Gå direkt till :
Visa info ( Klicka här )
Finns inte förarbetet, kommer du till startsidan för att söka förarbeten.
Arbetsdomstolens domar( alla refererade avgöranden sedan 1993, 1 643 st. )
» Gå direkt till listan med avgörandena
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
Arbetsdomstolen, som inrättades 1929, är alltid sista instans (och ofta den enda instansen) och därför en prejudikatinstans. De avgöranden som domstolen anser är prejudikat, dvs. vägledande, publiceras av domstolen och kallas för refererade avgöranden, medan andra avgöranden inte publiceras. Här finns bara refererade avgöranden.
Arbetsdomstolens refererade avgöranden brukar meddelas på onsdagar kl. 11.00 (till och med 2013 skedde det kl. 14.00). Bara undantagsvis, t.ex. om det är fråga om ett interimistiskt beslut som ska gälla genast, meddelas refererade avgöranden på en annan dag. Det har sedan 1993 hänt bara 64 gånger (3,9% av alla refererade avgöranden), senast tisdagen den 26 januari 2021. Som mest har åtta refererade avgöranden meddelats på samma dag (2016‑12‑14).
Senast avgörandet med :
Skiljaktig mening : 2023‑10‑04, för 2 år 7 månader och 8 dagar sedan
Ogiltigförklaring av uppsägning / avskedande : 2023‑01‑18, för 3 år 3 månader och 24 dagar sedan
Enkönad sammansättning av ledamöter : 2020‑05‑20 ( bara manliga ledamöter ), för 5 år 11 månader och 22 dagar sedan
Kvinnlig majoritet ledamöter : 2023‑05‑31, för 2 år 11 månader och 11 dagar sedan
Manlig majoritet ledamöter : 2023‑10‑04, för 2 år 7 månader och 8 dagar sedan
Parter från privata sektorn : 2023‑10‑04, för 2 år 7 månader och 8 dagar sedan
Parter från kommunala sektorn : 2023‑05‑31, för 2 år 11 månader och 11 dagar sedan
Parter från statliga sektorn : 2023‑09‑06, för 2 år 8 månader och 6 dagar sedan
Nya refererade prejudikat som inte hunnit föras in på Sören Ömans hemsida än ( 64 st. )
Sammanfattning :
Den huvudsakliga frågan i målet är om tolv arbetstagare hos Räddningstjänstförbundet i Storgöteborg (RSG), som innehar olika ledningsbefattningar, har tjänstgjort i utryckningsstyrka och därmed har rätt till särskild avtalspension för räddningstjänsten (SAP-R). Arbetstagarna är eller har varit anställda som insatsledare, regionala insatsledare, vakthavande befäl eller larm- och ledningsbefäl.
Arbetsdomstolen har funnit, dels med beaktande av vad utredningen visat om bakgrunden till och syftet med kollektivavtalsbestämmelserna om SAP-R, dels genom tolkning av avtalstextens ordalydelse, att endast brandmän och styrkeledare hos RSG, dvs. inte de i målet aktuella ledningsbefattningarna, ska anses tjänstgöra i utryckningsstyrka enligt kollektivavtalsbestämmelserna om SAP-R.
» Avgörandet AD 2026 nr 34 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
En arbetstagarorganisation har varslat en arbetsgivarorganisation om en tillåten stridsåtgärd (sympatiåtgärd) i form av blockad mot all hantering av avfall kopplat till ett bolag, vid elva angivna adresser där bolaget bedriver verksamhet. Parterna har tvistat om stridsåtgärdens omfattning var otydlig och om arbetstagarorganisationen därför brutit mot 45 § medbestämmandelagen.
Arbetsdomstolen har funnit att varslet inte var otydligt när det gäller vilka av arbetsgivarorganisationens medlemsföretag, eller vilka arbetstagare, som omfattades av varslet. Enligt Arbetsdomstolen var varslet inte heller otydligt när det gäller vilka arbetsuppgifter som varslet träffade. Arbetstagarorganisationens varsel var därför inte otydligt med avseende på de varslade stridsåtgärdernas omfattning. Arbetstagarorganisation bröt därmed inte mot 45 § medbestämmandelagen.
» Avgörandet AD 2026 nr 32 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Tvisten har rört frågan om Polismyndigheten hade laga grund att avskeda, eller åtminstone sakliga skäl att säga upp, en civilanställd handläggare som dömts för grovt rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik och i direkt anslutning till brottsligheten gjort uttalanden till ett vittne och poliser bl.a. om att denne var anställd hos Polismyndigheten.
Arbetsdomstolen har funnit att det i och för sig finns anledning att se allvarligt på den brottslighet den anställde gjort sig skyldig till. Med hänsyn till att brottsligheten begåtts utanför anställningen och med fog kan betraktas som en engångsföreteelse som hade samband med den anställdes dåvarande alkoholberoende av sjukdomskaraktär, att den anställde direkt medverkade till rehabiliteringsåtgärder samt att det inte kan ställas samma höga krav på oförvitlighet på en civilanställd, utan polisiära befogenheter och utan myndighetsutövande arbetsuppgifter, som på poliser, har Arbetsdomstolen funnit att den anställde inte visat sig uppenbart olämplig att ha anställning hos Polismyndigheten. De uttalanden som den anställde gjorde i anslutning till brottsligheten förändrar inte den bedömningen. Det har därför inte funnits laga grund för avskedande. Arbetsdomstolen har vidare gjort bedömningen att det inte ens fanns sakliga skäl för uppsägning. Arbetsdomstolen har därför ogiltigförklarat avskedandet.
» Avgörandet AD 2026 nr 29 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
En arbetstagare överlämnade, på arbetsgivarens begäran, ett belastningsregisterutdrag till arbetsgivaren, som denne läste. Arbetsdomstolen har funnit att enbart ta emot och läsa belastningsutdraget inte omfattas av dataskyddsförordningen.
» Avgörandet AD 2026 nr 27 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
En arbetsgivare som inte är bunden av något kollektivavtal ska enligt 19 a § medbestämmandelagen fortlöpande hålla arbetstagarorganisationer som har medlemmar som är arbetstagare hos arbetsgivaren underrättade om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Under sju månader lämnade ett bolag inte någon information till en arbetstagarorganisation. Arbetstagarorganisationen påstod inte att det hade inträffat något särskilt i bolagets verksamhet under den aktuella tiden. Parterna har tvistat om bolaget har brutit mot 19 a § medbestämmandelagen.
Med hänvisning till att det i målet inte visats att någon särskild händelse hade inträffat och att det inte heller påståtts att bolaget avsåg att fatta något beslut som kunde påverka arbetstagarorganisationens medlemmar under perioden, fann Arbetsdomstolen att det inte fanns skyldighet för bolaget att lämna någon information till arbetstagarorganisationen under den aktuella tidsperioden. Arbetsdomstolen uttalade även att information ska lämnas fortlöpande innebär att information ska lämnas så snart det kan ske, inte vid fast bestämda tidpunkter.
» Avgörandet AD 2026 nr 25 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
En bestämmelse i kollektivavtal mellan SAS och Svensk Pilotförening ger piloter som, enligt ett i bestämmelsen intaget rullande schema, inte får någon semester förlagd under sommaren rätt till viss kompensation i form av bl.a. extra semesterdagar. Tvisten har rört frågan om en pilot haft rätt till kompensation enligt bestämmelsen. Piloten tillhörde den grupp som inte fick någon semester förlagd under sommaren, men han var föräldraledig en del av sommaren. Enligt SAS uppfattning har det varit en förutsättning för kompensation enligt bestämmelsen att piloten arbetat, eller stått till förfogande för arbete, hela sommaren. Arbetsdomstolen har funnit att kollektivavtalsbestämmelsens ordalydelse inte anger något krav på tillgänglighet hela sommaren, samt att någon gemensam partsavsikt eller annat som ger anledning att frångå ordalydelsen inte har visats. Arbetsdomstolens bedömning innebär att bestämmelsen ska tolkas i enlighet med pilotföreningens uppfattning och att SAS genom att inte ge kompensationen har gjort sig skyldigt till brott mot pilotavtalet.
» Avgörandet AD 2026 nr 24 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
2015 års avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal mellan Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK omfattar inte klausuler av typen förbud att värva den tidigare arbetsgivarens kunder, oavsett hur omfattande eller konkurrensbegränsande de kan anses vara och vad de ytterst syftat till samt trots att värvande av kunder till konkurrerande verksamhet i någon mening innebär att ta befattning med sådan verksamhet. Skiljeklausulen i 2015 års avtal är därmed inte tillämplig på tvist om avtalat vite för brott mot en sådan klausul.
» Avgörandet AD 2026 nr 23 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
En lagermedarbetare avskedades efter att ha kört truck före och efter att han på arbetsplatsen lämnat ett slumpmässigt drogtest i saliv som sedan visade positivt för amfetamin. Arbetsdomstolen bedömde att det positiva provresultatet var tillförlitligt och att lagermedarbetaren medvetet (med uppsåt) hade brukat amfetaminet. Arbetsdomstolen uttalade att det normalt finns skäl för avskedande när en arbetstagare, som har arbetsuppgifter som är påtagligt farliga eller olagliga att utföra under påverkan av narkotika, har narkotika i kroppen på arbetet. Eftersom den truckkörning som lagermedarbetaren utförde med amfetamin i kroppen var såväl påtagligt farlig som olaglig, fanns det laga skäl för avskedandet. Detta gällde enligt Arbetsdomstolen trots att koncentrationen av amfetamin i saliven var låg, eftersom det i dagsläget inte finns någon testmetod som kan mäta graden av påverkan av amfetamin.
» Avgörandet AD 2026 nr 21 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Fråga om en anställd hos ett försäkringsbolag har gjort otillåtna slagningar i bolagets kundhanteringssystem och om bolaget hade laglig grund att avskeda den anställda på grund av dem, alternativt sakliga skäl för uppsägning. Även fråga om den anställdas privatekonomiska situation har utgjort sakliga skäl för uppsägning.
Arbetsdomstolen har funnit att slagningarna i och för sig var otillåtna och att den anställdas agerande var klandervärt. Domstolen har gjort en bedömning av hur allvarligt brottet mot anställningsavtalet var och, med hänsyn till bl.a. syftet med agerandet och att det var en engångsföreteelse, funnit att det inte fanns tillräckliga skäl för avskedande. Arbetsdomstolen har vidare funnit att varken de otillåtna slagningarna eller den anställdas privatekonomiska situation, sedda var för sig eller i kombination, utgjorde sakliga skäl för uppsägning. Arbetsdomstolen har därför ogiltigförklarat avskedandet.
