Hem: Teman: Arbetsrätt:

Statistik om Arbetsdomstolen

Statistik om Arbetsdomstolen

Med direktstämda mål menas sådana mål där Arbets­domstolen är både första och sista in­stans. Det är främst fråga om mål som en arbetstagar- eller arbetsgivar­organisa­tion har tagit upp efter genom­förda fackliga tviste­för­hand­lingar, men det kan också gälla ett mål där t.ex. Diskriminerings­ombuds­mannen eller en arbetsg­ivare som själv har skrivit på ett kollektiv­avtal får ta sina tvister direkt till Arbets­domstolen.

I siffrorna för alla mål ingår också mål som över­klagats till Arbets­domstolen från tings­rätt. Sedan hösten 2008 krävs det alltid att Arbets­domstolen med­delar pröv­nings­till­stånd för att ett över­klagat mål ska tas upp.

De avgöranden som Arbets­domstolen anser är prejudikat (väg­ledande) publiceras av domstolen och kallas för refererade av­göranden, medan andra av­göranden inte publiceras. Statistiken här omfattar bara refererade av­göranden, om inte annat anges. Alla domar, oavsett om de refereras eller inte, och vissa viktigare beslut får ett särskilt doms­nummer. Antalet avgjorda mål är mycket högre än antalet doms­nummer. Det beror på att många mål avgörs av en domare med ett enkelt beslut som inte får något nummer, t.ex. när parterna har för­likts och vill att målet ska skrivas av.

en särskild sida kan du göra egna jämförelser av utvecklingen över tid av olika aspekter kring Arbetsdomstolens refererade avgöranden.

» Sidan för att jämföra utvecklingen över tid

» Arbetsdomstolens årsredovisningar ( sedan 2002 )

Förteckning över innehåll, diagram och tabeller

Det kan ibland ta ett litet tag innan tabellerna och diagrammen visas. Ha tålamod… 

För muspekaren över diagrammen för att se exakta värden.

Intresset för Arbetsdomstolen över tid

Här kan man se hur sökningarna från Sverige på Google efter Arbetsdomstolen utvecklats över tid sedan 2004. Intresset för domstolen, mätt på detta sätt, verkar onekligen ha avtagit sedan dess.

Sökningarna från Sverige på Google efter ”Arbetsdomstolen” sedan 2004

Antal refererade avgöranden sedan 1993

Arbetsdomstolen har sedan 1993 meddelat sammanlagt 1 607 refererade avgöranden. Antalet refererade avgöranden per år har sjunkit sedan 1990-talet. I genom­snitt har 54 av­göranden refererats per år sedan 1993.

Antal refererade avgöranden per år sedan 1993

Genomsnittet sedan 1993 är 54 refererade avgöranden per år.

Det är för det mesta domar och inte beslut som refereras.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter typ av avgörande
Andel domar respektive beslut av alla refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993

Refererade avgöranden i direktstämda och överklagade mål

Det är vanligast med direkt­stämda mål där Arbets­domstolen är första och enda in­stans.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter måltyp
Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i direktstämda respektive överklagade mål per år sedan 1993

I ungefär hälften av de över­klagde målen ändrar Arbets­domstolen under­instansens av­görande på något sätt. Arbets­domstolen kan själv ändra av­görandet, undan­röja det och åter­för­visa (lämna till­baka) målet eller bara lämna över målet till någon annan dom­stol som är be­hörig.

Sedan den 1 november 2008 gäller det ett generellt krav på pröv­nings­till­stånd för att Arbets­domstolen över huvud taget ska ta upp ett över­klagat mål. Det kan ha på­verkat ändrings­frekvensen i refererade av­göranden.

Ändringsfrekvensen i hovrätt är bara omkring 20 procent.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i överklagade mål sedan 1993 efter typ av ändring
Andel ändrade avgöranden av tingsrätt i refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i överklagade mål per år sedan 1993

Genomsnittet sedan 1993 är 56,8% ändrade avgöranden i överklagade mål.

» Med vilken ordförande blir det oftast ändring av ett överklagat tingsrättsavgörande?

