Sören Öman har synnerligen omfattande och bred erfarenhet av offentliga utredningar. Sedan början av 1990-talet har han i princip kontinuerligt anlitats för sådana utredningar av regeringar och ministrar med varierande politisk färg. Han har medverkat i flera parlamentariska kommittéer, där politiker är ledamöter, och dessutom många gånger själv utsetts till särskild utredare. Sören Öman har hittills gjort eller medverkat i 28 offentliga utredningar som avgivit 34 betänkanden om totalt 12 292 sidor och därvid samarbetat med 357 andra medverkande. Han har även lång erfarenhet av lagstiftningsarbete inom Regeringskansliet.
Det pågår ett lagstiftningsarbete inom Regeringskansliet för att möjliggöra en svensk anslutning till den Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), som har behörighet att utreda och åtala brott mot EU:s finansiella intressen. Det kan till exempel handla om bedrägeri, penningtvätt, korruption och mutbrott.
I april 2022 tillsatte regeringen en kompletterande utredning för att se över regelverket för social trygghet, vilket innebär socialförsäkring, hälso- och sjukvård samt arbetslöshetsförsäkring, för de svenska åklagare som ska kunna arbeta som europeiska delegerade åklagare vid Eppo. Syftet med översynen har varit att utreda vissa arbetsrättsliga frågor för dessa åklagare och säkerställa deras rätt till social trygghet, pension och försäkringsskydd. Läs mer →
I promemorian föreslås att förvaltningslagen (2017:900) ska tillämpas för handläggningen hos en arbetslöshetskassa av ärenden enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och för överklagande av arbetslöshetskassans beslut i sådana ärenden. Om lagen om arbetslöshetsförsäkring, eller en annan lag eller en författning som beslutats av regeringen eller av en förvaltningsmyndighet, innehåller någon bestämmelse som avviker från förvaltningslagen ska dock den bestämmelsen tillämpas. Läs mer →
Gör det möjligt för patienter att utse en annan person, ett ombud, som får ha elektronisk tillgång till vård- och omsorgsuppgifter. Det föreslås i ett betänkande som överlämnades till socialminister Lena Hallengren i dag. Läs mer →
Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg föreslår en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning. Till lagen överförs bestämmelserna i patientdatalagen om sammanhållen journalföring och kvalitetsregister. Det är frivilligt för vårdgivare (statliga myndigheter, regioner, kommuner och privata företag som ansvarar för eller bedriver hälso- och sjukvård) och omsorgsgivare (myndigheter och privata företag som ansvarar för eller utför insatser för äldre eller personer med funktionsnedsättningar) att använda de utökade möjligheter att elektroniskt dela dokumentation som lagen ger. Men väljer de att göra det, måste de följa de integritetsstärkande bestämmelser som finns i lagen. Läs mer →
Socialdataskyddsutredningen föreslår en registerlag för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Den föreslås träda i kraft den 1 juli 2019. Särskilt riskfylld behandling av personuppgifter utan samtycke ska ha godkänts vid en extern etisk prövning för att få utföras. Läs mer →
EU:s dataskyddsförordning blir tillämplig i Sverige den 25 maj 2018 och ersätter då personuppgiftslagen. Utredningen har inför det sett över registerförfattningarna inom Socialdepartementets verksamhetsområde. Utredningens målsättning, eller utgångspunkt, har varit att den behandling av personuppgifter som är laglig i dag ska kunna fortsätta. Den målsättningen har uppnåtts efter en ingående analys av både dataskyddsförordningen och registerförfattningarna. Utredningens förslag, som i huvudsak är av författningsteknisk karaktär, inskränker alltså inte nuvarande möjligheter att behandla personuppgifter, med det undantaget att en nödvändig s.k. skyddsåtgärd föreslås införas i läkemedelsförordningen. Å andra sidan föreslås inte heller författningsstöd för sådan behandling som inte är laglig i dag. Läs mer →
Utstationeringskommittén har haft i uppdrag att göra en översyn av lex Laval, dvs. de ändringar i lagstiftningen om utstationering av arbetstagare i Sverige som infördes den 15 april 2010 till följd av EU-domstolens dom i det s.k. Lavalmålet. Kommittén lämnar ett antal förslag för att i utstationeringssituationer värna den svenska arbetsmarknadsmodellen och kollektivavtalens ställning. Förslagen, som kommittén bedömer är förenliga med EU-rätten och som föreslås träda i kraft den 1 januari 2017, är i huvudsak följande. Läs mer →
Det finns inte i lagstiftningen om arbetslöshetsförsäkringen några bestämmelser om uppdragstagare. Däremot finns det delvis olika regler för arbetstagare respektive företagare. En uppdragstagare måste därför i arbetslöshetsförsäkringen alltid klassificeras som arbetstagare eller företagare. Om uppdragstagaren är så självständig att han eller hon ska betraktas som företagare avgörs i dag efter en samlad bedömning av samtliga omständigheter kring uppdragen.
