Arbetsdomstolens domar

En polisassistent dömdes för nio fall av dataintrång under drygt två år och avskedades. Dataintrången avsåg slagningar i Polismyndighetens it-system efter personuppgifter om polisassistents halvsysters sambo och personer och fordon med anknytning till honom, där slagningarna inte varit nödvändiga för att utföra en viss arbetsuppgift hos Polismyndigheten. Arbetsdomstolen ansåg att slagningarna, som gjorts utan samtycke eller lagstöd, framstod som en sådan övervakning, eller kartläggning, i hemlighet av sambons personliga förhållanden som inneburit ett betydande intrång i sambons personliga integritet och som han enligt grundlag ska vara skyddad mot i förhållande till det allmänna (2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen). Arbetsdomstolen fann att polisassistenten genom de begångna brotten visat att hon uppenbarligen var olämplig att inneha sin anställning och därmed grovt hade åsidosatt sina åligganden mot sin anställningsmyndighet. Det fanns följaktligen laga skäl för avskedandet.

» Avgörandet AD 2025 nr 12 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Interimistisk prövning av lovligheten av en varslad politisk stridsåtgärd med internationell bakgrund i kollektivavtalsreglerade förhållanden (blockad mot krigsmateriel till eller från Israel i svenska hamnar). Arbetsdomstolen fann att arbetstagarförbundet hade gjort sannolikt att verkningarna av ett genomförande av den varslade blockaden skulle komma att bli så ringa för arbetsgivarnas affärsledningsrätt att den skulle vara tillåten och biföll förbundets yrkande om interimistiskt beslut på det sättet att det interimistiskt förklarades att förbundet var rättsligt oförhindrat av sitt kollektivavtal med arbetsgivarsidan att vidta blockaden i enlighet med utfärdat varsel.

» Avgörandet AD 2025 nr 3 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Interimistisk prövning av lovligheten av en varslad politisk stridsåtgärd med internationell bakgrund (blockad mot krigsmateriel till eller från Israel). Vid sådan prövning ankommer det på den som vill vidta en blockad att åtminstone göra sannolikt att verkningarna för arbetsgivarens affärsledningsrätt skulle komma att bli så ringa att den varslade blockaden skulle vara tillåten. Eftersom ingen av parterna närmare utvecklat vilka verkningar den varslade blockaden skulle kunna komma att få, ansåg Arbetsdomstolen att ett yrkande om interimistiskt förordnande om blockadens lovlighet inte kunde bifallas.

» Avgörandet AD 2025 nr 2 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Tvisten har rört om ett bolag brutit mot en bestämmelse i det mellan parterna gällande kollektivavtalet genom att inte lämna ut löneuppgifter för samtliga arbetstagare, dvs. för såväl organiserade som oorganiserade arbetstagare, till sin fackliga motpart inför en lönerevision. Arbetsdomstolen har inte funnit att någon gemensam partsavsikt som ger arbetsgivaren skyldighet att lämna ut löneuppgifter för samtliga arbetstagare till sin fackliga motpart förelåg när kollektivavtalet tecknades. Inte heller av kollektivavtalets lydelse framgår någon sådan skyldighet. Det har enligt Arbetsdomstolen inte heller påvisats någon enhetlig tillämpning av kollektivavtalet som ger den fackliga motparten rätt att få löneuppgifter för samtliga arbetstagare. Något brott mot kollektivavtalet har därmed inte begåtts och förbundets talan har därför avslagits.

» Avgörandet AD 2024 nr 104 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En hamnarbetare har sagts upp av personliga skäl. Han har vid ett antal tillfällen lämnat arbetsplatsen före arbetstidens slut utan godkännande från arbetsledare. Han har bl.a. därigenom upprepade gånger brutit mot vad som åligger honom enligt anställningsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget har haft sakliga skäl för uppsägningen.