Eftersom det funnits skäl att rikta allvarlig kritik mot den anställda för de otillåtna slagningarna har Arbetsdomstolen bestämt det allmänna skadeståndet för det ogrundade avskedandet till ett lägre belopp än normalt.
» Avgörandet AD 2026 nr 19 i pdf-format
Sammanfattning :
En myndighets personalansvarsnämnd beslutade om en disciplinpåföljd i form av löneavdrag med 1 958 kr. Tvisten har rört om målet ska handläggas som ett förenklat eller ordinärt tvistemål.
Arbetsdomstolen har funnit att en disciplinpåföljd i form av löneavdrag inte är någon privaträttslig fordran, och parterna disponerar inte över frågan i rättegången, eftersom en domstol som prövar frågan om disciplinpåföljden är skyldig att självständigt avgöra om den anställde har åsidosatt sina skyldigheter i anställningen på ett sätt som motiverar en disciplinpåföljd. Ett mål om disciplinpåföljd är därför inte något dispositivt tvistemål och kan därmed inte handläggas som ett förenklat tvistemål. Målet ska därför handläggas som ett ordinärt tvistemål.
» Avgörandet AD 2026 nr 18 i pdf-format
Sammanfattning :
En arbetstagarorganisation har krävt skadestånd av en arbetsgivare för brott mot 6 c § anställningsskyddslagen, som innehåller regler om skyldighet för arbetsgivare att inom viss tid efter det att arbetstagaren har börjat arbeta lämna skriftlig information om anställningsförhållandet. Enligt arbetstagarorganisationen har arbetsgivaren brutit mot det angivna lagrummet genom att, i förhållande till vissa angivna arbetstagare som varit anställda i mellan sex och arton år, antingen lämna ut anställningsavtal med påstått felaktig uppgift om från vilken dag anställningen gäller, eller utfärda men inte lämna ut sådan handling. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagarorganisationens framställning inte kan anses innefatta tillräcklig grund (laga skäl) för kraven (käromålet), och har därför avslagit arbetstagarorganisationens krav (talan) utan utfärdande av stämning.
» Avgörandet AD 2026 nr 12 i pdf-format
Sammanfattning :
När en svarandepart är medlem i flera organisationer, och Arbetsdomstolens behörighet i ett mål enligt anställningsskyddslagen grundar sig på att den berörda arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med kollektivavtal vilket arbetsgivaren är bunden av, bör i första hand den organisation som har slutit detta kollektivavtal stämmas in om svaranden är medlem i den organisationen. Om den organisationen avstår från att föra svarandens talan, bör svarandens andra organisation tillfrågas om den är villig att göra det. Är den andra organisationen villig att föra svarandens talan, bör Arbetsdomstolen uppmuntra käranden att återkalla talan mot organisationen som träffat det kollektivavtal som grundar Arbetsdomstolens behörighet och i stället ansöka om tilläggsstämning på den andra organisationen.
Om ingen av organisationerna har slutit kollektivavtalet som grundar Arbetsdomstolens behörighet, bör i första hand den organisation svaranden varit medlem i längst stämmas in. Vill den organisationen inte föra svarandens talan bör Arbetsdomstolen förfara på motsvarande sätt som tidigare sagts.
Det får anses ankomma på käranden att i stämningsansökan uppge om svaranden är medlem i flera organisationer och vilka dessa i så fall är, om käranden känner till det. Det får förutsättas att en organisation som stäms in självmant uppger om svaranden är medlem i flera organisationer, om det inte framgår av ansökan om stämning.
» Avgörandet AD 2026 nr 9 i pdf-format
Sammanfattning :
Ett bemanningsföretag i byggbranschen har sagt upp en arbetstagare som var anställd för att hyras ut. Av byggavtalet framgår att en uppsagd arbetstagare har rätt att under uppsägningstid behålla lön och andra anställningsförmåner även om arbetstagaren inte får några arbetsuppgifter alls eller får andra arbetsuppgifter än tidigare. Bemanningsföretaget betalade grundlön för de perioder arbetstagaren under uppsägningstiden inte var uthyrd till andra företag. Tvist har uppkommit om byggavtalets bestämmelse innebär att arbetstagaren under tid arbetstagaren inte var uthyrd under uppsägningstiden istället för grundlön hade rätt att få samma ersättning som under det närmast föregående utbokade arbetet, och om bemanningsföretaget därför bröt mot byggavtalets bestämmelse om rätt till bibehållen lön under uppsägningstiden genom att endast betala grundlön.
Arbetsdomstolen har funnit att bemanningsföretaget inte bröt mot byggavtalet genom att betala grundlön när arbetstagaren under uppsägningstiden inte var uthyrd. Arbetsdomstolen avslog därför talan.
» Avgörandet AD 2026 nr 8 i pdf-format
Sammanfattning :
En arbetstagarorganisation påkallade både med ett bolag, innan det försattes i konkurs, och med konkursboet förhandling enligt 10 § medbestämmandelagen i fråga om vissa medlemmars anställningsförhållanden och lönefordringar samt i fråga om förhandlingsskyldighet förelåg. Konkursförvaltaren avböjde att förhandla. Tvisten har i huvudsak gällt frågan om konkursboet därmed har gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran.
Arbetsdomstolen har funnit att medbestämmandelagen liksom annan arbetsrättslig lagstiftning är tillämplig även när en arbetsgivare har försatts i konkurs. Ett konkursbo, genom en konkursförvaltare, är därmed bundet av bl.a. föreskrifterna i medbestämmandelagen om arbetsgivares förhandlings- och informationsskyldighet och anses vid tillämpningen av de föreskrifterna lika bundet av kollektivavtal och anställningsavtal som konkursgäldenären var eller hade varit det. Den allmänna förhandlingsrätten i 10 § medbestämmandelagen tillkommer alla arbetstagarorganisationer som har medlemmar anställda hos arbetsgivaren och förhandlingsrätten består även under konkurs. När en arbetsgivare försätts i konkurs övertar konkursboet därför arbetsgivarens skyldighet att förhandla enligt 10 § medbestämmandelagen. De frågor arbetstagarorganisationen begärde förhandling om omfattas av förhandlingsskyldighet enligt 10 § medbestämmandelagen och påståendet att medlemmarna var eller hade varit arbetstagare hos bolaget framfördes inte mot bättre vetande. Konkursboet bröt därmed mot förhandlingsskyldigheten när konkursboet motsatte sig att delta i förhandling och ålades att betala allmänt skadestånd till arbetstagarorganisationen.
» Avgörandet AD 2026 nr 6 i pdf-format
Sammanfattning :
Tvisten har rört frågan om Försäkringskassan hade laglig grund att avskeda en anställd som var tjänstledig på heltid för att utföra uppdrag som fackligt förtroendevald.
Staten har påstått att den anställde felaktigt redovisade sin frånvaro och arbetstid till Försäkringskassan, missbrukade Försäkringskassans flextidssystem och därigenom åsidosatte sin åligganden mot Försäkringskassan på ett sätt som allvarligt skadade Försäkringskassan förtroende för den anställde.
Arbetsdomstolen har funnit att den anställde vid upprepade tillfällen under en förhållandevis kort tid felaktigt redovisade sin arbetstid och frånvaro på ett sätt som påverkade den anställdes rätt till lön och Försäkringskassans möjlighet att kontrollera de redovisade arbetstiderna. Den anställdes agerande orsakade en så allvarlig förtroendeskada att den anställde därigenom grovt åsidosatte sina åligganden mot Försäkringskassan. Försäkringskassan hade därmed laglig grund att avskeda den anställde.
En fråga i målet har varit om en fackligt förtroendevald arbetstagare kan redovisa sin arbetstid schablonmässigt, istället för att dag för dag registrera faktiskt arbetad tid på samma sätt som andra anställda hos Försäkringskassan och i enlighet med Försäkringskassans flextidsavtal. Arbetsdomstolen har funnit att en förtroendevald arbetstagare på samma sätt som andra anställda hos Försäkringskassan är skyldig att följa bestämmelserna i Försäkringskassans flextidsavtal och redovisa sin faktiskt arbetade tid.
» Avgörandet AD 2026 nr 2 i pdf-format
Sammanfattning :
Om en förhandlingsordning upphör sedan central tvisteförhandling påkallats men innan den hållits, anses förhandling ha avslutats när förhandlingsordningen upphörde, dvs. förhandlingsordningens upphörande utgör då utgångspunkten för talefristen enligt 40 § tredje stycket anställningsskyddslagen.
Bestämmelserna i 40 och 42 §§ anställningsskyddslagen om preskription av anspråk på ogiltigförklaring av en arbetsgivares uppsägning av ett anställningsavtal får ses som speciallag i förhållande till regleringen i medbestämmandelagen om preskription av anspråk på ogiltigförklaring av en föreningsrättskränkande rättshandling eller avtalsbestämmelse. Preskriptionsbestämmelserna i anställningsskyddslagen ska därmed tillämpas när en arbetstagare som omfattas av dessa bestämmelser yrkar ogiltigförklaring av en arbetsgivares uppsägning och bl.a. gör gällande att uppsägningen utgör en kränkning av föreningsrätten.
» Avgörandet AD 2025 nr 97 i pdf-format
Sammanfattning :
En part begärde hos tingsrätt att få ut ljudinspelningen från en muntlig förhandling i en arbetstvist. Tingsrätten beslutade att inte bifalla bolagets begäran, eftersom det inte fanns någon sådan ljudinspelning, och angav att beslutet inom viss tid fick överklagas till hovrätt. Beslutet överklagades till hovrätten, som överlämnade målet till Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen, som bedömde att begäran om att få ut ljudinspelningen var gjord utifrån rätten att få ta del av allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen, och alltså inte med stöd av principen om partsinsyn, fann att överklagandet rätteligen skulle prövas i hovrätten. Arbetsdomstolen visade därför målet åter till hovrätten.
