Hem: Teman: Arbetsrätt:

Statistik om Arbetsdomstolen

Statistik om Arbetsdomstolen

Med direktstämda mål menas sådana mål där Arbets­domstolen är både första och sista in­stans. Det är främst fråga om mål som en arbetstagar- eller arbetsgivar­organisa­tion har tagit upp efter genom­förda fackliga tviste­för­hand­lingar, men det kan också gälla ett mål där t.ex. Diskriminerings­ombuds­mannen eller en arbetsg­ivare som själv har skrivit på ett kollektiv­avtal får ta sina tvister direkt till Arbets­domstolen.

I siffrorna för alla mål ingår också mål som över­klagats till Arbets­domstolen från tings­rätt. Sedan hösten 2008 krävs det alltid att Arbets­domstolen med­delar pröv­nings­till­stånd för att ett över­klagat mål ska tas upp.

De avgöranden som Arbets­domstolen anser är prejudikat (väg­ledande) publiceras av domstolen och kallas för refererade av­göranden, medan andra av­göranden inte publiceras. Statistiken här omfattar bara refererade av­göranden, om inte annat anges. Alla domar, oavsett om de refereras eller inte, och vissa viktigare beslut får ett särskilt doms­nummer. Antalet avgjorda mål är mycket högre än antalet doms­nummer. Det beror på att många mål avgörs av en domare med ett enkelt beslut som inte får något nummer, t.ex. när parterna har för­likts och vill att målet ska skrivas av.

en särskild sida kan du göra egna jämförelser av utvecklingen över tid av olika aspekter kring Arbetsdomstolens refererade avgöranden.

» Sidan för att jämföra utvecklingen över tid

» Arbetsdomstolens årsredovisningar ( sedan 2002 )

Förteckning över innehåll, diagram och tabeller

Det kan ibland ta ett litet tag innan tabellerna och diagrammen visas. Ha tålamod… 

För muspekaren över diagrammen för att se exakta värden.

Intresset för Arbetsdomstolen över tid

Här kan man se hur sökningarna från Sverige på Google efter Arbetsdomstolen utvecklats över tid sedan 2004. Intresset för domstolen, mätt på detta sätt, verkar onekligen ha avtagit sedan dess.

Sökningarna från Sverige på Google efter ”Arbetsdomstolen” sedan 2004

Antal refererade avgöranden sedan 1993

Arbetsdomstolen har sedan 1993 meddelat sammanlagt 1 584 refererade avgöranden. Antalet refererade avgöranden per år har sjunkit sedan 1990-talet. I genom­snitt har 56 av­göranden refererats per år sedan 1993.

Antal refererade avgöranden per år sedan 1993

Genomsnittet sedan 1993 är 56 refererade avgöranden per år.

Antal 2021 : 24 st. hittills

Det är för det mesta domar och inte beslut som refereras.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter typ av avgörande
Andel domar respektive beslut av alla refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993

Andel 2021 : Domar 87,5% ( 21 st. ) | Beslut 8,3% ( 2 st. )

Refererade avgöranden i direktstämda och överklagade mål

Det är vanligast med direkt­stämda mål där Arbets­domstolen är första och enda in­stans.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter måltyp
Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i direktstämda respektive överklagade mål per år sedan 1993

Andel 2021 : Direktstämda mål 70,8% ( 17 st. ) | Överklagade mål 29,2% ( 7 st. )

I ungefär hälften av de över­klagde målen ändrar Arbets­domstolen under­instansens av­görande på något sätt. Arbets­domstolen kan själv ändra av­görandet, undan­röja det och åter­för­visa (lämna till­baka) målet eller bara lämna över målet till någon annan dom­stol som är be­hörig.

Sedan den 1 november 2008 gäller det ett generellt krav på pröv­nings­till­stånd för att Arbets­domstolen över huvud taget ska ta upp ett över­klagat mål. Det kan ha på­verkat ändrings­frekvensen i refererade av­göranden.

Ändringsfrekvensen i hovrätt är bara omkring 20 procent.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i överklagade mål sedan 1993 efter typ av ändring
Andel ändrade avgöranden av tingsrätt i refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i överklagade mål per år sedan 1993

Genomsnittet sedan 1993 är 56,7% ändrade avgöranden i överklagade mål.

Andel 2021 : 85,7%

» Med vilken ordförande blir det oftast ändring av ett överklagat tingsrättsavgörande?

