Gå direkt till :
Visa info ( Klicka här )
Finns inte förarbetet, kommer du till startsidan för att söka förarbeten.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 196 prejudikat tillsammans med 238 andra ledamöter och 59 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 607 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 19 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
Kommande publika föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
2023-02-21 — Angrepp från anställda på företagets hemligheter och renommé ( Stockholm • Norstedts Juridik (VJS / Karnov Group) » Hemsida )
2023-04-20 — Nya LAS i praktiken – avslutande av anställning ( Stockholm • Blendow Institute » Hemsida )
2023-05-22 — Den nya visselblåsarlagen och yttrandefriheten i arbetslivet ( Stockholm • Fakultetskurser » Hemsida )
2023-11-09 — Den nya visselblåsarlagen och yttrandefriheten i arbetslivet ( Stockholm • Fakultetskurser » Hemsida )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 129 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2022
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2023
Karnov Group / Lexino
11 uppl. 2022 ( 619 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
10 uppl. 2022 ( 616 sidor )
Talbok 2021
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
3 uppl. 2021 ( 255 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
2 uppl. 2019 ( 117 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
2 uppl. 2020 ( 137 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
3 uppl. 2022 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 15 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Gå direkt till :
Med direktstämda mål menas sådana mål där Arbetsdomstolen är både första och sista instans. Det är främst fråga om mål som en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation har tagit upp efter genomförda fackliga tvisteförhandlingar, men det kan också gälla ett mål där t.ex. Diskrimineringsombudsmannen eller en arbetsgivare som själv har skrivit på ett kollektivavtal får ta sina tvister direkt till Arbetsdomstolen.
I siffrorna för alla mål ingår också mål som överklagats till Arbetsdomstolen från tingsrätt. Sedan hösten 2008 krävs det alltid att Arbetsdomstolen meddelar prövningstillstånd för att ett överklagat mål ska tas upp.
De avgöranden som Arbetsdomstolen anser är prejudikat (vägledande) publiceras av domstolen och kallas för refererade avgöranden, medan andra avgöranden inte publiceras. Statistiken här omfattar bara refererade avgöranden, om inte annat anges. Alla domar, oavsett om de refereras eller inte, och vissa viktigare beslut får ett särskilt domsnummer. Antalet avgjorda mål är mycket högre än antalet domsnummer. Det beror på att många mål avgörs av en domare med ett enkelt beslut som inte får något nummer, t.ex. när parterna har förlikts och vill att målet ska skrivas av.
På en särskild sida kan du göra egna jämförelser av utvecklingen över tid av olika aspekter kring Arbetsdomstolens refererade avgöranden.
» Sidan för att jämföra utvecklingen över tid
» Arbetsdomstolens årsredovisningar ( sedan 2002 )
Diagram : Sökningarna från Sverige på Google efter ”Arbetsdomstolen” sedan 2004
Diagram : Antal refererade avgöranden per år sedan 1993
Diagram : Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter typ av avgörande
Diagram : Andel domar respektive beslut av alla refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993
Diagram : Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter måltyp
Diagram : Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i överklagade mål sedan 1993 efter typ av ändring
Diagram : Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter arbetsmarknadssektor
Diagram : Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen efter arbetsmarknadssektor per år sedan 1993
Diagram : Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter sammansättning
Diagram : Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i olika sammansättningar per år sedan 1993
Diagram : Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 med och utan tillfälliga ersättare
Diagram : Andel tillfälliga ersättare per ledamotstyp sedan 1993
Diagram : Andel ledamöter med skiljaktig mening per typ av förordnande sedan 1993
Diagram : Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med och utan tillfälliga ersättare per år sedan 1993
Diagram : Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med och utan skiljaktig mening sedan 1993
Diagram : Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med och utan skiljaktig mening per år sedan 1993
