Hem: Teman: Arbetsrätt:

Statistik om Arbetsdomstolen

Statistik om Arbetsdomstolen

Med direktstämda mål menas sådana mål där Arbets­domstolen är både första och sista in­stans. Det är främst fråga om mål som en arbetstagar- eller arbetsgivar­organisa­tion har tagit upp efter genom­förda fackliga tviste­för­hand­lingar, men det kan också gälla ett mål där t.ex. Diskriminerings­ombuds­mannen eller en arbetsg­ivare som själv har skrivit på ett kollektiv­avtal får ta sina tvister direkt till Arbets­domstolen.

I siffrorna för alla mål ingår också mål som över­klagats till Arbets­domstolen från tings­rätt. Sedan hösten 2008 krävs det alltid att Arbets­domstolen med­delar pröv­nings­till­stånd för att ett över­klagat mål ska tas upp.

De avgöranden som Arbets­domstolen anser är prejudikat (väg­ledande) publiceras av domstolen och kallas för refererade av­göranden, medan andra av­göranden inte publiceras. Statistiken här omfattar bara refererade av­göranden, om inte annat anges. Alla domar, oavsett om de refereras eller inte, och vissa viktigare beslut får ett särskilt doms­nummer. Antalet avgjorda mål är mycket högre än antalet doms­nummer. Det beror på att många mål avgörs av en domare med ett enkelt beslut som inte får något nummer, t.ex. när parterna har för­likts och vill att målet ska skrivas av.

en särskild sida kan du göra egna jämförelser av utvecklingen över tid av olika aspekter kring Arbetsdomstolens refererade avgöranden.

» Sidan för att jämföra utvecklingen över tid

» Arbetsdomstolens årsredovisningar ( sedan 2002 )

Förteckning över innehåll, diagram och tabeller

Det kan ibland ta ett litet tag innan tabellerna och diagrammen visas. Ha tålamod… 

För muspekaren över diagrammen för att se exakta värden.

Intresset för Arbetsdomstolen över tid

Här kan man se hur sökningarna från Sverige på Google efter Arbetsdomstolen utvecklats över tid sedan 2004. Intresset för domstolen, mätt på detta sätt, verkar onekligen ha avtagit sedan dess.

Sökningarna från Sverige på Google efter ”Arbetsdomstolen” sedan 2004

Antal refererade avgöranden sedan 1993

Arbetsdomstolen har sedan 1993 meddelat sammanlagt 1 569 refererade avgöranden. Antalet refererade avgöranden per år har sjunkit sedan 1990-talet. I genom­snitt har 56 av­göranden refererats per år sedan 1993.

Antal refererade avgöranden per år sedan 1993

Genomsnittet sedan 1993 är 56 refererade avgöranden per år.

Antal 2021 : 9 st. hittills

Det är för det mesta domar och inte beslut som refereras.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter typ av avgörande
Andel domar respektive beslut av alla refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993

Andel 2021 : Domar 88,9% ( 8 st. ) | Beslut 11,1% ( 1 st. )

Refererade avgöranden i direktstämda och överklagade mål

Det är vanligast med direkt­stämda mål där Arbets­domstolen är första och enda in­stans.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter måltyp
Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i direktstämda respektive överklagade mål per år sedan 1993

Andel 2021 : Direktstämda mål 44,4% ( 4 st. ) | Överklagade mål 55,6% ( 5 st. )

I ungefär hälften av de över­klagde målen ändrar Arbets­domstolen under­instansens av­görande på något sätt. Arbets­domstolen kan själv ändra av­görandet, undan­röja det och åter­för­visa (lämna till­baka) målet eller bara lämna över målet till någon annan dom­stol som är be­hörig.

Sedan den 1 november 2008 gäller det ett generellt krav på pröv­nings­till­stånd för att Arbets­domstolen över huvud taget ska ta upp ett över­klagat mål. Det kan ha på­verkat ändrings­frekvensen i refererade av­göranden.

Ändringsfrekvensen i hovrätt är bara omkring 20 procent.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i överklagade mål sedan 1993 efter typ av ändring
Andel ändrade avgöranden av tingsrätt i refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i överklagade mål per år sedan 1993

Genomsnittet sedan 1993 är 56,5% ändrade avgöranden i överklagade mål.

Andel 2021 : 80,0%

» Med vilken ordförande blir det oftast ändring av ett överklagat tingsrättsavgörande?