Jag har utformat regler för att göra gränsdragningen mellan företagare och arbetstagare i arbetslöshetsförsäkringen tydligare och enklare att förutse. Reglerna har utformats mot bakgrund av rättspraxis och är inte avsedda att innebära någon egentlig saklig förändring. Mitt förslag innebär följande. Läs mer →
Direktiven
Enligt direktiven ska utredningen lämna förslag till utformning av den framtida nationella antidopningsverksamheten och undersöka möjligheterna att bilda en fristående nationell antidopningsorganisation, som staten och idrottens centrala organisation ska ha ett delat ansvar för. Utredningen ska vidare bedöma i vilken mån en ny nationell antidopningsorganisation kan bidra till samhällets insatser mot dopning utanför idrotten.
Utredningen ska också lämna förslag till lagstiftning för att idrottens och samhällets antidopningsverksamhet ska kunna bedrivas effektivt med beaktande av integritetsaspekter och internationella åtaganden. Läs mer →
Enligt förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag får Arbetsförmedlingen under vissa förutsättningar lämna bidrag till förflyttningar som sker av arbetsmarknadspolitiska skäl. I Arbetsförmedlingens tillämpning har flyttningsbidrag bara lämnats för resa inom Sverige. Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige och påtalat att den tillämpningen kan utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för arbetstagare. Utredningen har mot den bakgrunden haft i uppdrag att formulera förslag till ändringar i reglerna om flyttningsbidrag.
Utredningen konstaterar att Arbetsförmedlingens tillämpning utgör ett hinder för den fria rörligheten för arbetstagare och att det är mindre troligt att detta hinder skulle kunna rättfärdigas enligt EU-rätten. Arbetsförmedlingen bör alltså ändra sin tillämpning i enlighet med vad som krävs enligt EU-rätten, som i detta fall är direkt tillämplig i Sverige. Att i själva förordningen om flyttningsbidrag påminna om EU-rätten är dock både onödigt och olämpligt. Läs mer →
I promemorian föreslås en ny lag om valfrihet hos Arbetsförmedlingen. Lagen innebär att Arbetsförmedlingen får besluta att tillhandahålla valfrihetssystem för tjänster som upphandlas inom myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. När Arbetsförmedlingen tillhandahåller valfrihetssystem ska myndigheten tillämpa lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Det innebär att myndigheten ska förfara på samma sätt som kommunala myndigheter som tillhandahåller valfrihetssystem vid upphandling av tjänster inom hälsovård och socialtjänster.
Det föreslås även att bestämmelserna om facklig vetorätt i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet ska vara tillämpliga vid ett upphandlingsförfarande enligt lagen om valfrihetssystem i samma utsträckning som gäller enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010. Läs mer →
Utredningen har haft i uppdrag att föreslå hur det ska genomföras en författningsreglerad skyldighet att till myndighet leverera publicerat elektroniskt material som överförs via nätverk, t.ex. Internet. Frågor om hur det levererade materialet ska få användas och göras tillgängligt har inte omfattats av utredningens uppdrag. Utredningen föreslår dock att det tills vidare införs bestämmelser om att Kungl. biblioteket (KB) ska bevara materialet för framtiden och att man av integritetsskyddsskäl inte får göra vissa sökningar i materialet.
