Hem: Teman: Arbetsrätt:

Arbetsrättsliga seminarier

Sök/Filtrera seminarierna på denna sida :

Genomförda

2022 ( 1 st. med 99 åhörare )

Immaterialrättigheter i anställningsförhållanden i ljuset av ny teknologi och ett förändrat arbetsliv

på Stockholms universitet

Talare : Bengt Domeij Lennart Svensäter Magnus Bäckström Nils Bergh

Anmälda deltagare : 99 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

Immaterialrätten utvecklas i rasande takt – men hänger arbetsrätten med? Den frågan behandlas ur ett komparativt globalt perspektiv i den nya boken Research Handbook on Intellectual Property and Employment Law som är utgångspunkt för seminariet. Vid seminariet diskuteras ämnet ur ett brett perspektiv som inkluderar exempelvis arbetskraftsrörlighet, företagshemligheter, konkurrensklausuler och frågor om lagval. En särskild fråga är om det finns förutsättningar för en internationell eller europeisk harmonisering. Läs mer

Dela :

2021 ( 2 st. med 359 åhörare )

En reformerad arbetsrätt med ett nytt sätt att stifta lag – vilka blir konsekvenserna?

på Stockholms universitet

Talare : Erik Sjödin Hedda Mann John Wahlstedt Martin Wästfelt Petra Herzfeld Olsson Rasmus Cruce Naeyé Robert Sjunnebo

Anmälda deltagare : 219 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

I promemorian Ds 2021:17 föreslås den största reformen av lagen om anställningsskydd sedan dess tillkomst. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Svenskt Näringsliv och PTK, till vilken LO senare anslutit sig. Det innebär att (vissa av) arbetsmarknadens parter får ett bestämmande inflytande över lagens innehåll. Vilka blir konsekvenserna av den nya lagstiftningstekniken? I vilken mån kan de föreslagna reglerna om ”sakliga skäl” för uppsägning leda till den eftersträvade förutsägbarheten för arbetsgivare och arbetstagare? Vad innebär möjligheten att sluta kollektivavtal om vad som ska vara skäl för uppsägning? Dessa och andra frågor diskuteras vid ett hybridseminarium. Läs mer

Dela :

Två aspekter av företagshemligheter

på Stockholms universitet

Talare : Anders Nordström David Johansson Lydia Lundstedt Niklas Selberg

Anmälda deltagare : 140 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

För många företag är företagshemligheter viktiga. De kan vara resultatet av många års arbete och skillnaden som utgör tungan på vågen i förhållande till konkurrenter. Men hur ska skadeståndsberäkningen vid angrepp på företagshemligheter gå till och vilket skydd åtnjuter företagshemligheter i en internationell kontext? De två frågorna behandlas mot bakgrund av dels domen AD 2021 nr 1, dels ett pågående forskningsprojekt vid ett webbinarium. Läs mer

Dela :

2020 ( 1 st. med 165 åhörare )

LAS-utredningen – En moderniserad arbetsrätt?

på Stockholms universitet

Talare : Birgitta Nyström Carin Ulander-Wänman Caroline Johansson

Anmälda deltagare : 165 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

Den 1 juni 2020 presenterades Utredningen om en moderniserad arbetsrätt (SOU 2020:30). Utredningens förslag underkändes samma dag av både stats- och arbetsmarknadsministern i media. Det står därmed klart att utredningen är politiskt känslig, men vad skulle utredningens viktigaste ändringsförslag komma att betyda juridiskt? Denna fråga behandlas vid ett webbinarium. Läs mer

Dela :

2019 ( 2 st. med 69 åhörare )