Refererade avgöranden efter arbetsmarknadssektor

De allra flesta refererade avgörandena härrör från den privata sektorn.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter arbetsmarknadssektor
Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen efter arbetsmarknadssektor per år sedan 1993

Andel 2021 : Privat sektor 88,9% ( 8 st. ) | Kommunal sektor 0,0% ( 0 st. ) | Statlig sektor 11,1% ( 1 st. )

För muspekaren över diagrammet för att se exakta värden.

Arbetsdomstolens sammansättning vid refererade avgöranden

Det är vanligast att Arbets­domstolen har dömt i så kallad normal samman­sättning med sju ledamöter.

» Förklaringar till de olika sammansättningarna

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter sammansättning
Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i olika sammansättningar per år sedan 1993

Andel 2021 : 7 ledamöter 66,7% ( 6 st. ) | 3 ledamöter 0,0% ( 0 st. ) | Diskrimineringssammansättning 0,0% ( 0 st. ) | Juristsammansättning 11,1% ( 1 st. ) | Övriga 22,2% ( 2 st. )

Den 1 januari 2009 infördes en särskild diskrimineringssammansättning med fem ledamöter för mål om diskriminering.

För muspekaren över diagrammet för att se exakta värden.

Det är i genom­snitt fler män än kvinnor som dömer i Arbets­domstolen. De kvinnliga leda­möterna har varit i majoritet vid 342 avgöranden, 22,6% av de refererade av­görandena, sedan 1993, om man exkluderar s.k. jurist­samman­sätt­ningar. Två gånger har det varit bara kvinnliga leda­möter som dömt, och 122 gånger har det varit bara manliga leda­möter som dömt.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 med majoritet kvinnliga respektive manliga ledmöter (exklusive juristsammansättningar)
Genomsnittlig andel kvinnliga ledamöter vid refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993 (exklusive juristsammansättningar)
Genomsnittlig andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med fler kvinnliga än manliga ledamöter per år sedan 1993 (exklusive juristsammansättningar)

Andel 2021 : 43,6% kvinnliga ledamöter och 37,5% avgöranden med fler kvinnliga än manliga ledamöter

Antal enkönade sammansättningar vid refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993 (exklusive juristsammansättningar)

Refererade avgöranden med tillfälliga ersättare sedan 1993

Det finns 25 ordinarie leda­möter i Arbets­domstolen och 63 av regeringen förordnade ersättare för dem. När inte någon ordinarie ledamot eller förordnad ersättare kan tjänstgöra, får ord­föranden handplocka en till­fällig ersättare att döma i ett visst mål. Det är vanligt och ord­föranden har då oftast valt en man. Vid ungefär hälften av Arbets­domstolens refererade av­göranden sedan 1993 har det funnits till­fälliga ersättare. Det är vanligast med till­fälliga ersättare bland arbets­tagar­leda­möterna. De är oftare skiljaktiga än de ordinarie leda­möterna och de förordnade ersättarna.

» Läs mera om de ordinarie ledamöterna och ersättarna för dem

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 med och utan tillfälliga ersättare
Andel tillfälliga ersättare per ledamotstyp sedan 1993
Andel ledamöter med skiljaktig mening per typ av förordnande sedan 1993
Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med och utan tillfälliga ersättare per år sedan 1993

Andel 2021 : Utan tillfällig ersättare 44,4% ( 4 st. ) | Med tillfällig ersättare 55,6% ( 5 st. )

Genomsnittlig andel tillfälliga ersättare vid refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993

Genomsnittet sedan 1993 är 9,9%.

Andel 2021 : 9,1%

Refererade avgöranden med skiljaktig mening sedan 1993

Statistik om skiljaktiga meningar och särskilda yttranden finns utförligt redovisad på en sär­skild sida. Där finns också informa­tion om vilka led­amöter som varit skiljaktiga och hur ofta samt med vilken ord­förande det oftast har blivit skiljaktiga meningar. De allra flesta refererade avgöranden är enhälliga och bara i vart femte eller sjätte finns det skiljaktig mening.

» Sidan om skiljaktiga meningar och särskilda yttranden

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med och utan skiljaktig mening sedan 1993

Vilken typ av tvist är vanligast i Arbetsdomstolen?

Arbetsdomstolen inrättades ursprungligen för att döma i tvister om kollektiv­avtal och strids­åt­gärder. Dessa tvist­typer är numera i minoritet, medan tvister om det enskilda anställ­nings­av­talet, sär­skilt an­ställ­nings­skydds­tvister, helt dominerar. Det gäller också i fråga om direkt­stämda mål (där Arbets­domstolen är första och enda instans).

