Gå direkt till :
Visa info ( Klicka här )
Finns inte förarbetet, kommer du till startsidan för att söka förarbeten.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 196 prejudikat tillsammans med 238 andra ledamöter och 59 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 607 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 275 st. hållna sedan 2004, med 4 098 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 137 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2024
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2024
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
10 uppl. 2022 ( 616 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
3 uppl. 2021 ( 255 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
3 uppl. 2022 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Gå direkt till :
Med direktstämda mål menas sådana mål där Arbetsdomstolen är både första och sista instans. Det är främst fråga om mål som en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation har tagit upp efter genomförda fackliga tvisteförhandlingar, men det kan också gälla ett mål där t.ex. Diskrimineringsombudsmannen eller en arbetsgivare som själv har skrivit på ett kollektivavtal får ta sina tvister direkt till Arbetsdomstolen.
I siffrorna för alla mål ingår också mål som överklagats till Arbetsdomstolen från tingsrätt. Sedan hösten 2008 krävs det alltid att Arbetsdomstolen meddelar prövningstillstånd för att ett överklagat mål ska tas upp.
De avgöranden som Arbetsdomstolen anser är prejudikat (vägledande) publiceras av domstolen och kallas för refererade avgöranden, medan andra avgöranden inte publiceras. Statistiken här omfattar bara refererade avgöranden, om inte annat anges. Alla domar, oavsett om de refereras eller inte, och vissa viktigare beslut får ett särskilt domsnummer. Antalet avgjorda mål är mycket högre än antalet domsnummer. Det beror på att många mål avgörs av en domare med ett enkelt beslut som inte får något nummer, t.ex. när parterna har förlikts och vill att målet ska skrivas av.
På en särskild sida kan du göra egna jämförelser av utvecklingen över tid av olika aspekter kring Arbetsdomstolens refererade avgöranden.
» Sidan för att jämföra utvecklingen över tid
» Arbetsdomstolens årsredovisningar ( sedan 2002 )
Diagram : Sökningarna från Sverige på Google efter ”Arbetsdomstolen” sedan 2004
Diagram : Antal refererade avgöranden per år sedan 1993
Diagram : Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter typ av avgörande
Diagram : Andel domar respektive beslut av alla refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993
Diagram : Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter måltyp
Diagram : Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i överklagade mål sedan 1993 efter typ av ändring
Diagram : Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter arbetsmarknadssektor
Diagram : Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen efter arbetsmarknadssektor per år sedan 1993
Diagram : Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter sammansättning
Diagram : Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i olika sammansättningar per år sedan 1993
Diagram : Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 med och utan tillfälliga ersättare
Diagram : Andel tillfälliga ersättare per ledamotstyp sedan 1993
Diagram : Andel ledamöter med skiljaktig mening per typ av förordnande sedan 1993
Diagram : Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med och utan tillfälliga ersättare per år sedan 1993
Diagram : Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med och utan skiljaktig mening sedan 1993
Diagram : Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med och utan skiljaktig mening per år sedan 1993
Diagram : Antal ledamöter med skiljaktig mening per refererat avgörande av Arbetsdomstolen sedan 1993
Diagram : Andel skiljaktiga ledamöter per kön sedan 1993
Diagram : Andel skiljaktiga ledamöter per ledamotstyp sedan 1993
Diagram : Andel skiljaktiga ledamöter per typ av förordnande sedan 1993
Diagram : Andel refererade avgöranden med skiljaktig mening per måltyp sedan 1993
Diagram : Andel refererade avgöranden med skiljaktig mening efter arbetsmarknadssektor sedan 1993
Diagram : Antal refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med skiljaktig mening per år sedan 1993
Diagram : Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med skiljaktig mening per ordförande sedan 1993
Tabell : Andel refererade avgöranden med skiljaktig mening per ordförande sedan 1993
Diagram : Typ av ledamöter som är skiljaktig från respektive ordförande
Diagram : Ledamöter som haft respektive inte haft skiljaktig mening sedan 1993
Tabell : Ledamöter som inte haft skiljaktig mening sedan 1993 ( 189 st. )
Tabell : Ledamöter som haft skiljaktig mening sedan 1993 ( 168 st. )
Tabell : Ledamöter som haft särskilt yttrande sedan 1993 ( 12 st. )
Diagram : Tvisttyp efter andel (procent) inkomna direktstämda mål 2021
Diagram : Tvisttyp efter andel (procent) inkomna överklagade mål 2021
Tabell : Utdömda rättegångskostnader sedan 1993
Tabell : Meddelade prövningstillstånd sedan 2009
Diagram : Meddelade prövningstillstånd efter prövning i sak 2020
Tabell : Medianålder (månader) för avgjorda mål 2021
Diagram : Antal inkomna mål per år
Diagram : Antal avgjorda mål per år
Diagram : Andel överklagade mål av alla inkomna mål per år sedan 1974
Diagram : Antal icke avgjorda mål vid årets utgång
Diagram : Antal inkomna arbetstvister till tingsrätt 2010–2020
Det kan ibland ta ett litet tag innan tabellerna och diagrammen visas. Ha tålamod…
För muspekaren över diagrammen för att se exakta värden.
