Hem: Teman: Arbetsrätt:

Statistik om Arbetsdomstolen

Statistik om Arbetsdomstolen

Med direktstämda mål menas sådana mål där Arbets­domstolen är både första och sista in­stans. Det är främst fråga om mål som en arbetstagar- eller arbetsgivar­organisa­tion har tagit upp efter genom­förda fackliga tviste­för­hand­lingar, men det kan också gälla ett mål där t.ex. Diskriminerings­ombuds­mannen eller en arbetsg­ivare som själv har skrivit på ett kollektiv­avtal får ta sina tvister direkt till Arbets­domstolen.

I siffrorna för alla mål ingår också mål som över­klagats till Arbets­domstolen från tings­rätt. Sedan hösten 2008 krävs det alltid att Arbets­domstolen med­delar pröv­nings­till­stånd för att ett över­klagat mål ska tas upp.

De avgöranden som Arbets­domstolen anser är prejudikat (väg­ledande) publiceras av domstolen och kallas för refererade av­göranden, medan andra av­göranden inte publiceras. Statistiken här omfattar bara refererade av­göranden, om inte annat anges. Alla domar, oavsett om de refereras eller inte, och vissa viktigare beslut får ett särskilt doms­nummer. Antalet avgjorda mål är mycket högre än antalet doms­nummer. Det beror på att många mål avgörs av en domare med ett enkelt beslut som inte får något nummer, t.ex. när parterna har för­likts och vill att målet ska skrivas av.

en särskild sida kan du göra egna jämförelser av utvecklingen över tid av olika aspekter kring Arbetsdomstolens refererade avgöranden.

» Sidan för att jämföra utvecklingen över tid

» Arbetsdomstolens årsredovisningar ( sedan 2002 )

Förteckning över innehåll, diagram och tabeller

Det kan ibland ta ett litet tag innan tabellerna och diagrammen visas. Ha tålamod… 

För muspekaren över diagrammen för att se exakta värden.

Intresset för Arbetsdomstolen över tid

Här kan man se hur sökningarna från Sverige på Google efter Arbetsdomstolen utvecklats över tid sedan 2004. Intresset för domstolen, mätt på detta sätt, verkar onekligen ha avtagit sedan dess.

Sökningarna från Sverige på Google efter ”Arbetsdomstolen” sedan 2004

Antal refererade avgöranden sedan 1993

Arbetsdomstolen har sedan 1993 meddelat sammanlagt 1 607 refererade avgöranden. Antalet refererade avgöranden per år har sjunkit sedan 1990-talet. I genom­snitt har 54 av­göranden refererats per år sedan 1993.

Antal refererade avgöranden per år sedan 1993

Genomsnittet sedan 1993 är 54 refererade avgöranden per år.

Det är för det mesta domar och inte beslut som refereras.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter typ av avgörande
Andel domar respektive beslut av alla refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993

Refererade avgöranden i direktstämda och överklagade mål

Det är vanligast med direkt­stämda mål där Arbets­domstolen är första och enda in­stans.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter måltyp
Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i direktstämda respektive överklagade mål per år sedan 1993

I ungefär hälften av de över­klagde målen ändrar Arbets­domstolen under­instansens av­görande på något sätt. Arbets­domstolen kan själv ändra av­görandet, undan­röja det och åter­för­visa (lämna till­baka) målet eller bara lämna över målet till någon annan dom­stol som är be­hörig.

Sedan den 1 november 2008 gäller det ett generellt krav på pröv­nings­till­stånd för att Arbets­domstolen över huvud taget ska ta upp ett över­klagat mål. Det kan ha på­verkat ändrings­frekvensen i refererade av­göranden.

Ändringsfrekvensen i hovrätt är bara omkring 20 procent.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i överklagade mål sedan 1993 efter typ av ändring
Andel ändrade avgöranden av tingsrätt i refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i överklagade mål per år sedan 1993

Genomsnittet sedan 1993 är 56,8% ändrade avgöranden i överklagade mål.

» Med vilken ordförande blir det oftast ändring av ett överklagat tingsrättsavgörande?

Refererade avgöranden efter arbetsmarknadssektor

De allra flesta refererade avgörandena härrör från den privata sektorn.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter arbetsmarknadssektor
Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen efter arbetsmarknadssektor per år sedan 1993

För muspekaren över diagrammet för att se exakta värden.