Diagram : Antal ledamöter med skiljaktig mening per refererat avgörande av Arbetsdomstolen sedan 1993
Diagram : Andel skiljaktiga ledamöter per kön sedan 1993
Diagram : Andel skiljaktiga ledamöter per ledamotstyp sedan 1993
Diagram : Andel skiljaktiga ledamöter per typ av förordnande sedan 1993
Diagram : Andel refererade avgöranden med skiljaktig mening per måltyp sedan 1993
Diagram : Andel refererade avgöranden med skiljaktig mening efter arbetsmarknadssektor sedan 1993
Diagram : Antal refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med skiljaktig mening per år sedan 1993
Diagram : Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med skiljaktig mening per ordförande sedan 1993
Tabell : Andel refererade avgöranden med skiljaktig mening per ordförande sedan 1993
Diagram : Typ av ledamöter som är skiljaktig från respektive ordförande
Diagram : Ledamöter som haft respektive inte haft skiljaktig mening sedan 1993
Tabell : Ledamöter som inte haft skiljaktig mening sedan 1993 ( 189 st. )
Tabell : Ledamöter som haft skiljaktig mening sedan 1993 ( 168 st. )
Tabell : Ledamöter som haft särskilt yttrande sedan 1993 ( 12 st. )
Diagram : Tvisttyp efter andel (procent) inkomna direktstämda mål 2021
Diagram : Tvisttyp efter andel (procent) inkomna överklagade mål 2021
Tabell : Utdömda rättegångskostnader sedan 1993
Tabell : Meddelade prövningstillstånd sedan 2009
Diagram : Meddelade prövningstillstånd efter prövning i sak 2020
Tabell : Medianålder (månader) för avgjorda mål 2021
Diagram : Antal inkomna mål per år
Diagram : Antal avgjorda mål per år
Diagram : Andel överklagade mål av alla inkomna mål per år sedan 1974
Diagram : Antal icke avgjorda mål vid årets utgång
Diagram : Antal inkomna arbetstvister till tingsrätt 2010–2020
Det kan ibland ta ett litet tag innan tabellerna och diagrammen visas. Ha tålamod…
För muspekaren över diagrammen för att se exakta värden.
Här kan man se hur sökningarna från Sverige på Google efter Arbetsdomstolen
utvecklats över tid sedan 2004. Intresset för domstolen, mätt på detta sätt, verkar onekligen ha avtagit sedan dess.
Arbetsdomstolen har sedan 1993 meddelat sammanlagt 1 607 refererade avgöranden. Antalet refererade avgöranden per år har sjunkit sedan 1990-talet. I genomsnitt har 54 avgöranden refererats per år sedan 1993.
Genomsnittet sedan 1993 är 54 refererade avgöranden per år.
Det är för det mesta domar och inte beslut som refereras.
Det är vanligast med direktstämda mål där Arbetsdomstolen är första och enda instans.
I ungefär hälften av de överklagde målen ändrar Arbetsdomstolen underinstansens avgörande på något sätt. Arbetsdomstolen kan själv ändra avgörandet, undanröja det och återförvisa (lämna tillbaka) målet eller bara lämna över målet till någon annan domstol som är behörig.
Sedan den 1 november 2008 gäller det ett generellt krav på prövningstillstånd för att Arbetsdomstolen över huvud taget ska ta upp ett överklagat mål. Det kan ha påverkat ändringsfrekvensen i refererade avgöranden.
Ändringsfrekvensen i hovrätt är bara omkring 20 procent.
Genomsnittet sedan 1993 är 56,8% ändrade avgöranden i överklagade mål.
» Med vilken ordförande blir det oftast ändring av ett överklagat tingsrättsavgörande?
De allra flesta refererade avgörandena härrör från den privata sektorn.
För muspekaren över diagrammet för att se exakta värden.
Det är vanligast att Arbetsdomstolen har dömt i så kallad normal sammansättning med sju ledamöter.
» Förklaringar till de olika sammansättningarna
Den 1 januari 2009 infördes en särskild diskrimineringssammansättning med fem ledamöter för mål om diskriminering.
För muspekaren över diagrammet för att se exakta värden.
Det är i genomsnitt fler män än kvinnor som dömer i Arbetsdomstolen. De kvinnliga ledamöterna har varit i majoritet vid 448 avgöranden, 24,9% av de refererade avgörandena, sedan 1993, om man exkluderar s.k. juristsammansättningar. Fyra gånger har det varit bara kvinnliga ledamöter som dömt, och 125 gånger har det varit bara manliga ledamöter som dömt.
Det finns 25 ordinarie ledamöter i Arbetsdomstolen och 63 av regeringen förordnade ersättare för dem. När inte någon ordinarie ledamot eller förordnad ersättare kan tjänstgöra, får ordföranden handplocka en tillfällig ersättare att döma i ett visst mål. Det är vanligt och ordföranden har då oftast valt en man. Vid ungefär hälften av Arbetsdomstolens refererade avgöranden sedan 1993 har det funnits tillfälliga ersättare. Det är vanligast med tillfälliga ersättare bland arbetstagarledamöterna. De är oftare skiljaktiga än de ordinarie ledamöterna och de förordnade ersättarna.
