Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han är också skiljeman, utredare, föreläsare och författare. Han har lång erfarenhet från arbete i Regeringskansliet och omfattande erfarenhet av utredningar inom olika juridiska områden, såsom arbetsrätt och dataskydd.
Få mejl när det finns nya skrifter, prejudikat eller andra nyheter samt ett månadsbrev. Det är förstås gratis.
Du kan när som helst avbeställa nyhetsmejlet.
Klicka för mera information – Öppnas i nytt fönster.
Detta är en år 2013 helt nyskriven paragrafvis kommentar till lagen (1982:80) om anställningsskydd (anställningsskyddslagen eller LAS) som uppdateras löpande på internet.
Kommentaren är inriktad på väsentligheter och koncisa och lättbegripliga sammanfattningar av rättsläget. Avsikten är att det ska vara enkelt för praktikern att se vilka huvudregler som gäller och vilka undantag från dessa som finns.
Kommentaren är uppdaterad med de viktiga ändringar i anställningsskyddet 2022. Läs mer →
I dag överlämnade Sören Öman ett utredningsbetänkande med förslag om trygghet för EU-åklagare i Sverige till justitieministern Gunnar Strömmer. Läs mer →
Det pågår ett lagstiftningsarbete inom Regeringskansliet för att möjliggöra en svensk anslutning till den Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), som har behörighet att utreda och åtala brott mot EU:s finansiella intressen. Det kan till exempel handla om bedrägeri, penningtvätt, korruption och mutbrott.
I april 2022 tillsatte regeringen en kompletterande utredning för att se över regelverket för social trygghet, vilket innebär socialförsäkring, hälso- och sjukvård samt arbetslöshetsförsäkring, för de svenska åklagare som ska kunna arbeta som europeiska delegerade åklagare vid Eppo. Syftet med översynen har varit att utreda vissa arbetsrättsliga frågor för dessa åklagare och säkerställa deras rätt till social trygghet, pension och försäkringsskydd. Läs mer →
I denna kommentar på internet kommenteras lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen) paragraf för paragraf. Visselblåsarlagen genomför EU:s visselblåsardirektiv. Kommentaren finns också i tryckt form i Norstedts Gula Bibliotek. Kommentaren på internet i Juno hos Norstedts Juridik uppdateras årligen. Läs mer →
I denna kommentar på internet kommenteras EU:s dataskyddsförordning (2016/679) – GDPR. Även den kompletterande svenska s.k. dataskyddslagen (2018:218) kommenteras. Det finns också en utförlig kommentar till bestämmelsen om s.k. dataskyddssekretess i 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Kommentaren finns också i tryckt form i en andra upplaga från 2021. Kommentaren på internet i Juno hos Norstedts Juridik uppdateras årligen. Läs mer →
Denna lärobok behandlar den kollektiva arbetsrätten, dvs. den del av arbetsrätten som rör relationerna mellan arbetsmarknadens parter. En central uppgift för arbetsmarknadens parter är att hantera intressemotsättningar och konflikter om villkoren i arbetslivet. Den kollektiva arbetsrätten ger spelregler för hur sådana motsättningar ska lösas. Läs mer →
Vad har Arbetsdomstolen (AD) sagt om fingerad arbetsbrist när arbetsgivaren också har personliga skäl för en arbetsbristuppsägning? Var går gränserna för turordningskretsen? Måste arbetsgivaren erbjuda lediga arbeten i turordning? Svaren på dessa och många andra frågor om uppsägning på grund av arbetsbrist, turordning och företrädesrätt finns i denna bok. Läs mer →
LAS-handboken är en allmän kommentarbok till lagen om anställningsskydd (LAS) i aktuell lydelse den 1 juli 2022, med de ändringar som börjar gälla i oktober 2022. Denna tionde upplaga av LAS-handboken har uppdaterats av Sören Öman, ordförande i Arbetsdomstolen. Uppdateringen innebär att lag- och kommentartext samt rättsfallsreferat har justerats och kompletterats med hänsyn till material som tillkommit sedan den närmast föregående upplagan. Läs mer →
Det här är en systematisk sammanställning av rättspraxis på anställningsskyddets område, där rättsläget presenteras under olika beskrivande rubriker. Presentationen består av citat ur eller referat av viktiga avgöranden så att man kan se hur bl.a. Arbetsdomstolen själv uppfattar och uttrycker vad som gäller.
