: : :

Statistik om Arbetsdomstolen

Statistik om Arbetsdomstolen

Med direktstämda mål menas sådana mål där Arbets­domstolen är både första och sista in­stans. Det är främst fråga om mål som en arbetstagar- eller arbetsgivar­organisa­tion har tagit upp efter genom­förda fackliga tviste­för­hand­lingar, men det kan också gälla ett mål där t.ex. Diskriminerings­ombuds­mannen eller en arbetsg­ivare som själv har skrivit på ett kollektiv­avtal får ta sina tvister direkt till Arbets­domstolen.

I siffrorna för alla mål ingår också mål som över­klagats till Arbets­domstolen från tings­rätt. Sedan hösten 2008 krävs det alltid att Arbets­domstolen med­delar pröv­nings­till­stånd för att ett över­klagat mål ska tas upp.

De avgöranden som Arbets­domstolen anser är prejudikat (väg­ledande) publiceras av domstolen och kallas för refererade av­göranden, medan andra av­göranden inte publiceras. Statistiken här omfattar bara refererade av­göranden, om inte annat anges. Alla domar, oavsett om de refereras eller inte, och vissa viktigare beslut får ett särskilt doms­nummer. Antalet avgjorda mål är mycket högre än antalet doms­nummer. Det beror på att många mål avgörs av en domare med ett enkelt beslut som inte får något nummer, t.ex. när parterna har för­likts och vill att målet ska skrivas av.

en särskild sida kan du göra egna jämförelser av utvecklingen över tid av olika aspekter kring Arbetsdomstolens refererade avgöranden.

» Sidan för att jämföra utvecklingen över tid

» Arbetsdomstolens årsredovisningar ( sedan 2002 )

Förteckning över innehåll, diagram och tabeller

Det kan ibland ta ett litet tag innan tabellerna och diagrammen visas. Ha tålamod… 

För muspekaren över diagrammen för att se exakta värden.

Intresset för Arbetsdomstolen över tid

Här kan man se hur sökningarna från Sverige på Google efter Arbetsdomstolen utvecklats över tid sedan 2004. Intresset för domstolen, mätt på detta sätt, verkar onekligen ha avtagit sedan dess.

Sökningarna från Sverige på Google efter ”Arbetsdomstolen” sedan 2004

Antal refererade avgöranden sedan 1993

Arbetsdomstolen har sedan 1993 meddelat sammanlagt 1 476 refererade avgöranden. Antalet refererade avgöranden per år har sjunkit sedan 1990-talet. I genom­snitt har 58 av­göranden refererats per år sedan 1993.

Antal refererade avgöranden per år sedan 1993

Genomsnittet sedan 1993 är 58 refererade avgöranden per år.

Antal 2018 : 14 st. hittills

Det är för det mesta domar och inte beslut som refereras.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter typ av avgörande
Andel domar respektive beslut av alla refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993

Andel 2018 : Domar 92,9% ( 13 st. ) | Beslut 7,1% ( 1 st. )

Refererade avgöranden i direktstämda och överklagade mål

Det är vanligast med direkt­stämda mål där Arbets­domstolen är första och enda in­stans.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter måltyp
Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i direktstämda respektive överklagade mål per år sedan 1993

Andel 2018 : Direktstämda mål 78,6% ( 11 st. ) | Överklagade mål 21,4% ( 3 st. )

I ungefär hälften av de över­klagde målen ändrar Arbets­domstolen under­instansens av­görande på något sätt. Arbets­domstolen kan själv ändra av­görandet, undan­röja det och åter­för­visa (lämna till­baka) målet eller bara lämna över målet till någon annan dom­stol som är be­hörig.

Sedan den 1 november 2008 gäller det ett generellt krav på pröv­nings­till­stånd för att Arbets­domstolen över huvud taget ska ta upp ett över­klagat mål. Det kan ha på­verkat ändrings­frekvensen i refererade av­göranden.

Ändringsfrekvensen i hovrätt är bara omkring 20 procent.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i överklagade mål sedan 1993 efter typ av ändring
Andel ändrade avgöranden av tingsrätt i refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i överklagade mål per år sedan 1993

Genomsnittet sedan 1993 är 52,9% ändrade avgöranden i överklagade mål.