Refererade avgöranden efter arbetsmarknadssektor

De allra flesta refererade avgörandena härrör från den privata sektorn.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter arbetsmarknadssektor
Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen efter arbetsmarknadssektor per år sedan 1993

Andel 2021 : Privat sektor 75,0% ( 18 st. ) | Kommunal sektor 0,0% ( 0 st. ) | Statlig sektor 25,0% ( 6 st. )

För muspekaren över diagrammet för att se exakta värden.

Arbetsdomstolens sammansättning vid refererade avgöranden

Det är vanligast att Arbets­domstolen har dömt i så kallad normal samman­sättning med sju ledamöter.

» Förklaringar till de olika sammansättningarna

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter sammansättning
Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i olika sammansättningar per år sedan 1993

Andel 2021 : 7 ledamöter 87,5% ( 21 st. ) | 3 ledamöter 0,0% ( 0 st. ) | Diskrimineringssammansättning 0,0% ( 0 st. ) | Juristsammansättning 4,2% ( 1 st. ) | Övriga 8,3% ( 2 st. )

Den 1 januari 2009 infördes en särskild diskrimineringssammansättning med fem ledamöter för mål om diskriminering.

För muspekaren över diagrammet för att se exakta värden.

Det är i genom­snitt fler män än kvinnor som dömer i Arbets­domstolen. De kvinnliga leda­möterna har varit i majoritet vid 348 avgöranden, 22,8% av de refererade av­görandena, sedan 1993, om man exkluderar s.k. jurist­samman­sätt­ningar. Två gånger har det varit bara kvinnliga leda­möter som dömt, och 122 gånger har det varit bara manliga leda­möter som dömt.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 med majoritet kvinnliga respektive manliga ledmöter (exklusive juristsammansättningar)
Genomsnittlig andel kvinnliga ledamöter vid refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993 (exklusive juristsammansättningar)
Genomsnittlig andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med fler kvinnliga än manliga ledamöter per år sedan 1993 (exklusive juristsammansättningar)

Andel 2021 : 43,8% kvinnliga ledamöter och 39,1% avgöranden med fler kvinnliga än manliga ledamöter

Antal enkönade sammansättningar vid refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993 (exklusive juristsammansättningar)

Refererade avgöranden med tillfälliga ersättare sedan 1993

Det finns 25 ordinarie leda­möter i Arbets­domstolen och 63 av regeringen förordnade ersättare för dem. När inte någon ordinarie ledamot eller förordnad ersättare kan tjänstgöra, får ord­föranden handplocka en till­fällig ersättare att döma i ett visst mål. Det är vanligt och ord­föranden har då oftast valt en man. Vid ungefär hälften av Arbets­domstolens refererade av­göranden sedan 1993 har det funnits till­fälliga ersättare. Det är vanligast med till­fälliga ersättare bland arbets­tagar­leda­möterna. De är oftare skiljaktiga än de ordinarie leda­möterna och de förordnade ersättarna.

» Läs mera om de ordinarie ledamöterna och ersättarna för dem

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 med och utan tillfälliga ersättare
Andel tillfälliga ersättare per ledamotstyp sedan 1993
Andel ledamöter med skiljaktig mening per typ av förordnande sedan 1993
Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med och utan tillfälliga ersättare per år sedan 1993

Andel 2021 : Utan tillfällig ersättare 58,3% ( 14 st. ) | Med tillfällig ersättare 41,7% ( 10 st. )

Genomsnittlig andel tillfälliga ersättare vid refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993

Genomsnittet sedan 1993 är 9,9%.

Andel 2021 : 7,5%

Refererade avgöranden med skiljaktig mening sedan 1993

Statistik om skiljaktiga meningar och särskilda yttranden finns utförligt redovisad på en sär­skild sida. Där finns också informa­tion om vilka led­amöter som varit skiljaktiga och hur ofta samt med vilken ord­förande det oftast har blivit skiljaktiga meningar. De allra flesta refererade avgöranden är enhälliga och bara i vart femte eller sjätte finns det skiljaktig mening.

» Sidan om skiljaktiga meningar och särskilda yttranden

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med och utan skiljaktig mening sedan 1993

Vilken typ av tvist är vanligast i Arbetsdomstolen?

Arbetsdomstolen inrättades ursprungligen för att döma i tvister om kollektiv­avtal och strids­åt­gärder. Dessa tvist­typer är numera i minoritet, medan tvister om det enskilda anställ­nings­av­talet, sär­skilt an­ställ­nings­skydds­tvister, helt dominerar. Det gäller också i fråga om direkt­stämda mål (där Arbets­domstolen är första och enda instans).