Arbetsdomstolens sammansättning vid refererade avgöranden

Det är vanligast att Arbets­domstolen har dömt i så kallad normal samman­sättning med sju ledamöter.

» Förklaringar till de olika sammansättningarna

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 efter sammansättning
Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen i olika sammansättningar per år sedan 1993

Den 1 januari 2009 infördes en särskild diskrimineringssammansättning med fem ledamöter för mål om diskriminering.

För muspekaren över diagrammet för att se exakta värden.

Det är i genom­snitt fler män än kvinnor som dömer i Arbets­domstolen. De kvinnliga leda­möterna har varit i majoritet vid 448 avgöranden, 24,9% av de refererade av­görandena, sedan 1993, om man exkluderar s.k. jurist­samman­sätt­ningar. Fyra gånger har det varit bara kvinnliga leda­möter som dömt, och 125 gånger har det varit bara manliga leda­möter som dömt.

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 med majoritet kvinnliga respektive manliga ledmöter (exklusive juristsammansättningar)
Genomsnittlig andel kvinnliga ledamöter vid refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993 (exklusive juristsammansättningar)
Genomsnittlig andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med fler kvinnliga än manliga ledamöter per år sedan 1993 (exklusive juristsammansättningar)
Antal enkönade sammansättningar vid refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993 (exklusive juristsammansättningar)

Refererade avgöranden med tillfälliga ersättare sedan 1993

Det finns 25 ordinarie leda­möter i Arbets­domstolen och 63 av regeringen förordnade ersättare för dem. När inte någon ordinarie ledamot eller förordnad ersättare kan tjänstgöra, får ord­föranden handplocka en till­fällig ersättare att döma i ett visst mål. Det är vanligt och ord­föranden har då oftast valt en man. Vid ungefär hälften av Arbets­domstolens refererade av­göranden sedan 1993 har det funnits till­fälliga ersättare. Det är vanligast med till­fälliga ersättare bland arbets­tagar­leda­möterna. De är oftare skiljaktiga än de ordinarie leda­möterna och de förordnade ersättarna.

» Läs mera om de ordinarie ledamöterna och ersättarna för dem

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen sedan 1993 med och utan tillfälliga ersättare
Andel tillfälliga ersättare per ledamotstyp sedan 1993
Andel ledamöter med skiljaktig mening per typ av förordnande sedan 1993
Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med och utan tillfälliga ersättare per år sedan 1993
Genomsnittlig andel tillfälliga ersättare vid refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993

Genomsnittet sedan 1993 är 9,8%.

Refererade avgöranden med skiljaktig mening sedan 1993

Statistik om skiljaktiga meningar och särskilda yttranden finns utförligt redovisad på en sär­skild sida. Där finns också informa­tion om vilka led­amöter som varit skiljaktiga och hur ofta samt med vilken ord­förande det oftast har blivit skiljaktiga meningar. De allra flesta refererade avgöranden är enhälliga och bara i vart femte eller sjätte finns det skiljaktig mening.

» Sidan om skiljaktiga meningar och särskilda yttranden

Refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med och utan skiljaktig mening sedan 1993

Vilken typ av tvist är vanligast i Arbetsdomstolen?

Arbetsdomstolen inrättades ursprungligen för att döma i tvister om kollektiv­avtal och strids­åt­gärder. Dessa tvist­typer är numera i minoritet, medan tvister om det enskilda anställ­nings­av­talet, sär­skilt an­ställ­nings­skydds­tvister, helt dominerar. Det gäller också i fråga om direkt­stämda mål (där Arbets­domstolen är första och enda instans).

Tvisttyp efter andel (procent) inkomna direktstämda mål 2021
Tvisttyp efter andel (procent) inkomna överklagade mål 2021

Sedan 1993 har Arbetsdomstolen med­delat samman­lagt 131 refererade av­göranden med ogiltig­förklaring av upp­sägning eller av­skedande.

» Visa avgörandena

Antal refererade avgöranden av Arbetsdomstolen med ogiltigförklaring av uppsägning / avskedande per år sedan 1993

Genomsnittet sedan 1993 är 4,4 refererade avgöranden med ogiltigförklaring per år

» Med vilken ordförande blir det oftast ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande?