» Avgörandet AD 2024 nr 103 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Tvisten har rört om ett bolag, genom att avyttra en del av sin verksamhet, beslutat om viktigare förändringar av sin verksamhet och av arbets- eller anställningsförhållanden för arbetstagare som varit medlemmar hos ett förbund och därför brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen i förhållande till förbundet. Tvisten har också rört om bolaget beslutat om driftsinskränkning och omorganisation innan bolaget förhandlat de frågorna med förbundet och därför brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen i förhållande till förbundet samt om förbundets talan avseende bolagets driftsinskränkning och omorganisation ska avvisas eftersom den inte tvisteförhandlats. Arbetsdomstolen har funnit att bolagets beslut om avyttring varit en sådan viktigare förändring av bolagets verksamhet som bolaget haft skyldighet att förhandla med förbundet och att bolaget därmed brutit mot förhandlingsskyldigheten och ska betala skadestånd. Arbetsdomstolen har vidare funnit att frågan om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten vid bolagets beslut om driftsinskränkning och omorganisation inte tvisteförhandlats och att invändning om detta gjorts i rätt tid, varför förbundets talan i den delen ska avvisas.

» Avgörandet AD 2024 nr 101 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En arbetstagare har haft en tidsbegränsad anställning och fortsatt arbeta efter anställningstidens utgång. Fråga om arbetsgivaren och arbetstagaren avtalat om en till tidsbegränsad anställning eller om arbetstagaren fick en tillsvidareanställning. Vidare fråga om arbetsgivaren brutit mot bestämmelsen om skriftliga anställningsavtal i punkt 2.1 första stycket i livsmedelsavtalet genom inte överlämna skriftliga anställningsavtal till arbetstagaren inom den tid som följer av 6 c § anställningsskyddslagen (allra senast en månad efter det att arbetstagaren började arbeta). Även fråga om otillåten taleändring.

» Avgörandet AD 2024 nr 96 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En polis har efter säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen inte längre godkänts för säkerhetsklassat arbete. Han har därefter sagts upp från sin anställning. Arbetsdomstolen har funnit att de faktiska omständigheter som legat till grund för säkerhetsbeslutet, däribland samröre med kriminellt belastade personer, tillsammans med viss övrig misskötsamhet innebär att det har funnits sakliga skäl för uppsägningen.

» Avgörandet AD 2024 nr 95 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Tvist har uppkommit om arbetsvägledare och coacher vid ett studieförbund omfattas av ett kollektivavtal för tjänstemän eller ett kollektivavtal för cirkelledare och övriga ledare/lärare. Arbetsdomstolen har funnit att endast tjänstemannaavtalet gäller för de ifrågavarande arbetstagarna och att arbetsgivaren därför har gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott genom att inte tillämpa en i tjänstemannaavtalet intagen bestämmelse om pensionsavsättning på de berörda arbetstagarna. Arbetsgivaren har därför ålagts att betala allmänt skadestånd till såväl arbetstagarna som deras arbetstagarorganisation.

» Avgörandet AD 2024 nr 94 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Enligt lagen (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet ska arbetsgivaren meddela arbetstagaren sitt beslut om ledigheten. En arbetsgivare som bryter mot lagen ska betala ersättning för den skada som uppkommer, inklusive ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär. Fråga om utformningen av ett meddelande i sig kan vara skadeståndsgrundande. Arbetsdomstolen fann att detta inte helt kunde uteslutas, men att det inte fanns skadeståndsskyldighet i det aktuella fallet.

» Avgörandet AD 2024 nr 92 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Interimistisk fråga om en arbetstagarorganisations meddelande till en hamn om att ett inkommande utländskt fartyg saknar s.k. ITF-avtal utgjort en otillåten åtgärd enligt EU-rätten då meddelandet resulterade i att hamnen nekade fartyget att lägga till vid kaj. Även fråga om Arbetsdomstolens behörighet.