Vi har kommit fram till att allt elektroniskt material som alla publicerar via nätverk inte kan omfattas av leveransplikt. Det är å andra sidan inte tillräckligt att myndigheten själv försöker samla in materialet med hjälp av t.ex. en robot utan det behövs en leveransplikt för att få in materialet på ett sätt som gör att det kan användas i framtiden. Leveransplikten bör omfatta bara publicerade ”färdiga” elektroniska dokument och inte i sig sådana dynamiska företeelser som webbsidor och databaser eller programvara. Läs mer →
Vårt uppdrag har varit att föreslå lagstiftning till skydd för den enskildes personliga integritet i arbetslivet.
Enligt utredningsdirektiven ska vi bl.a. lämna förslag till reglering av vissa åtgärder nämligen kontroll av privat användning av e-post och Internet, liksom kontroll genom annan datoranvändning – exempelvis loggning, kontroll av arbetstagare och arbetssökande genom hälso- och drogtester samt under vilka förutsättningar en arbetsgivare ska ha rätt att begära att få se utdrag ur belastningsregistret.
Härutöver ska vi överväga och – om behov föreligger – föreslå lagstiftning som reglerar tillåtligheten för arbetsgivare att få begära att få se utdrag ur Försäkringskassans register, att få begära utdrag från Kronofogdemyndighetens utsökningsregister och att få hämta in kreditupplysningar från kreditupplysningsföretag. Vi ska också överväga om det finns anledning att ytterligare reglera förutsättningarna för kameraövervakning och telefonavlyssning i arbetslivet. Slutligen ska vi överväga om det finns anledning att lagreglera användandet av personlighetstest och tillåtligheten av att ställa frågor om politisk övertygelse och facklig anslutning. Dessutom står det oss fritt att lämna förslag beträffande andra företeelser i arbetslivet som påverkar den personliga integriteten. Läs mer →
Statsbidraget till ungdomsorganisationer har förhållandevis ofta varit föremål för översyn. Det nuvarande målrelaterade systemet infördes 1994 och den nuvarande förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer beslutades i december 2001 och tillämpades för första gången vid beslut om bidrag för 2004. Då infördes ett nivåindelat bidrag för att underlätta för nya organisationer att beviljas det reguljära bidraget. Redan i regleringsbrevet för 2005 fick Ungdomsstyrelsen regeringens uppdrag att följa upp de nya bestämmelserna. Under 2005 fördes en livlig debatt om statsbidraget till ungdomsorganisationerna med anledning av misstankar om oegentligheter i några av organisationerna. Riksrevisionen genomförde en granskning av bidraget och Ungdomsstyrelsens uppföljningsuppdrag redovisades som en mycket detaljerad och noggrann genomgång av alla aspekter av bidragssystemet. Riksrevisionens styrelse gjorde också en framställning till riksdagen angående statsbidraget till ungdomsorganisationer. Läs mer →
frågor om avgifter för medlemmar i arbetslöshetskassor med deltidsarbete eller som är förhindrade att arbeta, och
frågor om formerna för medlemmarnas betalning av medlemsavgifter till arbetslöshetskassorna.
Slutbetänkandet innehåller inga författningsförslag, eftersom jag kommit fram till att det inte behövs någon mera författningsreglering om detta. Arbetslöshetskassorna och deras medlemmar kan nämligen inom ramen för befintliga regler bäst sköta detta själva utan statlig inblandning genom ytterligare författningsreglering. Läs mer →
Sedan lagen om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft för snart tjugo år sedan har förutsättningarna för företagande förändrats i flera avseenden. I dag bygger alltfler företag sin verksamhet på information och kunskap snarare än på traditionell industriell produktion. Kvalificerad forskning och utveckling bedrivs inom en mängd nya samhällsviktiga områden såsom informationsteknik och bioteknik. Teknikens utveckling har medfört att information kan lagras och överföras på helt andra sätt än tidigare. Den internationella konkurrensen har hårdnat på många områden. Dessa faktorer har ökat risken för att svenska företag utsätts för internationellt företagsspioneri. Sverige har också sedan lagen kom till gjort internationella åtaganden som gäller skyddet för företagshemligheter. Mot denna bakgrund har utredningen fått i uppdrag att se över vissa frågor om skyddet för företagshemligheter och överväga om FHL i vissa delar borde ändras och anpassas till utvecklingen (dir. 2007:54). Läs mer →
Mitt uppdrag är att föreslå hur arbetslöshetsförsäkringen ska omformas till en obligatorisk försäkring som vid arbetslöshet ger alla som uppfyllt ett arbetsvillkor en inkomstrelaterad ersättning. En utgångspunkt har varit att de personer som är medlem i en arbetslöshetskassa och i den nuvarande medlemsbaserade arbetslöshetsförsäkringen redan har rätt till sådan ersättning ska beröras så lite som möjligt av förslagen. Det som krävs för att göra arbetslöshetsförsäkringen obligatorisk är därför en kompletterande arbetslöshetsförsäkring för de personer som inte är medlem i en arbetslöshetskassa. Dessa personer har i dag vid förlorat heltidsarbete bara rätt till ett lågt grundbelopp på 320 kr per dag i stället för inkomstrelaterad ersättning med upp till 680 kr per dag.
