AD 1994 nr 98

Parter:

Domskäl

Domslut

BILAGA

YRKANDEN MM

P.B. har yrkat att tingsrätten fastställer att han äger bättre rätt än Läkargruppen Sjukvård i Örebro Aktiebolag (nedan kallat bolaget) till av honom under tiden oktober 1985 – juni 1988 upprättade journalhandlingar och att tingsrätten förpliktar bolaget att till honom utge dessa handlingar i original.

Bolaget har bestritt yrkandet.

Parterna har yrkat ersättning av varandra för rättegångskostnader.

P.B. har till utveckling av sin talan anfört: Bolaget bedriver läkarverksamhet i bolagsform genom att ha ett antal läkare samlade inom samma organisation. Den behandling som ges motsvaras av den behandling som ges på en vårdcentral. Verksamheten är alltså inte jämställd med sådan verksamhet, som bedrivs på sjukhus. För större ingrepp remitteras patienterna till regionsjukhuset. P.B. var anställd av bolaget under tiden oktober 1985 – juni 1988. Mellan parterna gällde avtal undertecknat av bolaget 1.12.1985, se bilaga 1. P.B. var ansluten till ersättningssystemet för privat läkarvård och han var uppförd på försäkringskassans förteckning över i privat vård verksamma läkare. Detta medförde att han uppbar vårdavgifter från försäkringskassan. Han fakturerade själv försäkringskassan och pengarna betalades ut från försäkringskassan till bolaget. Han ombesörjde också själv att han hade den patientförsäkring, som krävdes från landstingets sida. Under anställningstiden hade P.B. 2 500 – 3 000 patientbesök per år. Han var skyldig att föra journaler och betraktades som vårdgivare i förhållande till patienterna. I denna egenskap förvärvade han äganderätten till journalerna. – P.B. har såsom grund för sin talan åberopat i första hand att bolaget ej uppfyller samhällets krav på en vårdinrättning och därför ej kan ha äganderätt till av honom upprättade journalhandlingar och i andra hand att anställningsavtalet mellan honom och bolaget ej kan betraktas som ett ”renodlat” anställningsavtal.

Bolaget har anfört: Samtliga läkare, som arbetat hos bolaget, har varit anställda av bolaget. Läkarna har upprättat journalhandlingar i enlighet med föreskrifterna i patientjournallagen. Flera läkare kan ha fört anteckningar i samma journal. Om avtalet mellan P.B. och bolaget skulle vara att betrakta som ett uppdragsavtal har P.B. och övriga läkare, som gjort anteckningar i journalerna, samäganderätt till dessa. Bolaget fakturerade försäkringskassan och P.B:s ersättning utbetalades till bolaget. Bolaget har svarat för P.B:s tjänstepensions- och ansvarighetsförsäkringar. Parterna har på grund av tidigare tvist mellan dem träffat förlikning, som stadfästs av tingsrätten i dom 15.3.1989, DT 123. Därvid har enligt punkt 9 i domslutet samtliga parternas mellanhavanden slutligt reglerats. – Bolaget har såsom grund för sitt bestridande i första hand åberopat att P.B. var anställd av bolaget och att de av honom upprättade journalhandlingarna tillhör bolaget i egenskap av hans arbetsgivare. Bolaget har vidare åberopat att det strider mot reglerna i patientjournallagen att klippa sönder journaler, vilket skulle bli nödvändigt om P.B:s talan skulle bifallas. I sista hand har bolaget åberopat att P.B:s talan i målet reglerats genom den förlikning mellan parterna, som stadfästs i ovannämnda dom.

P.B. har beträffande den av bolaget i sista hand åberopade grunden genmält att äganderätten till journalerna alltid tillkommit honom och att frågan om den ej omfattas av förlikningsavtalet.

DOMSKÄL

Såsom skriftlig bevisning har båda parter åberopat det mellan dem gällande avtalet, se bilaga 1. P.B. har därjämte åberopat s k samverkansavtal mellan honom och landstinget och utdrag ur skriftlig inlaga, som ingivits till tingsrätten av bolagets förutvarande ombud. Bolaget har åberopat yttrande från socialstyrelsen daterat 28.6.1990 och avgivet på båda parternas begäran, se bilaga 2 och Örebro tingsrätts dom 15.3.1989, DT 123.

Förhör under sanningsförsäkran har hållits med P.B. och bolagets företrädare M.B. och vittnesförhör har på begäran av bolaget hållits med revisor T.J.

P.B. och M.B. har berättat i huvudsak enligt följande.