» Avgörandet AD 2024 nr 85 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Två kärande väckte vid tingsrätt talan mot samma svarande. Tingsrätten, som ansåg att den ena kärandens talan inte var en arbetstvist, fann inte skäl för gemensam handläggning, och avvisade den talan. Beslutet om avvisning överklagades till Arbetsdomstolen med yrkade att målet skulle återförvisas till tingsrätten. I en sådan situation är Arbetsdomstolen inte behörig att ta upp överklagandet utan har, enligt grunderna för 2 kap. 7 § andra stycket arbetstvistlagen, överlämnat målet till behörig hovrätt.

» Avgörandet AD 2024 nr 81 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En arbetstagare har sagts upp från sin anställning på grund av förhållanden som, enligt arbetsgivaren, hänför sig till arbetstagaren personligen och som bestått i olika brister hos arbetstagaren och det sätt som denne utfört sitt arbete på. Uppsägningen har, enligt arbetsgivaren, inte haft något samband med arbetstagarens medlemskap i en arbetstagarorganisation. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget har haft sakliga skäl att säga upp arbetstagarens anställning av personliga skäl och att arbetsgivaren inte genom uppsägningen av arbetstagaren kränkt dennes eller arbetstagarorganisationens föreningsrätt.

» Avgörandet AD 2024 nr 78 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Sakliga skäl för uppsägning på grund av arbetsvägran enligt huvudavtalet om bl.a. anställningsskydd mellan Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK. Det fanns sakliga skäl för uppsägning av en telefonförsäljare som inte gjorde så många uppringningsförsök som angavs i hans anställningsavtal och som varnats om att anställningen var i fara och därefter haft mer än skälig betänketid.

» Avgörandet AD 2024 nr 75 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Ett bolag genomförde en stor omorganisation och erbjöd anställda omplaceringar till nya anställningar med lägre sysselsättningsgrad. Enligt gällande kollektivavtal har en arbetstagare i en sådan situation rätt till en viss omställningstid. Två av de anställda var föräldralediga när de fick erbjudandet om omplacering. Fråga om bolaget brutit mot förbudet mot missgynnande i föräldraledighetslagen genom att låta omställningstiden, för de två anställda som var föräldralediga, löpa under deras föräldraledigheter.

» Avgörandet AD 2024 nr 72 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En person sökte en anställning som undersköterska på en neonatalavdelning inom Region Stockholm och blev kallad till intervju. När hon samma dag som intervjun skulle hållas kontaktade regionen och berättade att hon satt i rullstol, avbokade regionen intervjun med motiveringen att det inte skulle fungera att som rullstolsburen arbeta på neonatalavdelningen. Fråga har uppkommit om regionen, genom att avboka intervjun, har utsatt den arbetssökande för diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Arbetsdomstolen har funnit att regionen inte har diskriminerat den arbetssökande genom vare sig direkt diskriminering eller diskriminering genom bristande tillgänglighet. Även fråga om tillämpningen av regeln om bevisbörda i 6 kap. 3 § diskrimineringslagen.

» Avgörandet AD 2024 nr 66 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Fråga om reservofficerares anställningstid eller tjänstgöringstid ska ligga till grund för tilldelning av utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”.
Arbetsdomstolen har kommit fram till att det föreligger särskilda skäl enligt förordningen (1974:225) om utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst” (NOR-förordningen) att för reservofficerare istället för anställningstid lägga tjänstgöringstid till grund för tilldelning av utmärkelsen. Arbetsdom-stolen har vidare kommit fram till att reservofficerare är deltidsarbetande enligt i lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning och att statens tillämpning av tilldelningen av utmärkelsen inte utgör diskriminering i lagens mening.
I målet har den särskilda kvittningsbestämmelsen i arbetstvistlagen angående rättegångskostnader tillämpats.

