Hem: Teman: Arbetsrätt: Arbetsdomstolens domar: Sökord:

Arbetsdomstolens domarSkadestånd

( 56 refererade avgöranden av Arbetsdomstolen, listas nedan )


Warning: Undefined array key "HTTP_REFERER" in /home/tessoren/public_html/wordpress/wp-content/themes/twentytwelve-child/archive.php on line 2296

Arbetsrättslig litteratur om skadestånd ( 32 st. )

Sören Öman, AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS, tredje upplagan 2024

Förlag : Åhnberg Förlag, Stockholm.

Anteckningar :
1:a uppl. 2015, 2:a uppl. 2019.

Mia Carlsson, Skadeståndslagen och principalansvaret – reglering av en ansvarsrelation i Skadeståndslagen 50 år (red. Johanna Chamberlain, Sabina Hellborg, Sara Hovi, David Johansson och Karolina Stenlund), 2022, s. 47–84

Förlag : Iustus.

Sabina Hellborg, Arbetsgivarens skadeståndsansvar vid arbetsplatsmobbning i Skadeståndslagen 50 år (red. Johanna Chamberlain, Sabina Hellborg, Sara Hovi, David Johansson och Karolina Stenlund), 2022, s. 139–156

Förlag : Iustus.

Sören Öman, Något om allmänt skadeståndinom arbetsrätten i Festskrift till Jan Kleineman (red. Stefan Lindskog, André Andersson, Axel Calissendorff och Jessika van der Sluijs), 2021

Förlag : Jure.

Jan Kleineman, Om uppkomsten av allmänna skadeståndsprinciper – exemplet contra bonos mores som en dolusprincip i svensk rätt i Festskrift till Stefan Lindskog (red. Lars Edlund, Johnny Herre, Svante O. Johansson, Jan Kleineman och Gertrud Lennander), 2018, s. 381 ff.

Förlag : Jure Förlag, Stockholm.

Anteckningar :
Rättsfallskommentar : NJA 2015 s. 899.
Replik av Niklas Selberg och Erik Sjödin, Om behörig domstol och civilrättsliga sanktioner för stridsåtgärder på arbetsmarknaden – Replik till Jan Kleineman om NJA 2015 s. 899, i SvJT 2019 s. 782–500.

Sören Öman, Konsekvensskadestånd inom arbetsrätten i Blendow Lexnova 2014

Anteckningar :
Rättsfallskommentar : AD 2014 nr 12 och AD 2014 nr 13.
Expertkommentar för oktober 2014.

Clarence Crafoord och Sebastian Scheiman, Skadeståndsskyldighet vid rättighetskränkningar på arbetsmarknaden i Juridisk Publikation 2012 s. 313–325

Anteckningar :
Rättsfallskommentar : AD 2012 nr 74.

Tove Lindgren, Kan skadeståndsfordringar på grund av kränkningar av rättigheter i Europakonventionen preskriberas? i Juridisk Publikation 2012 s. 43–64

Sandra Friberg, Kränkningsersättning – Skadestånd för kränkning genom brott [ Skrifter från Juridiska fakulteten i Uppsala Vol. 116 ], 2010

Förlag : Iustus, Uppsala.

Anteckningar :
Avsnitt 9 Ersättning för kränkningar som inte är brottsliga (s. 443 ff.).

Bertil Bengtsson, Skadestånd vid felaktiga tillsättningsbeslut i JT 2008–09 s. 643–646

Are Stenvik, Anmälan av Mia Carlsson, Arbetsskada – Samspelet mellan skadestånd och andra ersättningsordningar, 2008 i JT 2008–09 s. 386–391

Anmälan av :
Mia Carlsson; Arbetsskada – Samspelet mellan skadestånd och andra ersättningsordningar, 2008.

Mia Carlsson, Arbetsskada – Samspelet mellan skadestånd och andra ersättningsordningar, 2008

Förlag : Jure Förlag, Stockholm.

Anmäld av :
Are Stenvik i JT 2008–09 s. 386–391.
Are Stenvik i TfR 2008 s. 598–613.

Are Stenvik, Anmälan av Mia Carlsson, Arbetsskada – Samspelet mellan skadestånd och andra ersättningsordningar, 2008 i TfR 2008 s. 598–613

Anmälan av :
Mia Carlsson, Arbetsskada – Samspelet mellan skadestånd och andra ersättningsordningar, 2008.