P.B.: Han kom i kontakt med M.B. och började diskutera ett samarbete med denne. M.B. gav honom ett förslag till avtal, se bilaga 1. Han tog hem det och visade det för sin hustru, som är jurist. Hon tyckte att det ”lutade” åt att han skulle bli att betrakta som uppdragstagare. Enligt hennes uppfattning var det emellertid ingen nackdel om han istället var att betrakta som anställd. Han sade senare till M.B. att avtalet liknade ett uppdragsavtal. Det blev dock ingen närmare diskussion mellan dem om huruvida han blev uppdragstagare eller anställd. Detta var inte den viktigaste frågan för P.B. För honom var det nämligen viktigast att patienterna alltid skulle få kontakt med samma läkare. En förutsättning för att han skulle få arbeta hos bolaget var att han var uppförd på försäkringskassans förteckning över privata vårdgivare och för att han skulle bli uppförd på denna förteckning krävdes ett samarbetsavtal mellan honom och landstinget. Ett sådant avtal upprättades och han uppfördes på försäkringskassans förteckning. Bolagets personal skötte det administrativa arbetet exempelvis genom att ta emot telefonsamtal från patienter och bestämma tid för besök. Han skrev själv på de räkningar, som skickades till försäkringskassan varje månad. Försäkringskassan betalade genom att sätta in pengarna på bolagets konto. Hälften av hans intäkter överfördes till ett konto, som han själv kunde förfoga över. Bolagets personal räknade ut hur stora sociala avgifter han skulle betala och dessa betalades med pengar från hans konto. Även hans pensionsförsäkring betalades på detta sätt. Han svarade själv för patientförsäkringen. Patientjournalerna skrevs ut av bolagets sekreterare efter hans diktamen. Därvid användes färgade papper, som var olika för varje läkare. Efter utskrift förvarades journalerna i bolagets arkiv.

M.B.: Bolaget bedriver alternativ sjukvård genom en specialistläkarmottagning. Även så kvalificerad sjukvård såsom operationer kan utföras. Samtliga vid bolaget verksamma läkare är anställda. Bolaget är ansvarigt för driften, medan den anställde läkaren är ansvarig för sin yrkesutövning. Då M.B. träffade avtal med P.B. poängterade den förre, att det var fråga om ett anställningsavtal och inte ett uppdragsavtal. Avgifterna för P.B:s patienter utbetalades från försäkringskassan genom insättning på bolagets bankkonto. P.B. erhöll varje månad lön från bolaget. P.B:s ansvarsförsäkring betalades av bolaget. Journalerna skrevs ut på vitt papper och i regel skrev alla läkare på likadana papper. Endast i undantagsfall använde någon läkare ett ”eget” papper. Det var inte ovanligt att flera läkare gjorde anteckningar i samma journal. Frågan om äganderätten till journalerna diskuterades aldrig mellan honom och P.B. vare sig före eller under P.B:s anställningstid.

Revisor T.J. har uppgivit bl a, att avtalet mellan bolaget och P.B. var ett rent anställningsavtal med resultatavräkning, dvs det var knutet till prestation.

Tingsrättens bedömning

En läkares skyldighet att föra journaler regleras i patientjournallagen. Varken denna lag eller annan lagstiftning innehåller några bestämmelser om att det från samhällets sida ställs särskilda krav på den som äger journalhandlingarna eller om vem som äger dem. Såsom socialstyrelsen uttalat i sitt yttrande, får därför frågan om äganderätten till av en anställd läkare upprättade journalhandlingar avgöras efter vad som avtalats mellan arbetsgivaren och den anställde vid anställningens ingående eller därefter och om ej särskilt avtalats tillhör journalerna arbetsgivaren.

I målet är ostridigt att det av bolaget 1.12.1985 undertecknade avtalet gällde mellan parterna och att P.B. såsom framgår av § 2 i avtalet, var anställd av bolaget. I avtalets därpå följande paragrafer reglerades parternas ekonomiska mellanhavanden, hur eventuella tvister skulle lösas och avtalets uppsägningstid. Avtalet saknade överenskommelse om vem av parterna som hade ansvaret för av P.B. upprättade journalhandlingar och om vem av dem som skulle ha äganderätten till dem.

P.B. har inte påstått att frågan om äganderätten till journalerna varit uppe till diskussion mellan honom och M.B. vare sig i samband med att avtalet upprättades eller senare under anställningstiden. Bolaget har genom sin personal hela tiden förvarat och tagit ansvar för journalhandlingarna.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner tingsrätten ej styrkt att äganderätten till journalerna på någon av de av P.B. åberopade grunderna kan anses tillkomma honom. Hans talan skall därför lämnas utan bifall.

Vid denna utgång av målet skall P.B. förpliktas att till bolaget utge ersättning för dess rättegångskostnader. Yrkade belopp är skäliga.

DOMSLUT

1. Käromålet lämnas utan bifall

2. P.B. förpliktas att till Läkargruppen Sjukvård i Örebro Aktiebolag utge ersättning för rättegångskostnader med sextiotretusenåttahundratolv (63 812) kr, varav 51 812 kr avser ombudsarvode, jämte ränta å beloppet enligt 6 § räntelagen från 17.12.1991 tills betalning sker. Av ombudsarvodet utgör 5 162 kr mervärdesskatt.

Bilaga 1

Bilaga 2