» Avgörandet AD 2025 nr 91 i pdf-format
Sammanfattning :
Tvisten har rört frågan om ett dotterbolag har ådragit sig skadeståndsskyldighet mot ett förbund genom att bryta mot förhandlingsskyldighet i 11 § medbestämmandelagen vid moderbolagets försäljning av aktier i dotterbolaget och vid dotterbolagets försäljning av aktier i ett annat bolag samt vid dotterbolagets ingående av ett leverantörsavtal. Tvisten har även rört frågan om tvisteförhandlingar förevarit mellan parterna i enlighet med den mellan parterna gällande förhandlingsordningen avseende de två senare tvistefrågorna. Arbetsdomstolen har funnit att dotterbolaget inte fattade något beslut eller agerade för att verkställa ett beslut fattat av moderbolaget i samband med att moderbolaget sålde aktierna i dotterbolaget som innebar en viktigare förändring av dotterbolagets verksamhet och som förbundet hade ett berättigat intresse att få förhandla om. Någon förhandlingsskyldighet förelåg därför inte för dotterbolaget och dotterbolaget bröt inte mot 11 § medbestämmandelagen när dotterbolaget underlät att förhandla med förbundet inför moderbolagets försäljning av aktierna i dotterbolaget. Förbundets talan i den delen har därför avslagits. Arbetsdomstolen har vidare funnit att övriga tvistefrågor inte varit föremål för tvisteförhandlingar i enlighet med den mellan parterna gällande förhandlingsordningen. Förbundets talan i dessa delar har därför avvisats.
» Avgörandet AD 2025 nr 88 i pdf-format
Sammanfattning :
En arbetstagarorganisation har agerat ombud för en av sina medlemmar och bistått medlemmen med rådgivning inom ramen för facklig rättshjälp i ett mål i tingsrätt, som handlades som ett s.k. förenklat tvistemål enligt bestämmelserna i 1 kap. 3 d § rättegångsbalken. Arbetsdomstolen har funnit att facklig rättshjälp inte hindrar medlemmen från att få ersättning för rättegångskostnad avseende en timmes rättslig rådgivning enligt bestämmelsen i 18 kap. 8 a § rättegångsbalken.
» Avgörandet AD 2025 nr 81 i pdf-format
Sammanfattning :
Fråga om en tvist om ersättning i form av royalty till formgivaren av ljuslyktan Snöbollen är en arbetstvist.
Arbetsdomstolen har funnit att formgivaren var anställd hos ett glasbruk på 1970-talet när hon formgav Snöbollen. Det är ostridigt att glasbrukets verksamhet, i vilken Snöbollen formgavs, genom flera företagsöverlåtelser fram till år 1990 överlåtits till Orrefors Kosta Boda. Formgivaren ansökte hos tingsrätt om stämning med yrkande om royalty mot Orrefors Kosta Boda, som hon inte är eller har varit anställd hos. Tingsrätten avvisade talan med hänvisning till en skiljeklausul.
Arbetsdomstolen har funnit att tvisten inte är en arbetstvist. Det innebär att varken Arbetsdomstolen eller tingsrätten är behörig domstol. Då käranden inte yrkat att målet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen, har Arbetsdomstolen i denna situation inte ansett att bestämmelsen i 2 kap. 7 § andra stycket arbetstvistlagen om överlämnande till hovrätt är tillämplig. Överklagandet har därför avvisats, vilket innebär att tingsrättens avvisningsbeslut står fast.
» Avgörandet AD 2025 nr 68 i pdf-format
Sammanfattning :
Två gravida lärare, anställda i olika kommuner, förbjöds under pandemin att arbeta under en period. Under denna period fick lärarna – i enlighet med gällande regler – inte lön från kommunerna utan ansökte om och beviljades graviditetspenning från Försäkringskassan, vilket innebar en lägre ersättning. Enligt EU:s s.k. mödraskyddsdirektiv ska gravida arbetstagare som förbjuds att arbeta på grund av risk för hennes eller barnets säkerhet eller hälsa tillförsäkras bibehållna rättigheter. Eftersom direktivet har direkt effekt, har Arbetsdomstolen ålagt kommunerna i egenskap av offentliga arbetsgivare att betala lön till lärarna. Arbetsdomstolen har också funnit att förfarandet har inneburit att kommunerna har diskriminerat lärarna, men mot bakgrund av omständigheterna har diskrimineringsersättningen jämkats med en tredjedel.
» Avgörandet AD 2025 nr 57 i pdf-format
Sammanfattning :
Ett bolag träffade skriftliga anställningsavtal med piloter och hyrde enligt skriftligt avtal om bemanningstjänster ut dem till ett annat bolag (supportbolaget), som enligt ett skriftligt avtal om entreprenad av besättningstjänster sände dem att arbeta hos ett flygbolag. Bolagen ingick i samma koncern. Piloternas fackförening begärde förhandling rörande piloterna hos flygbolaget, som inte förhandlade. Målet gäller skadestånd för brott mot förhandlingsskyldigheten, där fackföreningen påstår att piloterna var arbetstagare hos flygbolaget. Arbetsdomstolen fann att fackföreningen inte hade visat att flygbolaget utöver vad som följde av lagstiftning utövade kontroll och ledning över piloterna när de arbetade i flygbolagets verksamhet. I stället var det supportbolaget, som genom sin schemaläggning av piloterna, i den utsträckning offentligrättslig lagstiftning medgav det, utövade löpande ledning över piloterna och i praktiken bestämde när, var och med vad de skulle arbeta i vilken befattning. Eftersom fackföreningen inte visat att den hade någon medlem som var arbetstagare hos flygbolaget, hade flygbolaget ingen förhandlingsskyldighet gentemot fackföreningen. Flygbolaget ansågs inte heller ha kringgått bestämmelsen om förhandlingsskyldighet.
» Avgörandet AD 2025 nr 55 i pdf-format
Sammanfattning :
En biståndshandläggare som kom tillbaka från föräldraledighet blev tilldelad andra kategorier av ärenden att handlägga än de hon hade haft före föräldraledigheten. Arbetsdomstolen ansåg att det var fråga om nya arbetsuppgifter för henne och att det var utrett att biståndshandläggaren ville ha kvar sina tidigare arbetsuppgifter samt att arbetsgivaren var medveten om detta. Biståndshandläggaren hade därmed blivit missgynnad när arbetsgivaren ledde och fördelade arbetet. Arbetsdomstolen ansåg även att det fanns ett samband mellan avslutandet av ledigheten och missgynnandet samt att det var utrett att beslutet att tilldela biståndshandläggaren andra kategorier av ärenden inte var en nödvändig följd av föräldraledigheten, eftersom de tidigare arbetsuppgifterna fanns kvar. Biståndshandläggaren blev följaktligen missgynnad i strid med 16 § föräldraledighetslagen.
» Avgörandet AD 2025 nr 53 i pdf-format
Sammanfattning :
När en arbetsgivare påstår att en arbetstagare har sagt upp sig själv genom en egenhändigt undertecknad skriftlig uppsägningshandling som kan uppvisas i original, och det invänds att handlingen är förfalskad, har arbetsgivaren bevisbördan för att handlingen är äkta. Arbetsgivaren har därvid att göra det övervägande sannolikt att handlingen är äkta (AD 2023 nr 18). Motsvarande lättnad i beviskravet bör tillämpas i en situation när undertecknandet av den skriftliga uppsägningshandlingen ska ha skett med penna på en Ipad och den elektroniska handlingen med arbetstagarens underskrift visas upp. När parterna är överens om att det är arbetstagarens underskrift på uppsägningshandlingen, måste arbetsgivaren göra det övervägande sannolikt att handlingen härrör från arbetstagaren.
» Avgörandet AD 2025 nr 50 i pdf-format
Sammanfattning :
Tvisten har rört frågan om en specialistklinik inom bl.a. plastikkirurgi har brutit mot lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen) och därför är skadeståndsskyldig.
En anställd plastikkirurg har skriftligen och muntligen rapporterat internt om avvikelser i klinikens verksamhet, bl.a. avseende en narkosläkare som arbetade på kliniken. Rapporteringen skedde före ikraftträdandet av visselblåsarlagen. Parterna har tvistat om den rapporterade informationen avsåg missförhållanden samt om det fanns ett allmänintresse av att informationen kom fram. Parterna har vidare tvistat om bolaget har försökt att hindra rapportering samt om den rapporterande personen utsatts för repressalier till följd av rapporteringen samt om bolaget har brutit mot rapporteringsskyldighet enligt visselblåsarlagen.
Arbetsdomstolen har konstaterat att det är klaganden som har bevisbördan för att rapportering av missförhållanden av allmänintresse i enlighet med visselblåsarlagen har förekommit. Arbetsdomstolen har inte funnit styrkt att de avvikelser som rapporterats är sådana missförhållanden av allmänintresse som omfattas av visselblåsarlagens bestämmelser. Bolagets eventuella försök att hindra dessa rapporteringar omfattas därför inte heller av lagens tillämpningsområde. Eftersom Arbetsdomstolen har funnit att visselblåsarlagens bestämmelser inte är tillämpliga har klagandens talan inte kunnat bifallas och tingsrättens domslut, enligt vilken klagandens talan avslogs, ska därför stå fast.
» Avgörandet AD 2025 nr 47 i pdf-format
Sammanfattning :
Interimistisk prövning av stridsåtgärder. Sedan Sveriges Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet ingått kollektivavtal för hamnarbetare har Svenska Hamnarbetarförbundet inlett stridsåtgärder för kollektivavtal på samma område. Sveriges Hamnar gjorde en fredspliktsinvändning och väckte talan om de varslade stridsåtgärderna. I beslut den 26 maj 2025 (AD 2005 nr 35) avslog Arbetsdomstolen en begäran om interimistiskt beslut. Därefter varslade Svenska Hamnarbetarförbundet om ytterligare stridsåtgärder och Sveriges Hamnar väckte en ny talan. Arbetsdomstolen har funnit att de varslade stridsåtgärderna har till ändamål att uppnå kollektivavtalsbundenhet, att Svenska Hamnarbetarförbundet har förhandlat sina avtalskrav med Sveriges Hamnar samt att det på utredningens nuvarande stadium inte finns fog för att anse att Svenska Hamnarbetarförbundets syfte med stridsåtgärderna är att tränga undan Sveriges Hamnars kollektivavtal med Svenska Transportarbetareförbundet eller utöva påtryckning i någon rättstvist. Sveriges Hamnars invändningar mot stridsåtgärderna kunde därför inte godtas.
» Avgörandet AD 2025 nr 45 i pdf-format
Sammanfattning :
Fråga om ett bolag i strid med arbetsmiljölagen hindrat skyddsombud från att delta i planeringen av försäljningen av en större verksamhetsgren samt efterföljande omorganisation och driftsinskränkning. Även fråga om skyddsombuden hindrats genom att involveras för sent i den riskbedömning som gjordes inför omorganisationen och driftsinskränkningen.