Här kan man se hur sökningarna från Sverige på Google efter Arbetsdomstolen
utvecklats över tid sedan 2004. Intresset för domstolen, mätt på detta sätt, verkar onekligen ha avtagit sedan dess.
Arbetsdomstolen har sedan 1993 meddelat sammanlagt 1 607 refererade avgöranden. Antalet refererade avgöranden per år har sjunkit sedan 1990-talet. I genomsnitt har 54 avgöranden refererats per år sedan 1993.
Genomsnittet sedan 1993 är 54 refererade avgöranden per år.
Det är för det mesta domar och inte beslut som refereras.
Det är vanligast med direktstämda mål där Arbetsdomstolen är första och enda instans.
I ungefär hälften av de överklagde målen ändrar Arbetsdomstolen underinstansens avgörande på något sätt. Arbetsdomstolen kan själv ändra avgörandet, undanröja det och återförvisa (lämna tillbaka) målet eller bara lämna över målet till någon annan domstol som är behörig.
Sedan den 1 november 2008 gäller det ett generellt krav på prövningstillstånd för att Arbetsdomstolen över huvud taget ska ta upp ett överklagat mål. Det kan ha påverkat ändringsfrekvensen i refererade avgöranden.
Ändringsfrekvensen i hovrätt är bara omkring 20 procent.
Genomsnittet sedan 1993 är 56,8% ändrade avgöranden i överklagade mål.
» Med vilken ordförande blir det oftast ändring av ett överklagat tingsrättsavgörande?
De allra flesta refererade avgörandena härrör från den privata sektorn.
För muspekaren över diagrammet för att se exakta värden.
Det är vanligast att Arbetsdomstolen har dömt i så kallad normal sammansättning med sju ledamöter.
» Förklaringar till de olika sammansättningarna
Den 1 januari 2009 infördes en särskild diskrimineringssammansättning med fem ledamöter för mål om diskriminering.
För muspekaren över diagrammet för att se exakta värden.
Det är i genomsnitt fler män än kvinnor som dömer i Arbetsdomstolen. De kvinnliga ledamöterna har varit i majoritet vid 448 avgöranden, 24,9% av de refererade avgörandena, sedan 1993, om man exkluderar s.k. juristsammansättningar. Fyra gånger har det varit bara kvinnliga ledamöter som dömt, och 125 gånger har det varit bara manliga ledamöter som dömt.
Det finns 25 ordinarie ledamöter i Arbetsdomstolen och 63 av regeringen förordnade ersättare för dem. När inte någon ordinarie ledamot eller förordnad ersättare kan tjänstgöra, får ordföranden handplocka en tillfällig ersättare att döma i ett visst mål. Det är vanligt och ordföranden har då oftast valt en man. Vid ungefär hälften av Arbetsdomstolens refererade avgöranden sedan 1993 har det funnits tillfälliga ersättare. Det är vanligast med tillfälliga ersättare bland arbetstagarledamöterna. De är oftare skiljaktiga än de ordinarie ledamöterna och de förordnade ersättarna.
» Läs mera om de ordinarie ledamöterna och ersättarna för dem
Genomsnittet sedan 1993 är 9,8%.