Bertil Bengtsson, Diskriminering och allmänna skadeståndsprinciper i Vänbok till Axel Adlercreutz (red. Boel Flodgren, Lars Gorton, Birgitta Nyström och Per Samuelsson), 2007, s. 35–47

Förlag : Juristförlaget, Lund.

Jens Tillqvist, Gör fackliga ombudsmän skadeståndsansvariga! i Lag & Avtal 2004 nr 8 s. 42

Tore Sigeman, Förhållningsregler och sanktionsregler – Anteckningar om arbetstagares skadeståndsansvar i Normativa perspektiv – Festskrift till Anna Christensen (red. Ann Numhauser-Henning), 2000, s. 459–483

Förlag : Juristförlaget, Lund.

Henrik Norinder, HD-dom kan leda till skadestånd i Lag & Avtal 1999 nr 6 s. 6

Lena Olsen, Skadestånd vid förlust av semester och annan rekreation i Studier i arbetsrätt tillägnade Tore Sigeman [ Arbetsrättsliga föreningens skriftserie Vol. IV ] (red. Ronnie Eklund, Reinhold Fahlbeck, Kent Källström och Hans Stark), 1993, s. 315–331

Förlag : Iustus, Uppsala.

Anteckningar :
Studier i arbetsrätt tillägnade Tore Sigeman, utgivna av Arbetsrättsliga föreningen.

Axel Adlercreutz, Personexekution eller skadestånd/avtalat vite i mål om konkurrensklausuler i SvJT 1991 s. 445–454

Anteckningar :
Rättsfallskommentar : AD 1990 nr 44.

Edvard Nilsson, Arbetsdomstolens skadeståndspraxis 1988–1990, 1991

Anteckningar :
Stencil, kursdokumentation i högre kurs i arbetsrätt (VJS), daterad 1991‑04‑03.

Tore Sigeman, Bot, plikt och skadestånd. Om påföljder för kollektivavtalsbrott i nordisk rätt i Perspektiv på arbetsrätten – Vänbok till Axel Adlercreutz [ Skrifter utgivna av Juridiska Föreningen i Lund Vol. 60 ] (red. Reinhold Fahlbeck och Carl Martin Roos), 1983, s. 301–327

Anteckningar :
Skrifter utgivna av Juridiska Föreningen i Lund Nr 60 Acta Societatis Juridicae Lundensis.
Publicerad på engelska i Scandinavian Studies in Law, Vol. 29, 1985, s. 185–212.

Björn Dillén, Arbetsskadeansvar – Om friskrivning från skadeståndsansvar för arbetsskada, 1982

Förlag : Publica.

Göran Schiller, Skatteplikt och rätt till avdrag för arbetsrättsligt skadestånd i Svensk Skattetidning 1980 s. 332–335

Bertil Bengtsson, Om arbetstagares skadeståndsansvar i privata och offentliga anställningsförhållanden i Arbetsrätten i utveckling – Studier tillägnade Folke Schmidt [ Arbetsrättsliga föreningens skriftserie Vol. II ] (red. Tore Sigeman och Anders Victorin), 1977, s. 21–40

Förlag : Norstedt, Stockholm.

Anteckningar :
Studier tillägnade Folke Schmidt, utgivna av Arbetsrättsliga föreningen.

Per Eklund, Skatt på skadestånd vid uppsägning och avskedande i Arbetsrätten i utveckling – Studier tillägnade Folke Schmidt [ Arbetsrättsliga föreningens skriftserie Vol. II ] (red. Tore Sigeman och Anders Victorin), 1977, s. 111–127

Förlag : Norstedt, Stockholm.

Anteckningar :
Studier tillägnade Folke Schmidt, utgivna av Arbetsrättsliga föreningen.

Jan Hellner, Arbetsgivares skadeståndsansvar vid olycksfall i arbete i Nordisk Försäkringstidskrift 1967 s. 57–76

Gösta Walin, Arbetsgivares och arbetstagares skadeståndsansvar i Nordisk Försäkringstidskrift 1964 s. 16–26

Nils Erik Ingman, Synpunkter på arbetsgivarens skadeståndsansvar vid olycksfall i arbete i Nordisk Försäkringstidskrift 1961 s. 203–223

Folke Schmidt, Arbetsgivarens skadeståndsansvar vid olycksfall i arbete i Skadeståndsrättsliga spörsmål [ Försäkringsjuridiska föreningens publikationer Vol. 10 ], 1953, s. 189–232

Anteckningar :
Försäkringsjuridiska föreningens publikation nr 10, 1953.

