Sören Öman har synnerligen omfattande och bred erfarenhet av offentliga utredningar. Sedan början av 1990-talet har han i princip kontinuerligt anlitats för sådana utredningar av regeringar och ministrar med varierande politisk färg. Han har medverkat i flera parlamentariska kommittéer, där politiker är ledamöter, och dessutom många gånger själv utsetts till särskild utredare. Sören Öman har hittills gjort eller medverkat i 28 offentliga utredningar som avgivit 34 betänkanden om totalt 12 292 sidor och därvid samarbetat med 357 andra medverkande. Han har även lång erfarenhet av lagstiftningsarbete inom Regeringskansliet.
Det pågår ett lagstiftningsarbete inom Regeringskansliet för att möjliggöra en svensk anslutning till den Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), som har behörighet att utreda och åtala brott mot EU:s finansiella intressen. Det kan till exempel handla om bedrägeri, penningtvätt, korruption och mutbrott.
I april 2022 tillsatte regeringen en kompletterande utredning för att se över regelverket för social trygghet, vilket innebär socialförsäkring, hälso- och sjukvård samt arbetslöshetsförsäkring, för de svenska åklagare som ska kunna arbeta som europeiska delegerade åklagare vid Eppo. Syftet med översynen har varit att utreda vissa arbetsrättsliga frågor för dessa åklagare och säkerställa deras rätt till social trygghet, pension och försäkringsskydd. Läs mer →
Utstationeringskommittén har haft i uppdrag att göra en översyn av lex Laval, dvs. de ändringar i lagstiftningen om utstationering av arbetstagare i Sverige som infördes den 15 april 2010 till följd av EU-domstolens dom i det s.k. Lavalmålet. Kommittén lämnar ett antal förslag för att i utstationeringssituationer värna den svenska arbetsmarknadsmodellen och kollektivavtalens ställning. Förslagen, som kommittén bedömer är förenliga med EU-rätten och som föreslås träda i kraft den 1 januari 2017, är i huvudsak följande. Läs mer →
Det finns inte i lagstiftningen om arbetslöshetsförsäkringen några bestämmelser om uppdragstagare. Däremot finns det delvis olika regler för arbetstagare respektive företagare. En uppdragstagare måste därför i arbetslöshetsförsäkringen alltid klassificeras som arbetstagare eller företagare. Om uppdragstagaren är så självständig att han eller hon ska betraktas som företagare avgörs i dag efter en samlad bedömning av samtliga omständigheter kring uppdragen.
Jag har utformat regler för att göra gränsdragningen mellan företagare och arbetstagare i arbetslöshetsförsäkringen tydligare och enklare att förutse. Reglerna har utformats mot bakgrund av rättspraxis och är inte avsedda att innebära någon egentlig saklig förändring. Mitt förslag innebär följande. Läs mer →
Enligt förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag får Arbetsförmedlingen under vissa förutsättningar lämna bidrag till förflyttningar som sker av arbetsmarknadspolitiska skäl. I Arbetsförmedlingens tillämpning har flyttningsbidrag bara lämnats för resa inom Sverige. Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige och påtalat att den tillämpningen kan utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för arbetstagare. Utredningen har mot den bakgrunden haft i uppdrag att formulera förslag till ändringar i reglerna om flyttningsbidrag.
Utredningen konstaterar att Arbetsförmedlingens tillämpning utgör ett hinder för den fria rörligheten för arbetstagare och att det är mindre troligt att detta hinder skulle kunna rättfärdigas enligt EU-rätten. Arbetsförmedlingen bör alltså ändra sin tillämpning i enlighet med vad som krävs enligt EU-rätten, som i detta fall är direkt tillämplig i Sverige. Att i själva förordningen om flyttningsbidrag påminna om EU-rätten är dock både onödigt och olämpligt. Läs mer →
Vårt uppdrag har varit att föreslå lagstiftning till skydd för den enskildes personliga integritet i arbetslivet.
Enligt utredningsdirektiven ska vi bl.a. lämna förslag till reglering av vissa åtgärder nämligen kontroll av privat användning av e-post och Internet, liksom kontroll genom annan datoranvändning – exempelvis loggning, kontroll av arbetstagare och arbetssökande genom hälso- och drogtester samt under vilka förutsättningar en arbetsgivare ska ha rätt att begära att få se utdrag ur belastningsregistret.