Anställningsskyddspraxis omfattar sammanlagt 2 210 avgöranden från Arbetsdomstolen och 412 avgöranden eller yttranden från Högsta domstolen, Regeringsrätten, Högsta förvaltningsdomstolen, hovrätterna, Försäkringsöverdomstolen samt JO och JK. Läs mer →
Detta är en år 2013 helt nyskriven paragrafvis kommentar till lagen (1982:80) om anställningsskydd (anställningsskyddslagen eller LAS) som uppdateras löpande på internet.
Kommentaren är inriktad på väsentligheter och koncisa och lättbegripliga sammanfattningar av rättsläget. Avsikten är att det ska vara enkelt för praktikern att se vilka huvudregler som gäller och vilka undantag från dessa som finns.
Kommentaren är uppdaterad med de viktiga ändringar i anställningsskyddet 2022. Läs mer →
En tillsvidareanställd expeditionsvakt i domstol, som även var förordnad ordningsvakt, misstänktes för brott. Polismyndigheten stängde av expeditionsvakten från tjänstgöring som ordningsvakt för tiden till dess frågan om återkallelse av ordningsvaktsförordnandet prövats slutligt (interimistiskt beslut). Sedan åtal väckts mot expeditionsvakten sades han upp av personliga skäl.
Arbetsdomstolen gjorde följande bedömning. Avstängningen från tjänstgöring som ordningsvakt medförde att vakten inte fick utföra sådana sysslor som han anställts för, bl.a. säkerhetskontroll och ordningshållning. Arbetsoförmågan medförde mindre variation i arbetet för domstolens andra expeditionsvakter och stora merkostnader för att hyra in och visstidsanställa ersättningspersonal. Expeditionsvakten kunde sysselsättas med en del annat nyttigt arbete, men hade inte de kvalifikationer som krävdes för en ledig, tidsbegränsad anställning som domstolshandläggare. Med beaktande av att avstängningen vid tiden för uppsägningen kunde antas vara i minst ytterligare ett drygt år har myndighetens intresse av att kunna planera sin verksamhet och sin ekonomi övervägt expeditionsvaktens intresse av att ha kvar anställningen i vilken han hade arbetat med ordningsvaktsuppgifter i bara ungefär nio månader. Uppsägningen var sakligt grundad.
Även fråga om tillämpning av den s.k. tvåmånadersregeln.
En kollektivavtalsbunden arbetstagarorganisation för hamnarbetare varslade om blockad mot fartyg med rysk anknytning. Blockaden ansågs inte vara en sympatiåtgärd, eftersom det inte var tillräckligt utrett att det fanns en utländsk primär lovlig facklig stridsåtgärd. Blockaden, som skulle pågå i närmare tre och en halv vecka, ansågs i stället vara en politisk stridsåtgärd med internationell bakgrund (Rysslands invasion av Ukraina). Blockaden var enligt Arbetsdomstolen avsedd att pågå under så pass lång tid och därmed få en sådan inverkan på berörda arbetsgivares affärsledningsrätt enligt kollektivavtalet att den inte framstod som en protest- och demonstrationsåtgärd. Vid den bedömningen beaktade domstolen också att arbetstagarorganisationen nyligen hade vidtagit en motsvarande blockad med ett snarlikt syfte som varade i ungefär en och en halv månad. Den varslade blockaden stod därför i strid med 41 § första stycket andra punkten medbestämmandelagen. Interimistisk prövning.
Fråga om en statlig myndighet lämnat en provanställd arbetstagare ett skriftligt besked om att han skiljs från anställningen på det sätt som krävs enligt 8 § lagen om offentlig anställning.
Om Sverige går med i EU-samarbetet om Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO), ska det hos svensk myndighet finnas anställda nationella åklagare som också är europeiska delegerade åklagare och som Europeiska åklagarmyndigheten betalar lönen för. De europeiska delegerade åklagarna ska inte betala svensk skatt, men Sverige ska se till att de får rättigheter inom svensk social trygghet, pension och försäkringsskydd. Sören Öman ska på uppdrag av Justitiedepartementet utreda hur det ska gå till. Utredningsuppdraget varar till den 31 oktober 2022.