Jag lämnar i detta delbetänkande i huvudsak följande förslag till en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring som med vissa övergångsbestämmelser kan börja gälla från och med den 1 januari 2010. Läs mer →
Studiestödsdatautredningen har haft i uppdrag att kartlägga och granska regleringen och användningen av personregister och annan behandling av personuppgifter i studiestödsverksamheten inom främst Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Överklagandenämnden för studiestöd och lämna förslag till nödvändig författningsreglering. Utredningen har kommit fram till att en särskild författningsreglering utöver den generellt gällande personuppgiftslagen bara behövs för den omfattande behandlingen av personuppgifter i CSN:s studiestödsverksamhet. Den behandling av personuppgifter för studiestöd som förekommer hos övriga aktörer är av förhållandevis ringa omfattning och kan utan olägenhet regleras av personuppgiftslagen.
Utredningen lämnar förslag till en särskild studiestödsdatalag som ska gälla utöver personuppgiftslagen och innehålla specialbestämmelser för behandlingen av personuppgifter i CSN:s studiestödsverksamhet. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2009. Läs mer →
I detta vårt andra och avslutande betänkande behandlas ett antal återstående skilda frågor som omfattas av vårt uppdrag. En gemensam faktor för ett flertal av dessa frågor är att de avser behandling av personuppgifter som på ett eller annat sätt har anknytning till läkemedel. I dessa fall är de syften som ligger till grund för våra förslag bl.a. att förbättra förutsättningarna för att patienterna i hälso- och sjukvården skall kunna erhålla en god och likvärdig vård samt att vården skall bedrivas på ett sätt som innebär ett effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser. I viss utsträckning syftar även den föreslagna regleringen till att anpassa gällande lagstiftning till personuppgiftslagen (1998:204). Våra förslag berör verksamheten hos Apoteket AB, landstingen, Läkemedelsverket, sjukvårdsregionernas onkologiska centrum och Socialstyrelsen. Läs mer →
Våra förslag innefattar en sammanhängande reglering av personuppgiftsbehandlingen inom hälso- och sjukvården i en helt ny lag, patientdatalagen. Den föreslagna regleringen innebär att patientjournallagen (1985:562) och lagen (1998:544) om vårdregister (vårdregisterlagen) ersätts av den nya lagen. I denna lag, som gäller för alla vårdgivare oavsett huvudmannaskap, regleras bl.a. sådana frågor som skyldigheten att föra patientjournal, inre sekretess och elektronisk åtkomst i en vårdgivares verksamhet, utlämnande av uppgifter och handlingar genom direktåtkomst eller på annat elektroniskt sätt samt nationella och regionala kvalitetsregister. Härutöver föreslår vi ändringar i bl.a. sekretesslagstiftningen på hälso- och sjukvårdens område. Läs mer →
Anonymitetsutredningen har haft i uppdrag att mot bakgrund av vikten av mångfald i arbetslivet analysera förutsättningarna för att använda en metod med avidentifierade ansökningshandlingar vid rekrytering inom offentlig sektor. Förhoppningen är, enligt utredningsdirektiven, att en metod med avidentifierade ansökningshandlingar kan hjälpa myndigheterna att fästa avseende vid enbart sakliga grunder och därmed motverka osaklig behandling av arbetssökande. Läs mer →
Arbetsgivarverket, som är en förvaltningsmyndighet för statliga arbetsgivarfrågor, är organiserat som en medlemsstyrd förening bestående av myndigheterna under regeringen och försäkringskassorna samt några s.k. icke-obligatoriska medlemmar som inte är statliga myndigheter. Arbetsgivarverket leds i dag av ett arbetsgivarkollegium med 80 ledamöter som utses av regeringen efter förslag från medlemmarna. Arbetsgivarkollegiet utser i dag en styrelse med högst 15 ledamöter. Styrelsen utser i sin tur generaldirektör.