Andel 2018 : 100,0%

» Med vilken ordförande blir det oftast ändring av ett överklagat tingsrättsavgörande?

Refererade avgöranden efter arbetsmarknadssektor

De allra flesta refererade avgörandena härrör från den privata sektorn.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter arbetsmarknadssektor
Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen efter arbetsmarknadssektor per år sedan 1993

Andel 2018 : Privat sektor 78,6% ( 11 st. ) | Kommunal sektor 0,0% ( 0 st. ) | Statlig sektor 21,4% ( 3 st. )

För muspekaren över diagrammet för att se exakta värden.

Arbetsdomstolens sammansättning vid refererade avgöranden

Det är vanligast att Arbets­domstolen har dömt i så kallad normal samman­sättning med sju ledamöter.

» Förklaringar till de olika sammansättningarna

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter sammansättning
Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i olika sammansättningar per år sedan 1993

Andel 2018 : 7 ledamöter 71,4% ( 10 st. ) | 3 ledamöter 0,0% ( 0 st. ) | Diskrimineringssammansättning 14,3% ( 2 st. ) | Juristsammansättning 7,1% ( 1 st. ) | Övriga 7,1% ( 1 st. )

Den 1 januari 2009 infördes en särskild diskrimineringssammansättning med fem ledamöter för mål om diskriminering.

För muspekaren över diagrammet för att se exakta värden.

Det är i genom­snitt fler män än kvinnor som dömer i Arbets­domstolen. De kvinnliga leda­möterna har varit i majoritet vid 311 avgöranden, 21,8% av de refererade av­görandena, sedan 1993, om man exkluderar s.k. jurist­samman­sätt­ningar. Två gånger har det varit bara kvinnliga leda­möter som dömt, och 121 gånger har det varit bara manliga leda­möter som dömt.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 med majoritet kvinnliga respektive manliga ledmöter (exklusive juristsammansättningar)
Genomsnittlig andel kvinnliga ledamöter vid refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993 (exklusive juristsammansättningar)
Genomsnittlig andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med fler kvinnliga än manliga ledamöter per år sedan 1993 (exklusive juristsammansättningar)

Andel 2018 : 39,8% kvinnliga ledamöter och 30,8% avgöranden med fler kvinnliga än manliga ledamöter

Antal enkönade sammansättningar vid refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993 (exklusive juristsammansättningar)

Refererade avgöranden med tillfälliga ersättare sedan 1993

Det finns 25 ordinarie leda­möter i Arbets­domstolen och 63 av regeringen förordnade ersättare för dem. När inte någon ordinarie ledamot eller förordnad ersättare kan tjänstgöra, får ord­föranden handplocka en till­fällig ersättare att döma i ett visst mål. Det är vanligt och ord­föranden har då oftast valt en man. Vid ungefär hälften av Arbets­domstolens refererade av­göranden sedan 1993 har det funnits till­fälliga ersättare. Det är vanligast med till­fälliga ersättare bland arbets­tagar­leda­möterna. De är oftare skiljaktiga än de ordinarie leda­möterna och de förordnade ersättarna.

» Läs mera om de ordinarie ledamöterna och ersättarna för dem

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 med och utan tillfälliga ersättare
Andel tillfälliga ersättare per ledamotstyp sedan 1993
Andel ledamöter med skiljaktig mening per typ av förordnande sedan 1993
Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med och utan tillfälliga ersättare per år sedan 1993

Andel 2018 : Utan tillfällig ersättare 64,3% ( 9 st. ) | Med tillfällig ersättare 35,7% ( 5 st. )

Genomsnittlig andel tillfälliga ersättare vid refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993

Genomsnittet sedan 1993 är 10,2%.

Andel 2018 : 5,7%

Refererade avgöranden med skiljaktig mening sedan 1993

Statistik om skiljaktiga meningar och särskilda yttranden finns utförligt redovisad på en sär­skild sida. Där finns också informa­tion om vilka led­amöter som varit skiljaktiga och hur ofta samt med vilken ord­förande det oftast har blivit skiljaktiga meningar. De allra flesta refererade avgöranden är enhälliga och bara i vart femte eller sjätte finns det skiljaktig mening.

