Gå direkt till :
Visa info ( Klicka här )
Finns inte förarbetet, kommer du till startsidan för att söka förarbeten.
Ove Sköllerholm( 56 refererade avgöranden av Arbetsdomstolen, listas nedan » Gå direkt till listan )
[ Ordförande ]
Sök kontaktuppgifter till Ove Sköllerholm på :
eniro.se | hitta.se | merinfo.se | mrkoll.se | ratsit.se
Sören Öman har troligen inte kontaktuppgifter till personen.
På Sören Ömans hemsida finns alla Arbetsdomstolens refererade avgöranden sedan 1993 och information om domarpersonalen och statistik. Du kan söka i fritext i alla domar eller göra val nedan i spalten till höger för att t.ex. hitta alla avgöranden med en viss domare, part, ombud, sökord etc.
Ove Sköllerholm
Aktivitet som ordförande i Arbetsdomstolen ( sedan 1993 )
| Avgöranden | Skiljaktig mening | Andel skiljaktiga | Aktiv år |
|---|---|---|---|
| 56 st. | 1993–1996 |
Andel avgöranden med skiljaktig mening: 5,4% ( 3 / 56 st. )
Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 17,7%
Andel överklagade mål: 26,8% ( 15 / 56 st. )
Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 23,1%
Ändringsfrekvens : 40,0% ( 6 / 15 st. )
Genomsnitt för alla refererade avgöranden i överklagade mål : 56,7%
Underinstanser ( 10 st. ) : Stockholms tingsrätt | Södra Roslags tingsrätt | Malmö tingsrätt | Solna tingsrätt | Växjö tingsrätt | Nacka tingsrätt | Helsingborgs tingsrätt | Hudiksvalls tingsrätt | Lidköpings tingsrätt | Värnamo tingsrätt
Antal refererade avgöranden med ogiltigförklaring av uppsägning/avskedande : 5 st. ( senaste gången 1995-06-14, för 31 år 2 dgr sedan )
Visa alla refererade avgöranden Ove Sköllerholm dömt med :
Ove Sköllerholm har dömt refererade avgöranden med :
89 ledamöter ♀ 24 ♂ 65
17 sekreterare ♀ 12 ♂ 5
111 parter
Typ av ledamöter som är skiljaktig från Ove Sköllerholm
( 3 st. ♀ 0 ♂ 3 vid 5 tillfällen )
| Funktion | Tillträdde | Avgick | Längd |
|---|---|---|---|
| Sekreterare | 1971-01-01 | 1973-12-31 | 3 år |
| Ersättare för vice ordförande | 1976-07-01 | 1981-12-31 | 5 år 6 mån |
| Vice ordförande | 1982-01-01 | 1984-02-29 | 2 år 2 mån |
| Ordförande | 1984-03-01 | 1996-02-29 | 12 år |
| Förordnad i sammanlagt 22 år och 8 månader. | |||
Det kan ibland ta ett litet tag att ladda diagrammen. Ha tålamod…
För muspekaren över diagrammen för att se exakta värden.
Genomsnittet är 14,0 refererade avgöranden per år.
» Allt med Ove Sköllerholm ( på Sören Ömans hemsida )
Det kan ta ett litet tag att ladda sidan om det finns mycket material. Ha tålamod…
Arbetsrättslig litteratur av Ove Sköllerholm ( 1 st. )
Ove Sköllerholm, Rättsligt och mänskligt – AD i praktiken i Festskrift till Hans Stark [ Arbetsrättsliga föreningens skriftserie Vol. V ] (red. Ronnie Eklund, Michaël Koch, Edvard Nilsson och Tore Sigeman), 2001, s. 317–327
Förlag : Arbetsrättsliga föreningen, Stockholm.
Ovanstående är bara en referens. På hemsidan finns bara Sören Ömans egna skrifter i fulltext. » Länk till Sören Ömans skrifter
Sökningar efter Ove Sköllerholm
Sök på Sören Ömans hemsida efter Ove Sköllerholm
Sök hela webben efter Ove Sköllerholm
Sök på regeringens och riksdagens hemsidor efter Ove Sköllerholm
Alla domstolsavgöranden Ove Sköllerholm förekommer i
Sök kontaktuppgifter till Ove Sköllerholm på :
eniro.se | hitta.se | merinfo.se | mrkoll.se | ratsit.se
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
Sök/Filtrera avgörandena på denna sida :
1994 ( 22 st. )
[ Förlikning ]
Sammanfattning :
Fråga om undanröjande av tingsrätts dom, varigenom en mellan parterna ingången förlikning stadfästs. Påstående bl.a. att vadekäranden inte fått innebörden av förlikningen klar för sig. Arbetsdomstolen har inte funnit annat ha framkommit än att förlikningen utgör en för vadekäranden bindande överenskommelse, och någon annan omständighet som skulle kunna leda till ett undanröjande av stadfästelsedomen har inte visats föreligga.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 75
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : Höganäs Aktiebolag & I.G.