» Läs mera om de ordinarie ledamöterna och ersättarna för dem
Genomsnittet sedan 1993 är 9,8%.
Statistik om skiljaktiga meningar och särskilda yttranden finns utförligt redovisad på en särskild sida. Där finns också information om vilka ledamöter som varit skiljaktiga och hur ofta samt med vilken ordförande det oftast har blivit skiljaktiga meningar. De allra flesta refererade avgöranden är enhälliga och bara i vart femte eller sjätte finns det skiljaktig mening.
» Sidan om skiljaktiga meningar och särskilda yttranden
Arbetsdomstolen inrättades ursprungligen för att döma i tvister om kollektivavtal och stridsåtgärder. Dessa tvisttyper är numera i minoritet, medan tvister om det enskilda anställningsavtalet, särskilt anställningsskyddstvister, helt dominerar. Det gäller också i fråga om direktstämda mål (där Arbetsdomstolen är första och enda instans).
Sedan 1993 har Arbetsdomstolen meddelat sammanlagt 131 refererade avgöranden med ogiltigförklaring av uppsägning eller avskedande.
Genomsnittet sedan 1993 är 4,4 refererade avgöranden med ogiltigförklaring per år
» Med vilken ordförande blir det oftast ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande?
Arbetsdomstolen tar inte någon avgift eller liknande för en rättegång utan domstolens verksamhet betalas med skattepengar, omkring 30 miljoner kronor per år.
» Kostnadsutvecklingen för Arbetsdomstolen
Däremot måste den som förlorar ett mål normalt betala motpartens rättegångskostnader, förutom sina egna. Hur stora rättegångskostnaderna är varierar mycket, bl.a. beroende på vad det är för mål. De utdömda rättegångskostnaderna har ökat genom åren. Det högsta belopp som dömts ut för rättegångskostnader i ett mål är 4 810 809 kr, i domen AD 2012 nr 74.
Nedan finns siffror om utdömda rättegångskostnader i refererade avgöranden i direktstämda mål, justerade för inflation. Parternas totala rättegångskostnader i målet är förmodligen ungefär dubbelt så höga, eftersom den som förlorade ofta har haft minst lika höga kostnader som den som vann. Det kan också vara så att den som vunnit mest inte har fått alla sina rättgångskostnader ersatta.
Avser referede avgöranden i direktstämda mål där ersättning för rättegångskostnader har dömts ut. Omräkning med konsumentprisindex till dagens penningvärde har gjorts.
Genomsnittet sedan 1993 är 228 301 kr per refererat avgörande
År | Utdömda rättegångskostnader min / max | Genomsnitt | Median |
---|---|---|---|
2022 | 87 960 kr / 640 500 kr | 271 715 kr | 226 533 kr |
2021 | 88 382 kr / 376 835 kr | 214 048 kr | 188 351 kr |
2020 | 38 591 kr / 884 365 kr | 298 506 kr | 256 589 kr |
2019 | 71 003 kr / 2 626 166 kr | 513 678 kr | 286 580 kr |
2018 | 38 197 kr / 1 182 805 kr | 315 582 kr | 234 723 kr |
2017 | 27 320 kr / 1 418 050 kr | 363 444 kr | 293 827 kr |
2016 | 33 428 kr / 1 833 124 kr | 298 376 kr | 206 225 kr |
2015 | 47 065 kr / 2 418 870 kr | 375 232 kr | 225 803 kr |
2014 | 30 505 kr / 1 512 547 kr | 375 937 kr | 252 050 kr |
2013 | 40 453 kr / 582 463 kr | 230 823 kr | 217 197 kr |
2012 | 43 439 kr / 5 224 477 kr | 443 741 kr | 210 657 kr |
2011 | 39 495 kr / 1 167 989 kr | 260 906 kr | 225 094 kr |
2010 | 23 915 kr / 1 521 736 kr | 276 799 kr | 192 843 kr |
2009 | 38 243 kr / 2 428 900 kr | 295 386 kr | 193 106 kr |
2008 | 34 100 kr / 1 316 095 kr | 214 305 kr | 174 215 kr |
2007 | 50 405 kr / 1 360 665 kr | 235 813 kr | 162 422 kr |
2006 | 6 004 kr / 517 706 kr | 167 729 kr | 134 499 kr |
2005 | 4 871 kr / 448 464 kr | 154 676 kr | 142 265 kr |
2004 | 18 333 kr / 1 159 070 kr | 169 666 kr | 129 508 kr |
2003 | 30 236 kr / 274 841 kr | 126 903 kr | 110 934 kr |
2002 | 31 342 kr / 277 839 kr | 118 573 kr | 98 346 kr |
2001 | 31 929 kr / 1 065 210 kr | 219 357 kr | 134 101 kr |
2000 | 25 575 kr / 316 451 kr | 97 344 kr | 71 709 kr |
1999 | 19 826 kr / 382 634 kr | 134 823 kr | 104 686 kr |
1998 | 26 537 kr / 319 820 kr | 127 404 kr | 106 562 kr |
1997 | 14 463 kr / 513 237 kr | 113 319 kr | 87 090 kr |
1996 | 8 325 kr / 593 170 kr | 137 184 kr | 114 957 kr |
1995 | 10 740 kr / 669 582 kr | 116 083 kr | 88 915 kr |
1994 | 17 325 kr / 292 518 kr | 95 221 kr | 81 771 kr |
1993 | 9 823 kr / 313 445 kr | 86 469 kr | 72 270 kr |
Avser referede avgöranden i direktstämda mål där ersättning för rättegångskostnader har dömts ut. Omräkning med konsumentprisindex till dagens penningvärde har gjorts.
