljaktiga meningar. De flesta som varit ledamöter i Arbetsdomstolen sedan 1993 har aldrig haft skiljaktig mening. I de 169 refererade avgöranden Sören Öman dömt hittills förekom det skiljaktiga meningar i bara 33 fall, dvs. i 19,5 procent av avgörandena, vilket motsvarar ungefär genomsnittet för alla refererade avgöranden sedan 1993, 17,7 procent.

Bara i fem fall har de andra domarna velat döma så fel att Sören Öman varit tvungen att skriva en skiljaktig mening. Ett fall var Lavalmålet (AD 2009 nr 89). Det andra fallet gällde avskedande av en kriminalvårdare som utan koppling till tjänsten begått narkotika- och dopningsbrott (AD 2005 nr 86), medan det tredje fallet gällde hur anställning avslutas vid förtidspension (AD 1999 nr 127). Det fjärde fallet gällde om ett interimistiskt beslut skulle meddelas i en tvist om arbetsskyldighet vid ett pappersbruk (AD 2014 nr 81). Det femte fallet gällde om ett interimistiskt beslut skulle meddelas i en tvist om en polis bisyssla som ordförande i en förening som hjälpte brottsoffer var förtroendeskadlig (AD 2017 nr 43). Observera att uppgifterna kanske inte är uppdaterade med de allra senaste avgörandena.

Mera information om skiljaktiga meningar och särskilda yttranden finns på en särskild sida. Där kan du bl.a. se vilken ledamot som oftast haft skiljaktig mening och med vilken ordförande det oftast har blivit skiljaktiga meningar.

» Sidan om skiljaktiga meningar och särskilda yttranden

» Med vilken ordförande har det oftast blivit skiljaktiga meningar?

» Refererade avgöranden med skiljaktig mening när Sören Öman dömt ( 33 st. )

» Avgöranden med skiljaktig mening när Sören Öman varit sekreterare 1989–1991 ( 2 st. )

Det tar normalt ungefär ett år att få ett mål avgjort i sak av Arbetsdomstolen. Det gäller både direktstämda mål, där Arbetsdomstolen är första och enda instans, och överklagade mål. Så har det varit under ganska lång tid. Många mål görs dock upp under resans gång så mediantiden till avslutande för alla mål är lägre, ungefär ett halvår för direktstämda mål och ett par månader för överklagade mål, varav de flesta inte får prövningstillstånd.

» Se statistiken

Nej, det händer verkligen inte ofta. Men det har förekommit några gånger: NJA 1969 s. 195 [ NJ ] (om AD 1967 nr 17 [ NJ ]), NJA 1990 s. 463 (om AD 1989 nr 13 [ NJ ]), NJA 1996 s. 168 (om ett icke refererat avvisningsbeslut) och NJA 2009 N 66 (om AD 2007 nr 6) samt NJA 2023 s. 989 [ NJ ] och NJA 2023 N 11 (avseende uppenbart lagstridig rättstillämpning i AD 2022 nr 26 och AD 2022 nr 44). Däremot är det inte så ovanligt att det hos Högsta domstolen ansöks om resning eller klagas över domvilla. I det s.k. Lavalmålet gjorde t.ex. först arbetsgivarsidan en ansökan om ett beslut (NJA 2005 N 3 om AD 2004 nr 111) och sedan gjorde arbetstagarsidan en ansökan om själva domen (NJA 2010 N 30 om AD 2009 nr 89). Men det blev som sagt inget undanröjande av avgörandena, som Sören Öman deltagit i. Det blev inte heller resning i t.ex. NJA 2020 s. 147 (om AD 2018 nr 35)

Sören Öman har hittills gjort eller medverkat i 16 offentliga utredningar om arbetsrätt och arbetsmarknadsrätt som skrivit 19 betänkanden om totalt 5 955 sidor, med början som heltidsarbetande expert i 1992 års arbetsrättskommitté. Han har genom åren skrivit tusentals sidor med rättsutredningar och lagförslag.

» Utredningar om arbetsrätt med Sören Öman ( 11 st. )

» Utredningar om arbetsmarknadsrätt med Sören Öman ( 9 st. )

» Alla utredningsbetänkanden Sören Öman skrivit texter till ( 27 st. )

Utredningsbetänkanden om arbetsrätt eller arbetsmarknadsrätt Sören Öman skrivit texter till ( 16 st. hittills )