Statistik om skiljaktiga meningar och särskilda yttranden finns utförligt redovisad på en särskild sida. Där finns också information om vilka ledamöter som varit skiljaktiga och hur ofta samt med vilken ordförande det oftast har blivit skiljaktiga meningar. De allra flesta refererade avgöranden är enhälliga och bara i vart femte eller sjätte finns det skiljaktig mening.
» Sidan om skiljaktiga meningar och särskilda yttranden
Arbetsdomstolen inrättades ursprungligen för att döma i tvister om kollektivavtal och stridsåtgärder. Dessa tvisttyper är numera i minoritet, medan tvister om det enskilda anställningsavtalet, särskilt anställningsskyddstvister, helt dominerar. Det gäller också i fråga om direktstämda mål (där Arbetsdomstolen är första och enda instans).
Sedan 1993 har Arbetsdomstolen meddelat sammanlagt 131 refererade avgöranden med ogiltigförklaring av uppsägning eller avskedande.
Genomsnittet sedan 1993 är 4,4 refererade avgöranden med ogiltigförklaring per år
» Med vilken ordförande blir det oftast ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande?
Arbetsdomstolen tar inte någon avgift eller liknande för en rättegång utan domstolens verksamhet betalas med skattepengar, omkring 30 miljoner kronor per år.
» Kostnadsutvecklingen för Arbetsdomstolen
Däremot måste den som förlorar ett mål normalt betala motpartens rättegångskostnader, förutom sina egna. Hur stora rättegångskostnaderna är varierar mycket, bl.a. beroende på vad det är för mål. De utdömda rättegångskostnaderna har ökat genom åren. Det högsta belopp som dömts ut för rättegångskostnader i ett mål är 4 810 809 kr, i domen AD 2012 nr 74.
Nedan finns siffror om utdömda rättegångskostnader i refererade avgöranden i direktstämda mål, justerade för inflation. Parternas totala rättegångskostnader i målet är förmodligen ungefär dubbelt så höga, eftersom den som förlorade ofta har haft minst lika höga kostnader som den som vann. Det kan också vara så att den som vunnit mest inte har fått alla sina rättgångskostnader ersatta.
Avser referede avgöranden i direktstämda mål där ersättning för rättegångskostnader har dömts ut. Omräkning med konsumentprisindex till dagens penningvärde har gjorts.
Genomsnittet sedan 1993 är 276 954 kr per refererat avgörande
År | Utdömda rättegångskostnader min / max | Genomsnitt | Median |
---|---|---|---|
2022 | 98 392 kr / 716 462 kr | 303 940 kr | 253 399 kr |
2021 | 107 561 kr / 458 611 kr | 260 498 kr | 229 225 kr |
2020 | 46 966 kr / 1 076 280 kr | 363 285 kr | 312 271 kr |
2019 | 86 411 kr / 3 196 067 kr | 625 151 kr | 348 770 kr |
2018 | 46 486 kr / 1 439 484 kr | 384 067 kr | 285 660 kr |
2017 | 33 249 kr / 1 725 779 kr | 442 314 kr | 357 590 kr |
2016 | 40 682 kr / 2 230 928 kr | 363 126 kr | 250 978 kr |
2015 | 57 278 kr / 2 943 786 kr | 456 661 kr | 274 804 kr |
2014 | 37 125 kr / 1 840 784 kr | 457 518 kr | 306 747 kr |
2013 | 49 232 kr / 708 862 kr | 280 914 kr | 264 331 kr |
2012 | 52 866 kr / 6 358 235 kr | 540 037 kr | 256 371 kr |
2011 | 48 065 kr / 1 421 452 kr | 317 525 kr | 273 941 kr |
2010 | 29 105 kr / 1 851 966 kr | 336 867 kr | 234 691 kr |
2009 | 46 542 kr / 2 955 992 kr | 359 488 kr | 235 012 kr |
2008 | 41 500 kr / 1 601 699 kr | 260 811 kr | 212 021 kr |
2007 | 61 343 kr / 1 655 942 kr | 286 986 kr | 197 669 kr |
2006 | 7 306 kr / 630 053 kr | 204 128 kr | 163 686 kr |
2005 | 5 929 kr / 545 784 kr | 188 242 kr | 173 138 kr |
2004 | 22 312 kr / 1 410 598 kr | 206 485 kr | 157 612 kr |
2003 | 36 798 kr / 334 484 kr | 154 443 kr | 135 008 kr |
2002 | 38 143 kr / 338 132 kr | 144 305 kr | 119 688 kr |
2001 | 38 858 kr / 1 296 370 kr | 266 959 kr | 163 202 kr |
2000 | 31 125 kr / 385 123 kr | 118 469 kr | 87 271 kr |
1999 | 24 128 kr / 465 669 kr | 164 080 kr | 127 404 kr |
1998 | 32 296 kr / 389 223 kr | 155 052 kr | 129 687 kr |
1997 | 17 601 kr / 624 614 kr | 137 911 kr | 105 990 kr |
1996 | 10 132 kr / 721 893 kr | 166 954 kr | 139 904 kr |
1995 | 13 071 kr / 814 887 kr | 141 274 kr | 108 210 kr |
1994 | 21 085 kr / 355 996 kr | 115 885 kr | 99 516 kr |
1993 | 11 955 kr / 381 465 kr | 105 234 kr | 87 953 kr |
Avser referede avgöranden i direktstämda mål där ersättning för rättegångskostnader har dömts ut. Omräkning med konsumentprisindex till dagens penningvärde har gjorts.