Tvisttyp efter andel (procent) inkomna direktstämda mål 2019
Tvisttyp efter andel (procent) inkomna överklagade mål 2019

Sedan 1993 har Arbetsdomstolen med­delat samman­lagt 128 refererade av­göranden med ogiltig­förklaring av upp­sägning eller av­skedande.

» Visa avgörandena

Antal refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med ogiltigförklaring av uppsägning / avskedande per år sedan 1993

Genomsnittet sedan 1993 är 4,4 refererade avgöranden med ogiltigförklaring per år

Antal 2021 : 0 st.

» Med vilken ordförande blir det oftast ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande?

Är det dyrt med en rättegång i Arbetsdomstolen?

Arbetsdomstolen tar inte någon avgift eller liknande för en rätte­gång utan dom­stolens verk­samhet betalas med skatte­pengar, omkring 30 miljoner kronor per år.

» Kostnadsutvecklingen för Arbetsdomstolen

Däremot måste den som förlorar ett mål normalt betala mot­partens rätte­gångs­kostnader, förutom sina egna. Hur stora rätte­gångs­kostnaderna är varierar mycket, bl.a. beroende på vad det är för mål. De utdömda rätte­gångs­kostnaderna har ökat genom åren. Det högsta belopp som dömts ut för rätte­gångs­kostnader i ett mål är 4 810 809 kr, i domen AD 2012 nr 74.

Nedan finns siffror om utdömda rätte­gångs­kostnader i refererade avgöranden i direkt­stämda mål, justerade för inflation. Parternas totala rätte­gångs­kostnader i målet är förmodligen ungefär dubbelt så höga, eftersom den som förlorade ofta har haft minst lika höga kostnader som den som vann. Det kan också vara så att den som vunnit mest inte har fått alla sina rättgångskostnader ersatta.

Genomsnittlig utdömd ersättning för rättegångskostnader per refererat avgörande i direktstämda mål per år sedan 1993

Avser referede avgöranden i direkt­stämda mål där ersättning för rätte­gångs­kostnader har dömts ut. Omräkning med konsument­pris­index till dagens penning­värde har gjorts.

Genomsnittet sedan 1993 är 226 518 kr per refererat avgörande

Utdömda rättegångskostnader sedan 1993
År Utdömda rättegångs­kostnader min / max Genomsnitt Median
2021 126 740 kr / 357 000 kr 224 399 kr 189 456 kr
2020 38 478 kr / 881 771 kr 297 631 kr 255 837 kr
2019 70 794 kr / 2 618 464 kr 512 172 kr 285 739 kr
2018 38 085 kr / 1 179 337 kr 314 657 kr 234 035 kr
2017 27 240 kr / 1 413 891 kr 362 378 kr 292 965 kr
2016 33 330 kr / 1 827 749 kr 297 501 kr 205 620 kr
2015 46 927 kr / 2 411 776 kr 374 132 kr 225 141 kr
2014 30 415 kr / 1 508 112 kr 374 834 kr 251 311 kr
2013 40 334 kr / 580 755 kr 230 146 kr 216 561 kr
2012 43 312 kr / 5 209 156 kr 442 440 kr 210 039 kr
2011 39 379 kr / 1 164 563 kr 260 141 kr 224 434 kr
2010 23 845 kr / 1 517 273 kr 275 987 kr 192 277 kr
2009 38 131 kr / 2 421 777 kr 294 520 kr 192 540 kr
2008 34 000 kr / 1 312 236 kr 213 676 kr 173 704 kr
2007 50 257 kr / 1 356 675 kr 235 121 kr 161 946 kr
2006 5 986 kr / 516 188 kr 167 238 kr 134 104 kr
2005 4 857 kr / 447 149 kr 154 223 kr 141 848 kr
2004 18 280 kr / 1 155 671 kr 169 168 kr 129 128 kr
2003 30 147 kr / 274 035 kr 126 531 kr 110 609 kr
2002 31 250 kr / 277 024 kr 118 225 kr 98 058 kr
2001 31 835 kr / 1 062 086 kr 218 713 kr 133 708 kr
2000 25 500 kr / 315 523 kr 97 059 kr 71 499 kr
1999 19 767 kr / 381 512 kr 134 427 kr 104 379 kr
1998 26 459 kr / 318 882 kr 127 030 kr 106 249 kr
1997 14 420 kr / 511 732 kr 112 987 kr 86 835 kr
1996 8 301 kr / 591 430 kr 136 782 kr 114 620 kr
1995 10 709 kr / 667 618 kr 115 742 kr 88 654 kr
1994 17 274 kr / 291 660 kr 94 942 kr 81 531 kr
1993 9 794 kr / 312 526 kr 86 216 kr 72 058 kr

Avser referede avgöranden i direkt­stämda mål där ersättning för rätte­gångs­kostnader har dömts ut. Omräkning med konsument­pris­index till dagens penning­värde har gjorts.