Hans Herrlin, Arbetstagares rätt till skadestånd av arbetsgivare utom ersättningen enligt 1916 års lag i Nordisk Försäkringstidskrift 1949 s. 83–96

Gunnar Palmgren, Kan borgenär fordra skadestånd utöver beloppet av utfäst avtalsvite? i FJFT 1937 s. 766–786

Anteckningar :
Tidskrift utgiven av Juridiska föreningen i Finland.

Ernst Herslow, Arbetsgifvarens ansvarighet för olycksfall i arbetet. Skadeståndspligt eller obligatorisk försäkring? i TfR 1891 s. 406–447

Ovanstående är bara referenser. På hemsidan finns bara Sören Ömans egna skrifter i fulltext. » Länk till Sören Ömans skrifter


Warning: Undefined array key "HTTP_REFERER" in /home/tessoren/public_html/wordpress/wp-content/themes/twentytwelve-child/archive.php on line 3652

Warning: Undefined array key "HTTP_REFERER" in /home/tessoren/public_html/wordpress/wp-content/themes/twentytwelve-child/archive.php on line 5858

Det kan ibland ta ett litet tag att ladda diagrammen. Ha tålamod… 

Skadestånd – Antal refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993

Genomsnittet är 1,9 avgöranden per år.

Skadestånd – Andel refererade avgöranden av Arbetsdomstolen per år sedan 1993

Andel avgöranden med skiljaktig mening : 8,9% ( 5 / 56 st. )

Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 17,7%

Andel överklagade mål : 39,3% ( 22 / 56 st. )

Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 23,1%

Andel avgöranden med ogiltigförklaring av uppsägning/avskedande : 12,5% ( 7 / 56 st. )

Utdömda rättegångskostnader per refererat avgörande : 446 238 kr | Median : 220 280 kr

Högsta belopp utdömt för rättegångskostnader : 2 943 786 kr ( i AD 2015 nr 70 )

Avser bara direktstämda mål. Alla belopp är i dagens penningvärde.

» Gå direkt till listan

Arbetsdomstolens refererade avgöranden om skadestånd sedan 1993 ( 56 st. )

Sök/Filtrera avgörandena på denna sida :

1997 ( 3 st. )

Prejudikat : AD 1997 nr 144 meddelad — Med skiljaktig mening
DirektstämtDom ]

| | | | | | | | | |  ]

Sammanfattning :

En vårdare på ett kommunalt hem för utvecklingsstörda avskedas under påstående om hon har gjort sig skyldig till stölder m.m. I målet uppkommer fråga om vilka omständigheter som kommunen får åberopa som stöd för avskedandet mot bakgrund av de skriftliga preciseringar i detta hänseende som kommunen gjorde efter avskedandet. – Arbetsdomstolen finner att avskedandet har ägt rum utan att det ens har förelegat saklig grund för uppsägning. Fråga om storleken av det allmänna skadeståndet på grund av det obefogade avskedandet. Vidare fråga om allmänt skadestånd på grund av avstängning.

» Läs hela rättsfallet AD 1997 nr 144

Lagrum : 18 § och 35 § lagen (1982:80) om anställningsskydd

Parter ( Kommunala sektorn ) : Svenska Kommunalarbetareförbundet & Uppsala kommun

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Michaël Koch, Ulla Erlandsson, Palle Landin, Ulf E. Nilsson (skiljaktig), Inger Mattsson Kasserud (skiljaktig), Göte Larsson och Ulf Nilsson.
Sekreterare : Ewamaria Eriksson

Dela :

Prejudikat : AD 1997 nr 26 meddelad Enhällig
Överklagat ( ändrat ) – Dom ]

| | | | | | | | |  ]

Sammanfattning :

