Hem: Teman: Sökning: Sök Arbetsdomstolens domar:

Arbetsdomstolens domarAvancerad sökning i Arbetsdomstolens avgöranden

( sedan 1993 )

Urval :

Sökord : Mellandom ( 52 st. )
OCH
Arbetsmarknadssektor : Statliga sektorn ( 212 st. )

Hittade 8 refererade avgöranden ( listas nedan )

» Gör en ny avancerad sökning

Gå tillbaka

2014 ( 1 refererat avgörande )

Prejudikat : AD 2014 nr 6 meddelad Enhällig
DirektstämtDom ]

| | | | | |  ]

Sammanfattning :

Enligt 4 kap. 30 § 5 tredje meningen högskoleförordningen (1993:100) i dess lydelse före den 1 januari 2011 ska en tidsbegränsad anställning som lektor övergå i en tillsvidareanställning, om lektorn under anställningstiden förvärvar föreskriven behörighet samt begär att anställningen ska övergå. Frågan, om en lektors anställningsform automatiskt övergått från visstidsanställning till tillsvidareanställning (det vill säga utan att arbetsgivaren fattat ett beslut i frågan om övergång) om arbetstagaren under visstidsanställningstiden har förvärvat föreskriven behörighet och begärt att anställningen ska övergå, har besvarats nekande.

» Läs hela rättsfallet AD 2014 nr 6

Lagrum : 4 kap. 28 § och 30 § samt 12 kap. 2 § högskoleförordningen (1993:100) i dess lydelse före den 1 januari 2011

Parter ( Statliga sektorn ) : Saco-S genom Sveriges universitetslärarförbund (SULF) & Staten genom Högskolan i Skövde

Ombud : Carl Falck & Gustaf Dyrssen

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Karin Renman, Peter Syrén, Christer Måhl, Charlott Richardson, Håkan Torngren, Sofie Rehnström och Annette Carnhede. Enhälligt.
Rättssekreterare : Malin Stensbäck

Dela :

2013 ( 1 refererat avgörande )

Prejudikat med Sören Öman : AD 2013 nr 43 meddelad Enhällig
Överklagat ( fastställt ) – Dom ]

| | | | | | | | |  ]

Sammanfattning :

En anställd inom Försvarsmakten har väckt talan mot arbetsgivaren med yrkande om bl.a. skadestånd enligt skadeståndslagen under påstående att arbetsgivaren vållat honom en arbetsskada. Arbetsgivaren har invänt i första hand att arbetstagaren, enligt en bestämmelse i tillämpligt kollektivavtal om arbetsskadeförsäkring, inte får föra skadeståndstalan mot arbetsgivaren. Arbetstagaren har genmält att en tillämpning av bestämmelsen skulle dels strida mot artikel 6.1 Europakonventionen, dels vara oskälig enligt 36 § avtalslagen. Fråga om bestämmelsen ska tillämpas eller inte.

» Läs hela rättsfallet AD 2013 nr 43

Lagrum : Artikel 6.1 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1994:1219) | 36 § avtalslagen (1915:218) | 1 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207)

Parter i Arbetsdomstolen ( Statliga sektorn ) : J.R. & Staten genom Försvarsmakten

Ombud : Gunnar Jonason & Thomas Ljungdahl

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Jonas Malmberg, Sören Öman, Folke K. Larsson, Marianne Hörding, Curt Karlsson, Gunilla Runnquist och Anders Hammarbäck. Enhälligt.
Sekreterare : Martin Ulfving

Dela :

2005 ( 1 refererat avgörande )

Prejudikat : AD 2005 nr 107 meddelad Enhällig
DirektstämtDom ]

| | | | | |  ]

Sammanfattning :

Fråga om tillämpning av den s.k. tvåmånadersregeln i 18 § andra stycket anställningsskyddslagen. En arbetsgivare åberopar som grund för avskedande det förhållandet att arbetstagaren dömts för brott. Arbetstagarsidan gör gällande att tvåmånadersfristen skall beräknas med utgångspunkt från den dag då arbetsgivaren fick del av tingsrättens dom och arbetstagarens överklagande eftersom arbetstagaren erkänt de faktiska omständigheterna och endast överklagat tingsrättens dom i påföljdsdelen. Arbetsgivaren hävdar att fristen skall beräknas med utgångspunkt från den dag då hovrättens dom vann laga kraft eftersom det, enligt arbetsgivaren, var fråga om förnekad brottslighet och det funnits utrymme för att skuldfrågan i hovrätten skulle kunna komma i ett annat läge än i tingsrätten. Arbetsdomstolen finner att arbetsgivaren har haft rätt att avvakta lagakraftvunnen dom i brottmålet. Slutsatsen blir därför att arbetsgivaren är oförhindrad att lägga den aktuella brottsligheten till grund för avskedandet.

