AD 2000 nr 90

BAKGRUND

SEKO:s medlem B.L. var anställd som brevbärare hos Posten Sverige AB (bolaget). Den 29 november 1999 sade han upp sig från sin anställning med omedelbar verkan, vilket godtogs av bolaget samma dag. Den 23 december 1999 begärde SEKO att B.L. skulle få återta uppsägningen, vilket bolaget inte gick med på. Den händelse som ledde fram till att B.L. sade upp sig var att denne i november 1999 hade rivit sönder och slängt bort ett antal postförsändelser.

Sedan SEKO i ansökan om stämning på arbetsgivarparterna yrkat bl.a. att uppsägningen skall ogiltigförklaras begärde arbetsgivarparterna att Arbetsdomstolen interimistiskt skulle förordna att B.L:s anställning omedelbart skulle upphöra. SEKO bestred yrkandet.

Vid prövningen av arbetsgivarparternas hemställan uppkom frågor om förutsättningar för och den närmare innebörden av ett sådant beslut i en situation som den som är aktuell i målet, dvs. där det påstås att arbetstagaren blivit provocerad att säga upp sig själv eller att han av andra skäl inte skall anses bunden av sin uppsägning.

Arbetsgivarparterna anförde till stöd för sitt yrkande om interimistiskt beslut bl.a. följande. Det görs gällande att B.L. är bunden av sin egen uppsägning och att det i vart fall föreligger saklig grund för uppsägning av personliga skäl. Bolaget har inte provocerat B.L. att säga upp sig i samband med de möten som förevarit i saken. Bolaget har inte känt till B.L:s hälsotillstånd. 34 § andra stycket LAS tar sikte främst på att det verkligen råder en tvist om en uppsägnings giltighet. Arbetstagarsidan kan inte vara i god tro avseende påståendet att bolaget skall anses ha sagt upp B.L. Det interimistiska yrkandet framställs därför under förutsättning att Arbetsdomstolen, trots vad som nu anförts, skulle finna att 34 § andra stycket LAS är tillämpligt.

SEKO anförde häremot bl.a. följande. Förseelsen med postförsändelserna var inte av den arten att saklig grund för uppsägning förelåg. Genom att förespegla B.L. att hans handlande utgjorde saklig grund för uppsägning har bolaget otillbörligen framprovocerat uppsägningen. Uppsägningen är att jämställa med en uppsägning från bolagets sida. Omständigheterna runt B.L:s uppsägning är under alla förhållanden sådana att det strider mot tro och heder att bolaget åberopar den gentemot honom. Det är i vart fall oskäligt av bolaget att betrakta honom som bunden av densamma. Det måste ha stått klart för bolaget att B.L. handlade under inflytande av psykisk sjukdom. Genom att vidhålla uppsägningen under dessa omständigheter är bolaget att betrakta som den rättshandlande parten. Saklig grund för uppsägning föreligger inte. 34 § andra stycket LAS är tillämpligt oavsett vilket betraktelsesätt som anläggs på saken.

Arbetsdomstolen, som avslog det interimistiska yrkandet, anförde i beslut den 4 september 2000 följande.

YRKANDE M.M.

Arbetsgivarparterna har, efter det att Arbetsdomstolen meddelat sitt beslut den 4 september 2000, på nytt yrkat att Arbetsdomstolen interimistiskt skall förordna att B.L:s anställning omedelbart skall upphöra. Till stöd för sitt yrkande har de nu anfört att det under alla omständigheter föreligger saklig grund för uppsägning av personliga skäl av B.L.

SEKO har bestritt yrkandet och vidhållit att saklig grund för uppsägning inte föreligger.