» Avgörandet AD 2024 nr 53 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Kollektivavtalstolkning. I ett kollektivavtal – en bilaga om anställningsskydd till byggavtalet – har tagits in delar som endast är upplysningar om innehållet i anställningsskyddslagens bestämmelser, och delar vilka parterna har träffat särskild överenskommelse om och som därmed utgör kollektivavtalsinnehåll. Arbetsdomstolen har funnit att en bestämmelse om det s.k. tvåundantaget vid turordning inför uppsägning på grund av arbetsbrist, som i huvudsak motsvarar vad som följde av 22 § andra stycket anställningsskyddslagen i dess lydelse före den 30 juni 2022, utgör kollektivavtalsinnehåll.

» Avgörandet AD 2024 nr 49 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Fråga om en arbetstagare, som ostridigt har testat positivt för THC-syra och nedbrytningsprodukt av kokain vid drogtest utförda av arbetsgivaren, därigenom har brutit mot arbetsgivarens drogpolicy, och inte stått till förfogande för sitt ordinarie arbete hos arbetsgivaren. Också fråga om arbetsgivaren under dessa förhållanden varit skyldig att omplacera arbetstagaren till andra arbetsuppgifter, samt om yrkande om skadestånd för brott mot förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen har förhandlats enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen.

» Avgörandet AD 2024 nr 46 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En arbetstagare, som inte har kunnat utföra sina normala arbetsuppgifter på grund av att han fått sitt körkort återkallat har, då det saknats möjlighet till omplacering eller omfördelning av arbetsuppgifter, inte ansetts stå till förfogande för arbete. Under dessa omständigheter har arbetstagaren, som senare blivit sjukskriven, inte rätt till sjuklön varken enligt lagen (1991:1047) om sjuklön eller enligt kollektivavtal.

» Avgörandet AD 2024 nr 44 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

För en kärande – en arbetstagare – som inte haft rätt att tvisteförhandla är föregående tvisteförhandling inte en processförutsättning enligt 4 kap.7 § eller 5 kap. 1 § första stycket arbetstvistlagen. Bestämmelsen i 5 kap. 2 § andra stycket arbetstvistlagen om att kostnad för förhandling eller överläggning inte ersätts som rättegångskostnad gäller bara om förhandlingen eller överläggningen varit en processförutsättning enligt nämnda lagrum. Motparten kan därför enligt 18 kap. rättegångsbalken få ersättning för kostnaden för de tvisteförhandlingar som denne enligt medbestämmandelagen varit skyldig att genomföra med kärandens arbetstagarorganisation om kärandens anspråk i målet.

» Avgörandet AD 2024 nr 41 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Ett bolag bedrev på entreprenad delar av en regions busslinjetrafik. Efter ett upphandlingsförfarande stod det klart att bolagets entreprenaduppdrag i regionen skulle upphöra vid ett visst datum och att ett annat bolag skulle bedriva all regionens busslinjetrafik på entreprenad från och med dagen därpå. I målet är tvistigt om det i och med övergången av busstrafikuppdraget i regionen från en entreprenör till en annan har skett en sådan övergång av en del av en verksamhet som avses i 6 b § anställningsskyddslagen. Om det varit fråga om en sådan verksamhetsövergång, är det tvistigt om den nya entreprenören vidtagit någon åtgärd som varit att likställa med avskedande i förhållande till ett antal arbetstagare, som var anställda hos den tidigare entreprenören, och om den nya entreprenören i så fall är skyldig att betala skadestånd till de berörda arbetstagarna.

Arbetsdomstolen har funnit att en betydande del av de materiella tillgångar, som varit absolut nödvändiga för att bedriva regionens busslinjetrafik, dvs. bussar, inte övergått från den tidigare till den nya entreprenören. Övergången av busstrafikuppdraget i regionen innebar därmed inte en sådan övergång av verksamhet som avses i 6 b § anställningsskyddslagen.