Att poliser, som tjänstgör i norra Sverige, på sin fritid medverkar i styrelsen för en ideell supporterförening för de svenska landslagen i fotboll, som inte spelar sina hemmamatcher i norra Sverige, har inte ansetts vara en otillåten – s.k. förtroendeskadlig – bisyssla enligt 7 § lagen om offentlig anställning.
Immaterialrätten utvecklas i rasande takt – men hänger arbetsrätten med? Den frågan behandlas ur ett komparativt globalt perspektiv i den nya boken Research Handbook on Intellectual Property and Employment Law som är utgångspunkt för seminariet. Vid seminariet diskuteras ämnet ur ett brett perspektiv som inkluderar exempelvis arbetskraftsrörlighet, företagshemligheter, konkurrensklausuler och frågor om lagval. En särskild fråga är om det finns förutsättningar för en internationell eller europeisk harmonisering. Läs mer →
Detta är en år 2013 helt nyskriven paragrafvis kommentar till lagen (1982:80) om anställningsskydd (anställningsskyddslagen eller LAS) som uppdateras löpande på internet.
Kommentaren är inriktad på väsentligheter och koncisa och lättbegripliga sammanfattningar av rättsläget. Avsikten är att det ska vara enkelt för praktikern att se vilka huvudregler som gäller och vilka undantag från dessa som finns. Läs mer →
2 793 trycksidor har Sören Öman publicerat i år (2021), 3 utredningsbetänkanden, 2 kommentarer i Norstedts Gula Bibliotek, 1 festskriftsartikel, 1 ny upplaga av AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande och medverkan i ny upplaga av lärobok i rättsinformatik. Läs mer →
Detta är en kommentar till den omfattande visselblåsarlagen, dvs. lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, som per den 17 december 2021 genomfört ett EU-direktiv. Visselblåsarlagen kommenteras paragraf för paragraf på traditionellt sätt med hänvisningar till EU-direktivet och de svenska förarbetena samt egna analyser och kommentarer. Den anknytande s.k. visselblåsarförordningen och det bakomliggande EU-direktivet samt ett sakregister finns också med i verket. Läs mer →
Regeringen har förordnat Sören Öman som vice ordförande i Nämnden mot diskriminering för 2022 och 2023.
Nämnden mot diskriminering beslutar på förslag av Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller en central arbetstagarorganisation om vitesförelägganden för att bl.a. arbetsgivare ska vidta aktiva åtgärder mot diskriminering. Sören Öman har varit med i nämnden som ersättare för vice ordföranden sedan starten 2009. Dessförinnan hade han motsvarande funktion hos föregångaren Jämställdhetsnämnden. Läs mer →
I denna kommentar på internet kommenteras lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen) paragraf för paragraf. Visselblåsarlagen genomför EU:s visselblåsardirektiv. Kommentaren finns också i tryckt form i Norstedts Gula Bibliotek (utkommer den 28 december 2021). Kommentaren på internet i Juno hos Norstedts Juridik uppdateras årligen. Läs mer →
… och på tisdag finns Sören Ömans kommentar till lagen tillgänglig i databasen Juno hos Norstedts Juridik. Den tryckta kommentaren i Norstedts Gula Bibliotek på drygt 260 sidor ska finnas tillgänglig i bokhandeln den 28 december 2021. Läs mer →
En lagerarbetare har avskedats eftersom han, enligt arbetsgivaren, dels vid flera tillfällen medverkat till en kollegas våld och trakasserier mot en annan kollega, dels farit med osanning under arbetsgivarens utredning av vad som skett. Arbetsdomstolen har inte funnit det bevisat att lagerarbetaren medverkat till kollegans våld eller trakasserier eller farit med osanning och har därför ogiltigförklarat avskedandet. Uttalanden om att det av den allmänna lojalitetsplikten i ett anställningsförhållande, eller arbetstagarens allmänna skyldigheter enligt arbetsmiljölagen, inte kan anses följa en skyldighet att försöka avvärja sådana pågående handgripligheter mellan arbetskamrater som inte uppenbart kan leda till allvarlig skada på person eller egendom.