Reasonableness of Arbitration Clauses in Employment Contracts in Sweden

på Stockholms universitet

Talare : Andreas Edenman Erik Sinander

Anmälda deltagare : 43 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

Arbitration clauses in employment contracts are widely accepted in Sweden. The most important legal basis for a court to void an arbitration clause in an employment contract is section 36 of the Swedish Contracts Act which allows the court to set aside an unreasonable contract term. In the assessment of whether an arbitration clause is unreasonable, Swedish courts are to take into consideration among other things the right to a fair trial according to article 6 of the ECHR. In October 2018 the ECtHR issued a widely debated judgment in the Mutu and Pechstein v. Switzerland case. The ECtHR found that a professional German speed skater’s right to a fair trial was infringed by an arbitration clause that directed all disputes to the Court of Arbitration of Sports (CAS) in Switzerland. This judgment gives rise to the question, what is a reasonable arbitration clause in an employment contract in Sweden. Does the recent case law development from ECtHR have any relevance for Swedish employment arbitration law and its liberal attitude towards arbitration clauses? These and other issues are addressed in the seminar. Läs mer

Dela :

Likabehandling av högkvalificerade arbetskraftsmigranter – hur fungerar det?

på Stockholms universitet

Talare : Magnus Skagerfält Patrick Joyce Petra Herzfeld Olsson

Anmälda deltagare : 26 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

I många sammanhang diskuteras behovet av att attrahera högkvalificerade arbetskraftsmigranter från tredje land. Villkoren för deras arbete i Sverige är mindre kända. Enligt EU-rätten ska arbetskraftsmigranter behandlas lika med inhemsk arbetskraft. Men bidrar den kombinerade effekten av villkoren för att få ett arbetstillstånd och innehållet i de kollektivavtal som reglerar högkvalificerade arbetstagares anställningsvillkor till att detta krav kan uppfyllas? Och ger svensk rätt dessa migranter något robust medel för att utkräva likabehandling? Dessa och andra frågor diskuteras vid seminariet. Läs mer

Dela :

2018 ( 1 st. med 97 åhörare )

Tre förslag om inskränkt strejkrätt

på Stockholms universitet

Talare : Birgitta Nyström Erland Olauson Tommy Larsson

Anmälda deltagare : 97 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

På regeringens bord finns nu inte mindre än tre förslag om att inskränka strejkrätten, två alternativa förslag från Stridsåtgärdsutredningen (SOU 2018:40) och ett från de etablerade topporganisationerna på arbetsmarknaden. Bakgrunden är de svåra störningar för verksamheten i Göteborgs hamn som kan skyllas på den vida möjligheten att vidta stridsåtgärder för dem som inte är bundna av kollektivavtal. Vad ska man göra åt det? Hur stämmer förslagen överens med den svenska arbetsmarknadsmodellen? Är de förenliga med ILO:s konventioner om föreningsrätt och kollektiva förhandlingar? Dessa och andra frågor om regleringen av stridsåtgärder belyses och diskuteras vid seminariet. Läs mer

Dela :

2017 ( 2 st. med 155 åhörare )

Regleringen av konkurrensklausuler i ett nordiskt perspektiv

på Stockholms universitet

Talare : Niklas Bruun

Anmälda deltagare : 55 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

De nordiska länderna har genom 38 § avtalslagen länge haft en i huvudsak gemensam lagreglering av konkurrensklausuler i anställningsavtal. I Sverige är det fortfarande enbart den bestämmelsen som reglerar sådana klausuler. I Finland, Danmark och Norge har lagstiftningen på området däremot utvecklats på senare år. Också i Sverige har det skett en utveckling, men genom kollektivavtal. Vad finns det för skillnader i regleringen i de nordiska länderna? Varför har utvecklingen varit olika? Dessa och andra frågor diskuteras vid seminariet. Läs mer

Dela :

När arbetsmiljörätten möter arbetsrätten

på Stockholms universitet

Talare : Erik Danhard

Anmälda deltagare : 100 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa bl.a. på grund av sociala och organisatoriska förhållanden i arbetsmiljön. Arbetsrätten däremot inte bara tillåter, utan kräver till och med ibland, att arbetsgivaren vidtar åtgärder som kan orsaka lidande och depressioner hos arbetstagarna. Hur ska arbetsgivaren bete sig med hänsyn till dessa skilda utgångspunkter? Kan en handling som är nödvändig ur arbetsrättsligt perspektiv vara otillåten enligt arbetsmiljölagen? Och vad innebär arbetsgivarens garantställning vid en eventuell straffrättslig prövning? Dessa och andra frågor diskuteras mot bakgrund av det s.k. Krokom-målet vid seminariet. Läs mer

