Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 186 prejudikat tillsammans med 232 andra ledamöter och 59 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 565 refererade avgöranden sedan 1993 )
Sök i Arbetsdomstolens praxis
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
GÃ¥ direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 19 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
Kommande publika föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
2021-05-19 — Skyddet för företagshemligheter ( Stockholm • Fakultetskurser » Hemsida )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 116 st. )
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2020
Karnov Group / Lexino
10 uppl. 2020 ( 606 sidor )
Talbok 2019
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
9 uppl. 2020 ( 608 sidor )
Talbok 2014
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
3 uppl. 2021 ( 255 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
2 uppl. 2018 ( 211 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
2 uppl. 2019 ( 117 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
2 uppl. 2020 ( 137 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
2 uppl. 2019 ( 168 sidor )
Talbok 2019
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter p̴ samledarskap Рhinder och m̦jligheter f̦r delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar pÃ¥ internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. sedan 2008
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 14 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbanșkningar Рen metod f̦r m̴ngfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsf̦retag РEn ny m̦jlighet f̦r arbetsl̦sa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
ÖvergÃ¥ng av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
GÃ¥ direkt till :
Med direktstämda mål menas sådana mål där Arbetsdomstolen är både första och sista instans. Det är främst fråga om mål som en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation har tagit upp efter genomförda fackliga tvisteförhandlingar, men det kan också gälla ett mål där t.ex. Diskrimineringsombudsmannen eller en arbetsgivare som själv har skrivit på ett kollektivavtal får ta sina tvister direkt till Arbetsdomstolen.
I siffrorna för alla mål ingår också mål som överklagats till Arbetsdomstolen från tingsrätt. Sedan hösten 2008 krävs det alltid att Arbetsdomstolen meddelar prövningstillstånd för att ett överklagat mål ska tas upp.
De avgöranden som Arbetsdomstolen anser är prejudikat (vägledande) publiceras av domstolen och kallas för refererade avgöranden, medan andra avgöranden inte publiceras. Statistiken här omfattar bara refererade avgöranden, om inte annat anges. Alla domar, oavsett om de refereras eller inte, och vissa viktigare beslut får ett särskilt domsnummer. Antalet avgjorda mål är mycket högre än antalet domsnummer. Det beror på att många mål avgörs av en domare med ett enkelt beslut som inte får något nummer, t.ex. när parterna har förlikts och vill att målet ska skrivas av.
På en särskild sida kan du göra egna jämförelser av utvecklingen över tid av olika aspekter kring Arbetsdomstolens refererade avgöranden.
» Sidan för att jämföra utvecklingen över tid
» Arbetsdomstolens Ã¥rsredovisningar ( sedan 2002 )
Diagram : Sökningarna frÃ¥n Sverige pÃ¥ Google efter ”Arbetsdomstolen” sedan 2004
Diagram : Antal refererade avgöranden per år sedan 1993
Diagram : Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter typ av avgörande
Diagram : Andel domar respektive beslut av alla refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993
Diagram : Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter måltyp
Diagram : Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i överklagade mål sedan 1993 efter typ av ändring
Diagram : Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter arbetsmarknadssektor
Diagram : Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen efter arbetsmarknadssektor per år sedan 1993
Diagram : Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter sammansättning
Diagram : Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i olika sammansättningar per år sedan 1993
Diagram : Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 med och utan tillfälliga ersättare
Diagram : Andel tillfälliga ersättare per ledamotstyp sedan 1993
Diagram : Andel ledamöter med skiljaktig mening per typ av förordnande sedan 1993
Diagram : Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med och utan skiljaktig mening sedan 1993
Diagram : Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med och utan skiljaktig mening per år sedan 1993
Diagram : Antal ledamöter med skiljaktig mening per refererat avgörande av Arbetsdomstolen sedan 1993
Diagram : Andel skiljaktiga ledamöter per kön sedan 1993
Diagram : Andel skiljaktiga ledamöter per ledamotstyp sedan 1993
Diagram : Andel skiljaktiga ledamöter per typ av förordnande sedan 1993
Diagram : Andel refererade avgöranden med skiljaktig mening per måltyp sedan 1993
Diagram : Andel refererade avgöranden med skiljaktig mening efter arbetsmarknadssektor sedan 1993
Diagram : Antal refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med skiljaktig mening per år sedan 1993
Diagram : Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med skiljaktig mening per ordförande sedan 1993
Tabell : Andel refererade avgöranden med skiljaktig mening per ordförande sedan 1993
Diagram : Typ av ledamöter som är skiljaktig från respektive ordförande
Diagram : Ledamöter som haft respektive inte haft skiljaktig mening sedan 1993
Tabell : Ledamöter som inte haft skiljaktig mening sedan 1993 ( 192 st. )
Tabell : Ledamöter som haft skiljaktig mening sedan 1993 ( 163 st. )
Tabell : Ledamöter som haft särskilt yttrande sedan 1993 ( 12 st. )
Diagram : Tvisttyp efter andel (procent) inkomna direktstämda mål 2019
Diagram : Tvisttyp efter andel (procent) inkomna överklagade mål 2019
Tabell : Utdömda rättegångskostnader sedan 1993
Tabell : Meddelade prövningstillstånd sedan 2009
Diagram : Meddelade prövningstillstånd efter prövning i sak 2019
Tabell : Medianålder (månader) för avgjorda mål 2020
Diagram : Antal inkomna mål per år
Diagram : Antal avgjorda mål per år
Diagram : Andel överklagade mål av alla inkomna mål per år sedan 1974
Diagram : Antal icke avgjorda mål vid årets utgång
Diagram : Antal inkomna arbetstvister till tingsrätt 2010–2020
Det kan ibland ta ett litet tag innan tabellerna och diagrammen visas. Ha tÃ¥lamod…
För muspekaren över diagrammen för att se exakta värden.