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Ulf E. Nilsson och Göte Larsson. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Erik Mosesson
[ Arbetstagarbegreppet | Kriminalvården | Offentlig anställning | Statliga sektorn ]
Sammanfattning :
Fråga huruvida personer, som under ett flertal år på heltid utfört personundersökningar som s.k. externa personundersökare, är att betrakta som arbetstagare (anställda) vid kriminalvårdsmyndighet.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 66
Parter ( Statliga sektorn ) : Jusek & Staten genom Kriminalvårdsstyrelsen
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Michaël Koch, Palle Landin, Hans Holmberg, Ola Bengtson, Göran Karlsson och Stig Ahlin. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Erik Mosesson
[ Avgångsvederlag | Ekonomiskt skadestånd | Skadestånd | Överenskommelse om anställnings upphörande ]
Sammanfattning :
I en skriftlig överenskommelse om att en arbetstagares anställning hos arbetsgivaren skulle upphöra den 27 december 1990 intogs en bestämmelse om avgångsvederlag av följande lydelse:
”Efter överenskommelse betalar företaget tidigast 90‑12‑27 ett avgångsvederlag på kronor 600.000 till (arbetstagarens namn).” – Arbetsgivaren beslöt den 27 december 1990 – utan föregående överenskommelse eller kontakt med arbetstagaren – att betala ut det överenskomna avgångsvederlaget till honom. Efter avdrag för skatt satte arbetsgivaren den 28 december 1990 in återstoden av avgångsvederlaget på arbetstagarens bankkonto. Arbetstagaren blev sedermera beskattad för avgångsvederlaget såsom en till år 1990 hänförlig inkomst av tjänst hos bolaget. – Fråga huruvida arbetsgivarens förfarande inneburit att arbetsgivaren brutit mot överenskommelsen och därmed ådragit sig skyldighet att till arbetstagaren utge ekonomiskt skadestånd. Arbetstagarsidan har gjort gällande, att ett avtalsenligt handlande från arbetsgivarens sida skulle ha medfört att avgångsvederlaget i stället beskattats såsom en till år 1991 hänförlig inkomst, och att arbetstagaren förfarande åsamkat arbetstagaren en ekonomisk förlust motsvarande skillnaden i skatt. – Arbetsdomstolen finner att arbetsgivaren får anses ha handlat i strid med överenskommelsen, men att avgångsvederlaget fr.o.m. den 27 december 1990 varit för arbetstagaren tillgängligt för lyftning och därför rätteligen skulle ha tagits upp till beskattning hos honom såsom en under år 1990 åtnjuten intäkt även om han hos arbetsgivaren begärt att vederlaget skulle utbetalas först efter utgången av år 1990. Eftersom arbetsgivarens i och för sig avtalsstridiga utbetalning av avgångsvederlaget den 28 december 1990 sålunda inte haft betydelse för beskattningen av vederlaget hos arbetstagaren, har arbetsgivarens handlande inte åsamkat arbetstagaren den påstådda ekonomiska skadan. Arbetstagarsidans talan om ekonomiskt skadestånd har därför lämnats utan bifall.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 57
Lagrum : 41 § kommunalskattelagen (1928:370)
Parter ( Privata sektorn ) : Elektriska Arbetsgivareföreningen & Philips Norden Aktiebolag & Svenska Industritjänstemannaförbundet
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Michaël Koch, Palle Landin, Torkel Unge, Hans Horn af Rantzien (förre sektionschefen i Svenska Kommunförbundet; tillfällig ersättare), Göte Larsson och Lennart Andersson. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Erik Mosesson
[ Avskedande | Kommunala sektorn | Kvittning av rättegångskostnader | Offentlig anställning | Rättegångskostnader ]
Sammanfattning :
En arbetstagare med två tillsvidareanställningar hos ett landsting, nämligen en tjänst som vårdlärare vid landstingets vårdgymnasier och – med tjänstledighet från lärartjänsten – en tjänst som rektor för ett av vårdgymnasierna, sände med utnyttjande av sin ställning som rektor till landstinget in grundlöst avlöningsunderlag för sina två barn. Till följd därav betalade landstinget för de båda barnen ut lön och reseersättning med sammanlagt 84 120 kr samt socialavgifter med 29 512 kr. De belopp som sålunda utbetalades som lön och reseersättning överlämnade arbetstagaren enligt uppgift till de båda barnen med förklaringen att arbetstagaren själv tjänat pengarna på övertidsarbete. – Landstinget har ansetts berättigat att på grund av arbetstagarens ifrågavarande handlande avskeda arbetstagaren såväl från lärartjänsten som från rektorstjänsten hos landstinget. – Fråga om det med hänsyn till ett tidigare avgörande av arbetsdomstolen förelåg skäl att med stöd av 5 kap. 2 § första stycket arbetstvistlagen förordna att vardera parten skulle bära sina egna rättegångskostnader.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 46
Lagrum : 18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 5 kap. 2 § första stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
Parter ( Kommunala sektorn ) : Landstinget Gävleborg & Lärarförbundet
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Erik Lempert, Karin Isacsson, Christian Tydén, Lennart Aspegren, Nils Gunnarsson (förre enhetschefen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Ulf Nilsson. Enhälligt.
Sekreterare : Charlotte Abrahamsson
[ Anställningsavtal | Fullföljdshänvisning | Rättegångshinder | Skiljeklausul | Uppsägnings- och avskedandebesked ]
Sammanfattning :
I mål om skadestånd på grund av uppsägning framställer arbetsgivaren rättegångsinvändning under hänvisning till en skiljeklausul i ett mellan parterna ingånget anställningskontrakt. Fråga huruvida den åberopade skiljeklausulen omfattar tvist rörande den aktuella uppsägningen. Så befinns vara fallet, men då arbetsgivaren i en s.k. besvärshänvisning som intagits i uppsägningsbeskedet anvisat arbetstagaren att väcka talan vid domstol, om han ville framställa anspråk mot arbetsgivaren på grund av uppsägningen, har arbetstagaren likväl ansetts berättigad att i tvisten väcka talan vid domstol (jfr AD 1977 nr 110 och 1989 nr 27).
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 36
Lagrum : 10 kap. 18 § rättegångsbalken (1942:740)
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : HIAB Aktiebolag & I.K.
