Hem: Teman: Arbetsrätt: Arbetsdomstolens domar: Ledamöter i underinstans ( tingsrätt ):

Arbetsdomstolens domarManne Pavón (ledamot i Stockholms tingsrätt)

( 8 refererade avgöranden av Arbetsdomstolen, listas nedan )

[ Ledamot i underinstans ]

Sök kontaktuppgifter till Manne Pavón på :

eniro.se | hitta.se | merinfo.se | mrkoll.se | ratsit.se

Sören Öman har troligen inte kontaktuppgifter till personen.

Gå till : » Stockholms tingsrätt

Manne Pavón
Har varit ledamot i en tingsrätt (Stockholms tingsrätt) i överklagade mål i Arbetsdomstolen 1995–2003 (8 refererade avgöranden) ( sedan 1993 )

Ändringsfrekvens : 12,5% ( 1 / 8 st. )

Genomsnitt för alla refererade avgöranden i överklagade mål : 56,7%

Andel avgöranden med skiljaktig mening i Arbetsdomstolen : 25,0% ( 2 / 8 st. )

Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 17,7%

Ändringsfrekvens : 12,5% ( 1 / 8 st. )

Genomsnitt för alla refererade avgöranden i överklagade mål : 56,7%

Andel avgöranden med skiljaktig mening i Arbetsdomstolen : 25,0% ( 2 / 8 st. )

Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 17,7%

Arbetsdomstolens refererade avgöranden med Manne Pavón som ledamot i underinstans ( tingsrätt ) sedan 1993 ( 8 st. )

Sök/Filtrera avgörandena på denna sida :

2003 ( 1 st. )

Prejudikat : AD 2003 nr 104 meddelad — Enhällig
[ Överklagat ( fastställt ) – Dom ]

[  | | | |  ]

Sammanfattning :

Fråga om en börsmäklare frånträtt sin anställning med verkan att han har rätt till skadestånd med stöd av allmänna skadeståndsrättsliga principer. Sedan denna fråga besvarats nekande skall skadeståndsanspråket enligt vad som är ostridigt i målet prövas med utgångspunkten att arbetstagaren har blivit avskedad, dvs. med tillämpning av skadeståndsreglerna i anställningsskyddslagen. Därvid uppkommer fråga om bonuslön skall beaktas vid bestämmande av månadslönens belopp vid tillämpning av 39 § anställningsskyddslagen.

» Läs hela rättsfallet AD 2003 nr 104

Lagrum : 4 § 3 st och 39 § lagen (1982:80) om anställningsskydd

Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : A.L. & Bankaktiebolaget JP Nordiska

Ombud : Sten Åke Zethræus & Teodor Leffler

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Michaël Koch, Anders Sandgren och Bo Almgren. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Jan Tibbling

Dela :

2001 ( 1 st. )

Prejudikat : AD 2001 nr 66 meddelad — Enhällig
[ Överklagat ( fastställt ) – Dom ]

[  | |  ]

Sammanfattning :

Mot en arbetstagares anspråk på semesterersättning invänder arbetsgivaren att arbetstagaren i enlighet med sitt anställningsavtal har erhållit den semesterlön han varit berättigad till. Fråga om anställningsavtalet inneburit att semesterlönen varit inräknad i arbetslönen på ett sådant sätt som strider mot semesterlagens bestämmelser och avtalet därför i den delen varit ogiltigt.

» Läs hela rättsfallet AD 2001 nr 66

Lagrum : 26 § semesterlagen (1977:480)

Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : C.S. & Patienttjänst i Stockholm

Ombud : Lars Hartzell & Staffan Boström

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Carina Gunnarsson, Marianne Jenryd, Britt Angleryd, Mats Holmgren, Ola Bengtson, Göran Karlsson (f.d. enhetschefen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Lars E. Rabenius. Enhälligt.
Sekreterare : Inge-Marie Nilsson

Dela :

1998 ( 3 st. )

Prejudikat : AD 1998 nr 150 meddelad — Enhällig
[ Överklagat ( fastställt ) – Dom ]

[  | | | | | |  ]

Sammanfattning :

En polisinspektör med ställning som gruppbefäl inom Stockholmspolisens hundenhet omplaceras till annat arbete inom polisorganisationen. För omplaceringen anförs skäl som är att hänföra till polisinspektören personligen. Fråga om omplaceringen har medfört sådana verkningar för polisinspektören att omplaceringen kan överprövas i rättslig väg. Sedan denna fråga besvarats jakande uppkommer frågan om det har förelegat godtagbara skäl för omplaceringen av polisinspektören med hänsyn till de samarbetssvårigheter som förekom inom hundenheten.

