Sören Öman har synnerligen omfattande och bred erfarenhet av offentliga utredningar. Sedan början av 1990-talet har han i princip kontinuerligt anlitats för sådana utredningar av regeringar och ministrar med varierande politisk färg. Han har medverkat i flera parlamentariska kommittéer, där politiker är ledamöter, och dessutom många gånger själv utsetts till särskild utredare. Sören Öman har hittills gjort eller medverkat i 25 offentliga utredningar som avgivit 29 betänkanden om totalt 10 050 sidor och därvid samarbetat med 333 andra medverkande. Han har även lång erfarenhet av lagstiftningsarbete inom Regeringskansliet.
Socialdataskyddsutredningen föreslår en registerlag för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Den föreslås träda i kraft den 1 juli 2019. Särskilt riskfylld behandling av personuppgifter utan samtycke ska ha godkänts vid en extern etisk prövning för att få utföras. Läs mer →
EU:s dataskyddsförordning blir tillämplig i Sverige den 25 maj 2018 och ersätter då personuppgiftslagen. Utredningen har inför det sett över registerförfattningarna inom Socialdepartementets verksamhetsområde. Utredningens målsättning, eller utgångspunkt, har varit att den behandling av personuppgifter som är laglig i dag ska kunna fortsätta. Den målsättningen har uppnåtts efter en ingående analys av både dataskyddsförordningen och registerförfattningarna. Utredningens förslag, som i huvudsak är av författningsteknisk karaktär, inskränker alltså inte nuvarande möjligheter att behandla personuppgifter, med det undantaget att en nödvändig s.k. skyddsåtgärd föreslås införas i läkemedelsförordningen. Å andra sidan föreslås inte heller författningsstöd för sådan behandling som inte är laglig i dag. Läs mer →
Direktiven Enligt direktiven ska utredningen lämna förslag till utformning av den framtida nationella antidopningsverksamheten och undersöka möjligheterna att bilda en fristående nationell antidopningsorganisation, som staten och idrottens centrala organisation ska ha ett delat ansvar för. Utredningen ska vidare bedöma i vilken mån en ny nationell antidopningsorganisation kan bidra till samhällets insatser mot dopning utanför idrotten.
Utredningen ska också lämna förslag till lagstiftning för att idrottens och samhällets antidopningsverksamhet ska kunna bedrivas effektivt med beaktande av integritetsaspekter och internationella åtaganden. Läs mer →
Utredningen har haft i uppdrag att föreslå hur det ska genomföras en författningsreglerad skyldighet att till myndighet leverera publicerat elektroniskt material som överförs via nätverk, t.ex. Internet. Frågor om hur det levererade materialet ska få användas och göras tillgängligt har inte omfattats av utredningens uppdrag. Utredningen föreslår dock att det tills vidare införs bestämmelser om att Kungl. biblioteket (KB) ska bevara materialet för framtiden och att man av integritetsskyddsskäl inte får göra vissa sökningar i materialet.
Vi har kommit fram till att allt elektroniskt material som alla publicerar via nätverk inte kan omfattas av leveransplikt. Det är å andra sidan inte tillräckligt att myndigheten själv försöker samla in materialet med hjälp av t.ex. en robot utan det behövs en leveransplikt för att få in materialet på ett sätt som gör att det kan användas i framtiden. Leveransplikten bör omfatta bara publicerade ”färdiga” elektroniska dokument och inte i sig sådana dynamiska företeelser som webbsidor och databaser eller programvara. Läs mer →
Vårt uppdrag har varit att föreslå lagstiftning till skydd för den enskildes personliga integritet i arbetslivet.
Enligt utredningsdirektiven ska vi bl.a. lämna förslag till reglering av vissa åtgärder nämligen kontroll av privat användning av e-post och Internet, liksom kontroll genom annan datoranvändning – exempelvis loggning, kontroll av arbetstagare och arbetssökande genom hälso- och drogtester samt under vilka förutsättningar en arbetsgivare ska ha rätt att begära att få se utdrag ur belastningsregistret.
Härutöver ska vi överväga och – om behov föreligger – föreslå lagstiftning som reglerar tillåtligheten för arbetsgivare att få begära att få se utdrag ur Försäkringskassans register, att få begära utdrag från Kronofogdemyndighetens utsökningsregister och att få hämta in kreditupplysningar från kreditupplysningsföretag. Vi ska också överväga om det finns anledning att ytterligare reglera förutsättningarna för kameraövervakning och telefonavlyssning i arbetslivet. Slutligen ska vi överväga om det finns anledning att lagreglera användandet av personlighetstest och tillåtligheten av att ställa frågor om politisk övertygelse och facklig anslutning. Dessutom står det oss fritt att lämna förslag beträffande andra företeelser i arbetslivet som påverkar den personliga integriteten. Läs mer →
Statsbidraget till ungdomsorganisationer har förhållandevis ofta varit föremål för översyn. Det nuvarande målrelaterade systemet infördes 1994 och den nuvarande förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer beslutades i december 2001 och tillämpades för första gången vid beslut om bidrag för 2004. Då infördes ett nivåindelat bidrag för att underlätta för nya organisationer att beviljas det reguljära bidraget. Redan i regleringsbrevet för 2005 fick Ungdomsstyrelsen regeringens uppdrag att följa upp de nya bestämmelserna. Under 2005 fördes en livlig debatt om statsbidraget till ungdomsorganisationerna med anledning av misstankar om oegentligheter i några av organisationerna. Riksrevisionen genomförde en granskning av bidraget och Ungdomsstyrelsens uppföljningsuppdrag redovisades som en mycket detaljerad och noggrann genomgång av alla aspekter av bidragssystemet. Riksrevisionens styrelse gjorde också en framställning till riksdagen angående statsbidraget till ungdomsorganisationer. Läs mer →
Mitt uppdrag är att föreslå hur arbetslöshetsförsäkringen ska omformas till en obligatorisk försäkring som vid arbetslöshet ger alla som uppfyllt ett arbetsvillkor en inkomstrelaterad ersättning. En utgångspunkt har varit att de personer som är medlem i en arbetslöshetskassa och i den nuvarande medlemsbaserade arbetslöshetsförsäkringen redan har rätt till sådan ersättning ska beröras så lite som möjligt av förslagen. Det som krävs för att göra arbetslöshetsförsäkringen obligatorisk är därför en kompletterande arbetslöshetsförsäkring för de personer som inte är medlem i en arbetslöshetskassa. Dessa personer har i dag vid förlorat heltidsarbete bara rätt till ett lågt grundbelopp på 320 kr per dag i stället för inkomstrelaterad ersättning med upp till 680 kr per dag.