» Avgörandet AD 2025 nr 44 i pdf-format
Sammanfattning :
Kollektivavtalstolkning. Enligt bemanningsavtalet för arbetare ska under utbokad (uthyrd) tid timlön/månadslön utges med motsvarande det genomsnittliga förtjänstläget för jämförbara grupper hos kund. När den uthyrde har timlön och jämförbara grupper hos kund månadslön kan en divisor användas för att beräkna timlönen. Svenska Transportarbetare-förbundet för en fastställelsetalan om vilken divisor som ska användas enligt bemanningsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att utredningen inte ger något stöd för att divisorn enligt bemanningsavtalet ska vara i enlighet med något av fastställelseyrkandena och att mer allmänna överväganden om bemanningsavtalet inte gör att något av yrkandena kan bifallas.
» Avgörandet AD 2025 nr 39 i pdf-format
Sammanfattning :
Interimistisk prövning av stridsåtgärder. Sedan Sveriges Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet ingått kollektivavtal för hamnarbetare har Svenska Hamnarbetarförbundet inlett stridsåtgärder för kollektivavtal på samma område och Sveriges Hamnar gjort en fredspliktsinvändning. Arbetsdomstolen har funnit att stridsåtgärderna inte har till syfte att tränga undan det befintliga kollektivavtalet eller att utöva påtryckning i någon rättstvist. Sveriges Hamnars invändningar mot stridsåtgärderna kunde därför inte godtas.
» Avgörandet AD 2025 nr 35 i pdf-format
Sammanfattning :
Fråga om två taxichaufförer har varit anställda hos arbetsgivaren vid utförandet av visst arbete, som gjorts utöver heltidsarbete för arbetsgivaren, eller om de vid utförandet av det arbetet varit anställda hos ett bemanningsföretag som arbetsgivaren anlitat. Arbetsdomstolen har funnit att det inte är bevisat att förarna varit anställda hos bemanningsföretaget. Arbetsgivaren har därför brutit mot taxiavtalet genom att inte betala övertidsersättning. Även fråga om preskription då förbundet under en längre tid påståtts ha haft kännedom om att arbetsgivaren inte betalar övertidsersättning.
» Avgörandet AD 2025 nr 29 i pdf-format
Sammanfattning :
Tvisten rör frågan om en arbetsgivare genom att neka en projektledare att få utföra bisyssla som deltidsbrandman, brutit mot kollektivavtalets bestämmelse om bisysslor.
» Avgörandet AD 2025 nr 25 i pdf-format
Sammanfattning :
Tvisten har rört frågan om det funnits laglig grund för att avskeda eller säga upp en handläggare vid Försäkringskassan som i en egen ansökan om bostadsbidrag underlåtit att under bidragsperioden anmäla ändrade förhållanden av betydelse för bedömningen av rätten till bostadsbidrag. Parterna har även tvistat om Försäkringskassans avskedande har grundats på omständigheter som Försäkringskassan känt till mer än två månader före underrättelse om tilltänkt avskedande, dvs. om Försäkringskassan åsidosatt den s.k. tvåmånadersfristen och om rättegångskostnadernas fördelning i tingsrätten.
Arbetsdomstolen har funnit att den anställde allvarligt åsidosatte sina skyldigheter genom att vid upprepade tillfällen underlåta att anmäla ändrade förhållanden av betydelse för rätt till bostadsbidrag och därmed felaktigt fått bostadsbidrag utbetalat. Försäkringskassans verksamhet ställer höga krav på förtroende och att Försäkringskassans anställda både i och utanför arbetet agerar korrekt och omdömesgillt. Att en handläggare hos Försäkringskassan agerat på ett sätt som medfört krav på återbetalning och polisanmäld misstanke om bidragsbrott, påverkade inte bara Försäkringskassans förtroende för den anställde, utan också allmänhetens förtroende för Försäkringskassans verksamhet. Arbetsdomstolen har funnit att handläggarens agerande orsakade en så allvarlig förtroendeskada att handläggaren därigenom grovt åsidosatte sina åligganden mot Försäkringskassan. Försäkringskassan hade därmed laglig grund att avskeda handläggaren från anställningen. Arbetsdomstolen fann därtill att Försäkringskassan inte hade brutit mot tvåmånadersfristen och domstolen beslutade att rättegångskostnaderna i tingsrätten ska betalas med tillämpning av huvudregeln, att förlorande part ska ersätta motpartens rättegångskostnad. Arbetsdomstolen fastställde därmed tingsrättens dom.
» Avgörandet AD 2025 nr 23 i pdf-format
Sammanfattning :
I en tvist om lön och andra ersättningar till en trafikvakt är parterna oense om byggavtalet är tillämpligt. Arbetsdomstolen har funnit att byggavtalet inte är tillämpligt på det i målet aktuella arbetet som trafikvakt.
» Avgörandet AD 2025 nr 17 i pdf-format
Sammanfattning :
Fråga om fastställelse av att tre helikopterpiloter vid Sjöfartsverket har en pensionsålder om 60 år och vilka ekonomiska förmåner som följer av detta. Trots sammanträde för muntlig förberedelse och efterföljande kompletteringar, har Arbetsdomstolen ansett att yrkandet är oklart. Det kan därför inte anses vara av avsevärd betydelse för käranden, att få talan prövad i den mening som avses i 4 kap. 6 § arbetstvistlagen. Arbetsdomstolen har avvisat fastställelsetalan.
» Avgörandet AD 2025 nr 16 i pdf-format
Sammanfattning :
En polisassistent dömdes för nio fall av dataintrång under drygt två år och avskedades. Dataintrången avsåg slagningar i Polismyndighetens it-system efter personuppgifter om polisassistents halvsysters sambo och personer och fordon med anknytning till honom, där slagningarna inte varit nödvändiga för att utföra en viss arbetsuppgift hos Polismyndigheten. Arbetsdomstolen ansåg att slagningarna, som gjorts utan samtycke eller lagstöd, framstod som en sådan övervakning, eller kartläggning, i hemlighet av sambons personliga förhållanden som inneburit ett betydande intrång i sambons personliga integritet och som han enligt grundlag ska vara skyddad mot i förhållande till det allmänna (2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen). Arbetsdomstolen fann att polisassistenten genom de begångna brotten visat att hon uppenbarligen var olämplig att inneha sin anställning och därmed grovt hade åsidosatt sina åligganden mot sin anställningsmyndighet. Det fanns följaktligen laga skäl för avskedandet.
» Avgörandet AD 2025 nr 12 i pdf-format
Sammanfattning :
Interimistisk prövning av lovligheten av en varslad politisk stridsåtgärd med internationell bakgrund i kollektivavtalsreglerade förhållanden (blockad mot krigsmateriel till eller från Israel i svenska hamnar). Arbetsdomstolen fann att arbetstagarförbundet hade gjort sannolikt att verkningarna av ett genomförande av den varslade blockaden skulle komma att bli så ringa för arbetsgivarnas affärsledningsrätt att den skulle vara tillåten och biföll förbundets yrkande om interimistiskt beslut på det sättet att det interimistiskt förklarades att förbundet var rättsligt oförhindrat av sitt kollektivavtal med arbetsgivarsidan att vidta blockaden i enlighet med utfärdat varsel.
» Avgörandet AD 2025 nr 3 i pdf-format
Sammanfattning :
Interimistisk prövning av lovligheten av en varslad politisk stridsåtgärd med internationell bakgrund (blockad mot krigsmateriel till eller från Israel). Vid sådan prövning ankommer det på den som vill vidta en blockad att åtminstone göra sannolikt att verkningarna för arbetsgivarens affärsledningsrätt skulle komma att bli så ringa att den varslade blockaden skulle vara tillåten. Eftersom ingen av parterna närmare utvecklat vilka verkningar den varslade blockaden skulle kunna komma att få, ansåg Arbetsdomstolen att ett yrkande om interimistiskt förordnande om blockadens lovlighet inte kunde bifallas.
» Avgörandet AD 2025 nr 2 i pdf-format
Sammanfattning :
Tvisten har rört om ett bolag brutit mot en bestämmelse i det mellan parterna gällande kollektivavtalet genom att inte lämna ut löneuppgifter för samtliga arbetstagare, dvs. för såväl organiserade som oorganiserade arbetstagare, till sin fackliga motpart inför en lönerevision. Arbetsdomstolen har inte funnit att någon gemensam partsavsikt som ger arbetsgivaren skyldighet att lämna ut löneuppgifter för samtliga arbetstagare till sin fackliga motpart förelåg när kollektivavtalet tecknades. Inte heller av kollektivavtalets lydelse framgår någon sådan skyldighet. Det har enligt Arbetsdomstolen inte heller påvisats någon enhetlig tillämpning av kollektivavtalet som ger den fackliga motparten rätt att få löneuppgifter för samtliga arbetstagare. Något brott mot kollektivavtalet har därmed inte begåtts och förbundets talan har därför avslagits.
» Avgörandet AD 2024 nr 104 i pdf-format
Sammanfattning :
En hamnarbetare har sagts upp av personliga skäl. Han har vid ett antal tillfällen lämnat arbetsplatsen före arbetstidens slut utan godkännande från arbetsledare. Han har bl.a. därigenom upprepade gånger brutit mot vad som åligger honom enligt anställningsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget har haft sakliga skäl för uppsägningen.
» Avgörandet AD 2024 nr 103 i pdf-format
Sammanfattning :
Tvisten har rört om ett bolag, genom att avyttra en del av sin verksamhet, beslutat om viktigare förändringar av sin verksamhet och av arbets- eller anställningsförhållanden för arbetstagare som varit medlemmar hos ett förbund och därför brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen i förhållande till förbundet. Tvisten har också rört om bolaget beslutat om driftsinskränkning och omorganisation innan bolaget förhandlat de frågorna med förbundet och därför brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen i förhållande till förbundet samt om förbundets talan avseende bolagets driftsinskränkning och omorganisation ska avvisas eftersom den inte tvisteförhandlats. Arbetsdomstolen har funnit att bolagets beslut om avyttring varit en sådan viktigare förändring av bolagets verksamhet som bolaget haft skyldighet att förhandla med förbundet och att bolaget därmed brutit mot förhandlingsskyldigheten och ska betala skadestånd. Arbetsdomstolen har vidare funnit att frågan om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten vid bolagets beslut om driftsinskränkning och omorganisation inte tvisteförhandlats och att invändning om detta gjorts i rätt tid, varför förbundets talan i den delen ska avvisas.
» Avgörandet AD 2024 nr 101 i pdf-format
Sammanfattning :
En arbetstagare har haft en tidsbegränsad anställning och fortsatt arbeta efter anställningstidens utgång. Fråga om arbetsgivaren och arbetstagaren avtalat om en till tidsbegränsad anställning eller om arbetstagaren fick en tillsvidareanställning. Vidare fråga om arbetsgivaren brutit mot bestämmelsen om skriftliga anställningsavtal i punkt 2.1 första stycket i livsmedelsavtalet genom inte överlämna skriftliga anställningsavtal till arbetstagaren inom den tid som följer av 6 c § anställningsskyddslagen (allra senast en månad efter det att arbetstagaren började arbeta). Även fråga om otillåten taleändring.