Dela :

2016 ( 5 st. med 254 åhörare )

Har MBL:s entreprenadregler någon funktion längre?

på Stockholms universitet

Talare : Anneli Ohlsson Anderbjörk Göran Söderlöf Kerstin Ahlberg Mats Åkerlind

Anmälda deltagare : 31 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

Reglerna om entreprenadförhandlingar och fackligt veto i 38–40 §§ medbestämmandelagen kom till i en helt annan verklighet än dagens. Uthyrning av arbetskraft var förbjuden och bland annat varvsindustrin pekades ut som en bransch där svartarbete var vanligt. Under 1990-talet var entreprenadreglerna politiskt omstridda och åkte ut ur lagen och in igen med skiftande majoriteter. Läs mer

Dela :

Anställningen under tvist

på Stockholms universitet

Talare : Jonas Malmberg

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

Vid uppsägning eller avskedande från en anställning som regleras av anställningsskyddslagen kan arbetstagaren få åtgärden ogiltigförklarad, om arbetsgivaren inte haft tillräckliga skäl för den. Lagen innehåller också ganska snåriga regler om vad som ska gälla under den tid man tvistar om huruvida åtgärden är ogiltig, och vilken möjlighet en domstol har att meddela interimistiskt beslut om vad som ska gälla tills tvisten är löst. Reglerna om interimistiska säkerhetsåtgärder enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken kan också komma in i bilden. Vad som gäller och bör gälla vid tvist om en anställnings upphörande belyses och diskuteras vid seminariet. Läs mer

Dela :

Arbetstagarbegreppet och arbetsmiljöansvaret i det moderna arbetslivet

på Stockholms universitet

Talare : Gabriella Sebardt Kurt Eriksson Lise Donovan (tidigare Elise-Marie Johansson)

Anmälda deltagare : 87 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

I den nya så kallade delningsekonomin möjliggör ett företag transaktioner mellan andra aktörer bland annat med hjälp av internet. När transaktionen går ut på att utföra det som traditionellt betraktas som arbete, till exempel att skjutsa någon mot betalning, kan arbetsrätten komma in i trepartskonstellationen. Ett par offentliga utredningar kartlägger och ser över de inblandades roller och rättsliga ställning (dir. 2015:136 och dir. 2016:1). Kurt Eriksson kartlägger vilka trender och nya former för arbete som förekommer i Sverige, till exempel så kallade egenanställningsföretag, hur vanliga de är och i vilka branscher de förekommer samt grunnar på hur det bör vara med arbetsmiljöansvaret. Vem – om någon – är arbetsgivare åt vem? Vem tar ansvaret för arbetsmiljön? Dessa och andra frågor om det moderna arbetslivet belyses och diskuteras vid seminariet. Läs mer

Dela :

Diskrimineringsersättning och andra nya sätt att angripa diskriminering

på Stockholms universitet

Talare : Laura Carlson Sandra Friberg

Anmälda deltagare : 59 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

Genom diskrimineringslagen ersattes det allmänna skadeståndet som påföljd av diskrimineringsersättning, vilken enligt förarbetena ska vara högre och ännu mera avskräckande. Nu finns det en del praxis som visar hur det har blivit i praktiken. Läs mer

Dela :

Nytt kollektivavtal ny norm för bedömningen av konkurrensklausuler

på Stockholms universitet

Talare : Bengt Domeij Helena Hedlund Jonas Stenmo

Anmälda deltagare : 77 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

Den 1 december trädde ett nytt kollektivavtal om konkurrensklausuler i anställningsavtal i kraft. Det ersatte ett avtal från 1969, som har varit normbildande även utanför det kollektivavtalsreglerade området. Medan det äldre avtalet enbart omfattade medlemmar i Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer, täcker det nya avtalet alla tjänstemän inom PTK-området. En annan nyhet är att det ger tydligare vägledning för bedömningen av om en konkurrensklausul är skälig, och för hur parterna i anställningsavtalet ska göra om någon av dem vill att den ska ändras. Läs mer