» Sidan om skiljaktiga meningar och särskilda yttranden

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med och utan skiljaktig mening sedan 1993

Vilken typ av tvist är vanligast i Arbetsdomstolen?

Arbetsdomstolen inrättades ursprungligen för att döma i tvister om kollektiv­avtal och strids­åt­gärder. Dessa tvist­typer är numera i minoritet, medan tvister om det enskilda anställ­nings­av­talet, sär­skilt an­ställ­nings­skydds­tvister, helt dominerar. Det gäller också i fråga om direkt­stämda mål (där Arbets­domstolen är första och enda instans).

Tvisttyp efter andel (procent) inkomna direktstämda mål 2016
Tvisttyp efter andel (procent) inkomna överklagade mål 2016

Sedan 1993 har Arbetsdomstolen med­delat samman­lagt 122 refererade av­göranden med ogiltig­förklaring av upp­sägning eller av­skedande.

» Visa avgörandena

Antal refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med ogiltigförklaring av uppsägning / avskedande per år sedan 1993

Genomsnittet sedan 1993 är 4,7 refererade avgöranden med ogiltigförklaring per år

Antal 2018 : 0 st.

» Med vilken ordförande blir det oftast ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande?

Är det dyrt med en rättegång i Arbetsdomstolen?

Arbetsdomstolen tar inte någon avgift eller liknande för en rätte­gång utan dom­stolens verk­samhet betalas med skatte­pengar, omkring 30 miljoner kronor per år.

» Kostnadsutvecklingen för Arbetsdomstolen

Däremot måste den som förlorar ett mål normalt betala mot­partens rätte­gångs­kostnader, förutom sina egna. Hur stora rätte­gångs­kostnaderna är varierar mycket, bl.a. beroende på vad det är för mål. De utdömda rätte­gångs­kostnaderna har ökat genom åren. Det högsta belopp som dömts ut för rätte­gångs­kostnader i ett mål är 4 810 809 kr, i domen AD 2012 nr 74.

Nedan finns siffror om utdömda rätte­gångs­kostnader i refererade avgöranden i direkt­stämda mål, justerade för inflation. Parternas totala rätte­gångs­kostnader i målet är förmodligen ungefär dubbelt så höga, eftersom den som förlorade ofta har haft minst lika höga kostnader som den som vann. Det kan också vara så att den som vunnit mest inte har fått alla sina rättgångskostnader ersatta.

Genomsnittlig utdömd ersättning för rättegångskostnader per refererat avgörande i direktstämda mål per år sedan 1993

Avser referede avgöranden i direkt­stämda mål där ersättning för rätte­gångs­kostnader har dömts ut. Omräkning med konsument­pris­index till dagens penning­värde har gjorts.

Genomsnittet sedan 1993 är 208 300 kr per refererat avgörande

Utdömda rättegångskostnader sedan 1993
ÅrUtdömda rättegångs­kostnader min / maxGenomsnittMedian
201850 000 kr / 1 137 713 kr376 185 kr243 864 kr
201726 328 kr / 1 366 567 kr350 249 kr283 159 kr
201632 170 kr / 1 764 172 kr287 153 kr198 468 kr
201545 305 kr / 2 328 449 kr361 205 kr217 362 kr
201429 351 kr / 1 455 356 kr361 722 kr242 520 kr
201338 977 kr / 561 209 kr222 401 kr209 272 kr
201241 836 kr / 5 031 598 kr427 359 kr202 879 kr
201138 008 kr / 1 124 031 kr251 086 kr216 622 kr
201023 012 kr / 1 464 266 kr266 345 kr185 560 kr
200936 774 kr / 2 335 563 kr284 035 kr185 686 kr
200832 795 kr / 1 265 741 kr206 105 kr167 550 kr
200748 489 kr / 1 308 964 kr226 853 kr156 250 kr
20065 781 kr / 498 525 kr161 515 kr129 515 kr
20054 688 kr / 431 566 kr148 848 kr136 905 kr
200417 655 kr / 1 116 190 kr163 389 kr124 717 kr
200329 128 kr / 264 768 kr122 252 kr106 868 kr
200230 115 kr / 266 966 kr113 933 kr94 498 kr
200130 758 kr / 1 026 153 kr211 314 kr129 184 kr
200024 580 kr / 304 143 kr93 558 kr68 920 kr
199919 098 kr / 368 599 kr129 878 kr100 847 kr
199825 574 kr / 308 208 kr122 779 kr102 693 kr
199713 921 kr / 494 027 kr109 078 kr83 831 kr
19968 023 kr / 571 634 kr132 203 kr110 783 kr
199510 318 kr / 643 247 kr111 517 kr85 418 kr
199416 662 kr / 281 330 kr91 579 kr78 644 kr
19939 459 kr / 301 817 kr83 262 kr69 589 kr