» Läs hela rättsfallet AD 1998 nr 150

Parter i Arbetsdomstolen ( Statliga sektorn ) : L-G.N. & Staten genom Rikspolisstyrelsen

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Michaël Koch, Brita Swan, Margit Strandberg, Ulf E. Nilsson (f.d. direktören i Svenska Arbetsgivareföreningen; tillfällig ersättare), Gun Lombach, Thore Ziethén (f.d. ombudsmannen i Svenska Byggnadsarbetareförbundet; tillfällig ersättare) och Sven Kinnander. Enhälligt.
Sekreterare : Inge-Marie Nilsson

Dela :

Prejudikat : AD 1998 nr 109 meddelad — Med skiljaktig mening
[ Överklagat ( fastställt ) – Dom ]

[  | | |  ]

Sammanfattning :

Enligt § 18 i Pensionsavtal för arbetstagare hos kommuner och landsting (PA-KL) är arbetstagare och förmånsberättigade skyldiga att iaktta och följa de ändringar av och tillägg till pensionsbestämmelserna som kan komma att gälla genom i vederbörlig ordning träffad överenskommelse om ändring av bestämmelserna eller om nytt pensionsavtal. Avtalsparterna träffade i december 1992 med stöd av nämnda paragraf ett kollektivavtal som innebar att pensionstagare erhöll lägre pension än som annars skulle ha utgått. Genom riksdagsbeslut hade pensionsutbetalningarna enligt den allmänna pensioneringen reducerats i samma utsträckning. – Tvist huruvida 1992 års avtal kan göras gällande mot pensionstagare som vid avtalets tillkomst börjat uppbära pensionsförmåner enligt pensionsavtalet. Arbetsdomstolen finner att 18 § i PA-KL inte innehåller något bemyndigande för kollektivavtalsparterna som ger behörighet att träffa ett sådant avtal som 1992 års avtal. Vidare anför domstolen att den kommunala pensionsförmånen är hänförlig till området för pensionstagarens ”enskilda rätt”, varför ett förfogande över förmånerna kräver ett särskilt bemyndigande. Domstolen anser vidare att den kommunala pensionsrätten inte kan betraktas som villkorad och pensionsförmånernas storlek beroende av om avtalsparterna sänker nivån på utgående pensioner. Domstolens slutsats är att 1992 års avtal inte kunnat åberopas mot pensionstagaren.

» Läs hela rättsfallet AD 1998 nr 109

Parter i Arbetsdomstolen ( Kommunala sektorn ) : K.T. & Stockholms stad

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Lars Johan Eklund, Karin Renman (hovrättsassessor; tillfällig ersättare), Ingemar Källberg, Ulf E. Nilsson (skiljaktig), Björn Qvarnström (f.d. administrative direktören vid Televerket; tillfällig ersättare), Göte Larsson och Lennart Andersson.
Sekreterare : Susanne Sjöblom

Dela :

Prejudikat : AD 1998 nr 28 meddelad — Enhällig
[ Överklagat ( fastställt ) – Dom ]

[  | | | |  ]

Sammanfattning :

En verkställande direktör är chef för ett koncernbolag till vilket hör två underkoncerner som driver skilda verksamheter. Sedan den verkställande direktören använt sig av en rätt att vid 57 års ålder avgå ur aktiv tjänst, men med bl.a. rätt till fortsatt ersättning i anställning omorganiseras koncernen och verksamheterna i dotterbolagen förs in direkt i moderbolaget. Efter ytterligare ett år beslutas om en ny omorganisation, varigenom verksamheterna på nytt förs ut till skilda bolag. – Fråga om skyldigheten enligt anställningsavtalet att betala ersättning till den förre verkställande direktören övergått på ett av de bolag till vilken verksamhet förts över från moderbolaget. I målet påstår direktören bl.a. en långvarig, stark anknytning till denna verksamhet.

» Läs hela rättsfallet AD 1998 nr 28

Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : KEBO Lab Aktiebolag & P.S.

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Nina Pripp, Karin Renman (hovrättsassessor; tillfällig ersättare), Palle Landin, Henrik Sahlin, Ola Bengtson, Valter Carlsson och Solveig Paulsson. Enhälligt.
Sekreterare : Lise Donovan (tidigare Elise-Marie Johansson)

Dela :

1997 ( 2 st. )

Prejudikat : AD 1997 nr 104 meddelad — Med skiljaktig mening
[ Överklagat ( fastställt ) – Beslut ]

[  | | |  ]

Sammanfattning :

Fråga om skiljeklausul i kollektivavtal utgör hinder för tingsrätt att pröva viss tvist.