Sedan en tingsrätt genom dom ogiltigförklarat ett avskedande av en kommunal tjänsteman överklagades domen till arbetsdomstolen av kommunen. På yrkande av arbetstagaren fattade arbetsdomstolen ett interimistiskt beslut om att anställningen skulle bestå till dess tvisten slutligt avgjorts. Kommunen förklarade därefter att avskedandet vidhölls och uppmanade arbetstagaren att lämna arbetsplatsen. Kommunen återkallade sin talan i arbetsdomstolen, som senare avskrev målet från vidare handläggning. Arbetstagaren erhöll senare skadestånd av kommunen enligt 39 § anställningsskyddslagen. – I målet uppkommer bl.a. fråga om arbetstagaren är berättigad till lön för tiden innan arbetsdomstolen avskrev målet från vidare handläggning. Arbetsdomstolen konstaterar att det för tillämpning av 39 § anställningsskyddslagen krävs att den dom varigenom avskedandet ogiltigförklarats har vunnit laga kraft. Arbetstagarens anställning och rätt till lön bestod därför till dess att arbetsdomstolen avskrev målet från vidare handläggning.

» Läs hela rättsfallet AD 1997 nr 26

Lagrum : 35 § och 39 § lagen (1982:80) om anställningsskydd

Parter i Arbetsdomstolen ( Kommunala sektorn ) : E.L. & Umeå kommun

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Michaël Koch, Björn Qvarnström (f.d. administrative direktören vid Televerket; tillfällig ersättare) och Solveig Paulsson. Enhälligt.
Sekreterare : Carl-Johan Karlson

Dela :

1996 ( 2 st. )

Prejudikat : AD 1996 nr 95 meddelad Enhällig
DirektstämtDom ]

| | | |  ]

Sammanfattning :

Fråga bl.a. om ett företag ådragit sig skadeståndsansvar för kollektivavtalsbrott genom att i ett bageri schemalägga ordinarie arbetstid på söndagsdygn före kl. 18.00 utan att ha dispens enligt riksavtalets bestämmelser därom. Har arbetsgivarorganisation blivit skadeståndsskyldig genom att understödja avtalstillämpningen?

» Läs hela rättsfallet AD 1996 nr 95

Lagrum : 54 §, 55 § och 67 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Parter ( Privata sektorn ) : B&W Stormarknader Aktiebolag & Bageri- och Konditoriarbetsgivareförbundet & Svenska Livsmedelsarbetareförbundet & Svenska Livsmedelsarbetareförbundets avd. 4

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Hans Stark, Erik Lempert, Christer Måhl, Mats Holmgren, Hans Holmberg, Valter Carlsson och Roger Sjöstrand (ombudsman i Landsorganisationen; tillfällig ersättare). Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Helena Larsson

Dela :

Prejudikat : AD 1996 nr 22 meddelad — Med skiljaktig mening
DirektstämtDom ]

| | |  ]

Sammanfattning :

Fråga om allmänt skadestånd för deltagande i en olovlig strejk. Enligt förarbetsuttalanden bör skadeståndet för en olovlig konflikt som varken innehåller försvårande eller förmildrande omständigheter ligga på nivån 2 000 kr i dagens penningvärde. Arbetsdomstolen gör uttalanden om vad som kan utgöra en ”normalkonflikt”. I det aktuella fallet anser domstolen att det föreligger ett par omständigheter som är ägnade att inverka i sänkande riktning på skadeståndets storlek. Strejken var sålunda redan från början avsedd att vara kortvarig och den avbröts också efter mindre än ett dygn. Vidare var strejken att uppfatta inte i första hand som ett påtryckningsmedel i syfte att påverka kollektivavtalsregleringen utan främst som en protestaktion. Särskilt med hänsyn till de allvarliga följder som konflikten fick för företaget i form av två dygns produktionsbortfall anser domstolen dock att ett betydande skadestånd är motiverat. Det allmänna skadeståndet bestäms till 1 700 kr för var och en av arbetstagarna.

