Hem: Teman: Arbetsrätt:

Arbetsdomstolens domarArbetsdomstolen

Arbets­domstolen, som in­rättades 1929, är alltid sista instans (och ofta den enda instansen) och därför en prejudikat­instans. De av­göranden som doms­tolen anser är prejudikat, dvs. väg­ledande, publiceras av doms­tolen och kallas för refererade av­göranden, medan andra av­göranden inte publiceras.

Det finns sammanlagt 25 ordinarie ledamöter (domare) i Arbets­domstolen, varav åtta är jurister med domar­er­faren­het. Det finns också ut­sedda ersättare för leda­möterna. Alla domare i Arbets­domstolen, utom till­fälliga ersättare och liknande, utses av regeringen, varav 14 utses efter för­slag av organisa­tioner på arbets­marknaden. De fyra ord­förandena, och vice ord­förandena, måste ha domar­er­faren­het och vara jurister, medan övriga domare inte behöver ha sådan er­faren­het och ut­bild­ning. Alla utsedda domare dömer i praktiken inte sam­tidigt i samma mål, utan då är bara ett visst ur­val domare med och dömer, en s.k. samman­sättning av leda­möter, normalt sju domare. När leda­möter som ut­setts efter för­slag av organisa­tioner är med och dömer finns det alltid lika många leda­möter från respektive parts­sida.

Det är bara de fyra ord­förandena som är an­ställda på hel­tid tills vidare, numera med full­makt. Ord­förandena har sin arbets­plats på doms­tolen och för­bereder, tillsammans med rätts­sekreterare och övrig kansli­personal, målen för av­görande. För övriga domare är det fråga om ett tids­begränsat extra upp­drag, för när­varande till den 30 juni 2025. De kommer till dom­stolen när det är dags för av­göranden, dvs. till huvud­för­hand­lingar och s.k. före­drag­ningar när målen av­görs på hand­lingarna utan att parterna är med.