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Torkel Unge och Lennart Andersson. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Charlotte Abrahamsson
[ Kollektivavtal | Pilot | Semester ]
Sammanfattning :
Mellan Scandinavian Airlines System (SAS) på ena sidan och Dansk Pilotforening (DPF), Norske SAS-Flygeres Forening (NSF) och Svensk Pilotförening (SPF) på andra sidan sluts kollektivavtal om löner och anställningsvillkor i övrigt för flygkaptener och flygstyrmän hos SAS (pilotavtalet). – Fråga huruvida SAS brutit mot en i pilotavtalet intagen bestämmelse om s.k. tilldelningsfrist vid tilldelning av semester och därmed ådragit sig skadeståndsskyldighet för kollektivavtalsbrott. – De påstådda kollektivavtalsbrotten har riktat sig mot piloter som var medlemmar i SPF. Påstående att SAS därmed blivit skadeståndsskyldigt även gentemot DPF och NSF på grund av att SAS åsidosatt DPF:s och NSF:s intresse av att pilotavtalet iakttas i förhållande till arbetstagare som omfattas av avtalet (frågan ej prövad).
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 27
Lagrum : 11 § semesterlagen (1977:480)
Parter ( Privata sektorn ) : Dansk Pilotforening & Norske SAS-Flygeres Forening & Scandinavian Airlines System & Svensk Pilotförening
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Kjerstin Nordborg, Christer Måhl, Ulf E. Nilsson, Henrik Sahlin, Lennart Andersson och Marie-Louise Strömgren. Enhälligt.
Sekreterare : Susanne Sundberg (tidigare Jarnfelter)
[ Tillräckliga kvalifikationer | Turordning vid uppsägning | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
Fråga – i mål om brott mot turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen – huruvida arbetstagare som endast efter omplacering skulle kunna beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren hade tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet (fältsäljare av mejeriprodukter).
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 15
Lagrum : 22 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Privata sektorn ) : Livsmedelsbranschens Arbetsgivareförbund & Norrmejerier ekonomisk förening & Svenska Industritjänstemannaförbundet
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Erik Lempert, Inga Britt Lagerlöf, Ulf E. Nilsson, Lars Ahlvarsson, Nils Lang (f.d. avtalsombudsmannen i Svenska Kommunalarbetareförbundet; tillfällig ersättare) och Lennart Andersson. Enhälligt.
Sekreterare : Charlotte Abrahamsson
[ Anställningsavtal | Arbetsgivare | Behörig företrädare | Fullmakt ]
Sammanfattning :
Fråga, i tvist där talan väckts mot Sveriges exportråd om ogiltigförklaring av påstått avskedande och om skadestånd, huruvida Sveriges exportråd blivit gentemot käranden bundet av ifrågavarande arbetsavtal. Bl.a. fråga, om handelssekreteraren i London kan anses ha haft behörighet att binda Sveriges exportråd vid arbetsavtalet på grund av allmän ställningsfullmakt, s.k. toleransfullmakt eller s.k. kombinationsfullmakt. – Vidare fråga huruvida Sveriges exportråd i efterhand godkänt arbetsavtalet såsom ett avtal mellan käranden och Sveriges exportråd eller eljest kommit att genom konkludent handlande ingå ett arbetsavtal med käranden.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 11
Lagrum : 18 § andra stycket avtalslagen (1915:218)
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : Å.V. & Sveriges Exportråd
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Kjerstin Nordborg, Christer Måhl, Torkel Unge, Lennart Grudevall, Hans Karlsson och Lennart Andersson. Enhälligt.
Sekreterare : Anna Nordin
[ Förlikningsförhandlingar | Förlängd preskriptionstid | Preskription ]
Sammanfattning :
Sedan en arbetstagare mot sin förutvarande arbetsgivare väckt talan om skadestånd på grund av påstått avskedande i strid med anställningsskyddslagen uppkommer fråga, huruvida arbetstagarens talan såsom för sent väckt är förlorad på grund av preskription enligt 42 § jämfört med 41 § andra stycket andra meningen anställningsskyddslagen. – När preskriptionstiden för väckande av talan enligt 41 § andra stycket andra meningen anställningsskyddslagen löpte ut deltog arbetsgivaren i förlikningsförhandlingar utom rätta med arbetstagaren. Under förlikningsförhandlingarna berördes preskriptionsfrågan över huvud taget inte parterna emellan. Arbetsdomstolen finner att arbetsgivaren får anses ha konkludent medgett arbetstagaren en förlängning av preskriptionstiden enligt den nämnda bestämmelsen. – I frågan om vilken frist för väckande av talan som då i stället skulle anses gälla har arbetsdomstolen funnit att arbetstagaren endast bör medges en så lång ytterligare frist, räknat från tidpunkten då förlikningsförhandlingarna avslutats, att arbetstagaren får skäligt rådrum för att överväga frågan om att väcka talan och inge ansökan om stämning eller den handling som eljest fordras för att talan i tvisten skall anses väckt. – Vid bestämmandet av denna frist har ledning ansetts böra hämtas från bestämmelsen i 66 § första stycket medbestämmandelagen, enligt vilken bestämmelse medlem i en organisation, i fall då organisationen försuttit föreskriven tid för förhandling eller väckande av talan, får väcka talan inom en månad efter det att nyssnämnd tid löpt ut. – Eftersom arbetstagaren i det aktuella fallet väckt sin talan först närmare fyra månader efter det att förlikningsförhandlingarna mellan parterna avslutats, finner arbetsdomstolen att arbetstagaren får anses ha förlorat sin talan på grund av preskription.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 5