Dela :

2015 ( 4 st. med 219 åhörare )

Beskattning av ersättningar vid avslutande av anställningar

på Stockholms universitet

Talare : Katarina Åhlberg Mattias Appelberg

Anmälda deltagare : 69 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

Vad gäller i fråga om avdragsrätt, arbetsgivaravgifter och skatteplikt för skadestånd och avgångsvederlag som arbetsgivaren betalar i samband med att en anställning avslutas? Hur betraktas förmåner som ersättning till arbetstagarens ombud, bekostande av skiljeförfarande, utbildning och hjälp av outplacementkonsult? Läs mer

Dela :

Utvecklingen av förslags- och uppfinnaravtal

på Stockholms universitet

Talare : Håkan Löfgren Lars Gellner Martin Wästfelt

Anmälda deltagare : 28 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

Kollektivavtal om ersättning för arbetstagares förslag och uppfinningar reglerar båda rätten till ersättning för idéer som arbetsgivaren vill utnyttja. Utan avtal eller ensidig arbetsgivarutfästelse finns inte rätt till ersättning för förslag, medan rätten till ersättning för arbetstagares uppfinningar regleras i delvis dispositiv lag. Centrala förslagsavtal slöts på många områden, men på senare år har flera sagts upp. Även uppfinnaravtalet är uppsagt och avtalsförhandlingar pågår. Varför ville man inledningsvis ha en central reglering om förslag och hur fungerade den? Varför avskaffades den senare på flera områden? Varför är ett uppfinnaravtal bättre än lagen och hur har avtalet fungerat? Läs mer

Dela :

Privatiseringen av den svenska statstjänstemannarätten

på Stockholms universitet

Talare : Karl Pfeifer Lars P Merkel Ronnie Eklund

Anmälda deltagare : 29 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

Den statliga arbetsrätten har utvecklats från ett system där villkor och annat fastslagits genom offentligrättsliga föreskrifter och beslut vid myndighetsutövning till att alltmer närma sig vad som gäller i den privata sektorn. Har utvecklingen av den statliga arbetsrätten påverkat utvecklingen av den privata arbetsrätten? Läs mer

Dela :

När ”egenföretagare” är arbetstagare – Skatterätt och arbetsrätt i gränsöverskridande situationer

på Stockholms universitet

Talare : Anders Elmér Anne Alfredson Mattias Appelberg

Anmälda deltagare : 93 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

Ibland kommer förvaltningsdomstolarna fram till att personer som uppträtt som utländska egenföretagare ska beskattas i inkomstslaget tjänst. På liknande sätt kan Arbetsdomstolen slå fast att en ”egenföretagare” i själva verket är arbetstagare och omfattas av arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal. I vilken mån överensstämmer det skatterättsliga och det civilrättsliga arbetstagarbegreppet? Vilka ekonomiska konsekvenser får dessa beslut för beställaren respektive den arbetspresterande parten? Och hur reder man i efterhand upp situationen mellan dem när de förutsättningar som deras avtal utgick från inte längre gäller? Läs mer

Dela :

2014 ( 6 st. med 301 åhörare )

God sed på arbetsmarknaden

på Stockholms universitet

Talare : Catharina Calleman

Anmälda deltagare : 77 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

Arbetsdomstolen använder sedan gammalt begreppet god sed på arbetsmarknaden. Det används i skilda situationer och verkar kunna ha olika innebörd beroende på i vilken situation Arbetsdomstolen använder begreppet. I vilka situationer används begreppet och vad är utmärkande för bedömningen i respektive situation? Vilken funktion har begreppet? Läs mer

Dela :