» Avgörandet AD 2024 nr 96 i pdf-format
Sammanfattning :
En polis har efter säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen inte längre godkänts för säkerhetsklassat arbete. Han har därefter sagts upp från sin anställning. Arbetsdomstolen har funnit att de faktiska omständigheter som legat till grund för säkerhetsbeslutet, däribland samröre med kriminellt belastade personer, tillsammans med viss övrig misskötsamhet innebär att det har funnits sakliga skäl för uppsägningen.
» Avgörandet AD 2024 nr 95 i pdf-format
Sammanfattning :
Tvist har uppkommit om arbetsvägledare och coacher vid ett studieförbund omfattas av ett kollektivavtal för tjänstemän eller ett kollektivavtal för cirkelledare och övriga ledare/lärare. Arbetsdomstolen har funnit att endast tjänstemannaavtalet gäller för de ifrågavarande arbetstagarna och att arbetsgivaren därför har gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott genom att inte tillämpa en i tjänstemannaavtalet intagen bestämmelse om pensionsavsättning på de berörda arbetstagarna. Arbetsgivaren har därför ålagts att betala allmänt skadestånd till såväl arbetstagarna som deras arbetstagarorganisation.
» Avgörandet AD 2024 nr 94 i pdf-format
Sammanfattning :
Enligt lagen (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet ska arbetsgivaren meddela arbetstagaren sitt beslut om ledigheten. En arbetsgivare som bryter mot lagen ska betala ersättning för den skada som uppkommer, inklusive ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär. Fråga om utformningen av ett meddelande i sig kan vara skadeståndsgrundande. Arbetsdomstolen fann att detta inte helt kunde uteslutas, men att det inte fanns skadeståndsskyldighet i det aktuella fallet.
» Avgörandet AD 2024 nr 92 i pdf-format
Sammanfattning :
Interimistisk fråga om en arbetstagarorganisations meddelande till en hamn om att ett inkommande utländskt fartyg saknar s.k. ITF-avtal utgjort en otillåten åtgärd enligt EU-rätten då meddelandet resulterade i att hamnen nekade fartyget att lägga till vid kaj. Även fråga om Arbetsdomstolens behörighet.
» Avgörandet AD 2024 nr 85 i pdf-format
Sammanfattning :
Två kärande väckte vid tingsrätt talan mot samma svarande. Tingsrätten, som ansåg att den ena kärandens talan inte var en arbetstvist, fann inte skäl för gemensam handläggning, och avvisade den talan. Beslutet om avvisning överklagades till Arbetsdomstolen med yrkade att målet skulle återförvisas till tingsrätten. I en sådan situation är Arbetsdomstolen inte behörig att ta upp överklagandet utan har, enligt grunderna för 2 kap. 7 § andra stycket arbetstvistlagen, överlämnat målet till behörig hovrätt.
» Avgörandet AD 2024 nr 81 i pdf-format
Sammanfattning :
En arbetstagare har sagts upp från sin anställning på grund av förhållanden som, enligt arbetsgivaren, hänför sig till arbetstagaren personligen och som bestått i olika brister hos arbetstagaren och det sätt som denne utfört sitt arbete på. Uppsägningen har, enligt arbetsgivaren, inte haft något samband med arbetstagarens medlemskap i en arbetstagarorganisation. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget har haft sakliga skäl att säga upp arbetstagarens anställning av personliga skäl och att arbetsgivaren inte genom uppsägningen av arbetstagaren kränkt dennes eller arbetstagarorganisationens föreningsrätt.
» Avgörandet AD 2024 nr 78 i pdf-format
Sammanfattning :
Sakliga skäl för uppsägning på grund av arbetsvägran enligt huvudavtalet om bl.a. anställningsskydd mellan Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK. Det fanns sakliga skäl för uppsägning av en telefonförsäljare som inte gjorde så många uppringningsförsök som angavs i hans anställningsavtal och som varnats om att anställningen var i fara och därefter haft mer än skälig betänketid.
» Avgörandet AD 2024 nr 75 i pdf-format
Sammanfattning :
Ett bolag genomförde en stor omorganisation och erbjöd anställda omplaceringar till nya anställningar med lägre sysselsättningsgrad. Enligt gällande kollektivavtal har en arbetstagare i en sådan situation rätt till en viss omställningstid. Två av de anställda var föräldralediga när de fick erbjudandet om omplacering. Fråga om bolaget brutit mot förbudet mot missgynnande i föräldraledighetslagen genom att låta omställningstiden, för de två anställda som var föräldralediga, löpa under deras föräldraledigheter.
» Avgörandet AD 2024 nr 72 i pdf-format
Sammanfattning :
En person sökte en anställning som undersköterska på en neonatalavdelning inom Region Stockholm och blev kallad till intervju. När hon samma dag som intervjun skulle hållas kontaktade regionen och berättade att hon satt i rullstol, avbokade regionen intervjun med motiveringen att det inte skulle fungera att som rullstolsburen arbeta på neonatalavdelningen. Fråga har uppkommit om regionen, genom att avboka intervjun, har utsatt den arbetssökande för diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Arbetsdomstolen har funnit att regionen inte har diskriminerat den arbetssökande genom vare sig direkt diskriminering eller diskriminering genom bristande tillgänglighet. Även fråga om tillämpningen av regeln om bevisbörda i 6 kap. 3 § diskrimineringslagen.
» Avgörandet AD 2024 nr 66 i pdf-format
Sammanfattning :
Fråga om reservofficerares anställningstid eller tjänstgöringstid ska ligga till grund för tilldelning av utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”.
Arbetsdomstolen har kommit fram till att det föreligger särskilda skäl enligt förordningen (1974:225) om utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst” (NOR-förordningen) att för reservofficerare istället för anställningstid lägga tjänstgöringstid till grund för tilldelning av utmärkelsen. Arbetsdom-stolen har vidare kommit fram till att reservofficerare är deltidsarbetande enligt i lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning och att statens tillämpning av tilldelningen av utmärkelsen inte utgör diskriminering i lagens mening.
I målet har den särskilda kvittningsbestämmelsen i arbetstvistlagen angående rättegångskostnader tillämpats.
» Avgörandet AD 2024 nr 53 i pdf-format
Sammanfattning :
Kollektivavtalstolkning. I ett kollektivavtal – en bilaga om anställningsskydd till byggavtalet – har tagits in delar som endast är upplysningar om innehållet i anställningsskyddslagens bestämmelser, och delar vilka parterna har träffat särskild överenskommelse om och som därmed utgör kollektivavtalsinnehåll. Arbetsdomstolen har funnit att en bestämmelse om det s.k. tvåundantaget vid turordning inför uppsägning på grund av arbetsbrist, som i huvudsak motsvarar vad som följde av 22 § andra stycket anställningsskyddslagen i dess lydelse före den 30 juni 2022, utgör kollektivavtalsinnehåll.
» Avgörandet AD 2024 nr 49 i pdf-format
Sammanfattning :
Fråga om en arbetstagare, som ostridigt har testat positivt för THC-syra och nedbrytningsprodukt av kokain vid drogtest utförda av arbetsgivaren, därigenom har brutit mot arbetsgivarens drogpolicy, och inte stått till förfogande för sitt ordinarie arbete hos arbetsgivaren. Också fråga om arbetsgivaren under dessa förhållanden varit skyldig att omplacera arbetstagaren till andra arbetsuppgifter, samt om yrkande om skadestånd för brott mot förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen har förhandlats enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen.
» Avgörandet AD 2024 nr 46 i pdf-format
Sammanfattning :
En arbetstagare, som inte har kunnat utföra sina normala arbetsuppgifter på grund av att han fått sitt körkort återkallat har, då det saknats möjlighet till omplacering eller omfördelning av arbetsuppgifter, inte ansetts stå till förfogande för arbete. Under dessa omständigheter har arbetstagaren, som senare blivit sjukskriven, inte rätt till sjuklön varken enligt lagen (1991:1047) om sjuklön eller enligt kollektivavtal.
» Avgörandet AD 2024 nr 44 i pdf-format
Sammanfattning :
För en kärande – en arbetstagare – som inte haft rätt att tvisteförhandla är föregående tvisteförhandling inte en processförutsättning enligt 4 kap.7 § eller 5 kap. 1 § första stycket arbetstvistlagen. Bestämmelsen i 5 kap. 2 § andra stycket arbetstvistlagen om att kostnad för förhandling eller överläggning inte ersätts som rättegångskostnad gäller bara om förhandlingen eller överläggningen varit en processförutsättning enligt nämnda lagrum. Motparten kan därför enligt 18 kap. rättegångsbalken få ersättning för kostnaden för de tvisteförhandlingar som denne enligt medbestämmandelagen varit skyldig att genomföra med kärandens arbetstagarorganisation om kärandens anspråk i målet.
» Avgörandet AD 2024 nr 41 i pdf-format
Sammanfattning :
Ett bolag bedrev på entreprenad delar av en regions busslinjetrafik. Efter ett upphandlingsförfarande stod det klart att bolagets entreprenaduppdrag i regionen skulle upphöra vid ett visst datum och att ett annat bolag skulle bedriva all regionens busslinjetrafik på entreprenad från och med dagen därpå. I målet är tvistigt om det i och med övergången av busstrafikuppdraget i regionen från en entreprenör till en annan har skett en sådan övergång av en del av en verksamhet som avses i 6 b § anställningsskyddslagen. Om det varit fråga om en sådan verksamhetsövergång, är det tvistigt om den nya entreprenören vidtagit någon åtgärd som varit att likställa med avskedande i förhållande till ett antal arbetstagare, som var anställda hos den tidigare entreprenören, och om den nya entreprenören i så fall är skyldig att betala skadestånd till de berörda arbetstagarna.
Arbetsdomstolen har funnit att en betydande del av de materiella tillgångar, som varit absolut nödvändiga för att bedriva regionens busslinjetrafik, dvs. bussar, inte övergått från den tidigare till den nya entreprenören. Övergången av busstrafikuppdraget i regionen innebar därmed inte en sådan övergång av verksamhet som avses i 6 b § anställningsskyddslagen.
» Avgörandet AD 2024 nr 40 i pdf-format
Sammanfattning :
Kollektivavtalstolkning. En bestämmelse i SAS företagsbilaga till kabinavtalet mellan Svenska Flygbranschen och Unionen om 13 timmar uppehåll för vila på hemmabas har ansetts innebära att uppehållet faktiskt ska vara minst 13 timmar och inte bara att ett uppehåll om minst 13 timmar ska schemaläggas.
