Hem: Teman: Arbetsrätt: Arbetsdomstolens domar: Sökord:

Arbetsdomstolens domarFri rörlighet

( 2 refererade avgöranden av Arbetsdomstolen, listas nedan )

Andra sökord som kan vara intressanta :

Fri rörlighet för tjänster

Arbetsrättslig litteratur om fri rörlighet ( 9 st. )

Mikaela Björkholm, Fri rörlighet i Europa ur ett sjöarbetsrättsligt perspektiv – En analys av sjömannens och redarens grundläggande friheter, 2010

Förlag : Gyldendal, Oslo.

Örjan Edström, Kollektivavtal, fri rörlighet och konkurrensrätt – exemplet storsjöavtalet och bemanningsanställda i Vänbok till Ronnie Eklund [ Arbetsrättsliga föreningens skriftserie Vol. VIII ] (red. Kerstin Ahlberg), 2010, s. 151–168

Förlag : Iustus, Uppsala.

Arbetsrättsliga föreningen 50 år – Fri rörlighet och arbetsrätten – Anföranden vid ett halvdagsseminarium 12 november 2004 i Stockholm (red. Ronnie Eklund) [ Arbetsrättsliga föreningens skrifter Vol. 7 ], 2006

Förlag : Arbetsrättsliga föreningen, Stockholm.

Ronnie Eklund, Fri rörlighet av tjänster och skyddet av arbetstagare i En gränslös europeisk arbetsmarknad – Europaperspektiv 2006 (red. Sverker Gustavsson, Lars Oxelheim och Nils Wahl), 2006, s. 195–220

Förlag : Santérus, Stockholm.

Tore Sigeman, Fri rörlighet för tjänster och nationell arbetsrätt i Europarättslig tidskrift 2005 s. 465–495

Anteckningar :
Kommentar av Per Norberg i Europarättslig tidskrift 2006 s. 117–120.

Emma Berg och Jenny Welander, Fri rörlighet och social trygghet – Förordningen (EEG) nr 1408/71 och den svenska socialförsäkringen i tillämpning [ Skrifter utgivna vid Juridiska fakulteten i Lund Vol. 152 ], 2004

Förlag : Juristförlaget, Lund.

Anteckningar :
Jenny Welander heter numera Jenna Welander Wadström.

Vicki Paschalia, Användbara slutsatser om fri rörlighet i Lag & Avtal 2002 nr 10 s. 32

Anmälan av :
Ann Numhauser-Henning; ”Freedom of Movement and Transfer of Social Rights” i Labour Law Congress 2002.
Juan Antonio Sagardoy; ”Analysis of Cases of Application of Community Regulations to Non-Community Workers” i Labour Law Congress 2002.

Tore Sigeman, Fri rörlighet går före laglig stridsåtgärd? i EU & arbetsrätt 1999 nr 4 s. 3

Maria Fritz, Fri rörlighet för arbetstagare i Ny Juridik 1995 nr 2 s. 106–120

Ovanstående är bara referenser. På hemsidan finns bara Sören Ömans egna skrifter i fulltext. » Länk till Sören Ömans skrifter

Andel avgöranden med skiljaktig mening : 100,0% ( 2 / 2 st. )

Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 17,7%

Andel överklagade mål : 50,0% ( 1 / 2 st. )

Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 23,1%

Andel avgöranden med ogiltigförklaring av uppsägning/avskedande : 0,0% ( 0 / 2 st. )

Utdömda rättegångskostnader per refererat avgörande : 2 293 565 kr | Median : 2 293 565 kr

Högsta belopp utdömt för rättegångskostnader : 2 293 565 kr ( i AD 2009 nr 89 )

Avser bara direktstämda mål. Alla belopp är i dagens penningvärde.