Regeringen anser att arbetsgivarkollegiet bör utvidgas till att omfatta alla chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen och att regeringen skall utse ledamöterna i styrelsen för Arbetsgivarverket efter förslag av arbetsgivarkollegiet. Utredningsuppdraget har gått ut på att föreslå ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion och stadgar som gör detta möjligt och som kan träda i kraft den 1 januari 2005. Vidare har uppdraget omfattat att överväga dels om AP-fonderna, som är statliga myndigheter, bör vara medlemmar i Arbetsgivarverket och om cheferna för AP-fonderna bör ingå i arbetsgivarkollegiet, dels om icke-obligatoriska medlemmar som Arbetsgivarverket företräder bör vara företrädda i arbetsgivarkollegiet. Läs mer →
Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas
Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av personuppgiftslagen. Syftet har varit att undersöka om det trots gällande EG-direktiv om personuppgifter går att införa regler mot missbruk av personuppgifter i stället för regler om hanteringen av sådana uppgifter.
Utredningen anser att det är möjligt i fråga om behandling av personuppgifter i ostrukturerat material t.ex. i form av löpande text och ljud och bild. Det ställningstagandet har gjorts efter en noggrann analys av undantagsmöjligheterna i EG-direktivet i belysning av den utveckling som skett sedan personuppgiftslagen trädde i kraft 1998, bl.a. EG-domstolens motivering i domen i det svenska s.k. konfirmandlärarmålet. Läs mer →
I föreliggande betänkande lägger utredningen i enlighet med sina direktiv fram en samlad utvärdering av den arbetsgivarpolitiska reform, som genomfördes den 1 juli 1994. Läs mer →
De senaste årens snabba utveckling på såväl informationsteknikens som medicinens område har medfört dramatiskt ökade möjligheter för arbetsgivare att på olika sätt kontrollera arbetstagare. Riskerna för intrång i arbetstagarnas personliga integritet har därmed blivit avsevärt större. Detta har också föranlett de fackliga organisationerna att efterlysa ett förstärkt skydd för den personliga integriteten för arbetstagare och arbetssökande.
Vid genomgången av gällande rätt har konstaterats att det inte finns någon samlad reglering till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet. Inte heller finns det någon lagstiftning i detta avseende som har utformats med hänsyn till den tekniska och medicinska utvecklingen. Läs mer →
Privatanställda skall utan risk för ingripanden från arbetsgivaren få tala med journalister och publicera åsikter och upplysningar om verksamheter inom eller med anknytning till det allmänna. Det är den huvudsakliga innebörden av ett förslag till en ny lag om skydd för privatanställdas yttrandefrihet som chefsjuristen Sören Öman i dag överlämnat till demokratiminister Britta Lejon. (Ds 2001:9) Läs mer →
Utredningens förslag innebär att socialtjänstens behandling av personuppgifter författningsregleras och anpassas till bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204). Förslaget utgår från personuppgiftslagens tillämpningsområde, begrepp och terminologi och bestämmelserna har utformats så att de anger de undantag och preciseringar i förhållande till personuppgiftslagen som är motiverade. Lagen föreslås få namnet lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (avsnitten 6.1.1–6.1.4). Läs mer →
Vi har haft i uppdrag att göra en översyn av datalagen, som kom till redan år 1973. Syftet har varit att åstadkomma en modern och teknikoberoende lagstiftning om skydd för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter.