Statlig reglering av ersättningsvillkoren i finansiella sektorn

på Stockholms universitet

Talare : Magnus Lundberg Per Håkansson Sara Björkman

Anmälda deltagare : 31 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

Den traditionella gemensamma inställningen hos statsmakterna och arbetsmarknadens parter är att staten inte ska lägga sig i vilken ersättning man ska ha för arbete utan att detta är en fråga för arbetsmarknadens parter att reglera i kollektivavtal. Det verkar som om en delvis annan inställning gör sig gällande inom den finansiella sektorn, där det finns offentligrättslig reglering om just detta. Vilka författningsregler gäller där i fråga om arbetstagares ersättning? Vad är motivet för det i Sverige otraditionella ingreppet i lönebildningen? Hur tycker tillsynsmyndigheten och arbetsmarknadens parter att det har fungerat? Läs mer

Dela :

Tredjemansavtal om arbetstagare

på Stockholms universitet

Talare : Charlotta Frenander Torgny Håstad

Anmälda deltagare : 60 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

Det tycks bli allt vanligare att andra än organisationerna på arbetsmarknaden träffar avtal som syftar till att reglera förhållandet mellan en arbetsgivare och dennes anställda. Ett exempel är s.k. sociala klausuler vid offentlig upphandling, där en upphandlande myndighet kräver att anbudsgivare åtar sig att tillämpa villkoren i kollektivavtalet i branschen i förhållande till sina anställda eller att tillförsäkra dem yttrande- och meddelarfrihet. Sådana avtal ger upphov till en rad juridiska frågeställningar. Läs mer

Dela :

Medbestämmandeavtal – vad är det?

på Stockholms universitet

Talare : Örjan Edström

Anmälda deltagare : 27 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

Medbestämmandelagen (32 §) ger arbetsmarknadens parter möjlighet att ingå kollektivavtal om medbestämmanderätt för arbetstagarsidan. Det ska avse frågor där arbetsgivaren annars har ensidig beslutsrätt, och ger arbetstagarorganisationen tolkningsföreträde vid tvist (33 §).

Men när finns det egentligen ett sådant medbestämmandeavtal och hur tolkas det? När har arbetstagarorganisationen tolkningsföreträde på grund av medbestämmandeavtal (33 §) respektive i tvister om arbetsskyldighet enligt avtal (34 §)? Läs mer

Dela :

När har skadan inträffat i arbetet/tjänsten?

på Stockholms universitet

Talare : Mia Carlsson Mikael Sjöberg

Anmälda deltagare : 48 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

En förutsättning för arbetstagares rätt till ersättning för personskada enligt reglerna om arbetsskadeförsäkring i socialförsäkringsbalken och vid arbetsmarknadsförsäkringar som Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) är att skadan inträffat ”i arbetet”. Orsakar en arbetstagare själv en skada ”i tjänsten” utlöser detta enligt skadeståndslagen som regel ett principalansvar för arbetsgivaren, samtidigt som arbetstagaren får ett skydd mot skadeståndskrav. Läs mer

Dela :

Anställningstrygghet utan lag för VD och högre chefer

på Stockholms universitet

Talare : Björn Lindskog

Anmälda deltagare : 58 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

Verkställande direktörer och vissa andra högre chefer omfattas inte av anställningsskyddslagen utan måste själva försöka att avtala sig till en anställningstrygghet. Vilka konstruktioner för detta är vanliga? Vilka intressen finns hos cheferna respektive de anställande företagen och hur brukar eventuella intressekonflikter lösas när anställningen ingås och avslutas? Läs mer

Dela :

2013 ( 5 st. med 335 åhörare )

Hur begränsas livsföringen av anställningen?

på Stockholms universitet

Talare : Erik Sjödin Kent Källström Niklas Selberg

Anmälda deltagare : 59 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

De anställdas ökade närvaro på internet och förändrade attityder till agerande i sociala medier ställer arbetsrätten inför nya frågor. Vilka implikationer har handlande under fritiden och utan koppling till arbetet för anställningsförhållandet? Vad för slags handlingar kan få återverkningar i anställningen? Den här typen av frågor är alltmer brännande, och har avsatt spår i aktuella domar från Arbetsdomstolen (t.ex. AD 2011 nr 74 den bloggande polisen och AD 2012 nr 25 den facebookande rektorn). Läs mer