Här kan man se hur sökningarna från Sverige på Google efter Arbetsdomstolen utvecklats över tid sedan 2004. Intresset för domstolen, mätt på detta sätt, verkar onekligen ha avtagit sedan dess.
Arbetsdomstolen har sedan 1993 meddelat sammanlagt 1 565 refererade avgöranden. Antalet refererade avgöranden per år har sjunkit sedan 1990-talet. I genomsnitt har 56 avgöranden refererats per år sedan 1993.
Genomsnittet sedan 1993 är 56 refererade avgöranden per år.
Antal 2021 : 5 st. hittills
Det är för det mesta domar och inte beslut som refereras.
Andel 2021 : Domar 100,0% ( 5 st. ) | Beslut 0,0% ( 0 st. )
Det är vanligast med direktstämda mål där Arbetsdomstolen är första och enda instans.
Andel 2021 : Direktstämda mål 40,0% ( 2 st. ) | Överklagade mål 60,0% ( 3 st. )
I ungefär hälften av de överklagde målen ändrar Arbetsdomstolen underinstansens avgörande på något sätt. Arbetsdomstolen kan själv ändra avgörandet, undanröja det och återförvisa (lämna tillbaka) målet eller bara lämna över målet till någon annan domstol som är behörig.
Sedan den 1 november 2008 gäller det ett generellt krav på prövningstillstånd för att Arbetsdomstolen över huvud taget ska ta upp ett överklagat mål. Det kan ha påverkat ändringsfrekvensen i refererade avgöranden.
Ändringsfrekvensen i hovrätt är bara omkring 20 procent.
Genomsnittet sedan 1993 är 56,3% ändrade avgöranden i överklagade mål.
Andel 2021 : 66,7%
» Med vilken ordförande blir det oftast ändring av ett överklagat tingsrättsavgörande?
De allra flesta refererade avgörandena härrör från den privata sektorn.
Andel 2021 : Privat sektor 80,0% ( 4 st. ) | Kommunal sektor 0,0% ( 0 st. ) | Statlig sektor 20,0% ( 1 st. )
För muspekaren över diagrammet för att se exakta värden.
Det är vanligast att Arbetsdomstolen har dömt i så kallad normal sammansättning med sju ledamöter.
» Förklaringar till de olika sammansättningarna
Andel 2021 : 7 ledamöter 60,0% ( 3 st. ) | 3 ledamöter 0,0% ( 0 st. ) | Diskrimineringssammansättning 0,0% ( 0 st. ) | Juristsammansättning 0,0% ( 0 st. ) | Övriga 40,0% ( 2 st. )
Den 1 januari 2009 infördes en särskild diskrimineringssammansättning med fem ledamöter för mål om diskriminering.
För muspekaren över diagrammet för att se exakta värden.
Det är i genomsnitt fler män än kvinnor som dömer i Arbetsdomstolen. De kvinnliga ledamöterna har varit i majoritet vid 342 avgöranden, 22,6% av de refererade avgörandena, sedan 1993, om man exkluderar s.k. juristsammansättningar. Två gånger har det varit bara kvinnliga ledamöter som dömt, och 122 gånger har det varit bara manliga ledamöter som dömt.
Andel 2021 : 54,8% kvinnliga ledamöter och 60,0% avgöranden med fler kvinnliga än manliga ledamöter
Det finns 25 ordinarie ledamöter i Arbetsdomstolen och 63 av regeringen förordnade ersättare för dem. När inte någon ordinarie ledamot eller förordnad ersättare kan tjänstgöra, får ordföranden handplocka en tillfällig ersättare att döma i ett visst mål. Det är vanligt och ordföranden har då oftast valt en man. Vid ungefär hälften av Arbetsdomstolens refererade avgöranden sedan 1993 har det funnits tillfälliga ersättare. Det är vanligast med tillfälliga ersättare bland arbetstagarledamöterna. De är oftare skiljaktiga än de ordinarie ledamöterna och de förordnade ersättarna.