Sedan den 1 november 2008 gäller krav på prövningstillstånd för alla överklagade mål. I siffrorna för överklagade mål finns dock också mål om klagan över domvilla beträffande tingsrätts avgörande, där det inte krävs prövningtillstånd. Ett överklagat mål kan vidare återkallas innan frågan om prövningstillstånd avgjorts. Därför har det inte i alla överklagade mål prövats om prövningstillstånd ska meddelas.
Prövningstillstånd meddelas bara om
År | Alla överklagade mål [ Antal (%) ] | % prövningstillstånd efter prövning i sak |
---|---|---|
2009 | 37 st. ( 26% ) | |
2010 | 41 st. ( 31% ) | |
2011 | 34 st. ( 24% ) | 28% |
2012 | 38 st. ( 26% ) | 31% |
2013 | 37 st. ( 24% ) | 29% |
2014 | 41 st. ( 27% ) | 32% |
2015 | 32 st. ( 24% ) | 30% |
2016 | 39 st. ( 30% ) | 34% |
2017 | 45 st. ( 34% ) | 41% |
2018 | 39 st. ( 31% ) | 36% |
2019 | 38 st. ( 30% ) | 34% |
2020 | 51 st. ( 43% ) | 52% |
2021 | 34 st. ( 28% ) | 33% |
2022 | 39 st. ( 26% ) | 30% |
2023 | 27 st.* | 28%* |
* Siffrorna för 2023 är preliminära, eftersom frågan om prövningstillstånd inte hade avgjorts för alla mål som kom in det året när tabellen gjordes.
Hovrätterna meddelade 2023 prövningstillstånd för 28 procent av de överklagade tvistemål som kräver sådant tillstånd.
Det tar normalt numera knappt ett år att få ett mål avgjort i sak av Arbetsdomstolen. Det gäller både direktstämda mål, där Arbetsdomstolen är första och enda instans, och överklagade mål. Så har det varit under ganska lång tid, men på senare år har såväl antalet mål som tiden sjunkit. Många mål görs dock upp under resans gång så mediantiden till avslutande för alla mål är lägre, ungefär ett halvår för direktstämda mål och några månader för överklagade mål.
2023 | |
---|---|
Direktstämda mål | |
Alla | 5 månader |
Som avgjorts i sak | 7 månader |
Överklagade mål | |
Alla | 1 månad |
Som avgjorts i sak | 9 månader |
Genomsnittligt antal dagar mellan underinstansens och Arbetsdomstolens domar i refererade avgöranden sedan 1993 :
373 dagar ( median : 349.5 dagar ) Längst : 1 450 dagar ( ca 207 veckor ) | Kortast : 86 dagar ( ca 12 veckor )
» Se hur lång tid det tar mellan huvudförhandlingen och domen i Arbetsdomstolen
Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.
Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.
Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.
Först från och med den 1 juli 1974 började Arbetsdomstolen att ta upp överklagade mål.
Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.
Siffrorna är något osäkra, bl.a. eftersom alla arbetstvister kanske inte registreras som sådana.
Leta efter annat ( på Sören Ömans hemsida ) :
Senast uppdaterad 2024-02-28 av