Är det dyrt med en rättegång i Arbetsdomstolen?

Arbetsdomstolen tar inte någon avgift eller liknande för en rätte­gång utan dom­stolens verk­samhet betalas med skatte­pengar, omkring 30 miljoner kronor per år.

» Kostnadsutvecklingen för Arbetsdomstolen

Däremot måste den som förlorar ett mål normalt betala mot­partens rätte­gångs­kostnader, förutom sina egna. Hur stora rätte­gångs­kostnaderna är varierar mycket, bl.a. beroende på vad det är för mål. De utdömda rätte­gångs­kostnaderna har ökat genom åren. Det högsta belopp som dömts ut för rätte­gångs­kostnader i ett mål är 4 810 809 kr, i domen AD 2012 nr 74.

Nedan finns siffror om utdömda rätte­gångs­kostnader i refererade avgöranden i direkt­stämda mål, justerade för inflation. Parternas totala rätte­gångs­kostnader i målet är förmodligen ungefär dubbelt så höga, eftersom den som förlorade ofta har haft minst lika höga kostnader som den som vann. Det kan också vara så att den som vunnit mest inte har fått alla sina rättgångskostnader ersatta.

Genomsnittlig utdömd ersättning för rättegångskostnader per refererat avgörande i direktstämda mål per år sedan 1993

Avser referede avgöranden i direkt­stämda mål där ersättning för rätte­gångs­kostnader har dömts ut. Omräkning med konsument­pris­index till dagens penning­värde har gjorts.

Genomsnittet sedan 1993 är 276 286 kr per refererat avgörande

Utdömda rättegångskostnader sedan 1993
År Utdömda rättegångs­kostnader min / max Genomsnitt Median
2022 98 155 kr / 714 736 kr 303 207 kr 252 789 kr
2021 107 302 kr / 457 506 kr 259 871 kr 228 673 kr
2020 46 852 kr / 1 073 686 kr 362 410 kr 311 519 kr
2019 86 202 kr / 3 188 365 kr 623 644 kr 347 930 kr
2018 46 374 kr / 1 436 016 kr 383 141 kr 284 971 kr
2017 33 169 kr / 1 721 620 kr 441 248 kr 356 728 kr
2016 40 584 kr / 2 225 553 kr 362 251 kr 250 373 kr
2015 57 140 kr / 2 936 692 kr 455 560 kr 274 142 kr
2014 37 035 kr / 1 836 348 kr 456 416 kr 306 008 kr
2013 49 113 kr / 707 154 kr 280 237 kr 263 694 kr
2012 52 739 kr / 6 342 914 kr 538 736 kr 255 753 kr
2011 47 949 kr / 1 418 027 kr 316 759 kr 273 281 kr
2010 29 035 kr / 1 847 503 kr 336 055 kr 234 126 kr
2009 46 430 kr / 2 948 869 kr 358 621 kr 234 446 kr
2008 41 400 kr / 1 597 840 kr 260 182 kr 211 511 kr
2007 61 195 kr / 1 651 951 kr 286 295 kr 197 192 kr
2006 7 289 kr / 628 535 kr 203 636 kr 163 292 kr
2005 5 914 kr / 544 469 kr 187 789 kr 172 721 kr
2004 22 258 kr / 1 407 199 kr 205 987 kr 157 232 kr
2003 36 709 kr / 333 678 kr 154 070 kr 134 683 kr
2002 38 051 kr / 337 317 kr 143 957 kr 119 399 kr
2001 38 764 kr / 1 293 246 kr 266 316 kr 162 809 kr
2000 31 050 kr / 384 195 kr 118 183 kr 87 060 kr
1999 24 070 kr / 464 547 kr 163 685 kr 127 097 kr
1998 32 218 kr / 388 285 kr 154 678 kr 129 374 kr
1997 17 559 kr / 623 109 kr 137 578 kr 105 734 kr
1996 10 107 kr / 720 153 kr 166 552 kr 139 567 kr
1995 13 039 kr / 812 923 kr 140 933 kr 107 950 kr
1994 21 034 kr / 355 139 kr 115 606 kr 99 277 kr
1993 11 926 kr / 380 546 kr 104 980 kr 87 741 kr

Avser referede avgöranden i direkt­stämda mål där ersättning för rätte­gångs­kostnader har dömts ut. Omräkning med konsument­pris­index till dagens penning­värde har gjorts.

