Hem: Teman: Offentliga utredningar: Offentliga utredningar med Sören Öman: Ämnen:

Arbetsrätt På Wikipedia

( 10 offentliga utredningar med Sören Öman, listas nedan )

Offentliga utredningar om arbetsrätt med Sören Öman ( 10 st. )

Sök/Filtrera utredningarna på denna sida :

2022 ( 1 st. hittills )

Anställningar hos Europeiska åklagarmyndigheten ( 2022 )

Arbetsrätt | Europarätt | Övrigt ]

Departement : Justitiedepartementet ( Ju 2022:A )

Ordförande / Utredare : Sören Öman

Sören Ömans roll i utredningen : Utredare

Sören Öman biträder Justitiedepartementet och har i uppdrag att utreda vissa arbetsrättsliga frågor angående de europeiska delegerade åklagarna som ska arbeta för den Europeiska åklagarmyndigheten i Sverige. Han ska även utreda hur det kan säkerställas att tillgången till social trygghet, pension och försäkringsskydd bibehålls för dessa åklagare.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2022.

Utredningsuppdraget:

Uppdraget i korthet

En utredare ska biträda Justitiedepartementet och ges i uppdrag att utreda vissa arbetsrättsliga frågor angående de europeiska delegerade åklagarna som ska arbeta för den Europeiska åklagarmyndigheten i Sverige. Utredaren ska även utreda hur det kan säkerställas att tillgången till social trygghet, pension och försäkringsskydd bibehålls för dessa åklagare.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2022.

Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO)

Den Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) är en självständig EU-myndighet med primär behörighet att utreda och åtala brott mot EU:s finansiella intressen. Sverige har möjlighet att gå med i Eppo genom att ansluta sig till rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten, nedan Eppo-förordningen.

I november 2019 fick en särskild utredare i uppdrag att föreslå nödvändiga kompletterande bestämmelser till Eppo-förordningen, att analysera behovet av författningsändringar och andra åtgärder som krävs för att Sverige ska kunna delta i Eppo och att lämna förslag till sådana författningsändringar och andra åtgärder. Uppdraget redovisades den 15 december 2020 och betänkandet En europeisk åklagarmyndighet i Sverige (SOU 2020:74) remitterades därefter. Flera remissinstanser har framfört synpunkter på att en fullständig utredning inte lagts fram avseende vissa arbetsrättsliga frågor och frågor om social trygghet. Dessa remissinstanser har även påpekat att en kompletterande utredning behövs.

Resultatet av en kompletterande utredning kan också vara värdefullt för det fall Sverige ansluter sig till internationella samarbeten med en struktur som liknar Eppos. Genom utredningen skapas således förutsättningar för att i framtiden kunna dra nytta av de resultat som utredningen kommer fram till.

De europeiska delegerade åklagarna

Eppo består av dels en central del i Luxemburg där den europeiska chefsåklagaren och en europeisk åklagare från varje deltagande medlemsstat finns, dels en decentraliserad del genom att det i varje deltagande medlemsstat finns nationella åklagare som arbetar som europeiska delegerade åklagare.

De europeiska delegerade åklagarna får även utöva verksamhet som nationella åklagare så länge det inte hindrar dem från att fullgöra sina skyldigheter enligt Eppo-förordningen (artikel 13.3). De ska från tidpunkten för utnämning till europeisk delegerad åklagare till tidpunkten för avsättning vara aktiva medarbetare i åklagarväsendet i respektive medlemsstat som nominerat dem (artikel 17.2). Det innebär i praktiken att de europeiska delegerade åklagarna kommer att ha två samtidiga anställningar, en hos Eppo och en i det nationella åklagarväsendet. Trots det kommer Eppo att betala lönen till de europeiska delegerade åklagarna även för arbete som utförs i det nationella åklagarväsendet (artikel 22 i Europeiska åklagarmyndighetens kollegiums beslut av den 29 september 2020 om fastställande av bestämmelser om anställningsvillkoren för de Europeiska delegerade åklagarna, nedan Eppos anställningsvillkor). Konsekvenserna av denna konstruktion bör analyseras av utredaren. Protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier ska gälla för Europeiska åklagarmyndigheten och dess anställda (artikel 96.5). I artikel 12 i protokollet regleras det att de europeiska delegerade åklagarna ska vara befriade från nationella skatter på lönen de får av EU. I stället är de skyldiga att betala skatt till EU.

Eppo-förordningen kräver att ska det säkerställas att det finns tillräckliga arrangemang för att de europeiska delegerade åklagarnas rättigheter som har anknytning till social trygghet, pension och försäkringsskydd enligt nationell lagstiftning ska bibehållas (artikel 96.6). Det innebär att det ska säkerställas att de europeiska delegerade åklagarna får denna tillgång både i anställningen som nationell åklagare och i anställningen hos Eppo. Avgifter som arbetsgivaren normalt sett ska betala enligt det svenska systemet grundas på den anställdes lön. Eppos anställningsvillkor innebär emellertid att lönen kommer att utbetalas av Eppo direkt till den europeiska delegerade åklagaren.