Det är titeln på det betänkande som utredaren Birger Bäckström i dag har lämnat över till regeringen. Arbetsföretag är nybildade statsägda aktiebolag som skall anställa arbetslösa som anvisas av arbetsförmedlingen. De arbetslösa skall engageras på heltid t.ex. med att aktivt söka arbete. Det nya är att arbetsföretaget också skall kunna hyra ut arbetslösa för tillfälliga arbetsuppgifter till andra företag. Arbetsföretagen kan bryta passiviteten hos de arbetslösa och förkorta vägen till ett ordinarie arbete. Lokala initiativ och lokalt engagemang kan tas till vara. Läs mer →
I dag publiceras det bakgrundsmaterial som 1992 års arbetsrättskommitté har arbetat med under ett och ett halvt år i betänkandet ”Arbetsrättsliga utredningar – Bakgrundsmaterial utarbetat av sekretariatet vid 1992 års arbetsrättskommitté”, SOU 1994:141. I slutet av oktober 1994 beslutade den nytillträdda socialdemokratiska regeringen att kommittén skulle upphöra. De förslag till ändringar i bl.a. medbestämmandelagen, förtroendemannalagen och styrelserepresentationslagen som kommittén har arbetat med kommer därför inte att läggas fram. Däremot har kommittén tagit det ovanliga steget att låta tjänstemännen i sekretariatet presentera de framtagna rättsutredningarna och undersökningarna om vad som gäller i dag. Läs mer →
I detta delbetänkande tar vi upp frågor som rör den svenska arbetsrättens förhållande till två EG-direktiv. Direktiven innehåller föreskrifter om kollektiva uppsägningar och om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter och delar av verksamheter. Kollektiva uppsägningar är för handen när arbetsgivaren säger upp ett antal arbetstagare av skäl som inte är hänförliga till arbetstagarna personligen. Vi föreslår att det med anledning av direktiven sker ändringar i medbestämmandelagen, anställningsskyddslagen och främjandelagen. Den viktigaste ändringen innebär att de arbetstagare, som arbetar i en verksamhet som överlåts, automatiskt skall få följa med till den nya arbetsgivaren. Arbetstagarna skall dock ha rätt att välja om de vill vara kvar hos sin tidigare arbetsgivare. Det föreslås också vissa ändringar i fråga om proceduren vid verksamhetsövergångar och inför kollektiva uppsägningar. Läs mer →
I detta delbetänkande behandlar vi anställningsskyddet, och vi föreslår en ny lag på det området. Vi har gått igenom flertalet av de problemställningar som aktualiseras inom ramen för ett lagfäst anställningsskydd, och vi redovisar våra överväganden i 15 olika avsnitt (avsnitt 9–23).
Betänkandet presenterades av Åke Bouvin, Gudmund Toijer, Anders Nordström och Sören Öman på ett möte i Arbetsrättsliga föreningen den 11 maj 1993.
Vårt förslag till en ny lag innehåller ett flertal ändringar, men vi behåller de grundläggande principer som har gällt sedan den första anställningsskyddslagen trädde i kraft år 1974. Förslaget syftar till en lagstiftning som är anpassad till den utveckling som under senare år har fortgått inom näringsliv och förvaltning. Vår strävan har varit att åstadkomma ett anställningsskydd som är avvägt med hänsyn till arbetstagarens behov av skydd men också till arbetsgivarens förutsättningar och det intresse som arbetsgivare, arbetskamrater och andra kan ha av goda betingelser för arbetet och ett väl fungerande arbetsliv. Vi har i vårt förslag också tagit hänsyn till den europeiska integrationen. Läs mer →
Statens ungdomsråd har av regeringen fått i uppdrag att utreda och lämna förslag till en reformering av statsbidraget till central och lokal ungdomsverksamhet. Det reformerade bidragssystemet skall bl a stimulera ungdomsorganisationerna att öka sin lokala aktivitet och få flera deltagare i verksamheten. Det reformerade bidragssystemet bör vidare vara så utformat att det ger en ökad möjlighet för nya organisationer och organisationer med generationsövergripande verksamhet att få del av stödet.
I utredningen lämnas förslag till ett reformerat bidragssystem. I ett sådant system bör det finnas två typer av bidrag; generellt bidrag och särskilt bidrag. Det generella bidraget är avsett att utgå enligt fastställda fördelningsgrunder som ett mera reguljärt stöd till stora rikstäckande ungdomsorganisationer (erkända statsbidragsberättigade ungdomsorganisationer), medan det särskilda bidraget bör kunna fördelas mera fritt till bl a nya organisationer och organisationer med generationsövergripande verksamhet. Läs mer →