Tvisttyp efter andel (procent) inkomna direktstämda mål 2019
Tvisttyp efter andel (procent) inkomna överklagade mål 2019

Sedan 1993 har Arbetsdomstolen med­delat samman­lagt 128 refererade av­göranden med ogiltig­förklaring av upp­sägning eller av­skedande.

» Visa avgörandena

Antal refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med ogiltigförklaring av uppsägning / avskedande per år sedan 1993

Genomsnittet sedan 1993 är 4,4 refererade avgöranden med ogiltigförklaring per år

Antal 2021 : 0 st.

» Med vilken ordförande blir det oftast ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande?

Är det dyrt med en rättegång i Arbetsdomstolen?

Arbetsdomstolen tar inte någon avgift eller liknande för en rätte­gång utan dom­stolens verk­samhet betalas med skatte­pengar, omkring 30 miljoner kronor per år.

» Kostnadsutvecklingen för Arbetsdomstolen

Däremot måste den som förlorar ett mål normalt betala mot­partens rätte­gångs­kostnader, förutom sina egna. Hur stora rätte­gångs­kostnaderna är varierar mycket, bl.a. beroende på vad det är för mål. De utdömda rätte­gångs­kostnaderna har ökat genom åren. Det högsta belopp som dömts ut för rätte­gångs­kostnader i ett mål är 4 810 809 kr, i domen AD 2012 nr 74.

Nedan finns siffror om utdömda rätte­gångs­kostnader i refererade avgöranden i direkt­stämda mål, justerade för inflation. Parternas totala rätte­gångs­kostnader i målet är förmodligen ungefär dubbelt så höga, eftersom den som förlorade ofta har haft minst lika höga kostnader som den som vann. Det kan också vara så att den som vunnit mest inte har fått alla sina rättgångskostnader ersatta.

Genomsnittlig utdömd ersättning för rättegångskostnader per refererat avgörande i direktstämda mål per år sedan 1993

Avser referede avgöranden i direkt­stämda mål där ersättning för rätte­gångs­kostnader har dömts ut. Omräkning med konsument­pris­index till dagens penning­värde har gjorts.

Genomsnittet sedan 1993 är 226 377 kr per refererat avgörande

Utdömda rättegångskostnader sedan 1993
År Utdömda rättegångs­kostnader min / max Genomsnitt Median
2021 88 900 kr / 357 000 kr 201 658 kr 186 078 kr
2020 38 591 kr / 884 365 kr 298 506 kr 256 589 kr
2019 71 003 kr / 2 626 166 kr 513 678 kr 286 580 kr
2018 38 197 kr / 1 182 805 kr 315 582 kr 234 723 kr
2017 27 320 kr / 1 418 050 kr 363 444 kr 293 827 kr
2016 33 428 kr / 1 833 124 kr 298 376 kr 206 225 kr
2015 47 065 kr / 2 418 870 kr 375 232 kr 225 803 kr
2014 30 505 kr / 1 512 547 kr 375 937 kr 252 050 kr
2013 40 453 kr / 582 463 kr 230 823 kr 217 197 kr
2012 43 439 kr / 5 224 477 kr 443 741 kr 210 657 kr
2011 39 495 kr / 1 167 989 kr 260 906 kr 225 094 kr
2010 23 915 kr / 1 521 736 kr 276 799 kr 192 843 kr
2009 38 243 kr / 2 428 900 kr 295 386 kr 193 106 kr
2008 34 100 kr / 1 316 095 kr 214 305 kr 174 215 kr
2007 50 405 kr / 1 360 665 kr 235 813 kr 162 422 kr
2006 6 004 kr / 517 706 kr 167 729 kr 134 499 kr
2005 4 871 kr / 448 464 kr 154 676 kr 142 265 kr
2004 18 333 kr / 1 159 070 kr 169 666 kr 129 508 kr
2003 30 236 kr / 274 841 kr 126 903 kr 110 934 kr
2002 31 342 kr / 277 839 kr 118 573 kr 98 346 kr
2001 31 929 kr / 1 065 210 kr 219 357 kr 134 101 kr
2000 25 575 kr / 316 451 kr 97 344 kr 71 709 kr
1999 19 826 kr / 382 634 kr 134 823 kr 104 686 kr
1998 26 537 kr / 319 820 kr 127 404 kr 106 562 kr
1997 14 463 kr / 513 237 kr 113 319 kr 87 090 kr
1996 8 325 kr / 593 170 kr 137 184 kr 114 957 kr
1995 10 740 kr / 669 582 kr 116 083 kr 88 915 kr
1994 17 325 kr / 292 518 kr 95 221 kr 81 771 kr
1993 9 823 kr / 313 445 kr 86 469 kr 72 270 kr

Avser referede avgöranden i direkt­stämda mål där ersättning för rätte­gångs­kostnader har dömts ut. Omräkning med konsument­pris­index till dagens penning­värde har gjorts.