I enlighet med artikel 96.6 i Eppo-förordningen kommer Eppo inte göra avgiftsinbetalningar för social trygghet, pension och försäkringsskydd för anställningen som europeisk delegerad åklagare. Utredaren ska analysera vad denna konstruktion innebär och även ta ställning till vilka författningsändringar eller andra åtgärder som kan vara nödvändiga för att tillgodose de europeiska delegerade åklagarnas rättigheter som har anknytning till social trygghet, pension och försäkringsskydd i båda anställningarna. Vidare behöver även frågan om hur de delgerade åklagarnas tillgång till social trygghet ska finansieras ses över eftersom Eppo inte kommer vara skyldig att göra några avgiftsinbetalningar i Sverige. Utredaren ska även ta hänsyn till personens totala inkomst bl.a. vad gäller den sjukpenninggrundande inkomsten och den pensionsgrundande inkomsten i syfte att säkerställa att förutsättningarna för korrekta ersättningsnivåer är uppfyllda. Utgångspunkten för uppdraget är att de europeiska delegerade åklagarna ska tillförsäkras rättigheterna som har anknytning till social trygghet, pension och försäkringsskydd motsvarande de som finns i en nationell åklagaranställning.

Ansvaret för de europeiska delegerade åklagarnas allmänna arbetsvillkor och arbetsmiljö ska ligga på de behöriga nationella rättsliga myndigheterna enligt Eppo-förordningen (artikel 96.6). Detta innebär att den svenska myndighet – enligt utredningsförslaget Ekobrottsmyndigheten – där de europeiska delegerade åklagarna placeras kommer att åläggas ett arbetsgivaransvar för de europeiska delegerade åklagarna även när de arbetar för Eppo. Utgångspunkten enligt svensk rätt är att arbetsmiljöansvaret ligger hos arbetsgivaren. Frågan om hur de europeiska delegerade åklagarna som utför arbete i Sverige ska säkerställas goda anställningsvillkor och en god arbetsmiljö behöver därför ses över.

Utredaren ska därför

  • analysera följderna av att EPPO ska betala lönen för de europeiska delegerade åklagarna även för arbete som utförs såsom nationell åklagare,
  • analysera hur det kan säkerställas att det finns tillräckliga arrangemang för att de europeiska delegerade åklagarnas rättigheter som har anknytning till svensk social trygghet, pension och försäkringsskydd enligt nationell lagstiftning bibehålls i båda anställningarna,
  • analysera följderna av anställningen i Eppo för tillgången till kollektivavtalade förmåner,
  • analysera om ersättning för arbete som nationell åklagare ska beskattas i Sverige och om socialavgifter ska betalas på den del som är hänförlig till arbete åt Eppo,
  • analysera hur den svenska myndighet där de europeiska delegerade åklagarna placeras ska kunna uppfylla sitt ansvar för de europeiska delegerade åklagarnas allmänna arbetsvillkor och arbetsmiljö, och
  • lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga.

Utredningsarbetet

Utredaren ska hämta in synpunkter och upplysningar från Eppo, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Skatteverket, Pensionsmyndigheten, Statens tjänstepensionsverk, Arbetsgivarverket och Akavia och ST, i den utsträckning som utredaren finner det lämpligt. Vid behov ska utredaren hämta in synpunkter och upplysningar även från andra myndigheter och aktörer som kan vara berörda. Utredaren ska också hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet och kommittéväsendet.

Utredaren ska säkerställa att de förslag som lämnas är förenliga med de krav som uppställs i Eppo-förordningen och Eppos anställningsvillkor samt övriga relevanta EU-rättsakter.

Utredaren ska analysera och redovisa konsekvenserna av sina förslag. Om förslagen kan förväntas leda till kostnadsökningar för det allmänna ska utredaren lämna förslag om hur dessa ska finansieras.

Utredaren har möjlighet att ta upp även andra frågor som har samband med de frågeställningar som ska utredas under förutsättning att uppdraget ändå kan redovisas i tid. Detta inte minst med beaktande av att utredningen kan vara värdefull för det fall Sverige ansluter sig till internationella samarbeten med en struktur som liknar Eppos.

Redovisning av uppdraget

Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2022.