Är det svårt att få prövningstillstånd vid överklagande till Arbetsdomstolen?

Sedan den 1 november 2008 gäller krav på pröv­nings­till­stånd för alla över­klagade mål. I siffrorna för överklagade mål finns dock också mål om klagan över domvilla beträffande tingsrätts avgörande, där det inte krävs prövningtillstånd. Ett överklagat mål kan vidare återkallas innan frågan om prövningstillstånd avgjorts. Därför har det inte i alla överklagade mål prövats om prövningstillstånd ska meddelas.

Prövningstillstånd meddelas bara om

  • det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,
  • det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,
  • det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
  • det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Meddelade prövningstillstånd sedan 2009
År Alla överklagade mål [ Antal (%) ] % prövningstillstånd efter prövning i sak
2009 37 st. ( 26% )
2010 41 st. ( 31% )
2011 34 st. ( 24% ) 28%
2012 38 st. ( 26% ) 31%
2013 37 st. ( 24% ) 29%
2014 41 st. ( 27% ) 32%
2015 32 st. ( 24% ) 30%
2016 39 st. ( 30% ) 34%
2017 45 st. ( 34% ) 41%
2018 39 st. ( 31% ) 36%
2019 38 st. ( 30% ) 34%
2020 51 st. ( 43% ) 52%
2021 34 st. ( 28% ) 33%
2022 39 st. ( 26% ) 30%
2023 27 st.* 28%*

* Siffrorna för 2023 är preliminära, eftersom frågan om prövningstillstånd inte hade avgjorts för alla mål som kom in det året när tabellen gjordes.

Meddelade prövningstillstånd efter prövning i sak 2022

Hovrätterna meddelade 2023 pröv­nings­till­stånd för 28 procent av de över­klagade tviste­mål som kräver sådant till­stånd.

Tar det lång tid att få ett mål avgjort av Arbetsdomstolen?

Det tar normalt numera knappt ett år att få ett mål av­gjort i sak av Arbets­domstolen. Det gäller både direkt­stämda mål, där Arbets­domstolen är första och enda in­stans, och över­klagade mål. Så har det varit under ganska lång tid, men på senare år har såväl antalet mål som tiden sjunkit. Många mål görs dock upp under resans gång så median­tiden till av­slutande för alla mål är lägre, ungefär ett halvår för direkt­stämda mål och några månader för över­klagade mål.

Medianålder (månader) för avgjorda mål 2023
2023
Direktstämda mål
Alla 5 månader
Som avgjorts i sak 7 månader
Överklagade mål
Alla 1 månad
Som avgjorts i sak 9 månader

Genomsnittligt antal dagar mellan underinstansens och Arbetsdomstolens domar i refererade avgöranden sedan 1993 :
373 dagar ( median : 349.5 dagar ) Längst : 1 450 dagar ( ca 207 veckor ) | Kortast : 86 dagar ( ca 12 veckor )

Genomsnittligt antal dagar mellan underinstansens och Arbetsdomstolens domar i refererade avgöranden per år sedan 1993

» Se hur lång tid det tar mellan huvudförhandlingen och domen i Arbetsdomstolen

Målutvecklingen (antal inkomna mål) per år sedan 1929

Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.

Antal inkomna mål per år

Målavverkningen (antal avgjorda mål) per år sedan 1929

Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.

Antal avgjorda mål per år

Andel överklagade mål av alla inkomna mål per år sedan 1974

Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.

Andel överklagade mål av alla inkomna mål per år sedan 1974

Först från och med den 1 juli 1974 började Arbetsdomstolen att ta upp överklagade mål.

Antal mål i balans vid årets utgång sedan 1929

Dra i spakarna för att ändra vilken tidsperiod som visas.

Antal icke avgjorda mål vid årets utgång

Antal inkomna arbetstvister till tingsrätt 2010–2020

Antal inkomna arbetstvister till tingsrätt 2010–2020

Siffrorna är något osäkra, bl.a. eftersom alla arbetstvister kanske inte registreras som sådana.

Senast uppdaterad 2024-02-28 av Sören Öman