» Läs hela rättsfallet AD 2005 nr 107

Lagrum : 18 § andra stycket och 30 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 51 kap. 23 a § rättegångsbalken (1942:740)

Parter ( Statliga sektorn ) : Staten genom Rikspolisstyrelsen & Svenska Polisförbundet

Ombud : Linn Sidén & Ullika Dalén

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Inga Åkerlund, Ulrika Stenbeck Gustavson, Berndt Molin, Peter Jeppsson, Agnes Günther, Thomas Fredén (ombudsmannen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Bo Almgren. Enhälligt.
Sekreterare : Annica Hellström

Dela :

2002 ( 1 refererat avgörande )

Prejudikat : AD 2002 nr 15 meddelad — Med skiljaktig mening
Överklagat ( ändrat ) – Dom ]

| | | | | | | |  ]

Sammanfattning :

En flygförare med anställning vid Försvarsmakten har åtagit sig att under en tid av fem år stanna kvar i anställningen och att erlägga ett visst belopp (avtalsvite) i ersättning till arbetsgivaren, om han bryter detta åtagande och inom tre år från det att han lämnade anställningen vid Försvarsmakten går över till annan flygtjänst. Åtagandet har gjorts i överensstämmelse med bestämmelser i ett kollektivavtal mellan staten och de statligt anställdas huvudorganisationer. Sedan flygföraren lämnat sin anställning och gått över till annan flygtjänst, väckte staten genom Försvarsmakten talan vid tingsrätten och yrkade att han skulle förpliktas att utge det föreskrivna avtalsvitet till Försvarsmakten. Tingsrätten fastställde genom särskild dom – mellandom – att flygföraren var bunden av avtalsvillkoret, dvs. av sitt åtagande att för visst fall utge vite till Försvarsmakten. Den av tingsrätten valda handläggningsformen innebar att tingsrätten tills vidare inte tog ställning till frågan om beloppsmässig jämkning av vitet. Arbetsdomstolen har ändrat tingsrättens domslut endast på så sätt att flygföraren förklaras vara inte helt obunden av avtalsvillkoret.

» Läs hela rättsfallet AD 2002 nr 15

Lagrum : 36 § och 38 § avtalslagen (1915:218) | Artikel 39 i Romfördraget

Parter i Arbetsdomstolen ( Statliga sektorn ) : J.S. & Staten genom Försvarsmakten

Ombud : Gunnar Jonason & Krister Azelius

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Inga Åkerlund, Dag Ekman, Siv Kimbré, Ola Bengtson, Göran Söderlöf, Margareta Zandén (skiljaktig) och Lars E. Rabenius (skiljaktig).
Sekreterare : Klas Lohmander

Dela :

1998 ( 1 refererat avgörande )

Prejudikat : AD 1998 nr 16 meddelad Enhällig
DirektstämtDom ]

| | | | |  ]

Sammanfattning :

Fråga huruvida arbetsgivare enligt 7 § fjärde stycket anställningsskyddslagen försuttit sin rätt att åberopa de händelser arbetsgivaren lagt en arbetstagare till last som grund för uppsägningen. Medför det förhållandet att lång tid förflutit mellan underrättelsen enligt 30 § anställningsskyddslagen och uppsägningen att tvåmånadersfristen i stället skall räknas från uppsägningen?

» Läs hela rättsfallet AD 1998 nr 16

Lagrum : 7 § fjärde stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd

Parter ( Statliga sektorn ) : SEKO – Facket för Service och Kommunikation & Staten genom Kriminalvårdsstyrelsen

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Hans Stark, Dag Ekman, Margit Strandberg, Mats Holmgren, Anders Hagman, Gunnar Ericson och Solveig Paulsson. Enhälligt.
Sekreterare : Catharina Nordlander

Dela :

1997 ( 2 refererade avgöranden )

Prejudikat : AD 1997 nr 69 meddelad Enhällig
Överklagat ( återförvisat ) – Dom ]

| | | | | | | | | |  ]

Sammanfattning :