Refererade avgöranden efter arbetsmarknadssektor

De allra flesta refererade avgörandena härrör från den privata sektorn.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter arbetsmarknadssektor
Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen efter arbetsmarknadssektor per år sedan 1993

För muspekaren över diagrammet för att se exakta värden.

Arbetsdomstolens sammansättning vid refererade avgöranden

Det är vanligast att Arbets­domstolen har dömt i så kallad normal samman­sättning med sju ledamöter.

» Förklaringar till de olika sammansättningarna

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter sammansättning
Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i olika sammansättningar per år sedan 1993

Den 1 januari 2009 infördes en särskild diskrimineringssammansättning med fem ledamöter för mål om diskriminering.

För muspekaren över diagrammet för att se exakta värden.

Det är i genom­snitt fler män än kvinnor som dömer i Arbets­domstolen. De kvinnliga leda­möterna har varit i majoritet vid 448 avgöranden, 24,9% av de refererade av­görandena, sedan 1993, om man exkluderar s.k. jurist­samman­sätt­ningar. Fyra gånger har det varit bara kvinnliga leda­möter som dömt, och 125 gånger har det varit bara manliga leda­möter som dömt.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 med majoritet kvinnliga respektive manliga ledmöter (exklusive juristsammansättningar)
Genomsnittlig andel kvinnliga ledamöter vid refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993 (exklusive juristsammansättningar)
Genomsnittlig andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med fler kvinnliga än manliga ledamöter per år sedan 1993 (exklusive juristsammansättningar)
Antal enkönade sammansättningar vid refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993 (exklusive juristsammansättningar)

Refererade avgöranden med tillfälliga ersättare sedan 1993

Det finns 25 ordinarie leda­möter i Arbets­domstolen och 63 av regeringen förordnade ersättare för dem. När inte någon ordinarie ledamot eller förordnad ersättare kan tjänstgöra, får ord­föranden handplocka en till­fällig ersättare att döma i ett visst mål. Det är vanligt och ord­föranden har då oftast valt en man. Vid ungefär hälften av Arbets­domstolens refererade av­göranden sedan 1993 har det funnits till­fälliga ersättare. Det är vanligast med till­fälliga ersättare bland arbets­tagar­leda­möterna. De är oftare skiljaktiga än de ordinarie leda­möterna och de förordnade ersättarna.

» Läs mera om de ordinarie ledamöterna och ersättarna för dem

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 med och utan tillfälliga ersättare
Andel tillfälliga ersättare per ledamotstyp sedan 1993
Andel ledamöter med skiljaktig mening per typ av förordnande sedan 1993
Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med och utan tillfälliga ersättare per år sedan 1993
Genomsnittlig andel tillfälliga ersättare vid refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993

Genomsnittet sedan 1993 är 9,8%.

Refererade avgöranden med skiljaktig mening sedan 1993

Statistik om skiljaktiga meningar och särskilda yttranden finns utförligt redovisad på en sär­skild sida. Där finns också informa­tion om vilka led­amöter som varit skiljaktiga och hur ofta samt med vilken ord­förande det oftast har blivit skiljaktiga meningar. De allra flesta refererade avgöranden är enhälliga och bara i vart femte eller sjätte finns det skiljaktig mening.

» Sidan om skiljaktiga meningar och särskilda yttranden

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med och utan skiljaktig mening sedan 1993

Vilken typ av tvist är vanligast i Arbetsdomstolen?

Arbetsdomstolen inrättades ursprungligen för att döma i tvister om kollektiv­avtal och strids­åt­gärder. Dessa tvist­typer är numera i minoritet, medan tvister om det enskilda anställ­nings­av­talet, sär­skilt an­ställ­nings­skydds­tvister, helt dominerar. Det gäller också i fråga om direkt­stämda mål (där Arbets­domstolen är första och enda instans).

Tvisttyp efter andel (procent) inkomna direktstämda mål 2021
Tvisttyp efter andel (procent) inkomna överklagade mål 2021

Sedan 1993 har Arbetsdomstolen med­delat samman­lagt 131 refererade av­göranden med ogiltig­förklaring av upp­sägning eller av­skedande.

» Visa avgörandena

Antal refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med ogiltigförklaring av uppsägning / avskedande per år sedan 1993

Genomsnittet sedan 1993 är 4,4 refererade avgöranden med ogiltigförklaring per år

» Med vilken ordförande blir det oftast ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande?

