Enligt förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag får Arbetsförmedlingen under vissa förutsättningar lämna bidrag till förflyttningar som sker av arbetsmarknadspolitiska skäl. I Arbetsförmedlingens tillämpning har flyttningsbidrag bara lämnats för resa inom Sverige. Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige och påtalat att den tillämpningen kan utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för arbetstagare. Utredningen har mot den bakgrunden haft i uppdrag att formulera förslag till ändringar i reglerna om flyttningsbidrag.
Utredningen konstaterar att Arbetsförmedlingens tillämpning utgör ett hinder för den fria rörligheten för arbetstagare och att det är mindre troligt att detta hinder skulle kunna rättfärdigas enligt EU-rätten. Arbetsförmedlingen bör alltså ändra sin tillämpning i enlighet med vad som krävs enligt EU-rätten, som i detta fall är direkt tillämplig i Sverige. Att i själva förordningen om flyttningsbidrag påminna om EU-rätten är dock både onödigt och olämpligt.
Utredningen föreslår att det ska gälla vissa tillkommande generella villkor för att kunna få flyttningsbidrag. I enlighet med utredningsdirektiven föreslås det dels att flyttningsbidrag bara får lämnas till den som är inskriven som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen, dels att flyttningsbidrag bara får lämnas avseende sådant arbete – inom eller utanför Sverige – som sökanden har anvisats av den offentliga arbetsförmedlingen. Dessutom måste arbetet vara att anse som ett lämpligt arbete som sökanden inte har ett godtagbart skäl att avvisa. Vad som är ett lämpligt arbete respektive ett godtagbart skäl för avvisning ska bedömas enligt bestämmelserna om arbetslöshetsförsäkring.
Vidare föreslås det en uttrycklig bestämmelse om att flyttningsbidrag bara får avse sådana förflyttningar som är arbetsmarknadspolitiskt motiverade. Det gäller i praktiken redan i dag, men när flyttningsbidrag enligt EU-rätten ska kunna lämnas också för förflyttningar utanför Sverige finns det anledning att betona denna förutsättning. Det ska göras en samlad bedömning där olika arbetsmarknadspolitiska principer vägs mot varandra. Det innebär i praktiken att flyttningsbidrag får lämnas för en längre förflyttning än som är nödvändig för att sökanden ska få ett passande arbete bara om en sådan förflyttning är arbetsmarknadspolitiskt motiverad. Det kan förflyttningen t.ex. vara om den sker till en ort där det finns svår brist på den kompetens sökanden har eller om den sker till en ort där det finns ett arbete som sökanden passar klart bättre för än det närmaste lämpliga arbetet.
Ändringarna föreslås börja gälla från och med den 1 januari 2011.
De föreslagna ändringarna tillsammans med en korrekt tillämpning av EU-rätten bedöms inte få några påtagliga konsekvenser för den geografiska rörligheten och arbetsmarknadens funktionssätt i Sverige. Det blir inte heller några budgetkonsekvenser för staten.