Jag lämnar i detta delbetänkande i huvudsak följande förslag till en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring som med vissa övergångsbestämmelser kan börja gälla från och med den 1 januari 2010. Läs mer →
Studiestödsdatautredningen har haft i uppdrag att kartlägga och granska regleringen och användningen av personregister och annan behandling av personuppgifter i studiestödsverksamheten inom främst Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Överklagandenämnden för studiestöd och lämna förslag till nödvändig författningsreglering. Utredningen har kommit fram till att en särskild författningsreglering utöver den generellt gällande personuppgiftslagen bara behövs för den omfattande behandlingen av personuppgifter i CSN:s studiestödsverksamhet. Den behandling av personuppgifter för studiestöd som förekommer hos övriga aktörer är av förhållandevis ringa omfattning och kan utan olägenhet regleras av personuppgiftslagen.
Utredningen lämnar förslag till en särskild studiestödsdatalag som ska gälla utöver personuppgiftslagen och innehålla specialbestämmelser för behandlingen av personuppgifter i CSN:s studiestödsverksamhet. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2009. Läs mer →
I detta vårt andra och avslutande betänkande behandlas ett antal återstående skilda frågor som omfattas av vårt uppdrag. En gemensam faktor för ett flertal av dessa frågor är att de avser behandling av personuppgifter som på ett eller annat sätt har anknytning till läkemedel. I dessa fall är de syften som ligger till grund för våra förslag bl.a. att förbättra förutsättningarna för att patienterna i hälso- och sjukvården skall kunna erhålla en god och likvärdig vård samt att vården skall bedrivas på ett sätt som innebär ett effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser. I viss utsträckning syftar även den föreslagna regleringen till att anpassa gällande lagstiftning till personuppgiftslagen (1998:204). Våra förslag berör verksamheten hos Apoteket AB, landstingen, Läkemedelsverket, sjukvårdsregionernas onkologiska centrum och Socialstyrelsen. Läs mer →
Våra förslag innefattar en sammanhängande reglering av personuppgiftsbehandlingen inom hälso- och sjukvården i en helt ny lag, patientdatalagen. Den föreslagna regleringen innebär att patientjournallagen (1985:562) och lagen (1998:544) om vårdregister (vårdregisterlagen) ersätts av den nya lagen. I denna lag, som gäller för alla vårdgivare oavsett huvudmannaskap, regleras bl.a. sådana frågor som skyldigheten att föra patientjournal, inre sekretess och elektronisk åtkomst i en vårdgivares verksamhet, utlämnande av uppgifter och handlingar genom direktåtkomst eller på annat elektroniskt sätt samt nationella och regionala kvalitetsregister. Härutöver föreslår vi ändringar i bl.a. sekretesslagstiftningen på hälso- och sjukvårdens område. Läs mer →
Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas
Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av personuppgiftslagen. Syftet har varit att undersöka om det trots gällande EG-direktiv om personuppgifter går att införa regler mot missbruk av personuppgifter i stället för regler om hanteringen av sådana uppgifter.
Utredningen anser att det är möjligt i fråga om behandling av personuppgifter i ostrukturerat material t.ex. i form av löpande text och ljud och bild. Det ställningstagandet har gjorts efter en noggrann analys av undantagsmöjligheterna i EG-direktivet i belysning av den utveckling som skett sedan personuppgiftslagen trädde i kraft 1998, bl.a. EG-domstolens motivering i domen i det svenska s.k. konfirmandlärarmålet. Läs mer →
De senaste årens snabba utveckling på såväl informationsteknikens som medicinens område har medfört dramatiskt ökade möjligheter för arbetsgivare att på olika sätt kontrollera arbetstagare. Riskerna för intrång i arbetstagarnas personliga integritet har därmed blivit avsevärt större. Detta har också föranlett de fackliga organisationerna att efterlysa ett förstärkt skydd för den personliga integriteten för arbetstagare och arbetssökande.
Vid genomgången av gällande rätt har konstaterats att det inte finns någon samlad reglering till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet. Inte heller finns det någon lagstiftning i detta avseende som har utformats med hänsyn till den tekniska och medicinska utvecklingen. Läs mer →
Utredningens förslag innebär att socialtjänstens behandling av personuppgifter författningsregleras och anpassas till bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204). Förslaget utgår från personuppgiftslagens tillämpningsområde, begrepp och terminologi och bestämmelserna har utformats så att de anger de undantag och preciseringar i förhållande till personuppgiftslagen som är motiverade. Lagen föreslås få namnet lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (avsnitten 6.1.1–6.1.4). Läs mer →
Vi har haft i uppdrag att göra en översyn av datalagen, som kom till redan år 1973. Syftet har varit att åstadkomma en modern och teknikoberoende lagstiftning om skydd för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter.