» Avgörandet AD 2024 nr 24 i pdf-format
Sammanfattning :
En arbetstagare anställning på ett s.k. HVB-hem har upphört. Utifrån 2018 års företagshemlighetslag prövar domstolen om viss information, som arbetstagaren påstås ha angripit, utgör företagshemligheter i lagens mening.
» Avgörandet AD 2024 nr 13 i pdf-format
Sammanfattning :
En polis har sagts upp från sin anställning på grund av att han, enligt arbetsgivaren, till följd av en stroke fått sin arbetsförmåga nedsatt i så väsentlig mån att han inte längre kunnat utföra arbete av någon betydelse. Arbetsdomstolen har funnit att uppsägningen varit sakligt grundad och att arbetsgivaren inte heller genom uppsägningen brutit mot diskrimineringslagen.
» Avgörandet AD 2024 nr 12 i pdf-format
Sammanfattning :
Ett lettiskt bolag var bundet av byggavtalet. Svenska Byggnadsarbetareförbundet hade inte några medlemmar som var anställda hos bolaget. Fråga om bolaget ska betala allmänt skadestånd till Svenska Byggnadsarbetareförbundet för brott mot byggavtalets olika ersättningsregler samt byggavtalets övertids- och arbetstidsbestämmelser. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte följa byggavtalets regler om övertidsersättning, helglön och ersättning för arbetstidsförkortning. Domstolen har även funnit att bolaget gjort sig skyldigt till brott mot byggavtalets regler om övertid och arbetstid, men inte mot byggavtalets regler om timlön, ersättning för obekväm arbetstid och semesterförmåner. Ett allmänt skadestånd om 750 000 kr, mot yrkade 26 100 000 kr, har dömts ut. Med hänsyn till utgången i målet har förbundet förpliktats ersätta bolaget dess rättegångskostnad med tre fjärdedelar.
» Avgörandet AD 2024 nr 11 i pdf-format
Sammanfattning :
Ett vårdbolag införde en vaccinationspolicy som innebar ett krav på vaccination mot covid-19 för personal som arbetade med vården av patienter i bolagets geriatriska verksamhet. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget haft rätt att med stöd av arbetsledningsrätten fatta beslut om en sådan vaccinationspolicy. Som en följd av detta har de arbetstagare som inte vaccinerat sig i enlighet med vaccinationspolicyn inte ansetts stå till arbetsgivarens förfogande och har därmed inte haft rätt till lön.
» Avgörandet AD 2023 nr 75 i pdf-format
Sammanfattning :
Arbetsdomstolen har funnit att en s.k. neutralitetspolicy, som har inneburit förbud för en trygghetsvärd i tunnelbanan att bära muslimsk huvudduk, inte har stått i strid med förbudet mot diskriminering på grund av kön och religion.
» Avgörandet AD 2023 nr 71 i pdf-format
Sammanfattning :
Ett byggbolag har anlitat ett inredningsföretag vid arbeten med ett större renoveringsprojekt. Det sistnämnda företaget har för utförandet av uppdraget åtagit sig visst montagearbete, som i sig har fallit under det s.k. byggavtalet, och lagt ut detta arbete på andra utförare. Arbetsdomstolen har funnit att byggbolaget inför anlitandet av inredningsföretaget har varit skyldigt att primärförhandla med förbundet enligt en branschöverenskommelse i Bilaga D till byggavtalet som hänvisar till 38 § medbestämmandelagen.
Även fråga om tillämpningen av en i kollektivavtalet intagen regel om bortfall av skadeståndsskyldighet i fall där ett kollektivavtalsbrott kan anses ursäktligt, samt om nivån på det allmänna skadeståndet.
» Avgörandet AD 2023 nr 68 i pdf-format
Sammanfattning :
Ett bemanningsföretag i byggbranschen har sagt upp en arbetstagare som var anställd för att hyras ut. Av byggavtalet framgår att en uppsagd arbetstagare har rätt att under uppsägningstid behålla lön och andra anställningsförmåner även om arbetstagaren inte får några arbetsuppgifter alls eller får andra arbetsuppgifter än tidigare. Bemanningsföretaget betalade grundlön för de perioder arbetstagaren under uppsägningstiden inte var uthyrd till andra företag. Tvist har uppkommit om byggavtalets bestämmelse innebär att arbetstagaren under tid arbetstagaren inte var uthyrd under uppsägningstiden istället för grundlön hade rätt att få samma ersättning som under det närmast föregående utbokade arbetet, och om bemanningsföretaget därför bröt mot byggavtalets bestämmelse om rätt till bibehållen lön under uppsägningstiden genom att endast betala grundlön.
Arbetsdomstolen har funnit att bemanningsföretaget inte bröt mot byggavtalet genom att betala grundlön när arbetstagaren under uppsägningstiden inte var uthyrd. Arbetsdomstolen avslog därför talan.
» Avgörandet i pdf-format
1994 ( 76 refererade avgöranden )
[ Aktiebolagslagen | Avräkning | Förmåner efter uppsägning | Förutsättningsläran | Konkurs | Obehörig vinst | Verkställande direktör ]
Sammanfattning :
Ställföreträdaren för ett aktiebolag A har på A:s vägnar till den verkställande direktören i aktiebolaget B utfärdat garantier enligt vilka A – för den händelse att A:s och B:s gemensamma moderbolag C inte kunde fullgöra en av C till den verkställande direktören lämnad garanti för fullgörandet av B:s förpliktelser mot honom – skulle inträda i C:s ställe. – Sedan B och C sedermera försatts i konkurs riktar den verkställande direktören under åberopande av de av A lämnade garantierna anspråk mot A på utbekommande av sina förmåner under uppsägningstid enligt det mellan honom och B träffade anställningsavtalet. I målet uppkommer bl.a. frågor
1. om tolkning av anställningsavtalet mellan den verkställande direktören och B; skulle den verkställande direktören enligt detta vara skyldig att från sina förmåner under uppsägningstid avräkna inkomster som han under uppsägningstiden kunnat förvärva i annan anställning eller på annat sätt sedan B till följd av den inträffade konkursen inte kunnat bereda honom arbete under den för honom gällande uppsägningstiden?
2. om innebörden av de av A lämnade garantierna; innebar dessa att A skulle inträda i en arbetsgivares befogenheter gentemot verkställande direktören och t.ex. kunna kräva att han utförde arbete för A:s räkning? eller utgjorde det i vart fall en förutsättning för garantierna att A skulle ha samma möjlighet som B att välja mellan att befria den verkställande direktören från arbetsskyldighet eller att utkräva arbete av honom under uppsägningstiden? eller utgjorde det i vart fall en förutsättning för garantierna att den verkställande direktören skulle i förhållande till A vara skyldig att vidkännas avräkning för inkomster som han under uppsägningstiden uppburit av annan anställning eller egen förvärvsverksamhet?
3. huruvida garantierna enligt 8 kap. 14 § aktiebolagslagen inte blivit bindande för A dels på grund av att utfärdandet av dem enligt A varit främmande för det syfte med A:s verksamhet som angetts i dess bolagsordning, dels på grund av att de enligt A inneburit att den verkställande direktören i strid med 8 kap. 13 § aktiebolagslagen beretts en otillbörlig fördel till nackdel för A och dess aktieägare; betydelsen härvidlag av ett vid tiden för garantiernas utfärdande pågående arbete med omstrukturering av koncernen under moderbolaget C?
4. huruvida den verkställande direktören brutit mot sitt anställningsavtal genom att inte inhämta medgivande från A:s styrelse till att ta annan anställning eller bedriva förvärvsverksamhet i egen regi,
5. huruvida A mot den verkställande direktörens anspråk kunde direkt eller analogiskt åberopa avräkningsregeln i 13 § anställningsskyddslagen, samt
6. huruvida A mot den verkställande direktörens anspråk kunde åberopa de principer som innefattas i det civilrättsliga institutet obehörig vinst.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 132
Lagrum : 13 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 8 kap. 13 § och 14 § aktiebolagslagen (1975:1385)
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : AVISA Aktiebolag & R.A.
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Brita Swan, Margit Strandberg, Lennart Hörnlund, Lennart Grudevall, Inger Karlsson och Bo Hjern. Enhälligt.
Sekreterare : Claes-Göran Sundberg
[ Arbetstagarbegreppet | Jämställda uppdragstagare | Kollektivavtal | Kringgående ]
Sammanfattning :
Ett försäkringsbolag har träffat samarbetsavtal med aktiebolag som ägs av tidigare anställda om försäljning och beståndsvård av försäkring. I målet har gjorts gällande att ett kringgående av gällande kollektivavtal för försäkringstjänstemän föreligger och att de tidigare anställda rätteligen är att anse som arbetstagare i förhållande till försäkringsbolaget samt att bolaget därför är skyldigt att tillämpa gällande kollektivavtal på de tidigare anställdas arbete. Arbetsdomstolen finner vid en sammanvägning av framkomna omständigheter och under särskilt beaktande av att de arbetspresterande parterna enligt samarbetsavtalen utgörs av aktiebolag att de tidigare anställda inte är att anse som arbetstagare hos försäkringsbolaget och att bolaget inte är skyldigt att tillämpa kollektivavtalen på det arbete de utför enligt samarbetsavtalen. – Arbetsdomstolen tillmäter inte någon betydelse om de tidigare anställda skulle vara att betrakta som jämställda uppdragstagare.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 130
Lagrum : 1 § andra stycket lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Parter ( Privata sektorn ) : Ansvar ömsesidig Livförsäkring för Helnyktra & Ansvar ömsesidig Sakförsäkring för Helnyktra & Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation & Försäkringstjänstemannaförbundet
Ledamöter i : Hans Stark, Gösta Ihrfelt (hovrättsassessor; tillfällig ersättare), Palle Landin, Ulf E. Nilsson, Lennart Aspegren, Alf Karlsson och Stig Ahlin. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Susanne Sundberg (tidigare Jarnfelter)
[ Kollektivavtal | Lokalt kollektivavtal | Tidlön ]
Sammanfattning :
I en rättstvist som uppkommit med anledning av att en arbetsgivare sänkt tidlönen för anställda byggnadsarbetare ingås en överenskommelse mellan parterna, en byggmästareförening och en avdelning inom arbetstagarförbundet, om att tidlönen tills vidare skall utgå med ett visst belopp. Fråga om denna överenskommelse innebar att arbetsgivaren var skyldig att utge denna lön också till senare anställda byggnadsarbetare.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 127
Parter ( Privata sektorn ) : Byggförbundet & Svenska Byggnadsarbetareförbundet
Ledamöter i : Hans Tocklin, Ulla Erlandsson, Palle Landin, Torkel Unge, Christian Tydén, Inge Janérus och Göran Karlsson (f.d. enhetschefen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare). Enhälligt.