Härutöver ska vi överväga och – om behov föreligger – föreslå lagstiftning som reglerar tillåtligheten för arbetsgivare att få begära att få se utdrag ur Försäkringskassans register, att få begära utdrag från Kronofogdemyndighetens utsökningsregister och att få hämta in kreditupplysningar från kreditupplysningsföretag. Vi ska också överväga om det finns anledning att ytterligare reglera förutsättningarna för kameraövervakning och telefonavlyssning i arbetslivet. Slutligen ska vi överväga om det finns anledning att lagreglera användandet av personlighetstest och tillåtligheten av att ställa frågor om politisk övertygelse och facklig anslutning. Dessutom står det oss fritt att lämna förslag beträffande andra företeelser i arbetslivet som påverkar den personliga integriteten. Läs mer →
frågor om avgifter för medlemmar i arbetslöshetskassor med deltidsarbete eller som är förhindrade att arbeta, och
frågor om formerna för medlemmarnas betalning av medlemsavgifter till arbetslöshetskassorna.
Slutbetänkandet innehåller inga författningsförslag, eftersom jag kommit fram till att det inte behövs någon mera författningsreglering om detta. Arbetslöshetskassorna och deras medlemmar kan nämligen inom ramen för befintliga regler bäst sköta detta själva utan statlig inblandning genom ytterligare författningsreglering. Läs mer →
Mitt uppdrag är att föreslå hur arbetslöshetsförsäkringen ska omformas till en obligatorisk försäkring som vid arbetslöshet ger alla som uppfyllt ett arbetsvillkor en inkomstrelaterad ersättning. En utgångspunkt har varit att de personer som är medlem i en arbetslöshetskassa och i den nuvarande medlemsbaserade arbetslöshetsförsäkringen redan har rätt till sådan ersättning ska beröras så lite som möjligt av förslagen. Det som krävs för att göra arbetslöshetsförsäkringen obligatorisk är därför en kompletterande arbetslöshetsförsäkring för de personer som inte är medlem i en arbetslöshetskassa. Dessa personer har i dag vid förlorat heltidsarbete bara rätt till ett lågt grundbelopp på 320 kr per dag i stället för inkomstrelaterad ersättning med upp till 680 kr per dag.
Jag lämnar i detta delbetänkande i huvudsak följande förslag till en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring som med vissa övergångsbestämmelser kan börja gälla från och med den 1 januari 2010. Läs mer →
Anonymitetsutredningen har haft i uppdrag att mot bakgrund av vikten av mångfald i arbetslivet analysera förutsättningarna för att använda en metod med avidentifierade ansökningshandlingar vid rekrytering inom offentlig sektor. Förhoppningen är, enligt utredningsdirektiven, att en metod med avidentifierade ansökningshandlingar kan hjälpa myndigheterna att fästa avseende vid enbart sakliga grunder och därmed motverka osaklig behandling av arbetssökande. Läs mer →
Arbetsgivarverket, som är en förvaltningsmyndighet för statliga arbetsgivarfrågor, är organiserat som en medlemsstyrd förening bestående av myndigheterna under regeringen och försäkringskassorna samt några s.k. icke-obligatoriska medlemmar som inte är statliga myndigheter. Arbetsgivarverket leds i dag av ett arbetsgivarkollegium med 80 ledamöter som utses av regeringen efter förslag från medlemmarna. Arbetsgivarkollegiet utser i dag en styrelse med högst 15 ledamöter. Styrelsen utser i sin tur generaldirektör.
Regeringen anser att arbetsgivarkollegiet bör utvidgas till att omfatta alla chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen och att regeringen skall utse ledamöterna i styrelsen för Arbetsgivarverket efter förslag av arbetsgivarkollegiet. Utredningsuppdraget har gått ut på att föreslå ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion och stadgar som gör detta möjligt och som kan träda i kraft den 1 januari 2005. Vidare har uppdraget omfattat att överväga dels om AP-fonderna, som är statliga myndigheter, bör vara medlemmar i Arbetsgivarverket och om cheferna för AP-fonderna bör ingå i arbetsgivarkollegiet, dels om icke-obligatoriska medlemmar som Arbetsgivarverket företräder bör vara företrädda i arbetsgivarkollegiet. Läs mer →
De senaste årens snabba utveckling på såväl informationsteknikens som medicinens område har medfört dramatiskt ökade möjligheter för arbetsgivare att på olika sätt kontrollera arbetstagare. Riskerna för intrång i arbetstagarnas personliga integritet har därmed blivit avsevärt större. Detta har också föranlett de fackliga organisationerna att efterlysa ett förstärkt skydd för den personliga integriteten för arbetstagare och arbetssökande.