Inför Sveriges inträde som medlem i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 nominerade den svenska regeringen genom beslut i december 1994 en svensk man till befattning som domare i Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Den 1 januari 1995 beslöt företrädare för samtliga dåvarande EU-medlemsstaters regeringar – dvs. även den svenska regeringen – gemensamt att utnämna mannen till domarbefattningen. – En kvinnlig domare väckte vid tingsrätten talan mot svenska staten och yrkade att staten skulle förpliktas att utge skadestånd till henne. Hon hävdade att den svenska regeringen hade agerat könsdiskriminerande till nackdel för henne när regeringen nominerade och, tillsammans med övriga EU-medlemsstaters regeringar, utnämnde mannen och inte henne till domare i EG-domstolen. Till stöd för sin talan åberopade hon bl.a. bestämmelserna i 16 och 25 §§ jämställdhetslagen (1991:433) och den tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser som enligt hennes mening borde göras till följd av EES-avtalet och EG-rätten. Hon gjorde gällande att hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än mannen. Staten bestred kvinnans talan. – Tingsrätten beslöt att genom särskild dom – mellandom – pröva om skadeståndssanktionerade bestämmelser om rätt till lika behandling av män och kvinnor vid tillträde till anställning, vilka gällt enligt svensk rätt eller EG-rätt under tiden december 1994 och januari 1995, hade varit tillämpliga för staten i samband med tillsättningen av en svensk domare i EG-domstolen. I mellandom besvarade tingsrätten den ställda frågan (mellandomstemat) nekande. Domen överklagades av kvinnan med yrkande om att mellandomstemat skall besvaras jakande. Staten bestred ändring. – I arbetsdomstolen uppkommer bl.a. följande frågor: – 1) Vilken betydelse har i detta fall EG-rätten för ställningstagande till mellandomstemat? – 2) Föreligger förutsättningar för arbetsdomstolen att avgöra målet utan att först begära ett förhandsavgörande av EG-domstolen enligt artikel 177 i Romfördraget? – 3) Var det förenligt med rättegångsbalken att meddela mellandom på sätt som skedde?

» Läs hela rättsfallet AD 1997 nr 69

Lagrum : 16 § och 25 § jämställdhetslagen (1991:433) | 17 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740) | Artikel 177 i Romfördraget

Parter i Arbetsdomstolen ( Statliga sektorn ) : B.S-W. & Staten genom Justitiekanslern

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Michaël Koch, Dag Ekman, Margit Strandberg, Ulf E. Nilsson, Anders Hagman, Gunnar Ericson och Solveig Paulsson. Enhälligt.
Sekreterare : Erik Mosesson

Dela :

Prejudikat : AD 1997 nr 9 meddelad Enhällig
Överklagat ( ändrat ) – Dom ]

| | | | | |  ]

Sammanfattning :

En arbetsgivare har enligt 10 § första stycket anställningsskyddslagen skickat ett uppsägningsbesked i rekommenderat brev till arbetstagaren under dennes semester. Frågan i målet är om uppsägning kan anses ha skett och i så fall när arbetstagaren fått del av uppsägningen.

» Läs hela rättsfallet AD 1997 nr 9

Lagrum : 10 § lagen (1982:80) om anställningsskydd

Parter i Arbetsdomstolen ( Statliga sektorn ) : F.S. & Staten genom Kriminalvårdsstyrelsen

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Nina Pripp, Ola Bengtson och Bo Almgren. Enhälligt.
Sekreterare : Helena Larsson

Dela :

1996 ( 1 refererat avgörande )

Prejudikat : AD 1996 nr 21 meddelad Enhällig
Överklagat ( fastställt ) – Dom ]

| | | | | | | |  ]

Sammanfattning :

Sedan en polisman åtalats för viss gärning men åtalet ogillats på den grunden att gärningen inte var brottslig, avskedar arbetsgivaren polismannen enligt 11 kap. 2 § första meningen lagen (1976:600) om offentlig anställning (1976 års LOA) under åberopande av att gärningen utgjort grov tjänsteförseelse som visat att polismannen uppenbarligen var olämplig att inneha sin anställning. – Fråga huruvida avskedandet stått i strid med den s.k. månadsregeln i 11 kap. 5 § första stycket första meningen 1976 års LOA. Betydelsen av att, för det fall åtgärd vidtagits för att anställa åtal mot arbetstagaren, enligt 14 kap. 6 § 1976 års LOA ett ärende om (uppsägning eller) avskedande inte får avgöras förrän ansvarsfrågan prövats slutligt.

» Läs hela rättsfallet AD 1996 nr 21

Lagrum : 11 kap. 1 §, 2 § och 5 § samt 14 kap. 6 § lagen (1976:600) om offentlig anställning

Parter i Arbetsdomstolen ( Statliga sektorn ) : Staten genom Rikspolisstyrelsen & T.C.

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Ove Sköllerholm, Lennart Aspegren och Lennart Andersson. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Susanne Sjöblom

Dela :

» Gör en ny avancerad sökning

Laddar…

Senast uppdaterad 2020-04-26 av Sören Öman