» Läs hela rättsfallet AD 1996 nr 22

Lagrum : 60 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Parter ( Privata sektorn ) : Bageri- och Konditoriarbetsgivareförbundet & Svenska Livsmedelsarbetareförbundet & Vissa arbetstagare vid Skogaholms Bröd Aktiebolag

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Hans Stark, Marie Hafström, Christer Måhl, Ulf E. Nilsson (skiljaktig), Ola Bengtson, Roger Sjöstrand (ombudsman i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Solveig Paulsson.
Sekreterare : Susanne Sjöblom

Dela :

1995 ( 1 st. )

Prejudikat : AD 1995 nr 90 meddelad Enhällig
Överklagat ( fastställt ) – Dom ]

| | | |  ]

Sammanfattning :

Innebörden av att ett avskedande ogiltigförklaras är att anställningen består på samma villkor som tidigare. Anställningen skall alltså fortgå som om avskedandet aldrig hade skett. I enlighet härmed har arbetsdomstolen vid prövning av en invändning om preskription funnit att ersättning som en avskedad arbetstagare har fordrat för tid efter avskedandet men före ogiltigförklaringen skall betraktas som lön och inte som ekonomiskt skadestånd.

» Läs hela rättsfallet AD 1995 nr 90

Lagrum : 41 § lagen (1982:80) om anställningsskydd

Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : B.K. & B.L. Ingenjörsbyrå Aktiebolag

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Hans Stark, Ulla Erlandsson, Sven-Hugo Ryman (f.d. utbildningschefen och chefen för Statens Personalutbildningsnämnd; tillfällig ersättare), Ulf E. Nilsson, Lennart Grudevall, Thore Ziethén och Ulf Nilsson. Enhälligt.
Sekreterare : Lise Donovan (tidigare Elise-Marie Johansson)

Dela :

1994 ( 1 st. )

Prejudikat : AD 1994 nr 57 meddelad Enhällig
DirektstämtDom ]

| | |  ]

Sammanfattning :

I en skriftlig överenskommelse om att en arbetstagares anställning hos arbetsgivaren skulle upphöra den 27 december 1990 intogs en bestämmelse om avgångsvederlag av följande lydelse:

”Efter överenskommelse betalar företaget tidigast 90‑12‑27 ett avgångsvederlag på kronor 600.000 till (arbetstagarens namn).” – Arbetsgivaren beslöt den 27 december 1990 – utan föregående överenskommelse eller kontakt med arbetstagaren – att betala ut det överenskomna avgångsvederlaget till honom. Efter avdrag för skatt satte arbetsgivaren den 28 december 1990 in återstoden av avgångsvederlaget på arbetstagarens bankkonto. Arbetstagaren blev sedermera beskattad för avgångsvederlaget såsom en till år 1990 hänförlig inkomst av tjänst hos bolaget. – Fråga huruvida arbetsgivarens förfarande inneburit att arbetsgivaren brutit mot överenskommelsen och därmed ådragit sig skyldighet att till arbetstagaren utge ekonomiskt skadestånd. Arbetstagarsidan har gjort gällande, att ett avtalsenligt handlande från arbetsgivarens sida skulle ha medfört att avgångsvederlaget i stället beskattats såsom en till år 1991 hänförlig inkomst, och att arbetstagaren förfarande åsamkat arbetstagaren en ekonomisk förlust motsvarande skillnaden i skatt. – Arbetsdomstolen finner att arbetsgivaren får anses ha handlat i strid med överenskommelsen, men att avgångsvederlaget fr.o.m. den 27 december 1990 varit för arbetstagaren tillgängligt för lyftning och därför rätteligen skulle ha tagits upp till beskattning hos honom såsom en under år 1990 åtnjuten intäkt även om han hos arbetsgivaren begärt att vederlaget skulle utbetalas först efter utgången av år 1990. Eftersom arbetsgivarens i och för sig avtalsstridiga utbetalning av avgångsvederlaget den 28 december 1990 sålunda inte haft betydelse för beskattningen av vederlaget hos arbetstagaren, har arbetsgivarens handlande inte åsamkat arbetstagaren den påstådda ekonomiska skadan. Arbetstagarsidans talan om ekonomiskt skadestånd har därför lämnats utan bifall.

» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 57

Lagrum : 41 § kommunalskattelagen (1928:370)

Parter ( Privata sektorn ) : Elektriska Arbetsgivareföreningen & Philips Norden Aktiebolag & Svenska Industritjänstemannaförbundet

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Ove Sköllerholm, Michaël Koch, Palle Landin, Torkel Unge, Hans Horn af Rantzien (förre sektionschefen i Svenska Kommunförbundet; tillfällig ersättare), Göte Larsson och Lennart Andersson. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Erik Mosesson

Dela :