Vid genomgången av gällande rätt har konstaterats att det inte finns någon samlad reglering till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet. Inte heller finns det någon lagstiftning i detta avseende som har utformats med hänsyn till den tekniska och medicinska utvecklingen. Läs mer →
Privatanställda skall utan risk för ingripanden från arbetsgivaren få tala med journalister och publicera åsikter och upplysningar om verksamheter inom eller med anknytning till det allmänna. Det är den huvudsakliga innebörden av ett förslag till en ny lag om skydd för privatanställdas yttrandefrihet som chefsjuristen Sören Öman i dag överlämnat till demokratiminister Britta Lejon. (Ds 2001:9) Läs mer →
Det är titeln på det betänkande som utredaren Birger Bäckström i dag har lämnat över till regeringen. Arbetsföretag är nybildade statsägda aktiebolag som skall anställa arbetslösa som anvisas av arbetsförmedlingen. De arbetslösa skall engageras på heltid t.ex. med att aktivt söka arbete. Det nya är att arbetsföretaget också skall kunna hyra ut arbetslösa för tillfälliga arbetsuppgifter till andra företag. Arbetsföretagen kan bryta passiviteten hos de arbetslösa och förkorta vägen till ett ordinarie arbete. Lokala initiativ och lokalt engagemang kan tas till vara. Läs mer →
I dag publiceras det bakgrundsmaterial som 1992 års arbetsrättskommitté har arbetat med under ett och ett halvt år i betänkandet ”Arbetsrättsliga utredningar – Bakgrundsmaterial utarbetat av sekretariatet vid 1992 års arbetsrättskommitté”, SOU 1994:141. I slutet av oktober 1994 beslutade den nytillträdda socialdemokratiska regeringen att kommittén skulle upphöra. De förslag till ändringar i bl.a. medbestämmandelagen, förtroendemannalagen och styrelserepresentationslagen som kommittén har arbetat med kommer därför inte att läggas fram. Däremot har kommittén tagit det ovanliga steget att låta tjänstemännen i sekretariatet presentera de framtagna rättsutredningarna och undersökningarna om vad som gäller i dag. Läs mer →
I detta delbetänkande tar vi upp frågor som rör den svenska arbetsrättens förhållande till två EG-direktiv. Direktiven innehåller föreskrifter om kollektiva uppsägningar och om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter och delar av verksamheter. Kollektiva uppsägningar är för handen när arbetsgivaren säger upp ett antal arbetstagare av skäl som inte är hänförliga till arbetstagarna personligen. Vi föreslår att det med anledning av direktiven sker ändringar i medbestämmandelagen, anställningsskyddslagen och främjandelagen. Den viktigaste ändringen innebär att de arbetstagare, som arbetar i en verksamhet som överlåts, automatiskt skall få följa med till den nya arbetsgivaren. Arbetstagarna skall dock ha rätt att välja om de vill vara kvar hos sin tidigare arbetsgivare. Det föreslås också vissa ändringar i fråga om proceduren vid verksamhetsövergångar och inför kollektiva uppsägningar. Läs mer →
I detta delbetänkande behandlar vi anställningsskyddet, och vi föreslår en ny lag på det området. Vi har gått igenom flertalet av de problemställningar som aktualiseras inom ramen för ett lagfäst anställningsskydd, och vi redovisar våra överväganden i 15 olika avsnitt (avsnitt 9–23).
Betänkandet presenterades av Åke Bouvin, Gudmund Toijer, Anders Nordström och Sören Öman på ett möte i Arbetsrättsliga föreningen den 11 maj 1993.
Vårt förslag till en ny lag innehåller ett flertal ändringar, men vi behåller de grundläggande principer som har gällt sedan den första anställningsskyddslagen trädde i kraft år 1974. Förslaget syftar till en lagstiftning som är anpassad till den utveckling som under senare år har fortgått inom näringsliv och förvaltning. Vår strävan har varit att åstadkomma ett anställningsskydd som är avvägt med hänsyn till arbetstagarens behov av skydd men också till arbetsgivarens förutsättningar och det intresse som arbetsgivare, arbetskamrater och andra kan ha av goda betingelser för arbetet och ett väl fungerande arbetsliv. Vi har i vårt förslag också tagit hänsyn till den europeiska integrationen. Läs mer →