Är det dyrt med en rättegång i Arbetsdomstolen?

Arbetsdomstolen tar inte någon avgift eller liknande för en rätte­gång utan dom­stolens verk­samhet betalas med skatte­pengar, omkring 30 miljoner kronor per år.

» Kostnadsutvecklingen för Arbetsdomstolen

Däremot måste den som förlorar ett mål normalt betala mot­partens rätte­gångs­kostnader, förutom sina egna. Hur stora rätte­gångs­kostnaderna är varierar mycket, bl.a. beroende på vad det är för mål. De utdömda rätte­gångs­kostnaderna har ökat genom åren. Det högsta belopp som dömts ut för rätte­gångs­kostnader i ett mål är 4 810 809 kr, i domen AD 2012 nr 74.

Nedan finns siffror om utdömda rätte­gångs­kostnader i refererade avgöranden i direkt­stämda mål, justerade för inflation. Parternas totala rätte­gångs­kostnader i målet är förmodligen ungefär dubbelt så höga, eftersom den som förlorade ofta har haft minst lika höga kostnader som den som vann. Det kan också vara så att den som vunnit mest inte har fått alla sina rättgångskostnader ersatta.

Genomsnittlig utdömd ersättning för rättegångskostnader per refererat avgörande i direktstämda mål per år sedan 1993

Avser referede avgöranden i direkt­stämda mål där ersättning för rätte­gångs­kostnader har dömts ut. Omräkning med konsument­pris­index till dagens penning­värde har gjorts.

Genomsnittet sedan 1993 är 276 954 kr per refererat avgörande

Utdömda rättegångskostnader sedan 1993
År Utdömda rättegångs­kostnader min / max Genomsnitt Median
2022 98 392 kr / 716 462 kr 303 940 kr 253 399 kr
2021 107 561 kr / 458 611 kr 260 498 kr 229 225 kr
2020 46 966 kr / 1 076 280 kr 363 285 kr 312 271 kr
2019 86 411 kr / 3 196 067 kr 625 151 kr 348 770 kr
2018 46 486 kr / 1 439 484 kr 384 067 kr 285 660 kr
2017 33 249 kr / 1 725 779 kr 442 314 kr 357 590 kr
2016 40 682 kr / 2 230 928 kr 363 126 kr 250 978 kr
2015 57 278 kr / 2 943 786 kr 456 661 kr 274 804 kr
2014 37 125 kr / 1 840 784 kr 457 518 kr 306 747 kr
2013 49 232 kr / 708 862 kr 280 914 kr 264 331 kr
2012 52 866 kr / 6 358 235 kr 540 037 kr 256 371 kr
2011 48 065 kr / 1 421 452 kr 317 525 kr 273 941 kr
2010 29 105 kr / 1 851 966 kr 336 867 kr 234 691 kr
2009 46 542 kr / 2 955 992 kr 359 488 kr 235 012 kr
2008 41 500 kr / 1 601 699 kr 260 811 kr 212 021 kr
2007 61 343 kr / 1 655 942 kr 286 986 kr 197 669 kr
2006 7 306 kr / 630 053 kr 204 128 kr 163 686 kr
2005 5 929 kr / 545 784 kr 188 242 kr 173 138 kr
2004 22 312 kr / 1 410 598 kr 206 485 kr 157 612 kr
2003 36 798 kr / 334 484 kr 154 443 kr 135 008 kr
2002 38 143 kr / 338 132 kr 144 305 kr 119 688 kr
2001 38 858 kr / 1 296 370 kr 266 959 kr 163 202 kr
2000 31 125 kr / 385 123 kr 118 469 kr 87 271 kr
1999 24 128 kr / 465 669 kr 164 080 kr 127 404 kr
1998 32 296 kr / 389 223 kr 155 052 kr 129 687 kr
1997 17 601 kr / 624 614 kr 137 911 kr 105 990 kr
1996 10 132 kr / 721 893 kr 166 954 kr 139 904 kr
1995 13 071 kr / 814 887 kr 141 274 kr 108 210 kr
1994 21 085 kr / 355 996 kr 115 885 kr 99 516 kr
1993 11 955 kr / 381 465 kr 105 234 kr 87 953 kr

Avser referede avgöranden i direkt­stämda mål där ersättning för rätte­gångs­kostnader har dömts ut. Omräkning med konsument­pris­index till dagens penning­värde har gjorts.