Är det svårt att få prövningstillstånd vid överklagande till Arbetsdomstolen?

Sedan den 1 november 2008 gäller krav på pröv­nings­till­stånd för alla över­klagade mål. I siffrorna för överklagade mål finns dock också mål om klagan över domvilla beträffande tingsrätts avgörande, där det inte krävs prövningtillstånd. Ett överklagat mål kan vidare återkallas innan frågan om prövningstillstånd avgjorts. Därför har det inte i alla överklagade mål prövats om prövningstillstånd ska meddelas.

Prövningstillstånd meddelas bara om

  • det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,
  • det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,
  • det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
  • det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Meddelade prövningstillstånd sedan 2009
År Alla överklagade mål [ Antal (%) ] % prövningstillstånd efter prövning i sak
2009 37 st. ( 26% )
2010 41 st. ( 31% )
2011 34 st. ( 24% ) 28%
2012 38 st. ( 26% ) 31%
2013 37 st. ( 24% ) 29%
2014 41 st. ( 27% ) 32%
2015 32 st. ( 24% ) 30%
2016 39 st. ( 30% ) 34%
2017 45 st. ( 34% ) 41%
2018 39 st. ( 31% ) 36%
2019 38 st. ( 30% ) 34%
2020 45 st.* 55%*

* Siffrorna för 2020 är preliminära, eftersom frågan om prövningstillstånd inte hade avgjorts för alla mål som kom in det året när tabellen gjordes.

Meddelade prövningstillstånd efter prövning i sak 2019

Hovrätterna meddelade 2020 pröv­nings­till­stånd för 32 procent av de över­klagade tvist­emål som kräver sådant till­stånd. Att det normalt varit något svårare att få pröv­nings­till­stånd i Arbets­domstolen kan kanske bero på att Arbets­domstolen som special­dom­stol har lättare att be­döma om ut­gången i tings­rättens av­görande är riktig.

Tar det lång tid att få ett mål avgjort av Arbetsdomstolen?

Det tar normalt ungefär ett år att få ett mål av­gjort i sak av Arbets­domstolen. Det gäller både direkt­stämda mål, där Arbets­domstolen är första och enda in­stans, och över­klagade mål. Så har det varit under ganska lång tid. Många mål görs dock upp under resans gång så median­tiden till av­slutande för alla mål är lägre, ungefär ett halvår för direkt­stämda mål och några månader för över­klagade mål.

Medianålder (månader) för avgjorda mål 2020
2020
Direktstämda mål
Alla 6 månader
Som avgjorts i sak 9 månader
Överklagade mål
Alla 1 månad
Som avgjorts i sak 7 månader

Genomsnittligt antal dagar mellan underinstansens och Arbetsdomstolens domar i refererade avgöranden sedan 1993 :
374 dagar ( median : 350 dagar ) Längst : 1 450 dagar ( ca 207 veckor ) | Kortast : 86 dagar ( ca 12 veckor )

Genomsnittligt antal dagar mellan underinstansens och Arbetsdomstolens domar i refererade avgöranden per år sedan 1993

» Se hur lång tid det tar mellan huvudförhandlingen och domen i Arbetsdomstolen

Målutvecklingen (antal inkomna mål) per år sedan 1929

Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.

Antal inkomna mål per år

Målavverkningen (antal avgjorda mål) per år sedan 1929

Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.

Antal avgjorda mål per år

Andel överklagade mål av alla inkomna mål per år sedan 1974

Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.

Andel överklagade mål av alla inkomna mål per år sedan 1974

Först från och med den 1 juli 1974 började Arbetsdomstolen att ta upp överklagade mål.

Antal mål i balans vid årets utgång sedan 1929

Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.

Antal icke avgjorda mål vid årets utgång

Antal inkomna arbetstvister till tingsrätt 2010–2020

Antal inkomna arbetstvister till tingsrätt 2010–2020

Senast uppdaterad 2021-03-09 av Sören Öman