Lagrum : 41 § och 42 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 66 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : E.S. & Torgets Önh Mottagning Aktiebolag
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Karl-Ingvar Rundqvist, Palle Landin, Torkel Unge, Ola Bengtson, Göran Karlsson och Stig Ahlin. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Margareta Palmstierna
[ Arbetsbrist | Fingerad arbetsbrist | Fullmakt | Omplaceringsskyldighet | Personliga skäl | Preskription | Tillräckliga kvalifikationer | Turordning vid uppsägning | Underrättelse | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
Fråga huruvida en uppsägning av en arbetstagare berott på arbetsbrist eller på arbetstagarens personliga förhållanden. – Att arbetsgivaren vid en uppsägning på grund av arbetsbrist åsidosatt turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen genom att göra den felaktiga bedömningen att arbetstagaren saknade tillräckliga kvalifikationer för fortsatt arbete hos arbetsgivaren, medför inte att uppsägningen kan ogiltigförklaras. Uttalanden om förhållandet mellan bestämmelsen om omplacering i 7 § andra stycket anställningsskyddslagen och turordningsreglerna i 22 § samma lag. – Enligt 41 § första stycket anställningsskyddslagen skall den som vill kräva skadestånd eller framställa annat fordringsanspråk som grundar sig på bestämmelserna i lagen underrätta motparten om detta inom fyra månader från den tidpunkt då den skadegörande handlingen företogs. Lämnas inte underrättelse inom den angivna tiden, har parten enligt 42 § förlorat sin talan på grund av preskription. En arbetstagare har väckt talan mot arbetsgivaren med anledning av en uppsägning och därvid yrkat ogiltigförklaring av uppsägningen samt allmänt skadestånd under åberopande av att uppsägningen hade skett av s.k. personliga skäl och att saklig grund för denna inte hade förelegat. Vid sammanträde för muntlig förberedelse i det målet har arbetstagaren underrättat arbetsgivarens rättegångsombud om att arbetstagaren avsåg att alternativt kräva skadestånd för att bolaget genom uppsägningen brutit mot turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen. Arbetstagaren anses därmed ha – med enligt 41 § första stycket anställningsskyddslagen preskriptionsavbrytande verkan – underrättat arbetsgivaren om sistnämnda skadeståndsanspråk.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 1
Lagrum : 7 § andra stycket, 22 §, 34 § första stycket, 41 § första stycket samt 42 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : Aktiebolaget Olson & Wright & B.W.
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Göran Karlstedt, Annika Baude, Mats Holmgren (direktör i Svenska Arbetsgivareföreningen; tillfällig ersättare), Ola Bengtson, Rolf Lindh (ombudsman i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Solveig Paulsson. Enhälligt.
Sekreterare : Erik Mosesson
1993 ( 21 st. )
[ Illojalitet | Månadsregeln | Omplaceringsskyldighet | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
Sedan en tjänsteman i sin tjänst i Sverige fått i uppdrag att se till att ett översättningsarbete blev gjort har han på sin fritid själv utfört översättningen samt därefter fakturerat arbetsgivaren för arbetet med en faktura, som utfärdats under en av honom påhittad firma och på hans initiativ undertecknats av en annan person, så att fakturan gav sken av att arbetet utförts av en person eller ett företag i Österrike. Han har därefter låtit den person som undertecknat fakturan sända denna från Österrike till arbetsgivaren. Betalningen skulle enligt fakturan ske till den förmenta fakturautfärdaren i Österrike, men tjänstemannens avsikt var att betalningen slutligt skulle komma honom själv till godo. Enligt tjänstemannen var syftet med förfarandet att han skulle undgå skatt på den fakturerade ersättningen. Förfarandet uppdagades och fakturan blev därför inte betald av arbetsgivaren, men det förelåg en betydande risk för att den skulle ha blivit betald i enlighet med sitt innehåll. – Arbetsdomstolen finner med hänsyn till omständigheterna att tjänstemannens förfarande inneburit en sådan illojalitet mot arbetsgivaren och varit ägnat att i så hög grad rubba det förtroende som arbetsgivaren måste kunna hysa för tjänstemannen som anställd, att arbetsgivaren haft saklig grund för att säga upp tjänstemannen från hans anställning. Det har inte ansetts skäligen kunnat krävas att arbetsgivaren skulle söka omplacera tjänstemannen. Ett påstående att arbetsgivaren försuttit månadsfristen enligt 7 § tredje stycket anställningsskyddslagen har befunnits ogrundat.
» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 228
Lagrum : 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Privata sektorn ) : Sveriges Civilingenjörsförbund & Sveriges Verkstadsförening & Tour & Andersson Aktiebolag
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Ulla Erlandsson, Inga Britt Lagerlöf, Mats Holmgren (direktör i Svenska Arbetsgivareföreningen; tillfällig ersättare), Anders Hagman, Alf Karlsson och Solveig Paulsson. Enhälligt.
Sekreterare : Gertrud Forkman
[ Psykisk sjukdom | Samarbetssvårigheter | Sjukdom | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
Fråga huruvida aktiebolag haft saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som var anställd som sekreterare åt bl.a. bolagets verkställande direktör. Påståenden om samarbetssvårigheter m.m. Betydelsen av att arbetstagaren vid uppsägningstillfället och i anslutning till detta led av psykiska besvär av sjukdoms karaktär, vilka måste antas ha i viss utsträckning inverkat på hennes beteende?
» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 203
Lagrum : 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Privata sektorn ) : Iggesunds Tools Aktiebolag & Stål- & Metallförbundet & Svenska Industritjänstemannaförbundet
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Brita Swan, Margit Strandberg, Lennart Hörnlund, Lars Ahlvarsson, Göran Karlsson och Bo Hjern. Enhälligt.
Sekreterare : Erik Mosesson
[ Frisör | God sed | Provocerad uppsägning | Skadestånd | Trakasserier ]
Sammanfattning :
Fråga huruvida en arbetsgivare ådragit sig skadeståndsskyldighet mot en arbetstagare för brott mot grunderna för anställningsskyddslagen. Påstående att arbetstagaren, vars anställning alltjämt består, i anställningen utsatts för trakasserier och s.k. mobbning i syfte att förmå henne att lämna anställningen.
» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 185
Lagrum : 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Privata sektorn ) : Handelsanställdas förbund & Salong Alexander Aktiebolag & Sveriges Frisörföretagare
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Ulla Erlandsson, Ingemar Källberg, Ulf E. Nilsson, Ola Bengtson, Inge Janérus och Ulf Nilsson. Enhälligt.
Sekreterare : Gunilla Åkerman
[ Ackord | Byggnadsavtalet | Kollektivavtal | Protokollsanteckning | Skadestånd | Skadeståndsansvar för arbetstagare ]
Sammanfattning :
Enligt det till byggnadsavtalet hörande anställningsskyddsavtalet är en arbetstagare som bryter mot sistnämnda avtal genom att lämna sin anställning utan att iaktta föreskriven uppsägningstid skyldig att till arbetsgivaren utge skadestånd enligt en schablonregel. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort. – Fråga om jämkning av sådant skadestånd bl.a. på grund av arbetsgivarens eget agerande sedan två arbetstagare under pågående ackordsarbete lämnat sina anställningar utan att iaktta uppsägningstid. Därvid fråga om tillämpligheten och betydelsen av en under byggnadsavtalets bestämmelser om ackord och förverkande av ackordsandel intagen protokollsanteckning, vari huvudorganisationerna uttalat angelägenheten av att arbetsgivaren omedelbart anmäler avvikelser från arbetet hos sin lokala organisation, vilken i sin tur skall anmäla saken hos arbetarnas lokala organisation för att denna skall kunna påverka arbetaren att återgå till arbetet.
» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 184
Parter ( Privata sektorn ) : B.B. & Byggförbundet & C-G.T. & Svenska Byggnadsarbetareförbundet
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Michaël Koch, Lennart Hörnlund (skiljaktig), Ulf E. Nilsson (skiljaktig), Gunnar A. Karlsson och Inger Karlsson.
Sekreterare : Margareta Palmstierna
[ Arbetsskyldighet | Byggnadsavtalet | Kollektivavtal ]
Sammanfattning :
Enligt det till byggnadsavtalet hörande anställningsskyddsavtalet skall arbetsgivaren vid uppsägning på grund av arbetsbrist iaktta turordningsregler som innebär bl.a. att turordningen fastställs för arbetstagare särskilt för varje yrkesgrupp (turordningsenhet) inom det verksamhetsområde (turordningsområde), varom överenskommelse träffats med berörd MB-gruppkontaktombud eller om sådan saknas, med lokal facklig organisation med beaktande av företagets organisatoriska uppbyggnad. Kan sådan överenskommelse inte träffas, gäller som turordningsområde förutvarande arbetsförmedlingsdistriktets verksamhetsområde. – Fråga huruvida en tillsvidareanställd byggnadsarbetare varit arbetsskyldig utanför det enligt anställningsskyddsavtalet fastställda och geografiskt bestämda turordningsområde som han tillhörde. Arbetsdomstolen finner inte att det av anställningsskyddsavtalet – direkt eller indirekt – kan anses följa att arbetstagarens arbetsskyldighet geografiskt är begränsad till turordningsområdet. Domstolen har därefter prövat huruvida det av en vid det aktuella, företaget träffad överenskommelse om bl.a. turordningsområden följde, att arbetstagaren enligt sitt enskilda anställningsavtal inte var skyldig att utföra ett i målet aktuellt arbete på viss plats.
» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 151
Parter ( Privata sektorn ) : Byggförbundet & Svenska Byggnadsarbetareförbundet
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Michaël Koch, Olle Gunnarsson (f.d. överdirektören i Arbetsmarknadsstyrelsen; tillfällig ersättare), Lennart Hörnlund, Ulf E. Nilsson, Inger Karlsson och Anders Tiderman (ombudsman i Svenska Metallindustriarbetareförbundet; tillfällig ersättare). Enhälligt.
Sekreterare : Gunilla Åkerman
[ Kollektivavtal | Offentlig anställning | Statliga sektorn ]
Sammanfattning :
Tolkning av kollektivavtal i fråga om rätten till s.k. förrättningstillägg vid endagsförrättning. – I målet är fråga om ett kollektivavtal som slutits av två organisationer på arbetstagarsidan, SACO och SF, vilka enligt vad utredningen visar vid förhandlingarna om avtalet uppträtt gemensamt i förhållande till arbetsgivarparten i avtalet, Sjöfartsverket. Av A:s och B:s uppgifter har framgått bl.a. att det på arbetstagarsidan varit åsyftat att allt vad som förekom under förhandlingarna med arbetsgivarsidan skulle redovisas arbetstagarorganisationerna emellan. Förhandlingarna resulterade också i ett enda, för de båda arbetstagarorganisationerna gemensamt avtal med Sjöfartsverket. Avtalet innehåller inga särbestämmelser för medlemmar tillhörande endera arbetstagarorganisationen. Det är givet att det därmed får antas vara bäst överensstämmande med vad de förhandlande parterna på ömse sidor själva åsyftat, att avtalet vid tvist om dess innebörd skall tolkas lika i förhållande till båda organisationerna på arbetstagarsidan. – Vid en sådan förhandlingsgemenskap på endera partssidan som här har förelegat måste enligt arbetsdomstolens mening därför som regel gälla, att motparten till de gemensamt förhandlande parterna är berättigad att utgå från att sådant som motparten uttryckligen har klargjort för en av dessa ifråga om den av honom avsedda innebörden av en avtalsbestämmelse också har blivit känt för den andra av de gemensamt förhandlande parterna. Detta bör i vart fall gälla så länge motparten inte i det enskilda fallet på grund av särskilda omständigheter inser eller bör inse, att en av de gemensamt förhandlande parterna faktiskt svävar i okunnighet om vad som har klargjorts för den andra.
» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 148
Parter ( Statliga sektorn ) : Staten genom Sjöfartsverket & Statsanställdas Förbund
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Erik Lempert, Olle Gunnarsson (f.d. överdirektören i Arbetsmarknadsstyrelsen; tillfällig ersättare), Ola Bengtson, Björn Qvarnström, Åke Wänman och Erik Adolfsson (förste ombudsman i Försvarets Civila Tjänstemannaförbund; tillfällig ersättare). Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Margareta Palmstierna
[ Allvarlig olägenhet | Arbetsförmåga | Offentlig anställning | Statliga sektorn | Särskild sysselsättning | Turordning vid uppsägning | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
Vid bestämmande av turordning för uppsägning på grund av arbetsbrist skall enligt 23 § lagen om anställningsskydd arbetstagare som har nedsatt arbetsförmåga och som på grund därav har beretts särskild sysselsättning hos arbetsgivaren få företräde till fortsatt arbete oberoende av turordningen, om det kan ske utan allvarliga olägenheter. Fråga huruvida arbetstagare, som ostridigt haft nedsatt arbetsförmåga på grund av sömnrubbningar och som därför medgetts särskilda arrangemang ifråga om arbetstid m.m., haft rätt till företräde till fortsatt arbete enligt nämnda lagrum. Arbetsdomstolen finner att ett sådant företräde för arbetstagaren skulle medföra allvarliga olägenheter för arbetsgivaren. Frågan huruvida arbetstagaren ”beretts särskild sysselsättning” hos arbetsgivaren har därför inte prövats.
» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 139
Lagrum : 23 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Statliga sektorn ) : Staten genom Televerket & TCO-OF:s sektor för affärsverk (TCO-OF/A)
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Karl-Ingvar Rundqvist, Inga Jerkeman, Torkel Unge, Ola Bengtson, Göran Karlsson och Lise-Lotte Ewerhard (ombudsman i Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund; tillfällig ersättare). Enhälligt.
Sekreterare : Lena Jönsson (tidigare Bernhardsson)
[ Avstående av företrädesrätt | Avtalslagen | Jämkning av avtal | Kollektivavtal ]
Sammanfattning :
Den 1 september 1988 överlät SSAB Svenskt Stål AB dotterbolaget SSAB Profiler AB (Profilbolaget) med verksamhet i Borlänge och Luleå till Ovako Steel AB. I samband därmed träffades mellan bolaget i SSAB-koncernen och där företrädda arbetstagarorganisationer kollektiva överenskommelser om villkor som skulle gälla för de arbetstagare som vid överlåtelsen övergick från moderbolagsanställningar hos SSAB Svenskt Stål AB till anställningar inom Ovako-koncernen, nämligen hos det överlåtna Profilbolaget. I överenskommelserna intogs bl.a. bestämmelser om en återanställningsgaranti eller återanställningsrätt (här kallade återanställningsgarantin eller återanställningsgarantierna) under en tid av fyra år för de arbetstagare som sålunda lämnade sina anställningar inom SSAB-koncernen. – År 1990 beslöt Ovako-koncernen att flytta Profilbolagets verksamhet i Borlänge till Luleå. Flyttningen var genomförd i juni 1991. Sedan Profilbolaget därefter på grund av ekonomiska problem ställts inför nedläggningshot avyttrade Ovako-koncernen i början av år 1992 Profilbolaget och hela dess verksamhet för rekonstruktion. Med anledning av dessa händelser påfordrade först arbetstagare hos Profilbolaget i Borlänge och senare även arbetstagare hos bolaget i Luleå återanställning hos SSAB med åberopande av återanställningsgarantierna. Deras rätt till återanställning bestreds från SSAB:s sida under påstående bl.a. att återanställningsgarantierna inte avsåg situationer av arbetsbrist hos Profilbolaget och dessutom förutsatte att det finns lediga befattningar hos SSAB. – I tvister om tolkning av återanställningsgarantierna i två av de kollektiva överenskommelserna finner arbetsdomstolen att SSAB genom återanställningsgarantierna får anses ha åtagit sig en förpliktelse att återanställa sådana arbetstagare, som vid överlåtelsen av Profilbolaget övergick från anställningar hos SSAB till anställningar hos Profilbolaget och som därmed omfattas av garantierna, även för fall av arbetsbrist hos Profilbolaget och oavsett huruvida det hos SSAB finns lediga befattningar eller inte. – En invändning från SSAB:s sida om att återanställningsgarantierna med denna innebörd skulle vara att anse som stridande mot anställningsskyddslagen – därför att följden av garantierna skulle kunna bli att SSAB efter en återanställning av ifrågavarande arbetstagare nödgas vidta uppsägningar på grund av arbetsbrist, varvid de återanställda i kraft av lång tidigare anställningstid hos SSAB skulle vid bestämmande av turordning för sådana uppsägningar i många fall slå ut andra arbetstagare hos SSAB – har inte godtagits. – Inte heller har godtagits en invändning från SSAB:s sida om att återanställningsgarantierna, tolkade i enlighet med det tidigare anförda, skulle utgöra ett med hänsyn såväl till sitt innehåll som till efter överenskommelsen inträffade förhållanden oskäligt avtalsvillkor och därför skall lämnas utan avseende med stöd av den förmögenhetsrättsliga generalklausulen i 36 § avtalslagen. – Beträffande