I promemorian Ds 2021:17 föreslås den största reformen av lagen om anställningsskydd sedan dess tillkomst. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Svenskt Näringsliv och PTK, till vilken LO senare anslutit sig. Det innebär att (vissa av) arbetsmarknadens parter får ett bestämmande inflytande över lagens innehåll. Vilka blir konsekvenserna av den nya lagstiftningstekniken? I vilken mån kan de föreslagna reglerna om ”sakliga skäl” för uppsägning leda till den eftersträvade förutsägbarheten för arbetsgivare och arbetstagare? Vad innebär möjligheten att sluta kollektivavtal om vad som ska vara skäl för uppsägning? Dessa och andra frågor diskuteras vid ett hybridseminarium. Läs mer →
En statlig myndighet beslutade att en tjänsteman med en säkerhetsklassad befattning vid myndigheten inte längre uppfyllde säkerhetsskyddslagens förutsättningar för godkänd säkerhetsprövning. Det beslutet kunde inte överklagas. Tjänstemannen var efter beslutet enligt författning inte behörig att utföra sina arbetsuppgifter. Sedan tjänstemannen fått och avböjt ett erbjudande om omplacering till en icke säkerhetsklassad befattning vid myndigheten sade anställningsmyndigheten upp honom av personliga skäl. Arbetsdomstolen har funnit att staten i ett sådant fall har att styrka dels att arbetstagaren avböjt ett skäligt erbjudande om annat arbete, dels förekomsten av sådana omständigheter som gör att det kan antas att arbetstagaren inte är pålitlig ur säkerhetssynpunkt. Då staten inte gjort detta i det aktuella fallet har uppsägningen ogiltigförklarats. – Även fråga om tillämpning av tvåmånadersregeln och kvittning av rättegångskostnader.
I dag har Sören Öman varit förordnad av regeringen som domare i Arbetsdomstolen i 25 år. Han började som ersättare för vice ordförande den 21 november 1996. Den 1 juli 2004 blev han ordinarie vice ordförande och fick då också agera som ordförande i Arbetsdomstolen vid förhandlingar. Sedan den 1 december 2015 är han ordförande i Arbetsdomstolen. Läs mer →
Detta är andra upplagan av en omfattande kommentar till EU:s dataskyddsförordning (2016/679) – GDPR. Förordningen kommenteras artikel för artikel på traditionellt sätt. Även den kompletterande svenska s.k. dataskyddslagen (2018:218) kommenteras paragraf för paragraf. I verket finns också en utförlig kommentar till bestämmelsen om s.k. dataskyddssekretess i 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Läs mer →
I denna kommentar på internet kommenteras EU:s dataskyddsförordning (2016/679) – GDPR. Även den kompletterande svenska s.k. dataskyddslagen (2018:218) kommenteras. Det finns också en utförlig kommentar till bestämmelsen om s.k. dataskyddssekretess i 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Kommentaren finns också i tryckt form i en andra upplaga från 2021. Kommentaren på internet i Juno hos Norstedts Juridik uppdateras årligen. Läs mer →
Jan Kleineman har alltsedan sin avhandling 1987 om ren förmögenhetsskada intresserat sig för skadeståndsrättsliga frågor. Redan i avhandlingen berörde han skadeståndsrättsliga frågor med anknytning till arbetsrätten, bl.a. genom analys av de för hans ämnesområde då centrala rättsfallen NJA 1925 s. 85 och NJA 1935 s. 300. Rättsfallen gällde fackliga organisationers ansvar för ren förmögenhetsskada uppkommen genom stridsåtgärder (blockad och bojkott). Jan Kleineman intresserar sig alltjämt för sådana rättsfall och hans analyser på området befordrar akademisk debatt. Det har därför tyckts mig passande att i denna festskrift i all enkelhet beröra några frågor om allmänt skadestånd inom arbetsrätten, den allra mest speciella formen av arbetsrättsliga skadestånd. Läs mer →
Ett lokalt kollektivavtal för lotsar innehåller en bestämmelse om att lotsar inte ska tjänstgöra enligt avtalet efter fyllda 60 år. Arbetsdomstolen har funnit att bestämmelsen, om den hade tillämpats, visserligen skulle ha inneburit ett missgynnande på grund av ålder, men att åldersgränsen fyllt ett berättigat syfte för att tillgodose äldres ökade behov av vila och även varit ett lämpligt och nödvändigt medel för att uppnå detta. Bestämmelsen har därför inte stått i strid med diskrimineringslagen. Även fråga om bestämmelsen inneburit en avgångsskyldighet och om en anvisning till bestämmelsen varit av kollektivavtals natur.