Dela :

2012 ( 1 st. )

Utstationeringskommittén ( 2012–2015 )

Arbetsrätt | Europarätt ]

Departement : Arbetsmarknadsdepartementet ( A 2012:03 )

Ordförande / Utredare : Marie Granlund Tomas Tobé Elisabeth Svantesson

Sören Ömans roll i utredningen : Huvudsekreterare

» Kommittédirektiven (dir. 2012:92)

» Dir. 2014:82 Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03)

» Dir. 2014:149 Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03)

» Dir. 2015:57 Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03)

» Material om utstationering av arbetstagare i Sverige

» Betänkandet SOU 2015:83 Översyn av lex Laval

Kommittén ska utvärdera de ändringar som gjordes i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare, den s.k. lex Laval, med anledning av Lavaldomen. För att utvärderingen ska vara möjlig att genomföra är det nödvändigt att först kartlägga hur utstationeringssituationen i Sverige ser ut. Kartläggningen ska bl.a. omfatta antalet utstationerade arbetstagare i Sverige per år, vilka länder arbetstagarna utstationeras ifrån och i vilka branscher utstationering vanligen sker. Läs mer

Dela :

2010 ( 1 st. )

Utredningen om uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen ( 2010–2011 )

Arbetsmarknadsrätt | Arbetsrätt | Övrigt ]

Departement : Arbetsmarknadsdepartementet ( A 2010:02 )

Ordförande / Utredare : Sören Öman

Sören Ömans roll i utredningen : Särskild utredare

» Utredningsdirektiven (dir. 2010:128)

» Betänkandet SOU 2011:52 Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen

Bakgrunden till utredningen är att det med den nuvarande lagstiftningen är svårt för en uppdragstagare att förutse om han eller hon kommer att omfattas av reglerna för arbetstagare eller reglerna för företagare i händelse av arbetslöshet. Läs mer

Dela :

2007 ( 1 st. )

2007 års utredning om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring ( 2007–2008 )

Arbetsmarknadsrätt | Arbetsrätt ]

Departement : Arbetsmarknadsdepartementet ( A 2007:02 )

Ordförande / Utredare : Sören Öman

Sören Ömans roll i utredningen : Särskild utredare

» Utredningsdirektiven (dir. 2007:100)

» Tilläggsdirektiven dir. 2008:9

» Huvudbetänkandet SOU 2008:54 Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring

» Slutbetänkandet SOU 2008:83 Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen

En särskild utredare skall föreslå hur den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen skall omformas till en obligatorisk försäkring som vid arbetslöshet ger de försäkrade som uppfyller arbetsvillkoret en ersättning baserad på förlorad förvärvs­inkomst. Utredaren skall utgå från att den nuvarande organisationen med självständiga arbetslöshetskassor skall bestå och vid behov kompletteras med offentligt organ för administration av försäkringen för den som inte är medlem i någon arbetslöshetskassa. Läs mer

Dela :

2006 ( 1 st. )

Utredningen om integritetsskydd i arbetslivet ( 2006–2009 )

Arbetsrätt | It-rätt ]

Departement : Arbetsmarknadsdepartementet ( N 2006:07 )

Ordförande / Utredare : Cathrine Lilja Hansson

Sören Ömans roll i utredningen : Expert & Konsult

» Utredningsdirektiven (dir. 2006:55)

» Tilläggsdirektiven dir. 2007:106

» Tilläggsdirektiven dir. 2008:85

» Tilläggsdirektiven dir. 2008:152

» Betänkandet SOU 2009:44 Integritetsskydd i arbetslivet

En särskild utredare skall lämna förslag till lagreglering av skydd för den personliga integriteten i arbetslivet. Föreslagen lagreglering skall klargöra både när viss kontroll av arbetstagare och arbetssökande får ske samt hur den information sådan kontroll genererar får behandlas. Förslaget skall särskilt reglera kontroll genom hälso- och drogtester, kontroll av e-post, loggning av Internetbruk, övrig loggning samt under vilka förutsättningar en arbetsgivare får begära att se utdrag ur belastningsregistret. Lagreglering av andra områden skall också övervägas. Förslaget skall klargöra vilka som skall omfattas av skyddet. Förslaget skall vidare i möjligaste mån likställa skyddet för arbetstagare och arbetssökande i privat och offentlig sektor. Läs mer

Dela :

2005 ( 1 st. )

Anonymitetsutredningen ( 2005–2006 )

Arbetsmarknadsrätt | Arbetsrätt | Offentlighet & sekretess | Övrigt ]

Departement : Finansdepartementet ( Fi 2005:05 )

Ordförande / Utredare : Tanja Linderborg

Sören Ömans roll i utredningen : Sekreterare

» Utredningsdirektiven (dir. 2005:59)

» Betänkandet SOU 2005:115 Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att analysera förutsätt­ningarna för att använda en metod med avidentifierade ansök­ningshandlingar vid rekrytering inom offentlig sektor. Utredaren skall analysera vilken information som det kan vara möjligt för myndigheterna att bortse från i inledningsskedet av ett rekryte­ringsförfarande. Utredaren skall vidare analysera hur en sådan metod förhåller sig till offentlighetsprincipen. Utredaren skall vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. I uppdraget ingår också att beakta den praktiska hanteringen med avidentifiering. Utredaren skall göra en samlad bedömning av för- och nackdelar med avidentifierade ansökningshandlingar utifrån olika aspekter. Läs mer