» Läs hela rättsfallet AD 1997 nr 104

Parter i Arbetsdomstolen ( Kommunala sektorn ) : K.T. & Stockholms stad

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Lars Johan Eklund, Hans Blyme, Palle Landin, Ulf E. Nilsson (skiljaktig), Lars Ahlvarsson (skiljaktig), Gunnar Ericson och Erik Adolfsson (utredningschef vid Försvarets Civila Tjänstemannaförbund; tillfällig ersättare).
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Kaisa Söderberg

Dela :

Prejudikat : AD 1997 nr 69 meddelad — Enhällig
[ Överklagat ( återförvisat ) – Dom ]

[  | | | | | | | | | |  ]

Sammanfattning :

Inför Sveriges inträde som medlem i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 nominerade den svenska regeringen genom beslut i december 1994 en svensk man till befattning som domare i Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Den 1 januari 1995 beslöt företrädare för samtliga dåvarande EU-medlemsstaters regeringar – dvs. även den svenska regeringen – gemensamt att utnämna mannen till domarbefattningen. – En kvinnlig domare väckte vid tingsrätten talan mot svenska staten och yrkade att staten skulle förpliktas att utge skadestånd till henne. Hon hävdade att den svenska regeringen hade agerat könsdiskriminerande till nackdel för henne när regeringen nominerade och, tillsammans med övriga EU-medlemsstaters regeringar, utnämnde mannen och inte henne till domare i EG-domstolen. Till stöd för sin talan åberopade hon bl.a. bestämmelserna i 16 och 25 §§ jämställdhetslagen (1991:433) och den tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser som enligt hennes mening borde göras till följd av EES-avtalet och EG-rätten. Hon gjorde gällande att hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än mannen. Staten bestred kvinnans talan. – Tingsrätten beslöt att genom särskild dom – mellandom – pröva om skadeståndssanktionerade bestämmelser om rätt till lika behandling av män och kvinnor vid tillträde till anställning, vilka gällt enligt svensk rätt eller EG-rätt under tiden december 1994 och januari 1995, hade varit tillämpliga för staten i samband med tillsättningen av en svensk domare i EG-domstolen. I mellandom besvarade tingsrätten den ställda frågan (mellandomstemat) nekande. Domen överklagades av kvinnan med yrkande om att mellandomstemat skall besvaras jakande. Staten bestred ändring. – I arbetsdomstolen uppkommer bl.a. följande frågor: – 1) Vilken betydelse har i detta fall EG-rätten för ställningstagande till mellandomstemat? – 2) Föreligger förutsättningar för arbetsdomstolen att avgöra målet utan att först begära ett förhandsavgörande av EG-domstolen enligt artikel 177 i Romfördraget? – 3) Var det förenligt med rättegångsbalken att meddela mellandom på sätt som skedde?

» Läs hela rättsfallet AD 1997 nr 69

Lagrum : 16 § och 25 § jämställdhetslagen (1991:433) | 17 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740) | Artikel 177 i Romfördraget

Parter i Arbetsdomstolen ( Statliga sektorn ) : B.S-W. & Staten genom Justitiekanslern

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Michaël Koch, Dag Ekman, Margit Strandberg, Ulf E. Nilsson, Anders Hagman, Gunnar Ericson och Solveig Paulsson. Enhälligt.
Sekreterare : Erik Mosesson

Dela :

1995 ( 1 st. )

Prejudikat : AD 1995 nr 157 meddelad — Enhällig
[ Överklagat ( fastställt ) – Dom ]

[  | | | |  ]

Sammanfattning :

Enligt 4 § i 1974 års allmänna pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän är den som avses i avtalet skyldig att underkasta sig de ändrade bestämmelser som kan komma att gälla genom avtal om ändring i pensionsavtalet eller genom nytt avtal. Arbetsgivarverket och de statsanställdas huvudorganisationer träffade den 25 maj 1993 med stöd av nämnda paragraf ett kollektivavtal om viss sänkning av pensionernas nivå. Genom riksdagsbeslut hade pensionsutbetalningarna enligt den allmänna pensioneringen reducerats i samma utsträckning. – Tvist huruvida 1993 års avtal kan göras gällande mot en pensionstagare som vid avtalets tillkomst börjat uppbära pensionsförmåner enligt pensionsavtalet. Arbetsdomstolen finner att 4 § i pensionsavtalet inte innehåller något bemyndigande för kollektivavtalsparterna som ger behörighet att träffa ett sådant avtal som 1993 års avtal. Vidare anför domstolen att den statliga pensionsrätten är att uppfatta som en form av uppskjuten lön och pensionsförmånerna därmed som hänförliga till området för pensionstagarens ”enskilda rätt”, varför ett förfogande över förmånerna kräver ett särskilt bemyndigande. Domstolen anser vidare att den statliga pensionsrätten inte kan betraktas som villkorad och pensionsförmånernas storlek beroende av om avtalsparterna sänker nivån på utgående förmåner. Domstolens slutsats är att 1993 års avtal inte kunnat åberopas mot pensionstagaren.

» Läs hela rättsfallet AD 1995 nr 157

Parter i Arbetsdomstolen ( Statliga sektorn ) : J.Ö. & Staten genom Arbetsgivarverket

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Hans Stark, Michaël Koch, Margit Strandberg, Lars Ahlvarsson, Ola Bengtson, Hans Karlsson och Sven Kinnander. Enhälligt.
Sekreterare : Susanne Sjöblom

Dela :