» Läs mera om de ordinarie ledamöterna och ersättarna för dem
Andel 2021 : Utan tillfällig ersättare 60,0% ( 3 st. ) | Med tillfällig ersättare 40,0% ( 2 st. )
Genomsnittet sedan 1993 är 9,9%.
Andel 2021 : 6,5%
Statistik om skiljaktiga meningar och särskilda yttranden finns utförligt redovisad på en särskild sida. Där finns också information om vilka ledamöter som varit skiljaktiga och hur ofta samt med vilken ordförande det oftast har blivit skiljaktiga meningar. De allra flesta refererade avgöranden är enhälliga och bara i vart femte eller sjätte finns det skiljaktig mening.
» Sidan om skiljaktiga meningar och särskilda yttranden
Arbetsdomstolen inrättades ursprungligen för att döma i tvister om kollektivavtal och stridsåtgärder. Dessa tvisttyper är numera i minoritet, medan tvister om det enskilda anställningsavtalet, särskilt anställningsskyddstvister, helt dominerar. Det gäller också i fråga om direktstämda mål (där Arbetsdomstolen är första och enda instans).
Sedan 1993 har Arbetsdomstolen meddelat sammanlagt 128 refererade avgöranden med ogiltigförklaring av uppsägning eller avskedande.
Genomsnittet sedan 1993 är 4,4 refererade avgöranden med ogiltigförklaring per år
Antal 2021 : 0 st.
» Med vilken ordförande blir det oftast ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande?
Arbetsdomstolen tar inte någon avgift eller liknande för en rättegång utan domstolens verksamhet betalas med skattepengar, omkring 30 miljoner kronor per år.
» Kostnadsutvecklingen för Arbetsdomstolen
Däremot måste den som förlorar ett mål normalt betala motpartens rättegångskostnader, förutom sina egna. Hur stora rättegångskostnaderna är varierar mycket, bl.a. beroende på vad det är för mål. De utdömda rättegångskostnaderna har ökat genom åren. Det högsta belopp som dömts ut för rättegångskostnader i ett mål är 4 810 809 kr, i domen AD 2012 nr 74.
Nedan finns siffror om utdömda rättegångskostnader i refererade avgöranden i direktstämda mål, justerade för inflation. Parternas totala rättegångskostnader i målet är förmodligen ungefär dubbelt så höga, eftersom den som förlorade ofta har haft minst lika höga kostnader som den som vann. Det kan också vara så att den som vunnit mest inte har fått alla sina rättgångskostnader ersatta.
Avser referede avgöranden i direktstämda mål där ersättning för rättegångskostnader har dömts ut. Omräkning med konsumentprisindex till dagens penningvärde har gjorts.
Genomsnittet sedan 1993 är 221 220 kr per refererat avgörande
| År | Utdömda rättegångskostnader min / max | Genomsnitt | Median |
|---|---|---|---|
| 2021 | 126 740 kr / 126 740 kr | 126 740 kr | 126 740 kr |
| 2020 | 38 138 kr / 873 991 kr | 295 005 kr | 253 579 kr |
| 2019 | 70 170 kr / 2 595 360 kr | 507 652 kr | 283 218 kr |
| 2018 | 37 749 kr / 1 168 931 kr | 311 881 kr | 231 970 kr |
| 2017 | 27 000 kr / 1 401 416 kr | 359 180 kr | 290 380 kr |
| 2016 | 33 036 kr / 1 811 621 kr | 294 876 kr | 203 806 kr |
| 2015 | 46 512 kr / 2 390 496 kr | 370 831 kr | 223 154 kr |
| 2014 | 30 147 kr / 1 494 805 kr | 371 527 kr | 249 094 kr |
| 2013 | 39 979 kr / 575 630 kr | 228 116 kr | 214 650 kr |
| 2012 | 42 930 kr / 5 163 193 kr | 438 536 kr | 208 186 kr |
| 2011 | 39 031 kr / 1 154 288 kr | 257 845 kr | 222 454 kr |
| 2010 | 23 634 kr / 1 503 885 kr | 273 552 kr | 190 581 kr |
| 2009 | 37 795 kr / 2 400 408 kr | 291 921 kr | 190 841 kr |
| 2008 | 33 700 kr / 1 300 657 kr | 211 791 kr | 172 172 kr |
| 2007 | 49 813 kr / 1 344 704 kr | 233 047 kr | 160 517 kr |
| 2006 | 5 933 kr / 511 634 kr | 165 762 kr | 132 921 kr |