Dela :

2000 ( 1 st. )

Yttrande- och meddelarfrihet för anställda i verksamheter med anknytning till det allmänna ( 2000–2001 )

Arbetsrätt | Yttrandefrihet ]

Departement : Justitiedepartementet ( Ju 2000:R )

Ordförande / Utredare : Sören Öman

Sören Ömans roll i utredningen : Utredare

» Betänkandet Ds 2001:9 Yttrandefrihet för privatanställda

Regeringskansliet uppdrar åt Sören Öman att biträda Justitiedepartementet med att utreda frågan om yttrande- och meddelarfrihet för anställda i verksamheter med anknytning till det allmänna (Ju 2000:R).

Utredaren bör göra en analys av vilka möjligheter det finns att rättsligt avgränsa det område där yttrande- och meddelarfrihet för anställda i verksamheter med anknytning till det allmänna bör gälla. Utredaren bör vidare göra en analys av möjliga vägar att uppnå ett skydd för privatanställdas yttrande- och meddelarfrihet på det området. Utredaren bör därvid särskilt beröra frågan om eventuella lagstiftningsåtgärder bör ha grundlagsform. Det bör stå utredaren fritt att utforma förslag till lagstiftningsåtgärder, om det bedöms lämpligt. Läs mer

Dela :

1999 ( 1 st. )

Integritetsutredningen ( 1999–2002 )

Arbetsrätt | It-rätt ]

Departement : Näringsdepartementet ( N 1999:10 )

Ordförande / Utredare : Reidunn Laurén

Sören Ömans roll i utredningen : Sakkunnig

» Utredningsdirektiven (dir. 1999:73)

» Tilläggsdirektiven dir. 2001:05

» Betänkandet SOU 2002:18 Personlig integritet i arbetslivet

En särskild utredare tillkallas för att se över behovet av lagstiftning eller andra åtgärder för att stärka skyddet av den enskildes personliga integritet i arbetslivet.

I översynen skall det i första hand ingå frågor om användning av drogtester och andra medicinska kontroller samt frågor om användning av persondatorer, elektronisk post (e-post) och Internet i arbetet. Även andra integritetsfrågor som kommer upp under utredningsarbetets gång och där skyddet för den personliga integriteten i arbetslivet kan vara allvarligt hotat skall tas upp av utredaren. Behovet av skydd för arbetssökande skall särskilt belysas. Läs mer

Dela :

1994 ( 1 st. )

Utredningen om arbetsföretag ( 1994–1995 )

Arbetsmarknadsrätt | Arbetsrätt ]

Departement : Arbetsmarknadsdepartementet ( A 1994:09 )

Ordförande / Utredare : Birger Bäckström

Sören Ömans roll i utredningen : Sekreterare

» Utredningsdirektiven (dir. 1994:121)

» Betänkandet SOU 1995:2 Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa

En särskild utredare skall tillkallas för att närmare studera vilka effekter i olika avseenden inrättandet av s.k. arbetsföretag medför. Arbetsföretag skulle kunna vara ett sätt att, dels underlätta företagens expansion och nyan­ställningar, dels åstadkomma att de arbetslösa på heltid blir engagerade i att söka arbete, höja sin kompetens eller utföra tillfälliga arbeten. Läs mer

Dela :

1991 ( 1 st. )

1992 års arbetsrättskommitté ( 1991–1994 )

Arbetsrätt | Europarätt ]

Departement : Arbetsmarknadsdepartementet ( A 1991:05 )

Ordförande / Utredare : Åke Bouvin

Sören Ömans roll i utredningen : Heltidsarbetande expert

» Kommittédirektiven (dir. 1991:118)

» Tilläggsdirektiven dir. 1992:109

» Betänkandet SOU 1993:32 Ny anställningsskyddslag

» Betänkandet SOU 1994:83 Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten

» Betänkandet SOU 1994:141 Arbetsrättsliga utredningar – Bakgrundsmaterial utarbetat av sekretariatet vid 1992 års arbetsrättskommitté

En kommitté tillkallas för att göra en översyn av medbestämmandelagen (1976:580) och den centrala arbetsrättsliga lagstiftningen i övrigt. De övergripande målen för kommitténs arbete skall vara att åstadkomma

  • enklare bestämmelser,
  • ökade möjligheter till information och inflytande för den enskilde arbetstagaren, samt
  • en förskjutning av informations- och förhandlingskontakterna till det lokala planet.

Kommittén skall lägga förslag som har positiva effekter både i enskilda företag och i den svenska samhällsekonomin. Den skall särskilt beakta de mindre företagens intressen. Läs mer

Dela :