en av de aktuella arbetstagarna fråga huruvida denne skall anses ha avstått från eller förverkat sin rätt enligt återanställningsgarantin genom att han, efter det att han begärt återanställning hos SSAB, tagit anställning hos en annan arbetsgivare. – Genom domen förpliktas vissa bolag tillhörande SSAB-koncernen dels att omedelbart anställa de arbetstagare för vilka yrkande därom framställts (i Borlänge tre tjänstemän och i Luleå 206 arbetare och tjänstemän), dels att till arbetstagare för vilka yrkande därom framställts utge ekonomiskt skadestånd (i Borlänge fyra tjänstemän och i Luleå 206 arbetare och tjänstemän), dels att såväl till arbetstagare (i Borlänge fem tjänstemän och i Luleå 514 arbetare och tjänstemän) som till fackliga organisationer vilka på arbetstagarsidan är parter i de omtvistade kollektiva överenskommelserna utge allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott. Yrkandet om allmänt skadestånd till en av de nämnda fackliga organisationerna avslås dock. Med hänsyn till omständigheterna bestäms storleken av de allmänna skadestånden till betydligt lägre belopp än som yrkats.
» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 131
Lagrum : 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 36 § avtalslagen (1915:218)
Parter ( Privata sektorn ) : Plannja Aktiebolag & SSAB Tunnplåt Aktiebolag & Stål- & Metallförbundet & Stålpartner Aktiebolag & Svenska Industritjänstemannaförbundets tjänstemannaklubb vid SSAB Tunnplåt Aktiebolag & Svenska Metallindustriarbetareförbundets verkstadsklubb vid SSAB Tunnplåt Aktiebolag & Sveriges Arbetsledareförbunds arbetsledarklubb vid SSAB Tunnplåt Aktiebolag
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Kjerstin Nordborg, Olle Gunnarsson (f.d. överdirektören i Arbetsmarknadsstyrelsen; tillfällig ersättare), Ulf E. Nilsson (skiljaktig), Christian Tydén, Nils Gunnarsson (förre enhetschefen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Nils Thulén (förre förbundsdirektören i Försvarets Civila Tjänstemannaförbund; tillfällig ersättare).
Sekreterare : Gertrud Forkman
[ Arbetsbrist | Kommunala sektorn | Offentlig anställning | Räddningstjänst | Saklig grund | Uppsägning från arbetsgivarens sida | Uppsägning ”för säkerhets skull” ]
Sammanfattning :
Enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) skall varje kommun svara för den kommunala räddningstjänsten inom kommunen, och normalt skall det i varje kommun finnas en räddningskår, bestående av en räddningschef och en eller flera räddningsstyrkor med anställd personal. För varje kommun skall det enligt lagen finnas en räddningstjänstplan som skall antas av kommunfullmäktige efter samråd med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. – För Gotlands kommun gällde fr.o.m. den 1 januari 1988 en av kommunfullmäktige antagen räddningstjänstplan, enligt vilken det skulle finnas räddningsstyrkor på olika platser inom kommunen, bl.a. i Dalhem och Garda. Mot bakgrund av vid kommunens budgetarbete uppställda s.k. effektivitetsbeting för räddningstjänsten beslöt kommunstyrelsen den 7 juli 1992 att brandstationerna och räddningsstyrkorna i Dalhem och Garda skulle avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1993. Samtidigt beslöt styrelsen att ge räddningschefen i uppdrag att utarbeta förslag till ändringar i räddningstjänstplanen för beslut i kommunfullmäktige, samråda om ändringarna och säga upp personal. Kommunstyrelsens beslut vann laga kraft. Till följd av beslutet sade kommunen i augusti 1992 upp ett antal brandmän och brandförmän vid brandstationerna i Dalhem och Garda. Deras anställningar skulle enligt uppsägningarna upphöra vid olika tidpunkter fr.o.m. den 1 januari 1993 och framåt. Som grund för uppsägningarna åberopades arbetsbrist. Den 23 november 1992 beslöt kommunfullmäktige att ändra kommunens räddningstjänstplan i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 7 juli 1992 om avveckling av brandstationerna och räddningsstyrkorna i Dalhem och Garda fr.o.m. den 1 januari 1993. – Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägningarna eller om dessa – med hänsyn till att de skett innan kommunfullmäktige efter i räddningstjänstlagen föreskrivet samråd beslutat om ändring av räddningstjänstplanen – varit att bedöma som sådana uppsägningar ”för säkerhets skull” som enligt rättspraxis anses oförenliga med anställningsskyddslagen.
» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 129
Lagrum : 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Kommunala sektorn ) : Brandmännens Riksförbund & Gotlands kommun
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Dag Ekman, Börje Hårdefelt, Bengt Huldt, Ulf Perbeck, Åke Wänman och Lennart Andersson. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Gunilla Åkerman
[ Bevisbörda | Förhandlingsskyldighet | Förhandlingsvägran | Semester | Semesterersättning ]
Sammanfattning :
Fråga huruvida en arbetsgivare gjort sig skyldig till förhandlingsvägran. – Vidare fråga om en arbetstagares rätt till semesterersättning. Därvid tvist bl.a. huruvida arbetstagaren under anställningen åtnjutit mer semesterledighet än hon påstått.
» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 116
Lagrum : 10 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet | 4 §, 7 §, 10 §, 16 §, 28 §, 29 §, 30 § och 32 § semesterlagen (1977:480)
Parter ( Privata sektorn ) : A.R. & Handelsanställdas förbund & Orientmattor i Norr Aktiebolag
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Christian Tydén och Göran Karlsson. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Gertrud Forkman
[ Arbetsbrist | Offentlig anställning | Saklig grund | Statliga sektorn | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
Skattemyndigheten i Västmanlands län sade den 1 juni 1992 upp ett antal assistenter med placering vid myndighetens kontor i Västerås. Som grund för uppsägningarna åberopades arbetsbrist. Fråga huruvida uppsägningarna varit sakligt grundade. Allmänna uttalanden om arbetsbrist som uppsägningsgrund och om domstols möjligheter att närmare pröva det berättigade från företagsekonomisk, organisatorisk eller därmed jämförlig synpunkt i arbetsgivarens bedömningar av behovet av att genomföra en förändring av arbetsgivarens verksamhet eller att genomföra den på det sätt som arbetsgivaren funnit lämpligt.
» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 101
Lagrum : 7 kap. 2 § lagen (1976:600) om offentlig anställning | 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Statliga sektorn ) : Staten genom Riksskatteverket & TCO-OF:s sektor för området civil statsförvaltning (TCO-OF/C)
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Hans Blyme, Annika Baude, Christian Tydén, Hans Horn af Rantzien (förre sektionschefen i Svenska Kommunförbundet; tillfällig ersättare), Inger Karlsson och Lennart Andersson. Enhälligt.
Sekreterare : Gertrud Forkman
[ Byggnadsavtalet | Kollektivavtal | Preskription | Protokollsjustering ]
Sammanfattning :
Preskriptionsfråga. Enligt byggnadsavtalets § 10 f 1 räknas såvitt i målet är ifråga preskriptionstiden för väckande av talan i en tvist från den dag då ”slutjusterat” protokoll från central förhandling i tvisten föreligger. I ett fall då protokollet från den centrala förhandlingen skulle justeras av båda parterna har arbetsdomstolen funnit att den naturliga utgångspunkten vid tolkningen av bestämmelsen måste vara att slutjusterat protokoll föreligger sedan parternas justeringsförklaringar har utväxlats. Fråga dock om betydelsen i preskriptionshänseende av att den sist justerande parten vid sin justering av protokollet har tillfogat en justeringsanmärkning som föranlett motparten att på nytt förklara sig justera protokollet med en egen justeringsanmärkning.
» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 81
Parter ( Privata sektorn ) : Byggförbundet & Svenska Byggnadsarbetareförbundet
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Ulf E. Nilsson och Hans Karlsson. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Margareta Palmstierna
Sammanfattning :
Enligt 6 § sjuklönelagen utgör beräkningsunderlaget för sjuklön (sjuklöneunderlaget) den lön och andra anställningsförmåner som en arbetstagare gått miste om tillföljd av nedsättningen i arbetsförmågan under sjuklöneperioden. Fråga huruvida i sjuklöneunderlaget för en arbetstagare skall inräknas sådan lön för helgdag (helglön), som arbetstagaren enligt kollektivavtal ostridigt gått miste om på grund av sjukfrånvaro på de dagar som enligt kollektivavtalet utgör kvalifikationsdagar för rätten till helglön.
» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 71
Lagrum : 6 § lagen (1991:1047) om sjuklön
Parter ( Privata sektorn ) : Bageri- och Konditoriarbetsgivareförbundet & Svenska Livsmedelsarbetareförbundet
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Göran Karlstedt, Siv Kimbré, Lennart Hörnlund, Lennart Aspegren, Åke Wänman och Stig Ahlin. Enhälligt.
Sekreterare : Margareta Palmstierna
[ Bevisbörda | Kommunala sektorn | Offentlig anställning | Sexuellt umgänge | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
Fråga huruvida uppsägning av arbetstagare var sakligt grundad. Bevisfråga. Har obestyrkta uppgifter om visst handlande från arbetstagares sida med hänsyn till uppgifternas art och naturen hos arbetsgivarens ifrågavarande verksamhet kunnat läggas till grund för uppsägning?
» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 70
Lagrum : 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Kommunala sektorn ) : Landstinget i Uppsala län & Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Karl-Ingvar Rundqvist, Bo Jangenäs, Peter Ander, Ola Bengtson, Alf Karlsson och Ingvar Seregard (förre ordföranden i Privattjänstemannakartellen; tillfällig ersättare). Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Gertrud Forkman
[ Avskedande | Konkurrerande verksamhet | Verkställande direktör ]
Sammanfattning :
Fråga huruvida ett aktiebolag haft grund för att avskeda sin verkställande direktör med hänsyn till verksamhet som denne bedrivit vid sidan av sin anställning hos bolaget.
» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 56
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : K.A. & Reftele Metallfabrik Aktiebolag
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Kjerstin Nordborg, Ingemar Källberg, Lars Ylander, Lennart Grudevall, Hans Karlsson och Bo Hjern. Enhälligt.
Sekreterare : Gunilla Åkerman
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, SE‑103 11 Stockholm.
Leta efter annat ( på Sören Ömans hemsida ) :