Sekreterare : Erik Mosesson
[ Arbetsbrist | Omreglering av anställningsvillkor | Personliga skäl | Turordning vid uppsägning | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
Sedan en arbetsgivare sökt träffa överenskommelse med en arbetstagare om sänkning av dennes lön men arbetstagaren inte gått med på den föreslagna överenskommelsen, säger arbetsgivaren upp arbetstagaren under åberopande av arbetsbrist. Tvist huruvida uppsägningen varit förenlig med anställningsskyddslagen eller ej. – Fråga huruvida uppsägningen med hänsyn till omständigheterna skall anses ha utgjort en uppsägning på grund av arbetsbrist eller på grund av förhållanden som varit hänförliga till arbetstagaren personligen (personliga skäl). Då det senare finnes vara fallet, fråga huruvida uppsägningen varit sakligt grundad eller ej.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 122
Lagrum : 7 § och 22 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Privata sektorn ) : RTB Rörtekniska Byrån Aktiebolag & Svenska Industritjänstemannaförbundet
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Dag Ekman, Inga Britt Lagerlöf, Ulf E. Nilsson (särskilt yttrande), Anders Hagman (särskilt yttrande), Thore Ziethén och Lennart Andersson. Enhälligt.
Sekreterare : Gertrud Forkman
[ Avskedande | Körkort | Lön | Tjänstledighet | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
En arbetsgivare har beslutat att två arbetstagare som förlorat sina körkort skall vara tjänstlediga utan lön till dess de åter kunde utföra sina arbetsuppgifter. Fråga om arbetsgivaren därigenom har avskedat eller sagt upp arbetstagarna. Dessutom fråga om arbetstagarna sedan de förlorat sina körkort har stått till arbetsgivarens förfogande.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 123
Lagrum : 7 § och 18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Privata sektorn ) : Byggförbundet & NCC Syd Maskin Aktiebolag & Svenska Byggnadsarbetareförbundet
Ledamöter i : Lars Johan Eklund, Michaël Koch, Palle Landin, Torkel Unge (skiljaktig), Lennart Aspegren, Börje Grahn och Stig Ahlin.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Inge-Marie Nilsson
[ Arbetsvägran | Offentlig anställning | Sjukdom | Statliga sektorn | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som bl.a. infunnit sig på arbetsplatsen men under hänvisning till sjukdom vägrat att utföra arbetsuppgifter som förelagts honom.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 121
Lagrum : 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter i Arbetsdomstolen ( Statliga sektorn ) : Staten genom Vägverket & T.I-P.
Ledamöter i : Hans Tocklin, Björn Qvarnström och Thore Ziethén. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Anne-Christine Maderud
[ Anställningsavtal | Avtalslagen | Jämkning av avtal | Rättegångshinder | Skiljeklausul | Återförvisning ]
Sammanfattning :
Fråga om tillämpning av 36 § avtalslagen på en skiljeklausul i ett enskilt anställningsavtal mellan en arbetsgivarorganisation och en arbetstagare. Arbetsdomstolen finner att skiljeklausulen i den föreliggande tvisten skall lämnas utan avseende.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 120
Lagrum : 36 § avtalslagen (1915:218)
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : D.D. & Småföretagarnas Arbetsgivarorganisation
Ledamöter i : Nina Pripp, Marie Hafström, Margit Strandberg, Ulf E. Nilsson, Lars Ahlvarsson, Thore Ziethén och Solveig Paulsson. Enhälligt.
[ Anställningstid | Arbetsbrist | Kollektivavtal | Kvittning av rättegångskostnader | Offentlig anställning | Reservofficer | Rättegångskostnader | Statliga sektorn | TurA-S | Turordning vid uppsägning | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
Enligt 22 § anställningsskyddslagen bestäms vid uppsägning på grund av arbetsbrist arbetstagarnas plats i turordningen med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren, varvid arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid. – På det statliga området kompletteras 22 § anställningsskyddslagen av avtalsbestämmelser i kollektivavtalet turordningsavtal för arbetstagare hos staten (TurA-S). När en arbetstagares plats i turordningen skall bestämmas, skall enligt 10 § TurA-S all anställningstid hos staten räknas som anställningstid hos arbetsgivaren. – Fråga hur bestämmelsen i 10 § TurA-S skall tolkas vid beräkning av en arbetstagares anställningstid i en reservofficersanställning, närmare bestämt i samband med upprättande av turordning inför uppsägningar på grund av arbetsbrist hos en annan statlig myndighet än den som är arbetsgivare i reservofficersanställningen. För den reservofficersanställning som är aktuell i målet gäller alltjämt reservbefälsförordningen (1972:464) för försvarsmakten.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 113
Lagrum : 8 kap. 3 § lagen (1976:600) om offentlig anställning | 22 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | Reservbefälsförordningen (1972:464) för försvarsmakten
Parter ( Statliga sektorn ) : SACO (Sveriges akademikers centralorganisation) & Staten genom Statens Arbetsgivarverk
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Marie Hafström, Annika Baude, Ola Bengtson, Marika Fröberg, Solveig Paulsson och Anders Eklundh (förbundsjurist i Privattjänstemannakartellen; tillfällig ersättare). Enhälligt.
Sekreterare : Susanne Sundberg (tidigare Jarnfelter)
[ Avtalslagen | Jämkning av avtal | Rättegångshinder | Skiljeklausul ]
Sammanfattning :
I ett avtal om anställnings upphörande och om avgångsvederlag har tagits in en skiljeklausul. Fråga om klausulen kan anses oskälig mot arbetstagaren.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 111
Lagrum : 36 § avtalslagen (1915:218)
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : B.J. & Telia Aktiebolag
Ledamöter i : Nina Pripp, Inga Åkerlund (hovrättsassessor; tillfällig ersättare), Annika Baude, Lars Ahlvarsson, Lennart Grudevall, Lennart Andersson och Sven Kinnander. Enhälligt.
Sekreterare : Jakob Hedenmo
[ Anställningsavtal | Avgångsvederlag | Avtalslagen | Konkludent handlande | Verkställande direktör ]
Sammanfattning :
Tvist om rätt för f.d. verkställande direktören A hos aktiebolaget B, vilken av B entledigats från befattningen som verkställande direktör, att av B erhålla avgångsvederlag enligt det anställningsavtal som gällt för befattningen som verkställande direktör. I målet är ostridigt att A inte har rätt till sådant avgångsvederlag för det fall att han, såsom B påstår, efter entledigandet ingått avtal med B:s moderbolag C om anställning som ”Senior Vice President” hos C. Fråga huruvida sådant anställningsavtal kommit till stånd genom vad som efter entledigandet förekommit i förhållandet mellan A och C.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 109
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : A.L. & Nyman & Schultz Affärsresor Aktiebolag
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Michaël Koch, Palle Landin, Torkel Unge, Lennart Aspegren, Göte Larsson och Lena Moberg-Lindwall (enhetschef i Statstjänstemannaförbundet; tillfällig ersättare). Enhälligt.
Sekreterare : Anne-Christine Maderud
[ Avskedande | Brott utom tjänsten | Brottslig gärning | Förskingring | Offentlig anställning | Polis | Statliga sektorn ]
Sammanfattning :
En polisman har gjort sig skyldig till förskingring av sammanlagt drygt 40 000 kr ur en kamratförenings kaffekassa och beklädnadskassa. Brottet har ansetts utgöra grund för avskedande enligt 11 kap. 1 § 1976 års lag om offentlig anställning.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 108
Lagrum : 11 kap. 1 § lagen (1976:600) om offentlig anställning
Parter i Arbetsdomstolen ( Statliga sektorn ) : E.L. & Staten genom Rikspolisstyrelsen
Ledamöter i : Nina Pripp, Inga Åkerlund (hovrättsassessor; tillfällig ersättare), Annika Baude, Torkel Unge, Lars Ahlvarsson, Alf Karlsson och Lennart Andersson. Enhälligt.
Sekreterare : Jakob Hedenmo
[ Fastställelseintresse | Kollektivavtal | Kvittning av rättegångskostnader | Omplacering | Pilot | Rättegångskostnader ]
Sammanfattning :
Målen gällde tolkning av ett mellan SAS Commuter på ena sidan och Dansk Pilotforening och Norske SAS-Flygeres Forening på andra sidan ingånget kollektivavtal med avseende på omplacering av piloter och rekrytering av styrmän.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 107
Parter ( Privata sektorn ) : Dansk Pilotforening & Norske SAS-Flygeres Forening & SAS Commuter
Ledamöter i : Hans Tocklin, Kjerstin Nordborg, Margit Strandberg, Lennart Hörnlund, Björn Lindell, Lennart Andersson och Sven Kinnander. Enhälligt.
Sekreterare : Gertrud Forkman
[ Avskedande | Omplacering ]
Sammanfattning :
En arbetstagare avskedas sedan han omkring två månader tidigare omplacerats från en chefsbefattning till ett okvalificerat arbete hos arbetsgivaren. Fråga huruvida avskedandet varit lagligen grundat. Vidare frågor dels i vad mån arbetsgivaren till stöd för avskedandet åberopat samma omständigheter som lades till grund för omplaceringsbeslutet, dels om detta beslut avskurit bolaget från rätt att lägga dessa omständigheter till grund även för avskedandet.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 106
Lagrum : 8 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Privata sektorn ) : Handelstjänstemannaförbundet & HAO Handelsarbetsgivarna
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Ulla Erlandsson, Palle Landin, Ulf E. Nilsson, Ola Bengtson, Göte Larsson och Lennart Andersson. Enhälligt.
Sekreterare : Erik Mosesson
[ Företrädesrätt till återanställning | Förhandlingsskyldighet | Primär förhandling | Övergång av verksamhet ]
Sammanfattning :
Fråga om det i visst fall föreligger en övergång av en rörelse till ny arbetsgivare enligt 25 § andra stycket andra meningen anställningsskyddslagen.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 105
Lagrum : 25 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Privata sektorn ) : Elektriska Arbetsgivareföreningen & Siemens Aktiebolag & Svenska Elektrikerförbundet
Ledamöter i : Hans Tocklin, Erik Lempert, Karin Isacsson, Lennart Hörnlund, Birgitta Brånedal-Sund, Thore Ziethén och Lennart Andersson. Enhälligt.