Är det svårt att få prövningstillstånd vid överklagande till Arbetsdomstolen?

Sedan den 1 november 2008 gäller krav på pröv­nings­till­stånd för alla över­klagade mål. I siffrorna för överklagade mål finns dock också mål om klagan över domvilla beträffande tingsrätts avgörande, där det inte krävs prövningtillstånd. Ett överklagat mål kan vidare återkallas innan frågan om prövningstillstånd avgjorts. Därför har det inte i alla överklagade mål prövats om prövningstillstånd ska meddelas.

Prövningstillstånd meddelas bara om

  • det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,
  • det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,
  • det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
  • det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Meddelade prövningstillstånd sedan 2009
År Alla överklagade mål [ Antal (%) ] % prövningstillstånd efter prövning i sak
2009 37 st. ( 26% )
2010 41 st. ( 31% )
2011 34 st. ( 24% ) 28%
2012 38 st. ( 26% ) 31%
2013 37 st. ( 24% ) 29%
2014 41 st. ( 27% ) 32%
2015 32 st. ( 24% ) 30%
2016 39 st. ( 30% ) 34%
2017 45 st. ( 34% ) 41%
2018 39 st. ( 31% ) 36%
2019 38 st. ( 30% ) 34%
2020 45 st.* 55%*

* Siffrorna för 2020 är preliminära, eftersom frågan om prövningstillstånd inte hade avgjorts för alla mål som kom in det året när tabellen gjordes.

Meddelade prövningstillstånd efter prövning i sak 2019

Hovrätterna meddelade 2020 pröv­nings­till­stånd för 32 procent av de över­klagade tvist­emål som kräver sådant till­stånd. Att det normalt varit något svårare att få pröv­nings­till­stånd i Arbets­domstolen kan kanske bero på att Arbets­domstolen som special­dom­stol har lättare att be­döma om ut­gången i tings­rättens av­görande är riktig.

Tar det lång tid att få ett mål avgjort av Arbetsdomstolen?

Det tar normalt ungefär ett år att få ett mål av­gjort i sak av Arbets­domstolen. Det gäller både direkt­stämda mål, där Arbets­domstolen är första och enda in­stans, och över­klagade mål. Så har det varit under ganska lång tid. Många mål görs dock upp under resans gång så median­tiden till av­slutande för alla mål är lägre, ungefär ett halvår för direkt­stämda mål och några månader för över­klagade mål.

Medianålder (månader) för avgjorda mål 2020
2020
Direktstämda mål
Alla 6 månader
Som avgjorts i sak 9 månader
Överklagade mål
Alla 1 månad
Som avgjorts i sak 7 månader

Genomsnittligt antal dagar mellan underinstansens och Arbetsdomstolens domar i refererade avgöranden sedan 1993 :
374 dagar ( median : 350 dagar ) Längst : 1 450 dagar ( ca 207 veckor ) | Kortast : 86 dagar ( ca 12 veckor )

Genomsnittligt antal dagar mellan underinstansens och Arbetsdomstolens domar i refererade avgöranden per år sedan 1993

» Se hur lång tid det tar mellan huvudförhandlingen och domen i Arbetsdomstolen

Målutvecklingen (antal inkomna mål) per år sedan 1929

Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.

Antal inkomna mål per år

Målavverkningen (antal avgjorda mål) per år sedan 1929

Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.

Antal avgjorda mål per år

Andel överklagade mål av alla inkomna mål per år sedan 1974

Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.

Andel överklagade mål av alla inkomna mål per år sedan 1974

Först från och med den 1 juli 1974 började Arbetsdomstolen att ta upp överklagade mål.

Antal mål i balans vid årets utgång sedan 1929

Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.

Antal icke avgjorda mål vid årets utgång

Antal inkomna arbetstvister till tingsrätt 2010–2020

Antal inkomna arbetstvister till tingsrätt 2010–2020

Senast uppdaterad 2021-03-09 av Sören Öman