Avser referede avgöranden i direkt­stämda mål där ersättning för rätte­gångs­kostnader har dömts ut. Omräkning med konsument­pris­index till dagens penning­värde har gjorts.

Är det svårt att få prövningstillstånd vid överklagande till Arbetsdomstolen?

Sedan den 1 november 2008 gäller krav på pröv­nings­till­stånd för alla över­klagade mål. I siffrorna för överklagade mål finns dock också mål om klagan över domvilla beträffande tingsrätts avgörande, där det inte krävs prövningtillstånd. Ett överklagat mål kan vidare återkallas innan frågan om prövningstillstånd avgjorts. Därför har det inte i alla överklagade mål prövats om prövningstillstånd ska meddelas.

Meddelade prövningstillstånd sedan 2009
ÅrAlla överklagade mål [ Antal (%) ]% prövningstillstånd efter prövning i sak
200937 st. ( 26% )
201041 st. ( 31% )
201134 st. ( 24% )28%
201238 st. ( 26% )31%
201337 st. ( 24% )29%
201441 st. ( 27% )32%
201532 st. ( 24% )30%
201639 st. ( 30% )34%
201743 st.*42%*

* Siffrorna för 2017 är preliminära, eftersom frågan om prövningstillstånd inte hade avgjorts för alla mål som kom in det året när tabellen gjordes.

Meddelade prövningstillstånd efter prövning i sak 2016

Hovrätterna meddelade 2017 pröv­nings­till­stånd för 35 procent av de över­klagade tvist­emål som kräver sådant till­stånd. Att det normalt varit något svårare att få pröv­nings­till­stånd i Arbets­domstolen kan kanske bero på att Arbets­domstolen som special­dom­stol har lättare att be­döma om ut­gången i tings­rättens av­görande är riktig.

Tar det lång tid att få ett mål avgjort av Arbetsdomstolen?

Det tar normalt ungefär ett år att få ett mål av­gjort i sak av Arbets­domstolen. Det gäller både direkt­stämda mål, där Arbets­domstolen är första och enda in­stans, och över­klagade mål. Så har det varit under ganska lång tid. Många mål görs dock upp under resans gång så median­tiden till av­slutande för alla mål är lägre, ungefär ett halvår för direkt­stämda mål och några månader för över­klagade mål.

Medianålder (månader) för avgjorda mål 2017
2017
Direktstämda mål
Alla5 månader
Som avgjorts i sak11 månader
Överklagade mål
Alla2 månader
Som avgjorts i sak11 månader

Genomsnittligt antal dagar mellan underinstansens och Arbetsdomstolens domar i refererade avgöranden sedan 1993 :
380 dagar ( median : 355 dagar ) Längst : 1 450 dagar ( ca 207 veckor ) | Kortast : 86 dagar ( ca 12 veckor )

Genomsnittligt antal dagar mellan underinstansens och Arbetsdomstolens domar i refererade avgöranden per år sedan 1993

» Se hur lång tid det tar mellan huvudförhandlingen och domen i Arbetsdomstolen

Målutvecklingen (antal inkomna mål) per år sedan 1929

Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.

Antal inkomna mål per år

Målavverkningen (antal avgjorda mål) per år sedan 1929

Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.

Antal avgjorda mål per år

Andel överklagade mål av alla inkomna mål per år sedan 1974

Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.

Andel överklagade mål av alla inkomna mål per år sedan 1974

Först från och med den 1 juli 1974 började Arbetsdomstolen att ta upp överklagade mål.

Antal mål i balans vid årets utgång sedan 1929

Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.

Antal icke avgjorda mål vid årets utgång

Senast uppdaterad 2018-05-02 av Sören Öman