Sedan den 1 november 2008 gäller krav på prövningstillstånd för alla överklagade mål. I siffrorna för överklagade mål finns dock också mål om klagan över domvilla beträffande tingsrätts avgörande, där det inte krävs prövningtillstånd. Ett överklagat mål kan vidare återkallas innan frågan om prövningstillstånd avgjorts. Därför har det inte i alla överklagade mål prövats om prövningstillstånd ska meddelas.
Prövningstillstånd meddelas bara om
År | Alla överklagade mål [ Antal (%) ] | % prövningstillstånd efter prövning i sak |
---|---|---|
2009 | 37 st. ( 26% ) | |
2010 | 41 st. ( 31% ) | |
2011 | 34 st. ( 24% ) | 28% |
2012 | 38 st. ( 26% ) | 31% |
2013 | 37 st. ( 24% ) | 29% |
2014 | 41 st. ( 27% ) | 32% |
2015 | 32 st. ( 24% ) | 30% |
2016 | 39 st. ( 30% ) | 34% |
2017 | 45 st. ( 34% ) | 41% |
2018 | 39 st. ( 31% ) | 36% |
2019 | 38 st. ( 30% ) | 34% |
2020 | 51 st. ( 43% ) | 52% |
2021 | 26 st.* | 30%* |
* Siffrorna för 2021 är preliminära, eftersom frågan om prövningstillstånd inte hade avgjorts för alla mål som kom in det året när tabellen gjordes.
Hovrätterna meddelade 2021 prövningstillstånd för 30 procent av de överklagade tvistemål som kräver sådant tillstånd. Att det normalt varit något svårare att få prövningstillstånd i Arbetsdomstolen kan kanske bero på att Arbetsdomstolen som specialdomstol har lättare att bedöma om utgången i tingsrättens avgörande är riktig.
Det tar normalt ungefär ett år att få ett mål avgjort i sak av Arbetsdomstolen. Det gäller både direktstämda mål, där Arbetsdomstolen är första och enda instans, och överklagade mål. Så har det varit under ganska lång tid, men på senare år har såväl antalet mål som tiden sjunkit. Många mål görs dock upp under resans gång så mediantiden till avslutande för alla mål är lägre, ungefär ett halvår för direktstämda mål och några månader för överklagade mål.
2021 | |
---|---|
Direktstämda mål | |
Alla | 5 månader |
Som avgjorts i sak | 7 månader |
Överklagade mål | |
Alla | 1 månad |
Som avgjorts i sak | 9 månader |
Genomsnittligt antal dagar mellan underinstansens och Arbetsdomstolens domar i refererade avgöranden sedan 1993 :
373 dagar ( median : 349.5 dagar ) Längst : 1 450 dagar ( ca 207 veckor ) | Kortast : 86 dagar ( ca 12 veckor )
» Se hur lång tid det tar mellan huvudförhandlingen och domen i Arbetsdomstolen
Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.
Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.
Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.
Först från och med den 1 juli 1974 började Arbetsdomstolen att ta upp överklagade mål.
Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.
Siffrorna är något osäkra, bl.a. eftersom alla arbetstvister kanske inte registreras som sådana.
Leta efter annat ( på Sören Ömans hemsida ) :
Senast uppdaterad 2022-09-10 av