» Avgörandet AD 2024 nr 40 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Kollektivavtalstolkning. En bestämmelse i SAS företagsbilaga till kabinavtalet mellan Svenska Flygbranschen och Unionen om 13 timmar uppehåll för vila på hemmabas har ansetts innebära att uppehållet faktiskt ska vara minst 13 timmar och inte bara att ett uppehåll om minst 13 timmar ska schemaläggas.

» Avgörandet AD 2024 nr 24 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En arbetstagare anställning på ett s.k. HVB-hem har upphört. Utifrån 2018 års företagshemlighetslag prövar domstolen om viss information, som arbetstagaren påstås ha angripit, utgör företagshemligheter i lagens mening.

» Avgörandet AD 2024 nr 13 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

En polis har sagts upp från sin anställning på grund av att han, enligt arbetsgivaren, till följd av en stroke fått sin arbetsförmåga nedsatt i så väsentlig mån att han inte längre kunnat utföra arbete av någon betydelse. Arbetsdomstolen har funnit att uppsägningen varit sakligt grundad och att arbetsgivaren inte heller genom uppsägningen brutit mot diskrimineringslagen.

» Avgörandet AD 2024 nr 12 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Ett lettiskt bolag var bundet av byggavtalet. Svenska Byggnadsarbetareförbundet hade inte några medlemmar som var anställda hos bolaget. Fråga om bolaget ska betala allmänt skadestånd till Svenska Byggnadsarbetareförbundet för brott mot byggavtalets olika ersättningsregler samt byggavtalets övertids- och arbetstidsbestämmelser. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte följa byggavtalets regler om övertidsersättning, helglön och ersättning för arbetstidsförkortning. Domstolen har även funnit att bolaget gjort sig skyldigt till brott mot byggavtalets regler om övertid och arbetstid, men inte mot byggavtalets regler om timlön, ersättning för obekväm arbetstid och semesterförmåner. Ett allmänt skadestånd om 750 000 kr, mot yrkade 26 100 000 kr, har dömts ut. Med hänsyn till utgången i målet har förbundet förpliktats ersätta bolaget dess rättegångskostnad med tre fjärdedelar.

» Avgörandet AD 2024 nr 11 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Ett vårdbolag införde en vaccinationspolicy som innebar ett krav på vaccination mot covid-19 för personal som arbetade med vården av patienter i bolagets geriatriska verksamhet. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget haft rätt att med stöd av arbetsledningsrätten fatta beslut om en sådan vaccinationspolicy. Som en följd av detta har de arbetstagare som inte vaccinerat sig i enlighet med vaccinationspolicyn inte ansetts stå till arbetsgivarens förfogande och har därmed inte haft rätt till lön.

» Avgörandet AD 2023 nr 75 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Arbetsdomstolen har funnit att en s.k. neutralitetspolicy, som har inneburit förbud för en trygghetsvärd i tunnelbanan att bära muslimsk huvudduk, inte har stått i strid med förbudet mot diskriminering på grund av kön och religion.

» Avgörandet AD 2023 nr 71 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)

Ett byggbolag har anlitat ett inredningsföretag vid arbeten med ett större renoveringsprojekt. Det sistnämnda företaget har för utförandet av uppdraget åtagit sig visst montagearbete, som i sig har fallit under det s.k. byggavtalet, och lagt ut detta arbete på andra utförare. Arbetsdomstolen har funnit att byggbolaget inför anlitandet av inredningsföretaget har varit skyldigt att primärförhandla med förbundet enligt en branschöverenskommelse i Bilaga D till byggavtalet som hänvisar till 38 § medbestämmandelagen.

Även fråga om tillämpningen av en i kollektivavtalet intagen regel om bortfall av skadeståndsskyldighet i fall där ett kollektivavtalsbrott kan anses ursäktligt, samt om nivån på det allmänna skadeståndet.

» Avgörandet AD 2023 nr 68 i pdf-format (hos Stora Nygatan 2 A–BBox 2018SE‑103 11Stockholmkansliet@arbetsdomstolen.seArbetsdomstolen)