Dela :

Konkurrensklausuler för anställda och andra avtal som hindrar konkurrens om arbetskraften

på Stockholms universitet

Talare : Bengt Domeij Christina Ramberg

Anmälda deltagare : 76 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

Avtalsklausuler som ska hindra arbetstagare från att ta anställning hos arbetsgivarens konkurrenter eller bedriva egen kokurrerande verksamhet får inte vara oskäliga. Skäligheten bedöms antingen enligt ett kollektivavtal från 1969 eller 38 § avtalslagen. I realiteten formuleras sådana konkurrensklausuler ofta ensidigt av arbetsgivaren med följden att de blir alltför långtgående, konstaterar professor Bengt Domeij i en ny undersökning. Det innebär stora nackdelar för arbetstagaren eftersom klausulen tenderar att bli avskräckande även när den är ogiltig. Läs mer

Dela :

Tolkning av kollektivavtal: Tolkas de annorlunda än andra avtalstyper?

på Stockholms universitet

Talare : Christina Ramberg Erik Danhard

Anmälda deltagare : 50 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

Kollektivavtalet är en avtalstyp av särskild karaktär. Det medför en s.k. fredsplikt i reglerade frågor. Det binder även avtalsslutande arbetsmarknadsorganisationers medlemmar och tar över de överenskommelser de kan ha träffat. Kollektivavtalet har i det avseendet karaktären av ett tvingande standardavtal.

Vid tolkningen av kollektivavtal tillämpas allmänna avtalsrättsliga principer. Men hur förhåller sig tillämpningen i praxis till vad som gäller för andra avtalstyper? Detta diskuterar vi på seminariet med inledning av en arbetsrättare och kommentarer av en allmän avtalsrättare. Särskilt berörs efterkommande lagstiftnings betydelse för kollektivavtalets tolkning och tillämpningsområde. Läs mer

Dela :

När allmän avtalsrätt tillämpas på anställningsavtal: Skiljer sig tillämpningen från andra avtalstyper? Del 2

på Stockholms universitet

Talare : Jori Munukka Mikael Hansson

Anmälda deltagare : 66 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

Anställningsavtalet är en avtalstyp av särskild karaktär, men i avsaknad av särskild lagstiftning får allmänna avtalsrättsliga principer tillämpas på avtalet. Men hur förhåller sig tillämpningen i praxis till vad som anses gälla för andra avtalstyper? Detta diskuterar vi på två seminarier med inledning av en arbetsrättare och kommentarer av en allmän avtalsrättare.

På det andra seminariet tar vi upp dels betydelsen av bruket på arbetsplatsen för innehållet i anställningsavtalet, dels kollektivavtals s.k. efterverkan för anställningsavtalet. Läs mer

Dela :

När allmän avtalsrätt tillämpas på anställningsavtal: Skiljer sig tillämpningen från andra avtalstyper? Del 1

på Stockholms universitet

Talare : Jori Munukka Mikael Hansson

Anmälda deltagare : 84 st.

Arrangörer : Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law, & Kerstin Ahlberg, Institutet för social civilrätt

Anställningsavtalet är en avtalstyp av särskild karaktär, men i avsaknad av särskild lagstiftning får allmänna avtalsrättsliga principer tillämpas på avtalet. Men hur förhåller sig tillämpningen i praxis till vad som anses gälla för andra avtalstyper? Detta diskuterar vi på två seminarier med inledning av en arbetsrättare och kommentarer av en allmän avtalsrättare.

På det första seminariet tar vi upp dels ogiltighet enligt allmänna avtalsrättsliga regler, t.ex. på grund av svek, dels skadestånd när en åtgärd,t.ex. en uppsägning eller ett avskedande, har orsakat sjukdom med åtföljande inkomstförlust. Läs mer

Dela :