| 2005 | 4 814 kr / 443 203 kr | 152 862 kr | 140 596 kr |
| 2004 | 18 118 kr / 1 145 474 kr | 167 676 kr | 127 989 kr |
| 2003 | 29 881 kr / 271 617 kr | 125 415 kr | 109 633 kr |
| 2002 | 30 974 kr / 274 579 kr | 117 182 kr | 97 192 kr |
| 2001 | 31 554 kr / 1 052 715 kr | 216 783 kr | 132 528 kr |
| 2000 | 25 275 kr / 312 739 kr | 96 202 kr | 70 868 kr |
| 1999 | 19 593 kr / 378 145 kr | 133 241 kr | 103 458 kr |
| 1998 | 26 226 kr / 316 068 kr | 125 910 kr | 105 312 kr |
| 1997 | 14 293 kr / 507 216 kr | 111 990 kr | 86 069 kr |
| 1996 | 8 228 kr / 586 212 kr | 135 575 kr | 113 608 kr |
| 1995 | 10 614 kr / 661 727 kr | 114 721 kr | 87 872 kr |
| 1994 | 17 122 kr / 289 086 kr | 94 104 kr | 80 812 kr |
| 1993 | 9 708 kr / 309 768 kr | 85 455 kr | 71 422 kr |
Avser referede avgöranden i direktstämda mål där ersättning för rättegångskostnader har dömts ut. Omräkning med konsumentprisindex till dagens penningvärde har gjorts.
Sedan den 1 november 2008 gäller krav på prövningstillstånd för alla överklagade mål. I siffrorna för överklagade mål finns dock också mål om klagan över domvilla beträffande tingsrätts avgörande, där det inte krävs prövningtillstånd. Ett överklagat mål kan vidare återkallas innan frågan om prövningstillstånd avgjorts. Därför har det inte i alla överklagade mål prövats om prövningstillstånd ska meddelas.
Prövningstillstånd meddelas bara om
| År | Alla överklagade mål [ Antal (%) ] | % prövningstillstånd efter prövning i sak |
|---|---|---|
| 2009 | 37 st. ( 26% ) | |
| 2010 | 41 st. ( 31% ) | |
| 2011 | 34 st. ( 24% ) | 28% |
| 2012 | 38 st. ( 26% ) | 31% |
| 2013 | 37 st. ( 24% ) | 29% |
| 2014 | 41 st. ( 27% ) | 32% |
| 2015 | 32 st. ( 24% ) | 30% |
| 2016 | 39 st. ( 30% ) | 34% |
| 2017 | 45 st. ( 34% ) | 41% |
| 2018 | 39 st. ( 31% ) | 36% |
| 2019 | 38 st. ( 30% ) | 34% |
| 2020 | 45 st.* | 55%* |
* Siffrorna för 2020 är preliminära, eftersom frågan om prövningstillstånd inte hade avgjorts för alla mål som kom in det året när tabellen gjordes.
Hovrätterna meddelade 2020 prövningstillstånd för 32 procent av de överklagade tvistemål som kräver sådant tillstånd. Att det normalt varit något svårare att få prövningstillstånd i Arbetsdomstolen kan kanske bero på att Arbetsdomstolen som specialdomstol har lättare att bedöma om utgången i tingsrättens avgörande är riktig.
Det tar normalt ungefär ett år att få ett mål avgjort i sak av Arbetsdomstolen. Det gäller både direktstämda mål, där Arbetsdomstolen är första och enda instans, och överklagade mål. Så har det varit under ganska lång tid. Många mål görs dock upp under resans gång så mediantiden till avslutande för alla mål är lägre, ungefär ett halvår för direktstämda mål och några månader för överklagade mål.
| 2020 | |
|---|---|
| Direktstämda mål | |
| Alla | 6 månader |
| Som avgjorts i sak | 9 månader |
| Överklagade mål | |
| Alla | 1 månad |
| Som avgjorts i sak | 7 månader |
Genomsnittligt antal dagar mellan underinstansens och Arbetsdomstolens domar i refererade avgöranden sedan 1993 :
375 dagar ( median : 350 dagar ) Längst : 1 450 dagar ( ca 207 veckor ) | Kortast : 86 dagar ( ca 12 veckor )
» Se hur lÃ¥ng tid det tar mellan huvudförhandlingen och domen i Arbetsdomstolen
Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.
Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.
Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.
Först från och med den 1 juli 1974 började Arbetsdomstolen att ta upp överklagade mål.
Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.
Leta efter annat ( på Sören Ömans hemsida ) :
Senast uppdaterad 2021-03-09 av