Är det svårt att få prövningstillstånd vid överklagande till Arbetsdomstolen?

Sedan den 1 november 2008 gäller krav på pröv­nings­till­stånd för alla över­klagade mål. I siffrorna för överklagade mål finns dock också mål om klagan över domvilla beträffande tingsrätts avgörande, där det inte krävs prövningtillstånd. Ett överklagat mål kan vidare återkallas innan frågan om prövningstillstånd avgjorts. Därför har det inte i alla överklagade mål prövats om prövningstillstånd ska meddelas.

Prövningstillstånd meddelas bara om

  • det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,
  • det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,
  • det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
  • det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Meddelade prövningstillstånd sedan 2009
År Alla överklagade mål [ Antal (%) ] % prövningstillstånd efter prövning i sak
2009 37 st. ( 26% )
2010 41 st. ( 31% )
2011 34 st. ( 24% ) 28%
2012 38 st. ( 26% ) 31%
2013 37 st. ( 24% ) 29%
2014 41 st. ( 27% ) 32%
2015 32 st. ( 24% ) 30%
2016 39 st. ( 30% ) 34%
2017 45 st. ( 34% ) 41%
2018 39 st. ( 31% ) 36%
2019 38 st. ( 30% ) 34%
2020 51 st. ( 43% ) 52%
2021 34 st. ( 28% ) 33%
2022 39 st. ( 26% ) 30%
2023 27 st.* 28%*

* Siffrorna för 2023 är preliminära, eftersom frågan om prövningstillstånd inte hade avgjorts för alla mål som kom in det året när tabellen gjordes.

Meddelade prövningstillstånd efter prövning i sak 2022

Hovrätterna meddelade 2023 pröv­nings­till­stånd för 28 procent av de över­klagade tviste­mål som kräver sådant till­stånd.

Tar det lång tid att få ett mål avgjort av Arbetsdomstolen?

Det tar normalt numera knappt ett år att få ett mål av­gjort i sak av Arbets­domstolen. Det gäller både direkt­stämda mål, där Arbets­domstolen är första och enda in­stans, och över­klagade mål. Så har det varit under ganska lång tid, men på senare år har såväl antalet mål som tiden sjunkit. Många mål görs dock upp under resans gång så median­tiden till av­slutande för alla mål är lägre, ungefär ett halvår för direkt­stämda mål och några månader för över­klagade mål.

Medianålder (månader) för avgjorda mål 2023
2023
Direktstämda mål
Alla 5 månader
Som avgjorts i sak 7 månader
Överklagade mål
Alla 1 månad
Som avgjorts i sak 9 månader

Genomsnittligt antal dagar mellan underinstansens och Arbetsdomstolens domar i refererade avgöranden sedan 1993 :
373 dagar ( median : 349.5 dagar ) Längst : 1 450 dagar ( ca 207 veckor ) | Kortast : 86 dagar ( ca 12 veckor )

Genomsnittligt antal dagar mellan underinstansens och Arbetsdomstolens domar i refererade avgöranden per år sedan 1993

» Se hur lång tid det tar mellan huvudförhandlingen och domen i Arbetsdomstolen

Målutvecklingen (antal inkomna mål) per år sedan 1929

Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.

Antal inkomna mål per år

Målavverkningen (antal avgjorda mål) per år sedan 1929

Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.

Antal avgjorda mål per år

Andel överklagade mål av alla inkomna mål per år sedan 1974

Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.

Andel överklagade mål av alla inkomna mål per år sedan 1974

Först från och med den 1 juli 1974 började Arbetsdomstolen att ta upp överklagade mål.

Antal mål i balans vid årets utgång sedan 1929

Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.

Antal icke avgjorda mål vid årets utgång

Antal inkomna arbetstvister till tingsrätt 2010–2020

Antal inkomna arbetstvister till tingsrätt 2010–2020

Siffrorna är något osäkra, bl.a. eftersom alla arbetstvister kanske inte registreras som sådana.

Senast uppdaterad 2024-02-28 av Sören Öman