Sekreterare : Inge-Marie Nilsson
[ Arbetstagarbegreppet | Uppdragstagare ]
Sammanfattning :
Arbetsdomstolen finner att en person som sedan lång tid regelbundet medverkat i en dagstidning som recensent av TV-program intagit en ställning som uppdragstagare och inte som anställd. Betydelsen av det mellan Svenska Tidningsutgivareföreningen och Svenska Journalistförbundet gällande kollektivavtalet för frilansarbetare.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 104
Parter ( Privata sektorn ) : Svenska Journalistförbundet & Svenska Tidningsutgivareföreningen & Sydsvenska Dagbladets Aktiebolag
Ledamöter i : Hans Stark, Hans Blyme, Inga Britt Lagerlöf, Christian Tydén, Ola Bengtson, Nils Gunnarsson (förre enhetschefen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Jarl Karlsson. Enhälligt.
Sekreterare : Jakob Hedenmo
[ Förhandlingsskyldighet | Primär förhandling ]
Sammanfattning :
Fråga huruvida arbetsgivare åsidosatte den primära förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen genom att inte alls förhandla innan en verksamhetsgren överläts eller genom att uppta och genomföra förhandling för sent.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 103
Lagrum : 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Parter ( Privata sektorn ) : Elektriska Arbetsgivareföreningen & Stora Kraft Aktiebolag & Svenska Elektrikerförbundet & Svenska Industritjänstemannaförbundet & Sveriges Arbetsledareförbund
Ledamöter i : Hans Stark, Erik Lempert, Margit Strandberg, Lennart Hörnlund, Lars Ahlvarsson, Nils Gunnarsson (förre enhetschefen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Marie-Louise Strömgren. Enhälligt.
Sekreterare : Jakob Hedenmo
[ Avskedande | Grund för avskedande eller uppsägning ]
Sammanfattning :
En kassörska i en livsmedelsbutik har avskedats på grund av vad som förekommit i samband med s.k. provköp vilka utförts av butikskontrollanter från ett av arbetsgivaren anlitat bevakningsföretag. Arbetsdomstolen finner att det inte förelegat tillräckliga skäl för avskedande men att arbetsgivaren haft saklig grund för att säga upp kassörskan.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 102
Lagrum : 7 § första stycket och 18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Privata sektorn ) : Handelsanställdas förbund & HAO Handelsarbetsgivarna
Ledamöter i : Hans Stark, Lennart Hörnlund och Jörgen Andersson (ombudsman i Landsorganisationen; tillfällig ersättare). Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Gunilla Svahn Lindström
[ Förslagsersättning | Kollektivavtal | Kommunala sektorn | Medbestämmandeavtal | Mellandom ]
Sammanfattning :
Mellandom. Fråga, i mål om arbetstagares rätt till ersättning för förslag, huruvida regler om sådan ersättning i ett mellan Stockholms kommun och ett flertal arbetstagarorganisationer år 1984 träffat medbestämmandeavtal (MBA-S) blivit omedelbart tillämpliga som kollektivavtal för de anställda vid kommunens olika förvaltningar, eller om det för sådan tillämplighet av reglerna för de anställda vid en förvaltning fordrats särskild förvaltningslokal överenskommelse, som godkänts av de kommuncentrala parterna. Arbetsdomstolen finner att MBA-S skall tolkas i enlighet med det senare alternativet, varvid domstolen uttalar bl.a. följande:
”På grund av det anförda finner arbetsdomstolen att avgörande vikt måste fästas vid (A:s), (B:s) och (C:s) vittnesmål. Av dessa framgår att det vid förhandlingarna om MBA-S blivit uttryckligen klarlagt, att avtalet skulle ha den av dem beskrivna konstruktionen och sålunda inte till någon del skulle bli tillämpligt som kollektivavtal vid någon av kommunens förvaltningar utan att en förvaltningslokal överenskommelse träffats därom och sedermera godkänts av de kommuncentrala parterna. Arbetsdomstolen har inte anledning att vidare uppehålla sig vid frågan, huruvida detta är något som fallit (D) ur minnet eller möjligen på något sätt missförståtts av honom. Även om det senare skulle vara fallet, har nämligen inte framkommit något som tyder på att kommunens företrädare i förhandlingarna ens bort inse detta. Med hänsyn till den förhandlingsgemenskap som rått på arbetstagarsidan har kommunen därför i vart fall haft fog för att uppfatta situationen så, att den angivna avtalskonstruktionen omfattats av en partsavsikt som varit gemensam för kommunen och dess samtliga motparter på arbetstagarsidan (jfr AD 1993 nr 148). Oaktat lydelsen av avtalet med tillhörande bilagor samt förhandlingsprotokollets § 4 – i enlighet med vad domstolen tidigare har anfört – närmast talar i annan riktning måste avtalet tolkas i överensstämmelse med vad som sålunda får betraktas som den gemensamma partsavsikten (jfr bl.a. AD 1955 nr 13).”
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 100
Parter ( Kommunala sektorn ) : Stockholms stad & Sveriges Civilingenjörsförbund
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Karl-Ingvar Rundqvist, Margit Strandberg, Lars Ahlvarsson, Lennart Grudevall, Bo Hjern och Harald Mårtensson (ombudsman i Sveriges Akademikers Centralorganisation; tillfällig ersättare). Enhälligt.
Sekreterare : Claes-Göran Sundberg
[ Misskötsamhet | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
Fråga huruvida det förelegat saklig grund för uppsägning av en bussförare. Påståenden om bristande yrkesskicklighet, misskötsamhet m.m.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 99
Lagrum : 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 19 § första stycket rättshjälpslagen (1972:429)
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : B.V. & Storstockholms Lokaltrafik Buss Aktiebolag
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Gösta Ihrfelt (hovrättsassessor; tillfällig ersättare), Olle Claesson (f.d. avdelningsdirektören i Arbetsmarknadsstyrelsen; tillfällig ersättare), Torkel Unge, Lennart Aspegren, Göran Karlsson och Margareta Zandén. Enhälligt.
Sekreterare : Erik Mosesson
[ Anställningsavtal | Läkare | Upphovsrätt ]
Sammanfattning :
En privatanställd läkare har efter anställningens upphörande gjort anspråk på de av honom upprättade journalhandlingarna. Anställningsavtalet har ansetts innebära att journalhandlingarna tillkommer arbetsgivaren.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 98
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : Läkargruppen Sjukvård i Örebro Aktiebolag & P.B.
Ledamöter i : Hans Stark, Ulf E. Nilsson och Solveig Paulsson. Enhälligt.
Sekreterare : Jakob Hedenmo
[ Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetsledare som enligt arbetsgivaren visat oförmåga att rätta sig efter föreskrifter om arbetets utförande.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 95
Lagrum : 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Privata sektorn ) : Svenska Industritjänstemannaförbundet & Tetus Aktiebolag
Ledamöter i : Hans Tocklin, Göran Karlstedt, Johnny Sköldvall (f.d. föredraganden i Riksdagens Arbetsmarknadsutskott; tillfällig ersättare), Hans Holmberg, Marika Fröberg, Birgitta Kihlberg och Lennart Andersson. Enhälligt.
Sekreterare : Gertrud Forkman
[ Kommunala sektorn | Lönebidrag | Offentlig anställning | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
Fråga huruvida en kommun haft saklig grund för att säga upp en arbetstagare som anställts med lönebidrag.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 94
Lagrum : 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter i Arbetsdomstolen ( Kommunala sektorn ) : I.G. & Skara kommun
Ledamöter i : Nina Pripp, Lars Johan Eklund, Bo Jangenäs, Ulf E. Nilsson, Björn Qvarnström, Leif Pettersson (ombudsman i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Sven Kinnander. Enhälligt.
Sekreterare : Anne-Christine Maderud
[ Anmälan om företrädesrätt | Företrädesrätt till återanställning | Kompanjonbolag | Konkurs | Konkursbo | Kringgående | Tillräckliga kvalifikationer | Övergång av verksamhet ]
Sammanfattning :
Mellan ett konkursbo och ett aktiebolag har träffats ett avtal om överlåtelse av varulager, inventarier och pågående arbeten i viss omfattning. Föreligger med hänsyn härtill och till vissa ytterligare omständigheter en övergång av del av rörelse till ny arbetsgivare enligt 25 § andra stycket andra meningen anställningsskyddslagen? Betydelsen av ett EG-direktiv rörande företagsöverlåtelser. – Har ett s.k. kompanjonbolag bildats som utesluter tillämpning av anställningsskyddslagens regler om företrädesrätt (jfr AD 1987 nr 9).
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 92
Lagrum : 25 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Privata sektorn ) : Elektriska Arbetsgivareföreningen & Elenergi i Jönköping Aktiebolag & Svenska Elektrikerförbundet
Ledamöter i : Hans Stark, Brita Swan, Olle Claesson (f.d. avdelningsdirektören i Arbetsmarknadsstyrelsen; tillfällig ersättare), Ulf E. Nilsson (skiljaktig), Mats Holmgren (skiljaktig), Göran Karlsson och Christer Pettersson (ombudsman i Svenska Metallindustriarbetareförbundet; tillfällig ersättare).
Sekreterare : Jakob Hedenmo
[ Företrädesrätt till återanställning | Kvittning av rättegångskostnader | Pilot | Rättegångskostnader | Tillräckliga kvalifikationer ]
Sammanfattning :
En pilot som under årens lopp vid flera tillfällen visat brist på omdöme har ansetts sakna tillräckliga kvalifikationer för återanställning efter uppsägning på grund av arbetsbrist.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 88
Lagrum : 25 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : C-M.K. & Skyways Aktiebolag
Ledamöter i : Hans Stark, Ulf E. Nilsson och Sune Israelsson. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Erik Mosesson
[ Företrädesrätt till återanställning | Förhandlingskrav | Förlängd uppsägningstid | Kollektivavtal ]
Sammanfattning :
Fråga om arbetstagares företrädesrätt till återanställning kränkts genom en förlängning av uppsägningstiden för en annan arbetstagare med kortare anställningstid.
» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 86
Parter ( Privata sektorn ) : Söderhamns Rör & Svets Aktiebolag & Svenska Byggnadsarbetareförbundet
Ledamöter i : Hans Tocklin, Kjerstin Nordborg, Margit Strandberg, Ulf E. Nilsson (skiljaktig), Ulf Göran Liljebladh (skiljaktig), Göran Karlsson och Nils Gunnarsson (förre enhetschefen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare).
Sekreterare : Susanne Sundberg (tidigare Jarnfelter)
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, SE‑103 11 Stockholm.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
Leta efter annat ( på Sören Ömans hemsida ) :