Arbetsdomstolens refererade avgöranden om fri rörlighet sedan 1993 ( 2 st. )

Sök/Filtrera avgörandena på denna sida :

2009 ( 1 st. )

Prejudikat med Sören Öman : AD 2009 nr 89 meddelad — Med skiljaktig mening
DirektstämtDom ]

| | | | | | | |  ]

Sammanfattning :

Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid byggnadsentreprenader i Sverige, utsattes för stridsåtgärder från svenska fackliga organisationer. Stridsåtgärderna, som syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna s.k. hängavtal till byggnadsavtalet, medförde att arbetena avbröts i förtid och att de lettiska arbetstagarna lämnade Sverige. Vid prövning av frågan om stridsåtgärdernas tillåtlighet fann Arbetsdomstolen att det fanns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen och vilandeförklarade målet. EG-domstolen fann i sin dom med förhandsavgörande bl.a. att stridsåtgärderna stod i strid mot EG-fördraget eftersom de innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster som inte ansågs motiverad. Arbetsdomstolen har nu prövat de skadeståndsyrkanden som bolaget framställt i målet och funnit att de fackliga organisationerna är skadeståndsskyldiga gentemot bolaget för de brott mot EG-rätten som stridsåtgärderna innebar. Beträffande det yrkade ekonomiska skadeståndet har Arbetsdomstolen ansett att det visserligen får anses klart att bolaget drabbats av ekonomisk skada till följd av stridsåtgärderna, men bolaget har inte kunnat visa att det lidit ekonomisk skada med yrkat belopp. Yrkandet har avslagits. Arbetsdomstolen har ålagt de fackliga organisationerna att betala allmänt skadestånd till bolaget och att stå för merparten av bolagets rättegångskostnader. – Även fråga om tillåtligheten av bolagets fastställelsetalan.

» Läs hela rättsfallet AD 2009 nr 89

Lagrum : Artikel 10, artikel 46, artikel 49, artikel 50, artikel 55 och artikel 234 EG-fördraget | Artikel 3.1, artikel 3.7 och artikel 3.8 Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster | 2 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207) | 41 §, 42 §, 54 §, 55 § och 60 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet | 4 kap. 6 § och 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister | 35 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740)

Parter ( Privata sektorn ) : Laval un Partneri Ltd & Svenska Byggnadsarbetareförbundet & Svenska Byggnadsarbetareförbundet avd. 1 & Svenska Elektrikerförbundet

Ombud : Anders Elmér & Dan Holke & Martin Agell & Peter Kindblom

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Inga Åkerlund, Sören Öman (skiljaktig), Kurt Eriksson (skiljaktig), Jan Nordin, Anders Hagman, Lennart Olovsson (skiljaktig) och Kjell Eriksson.
Sekreterare : Kristina Andersson

Dela :

2002 ( 1 st. )

Prejudikat : AD 2002 nr 15 meddelad — Med skiljaktig mening
Överklagat ( ändrat ) – Dom ]

| | | | | | | |  ]

Sammanfattning :

En flygförare med anställning vid Försvarsmakten har åtagit sig att under en tid av fem år stanna kvar i anställningen och att erlägga ett visst belopp (avtalsvite) i ersättning till arbetsgivaren, om han bryter detta åtagande och inom tre år från det att han lämnade anställningen vid Försvarsmakten går över till annan flygtjänst. Åtagandet har gjorts i överensstämmelse med bestämmelser i ett kollektivavtal mellan staten och de statligt anställdas huvudorganisationer. Sedan flygföraren lämnat sin anställning och gått över till annan flygtjänst, väckte staten genom Försvarsmakten talan vid tingsrätten och yrkade att han skulle förpliktas att utge det föreskrivna avtalsvitet till Försvarsmakten. Tingsrätten fastställde genom särskild dom – mellandom – att flygföraren var bunden av avtalsvillkoret, dvs. av sitt åtagande att för visst fall utge vite till Försvarsmakten. Den av tingsrätten valda handläggningsformen innebar att tingsrätten tills vidare inte tog ställning till frågan om beloppsmässig jämkning av vitet. Arbetsdomstolen har ändrat tingsrättens domslut endast på så sätt att flygföraren förklaras vara inte helt obunden av avtalsvillkoret.

» Läs hela rättsfallet AD 2002 nr 15

Lagrum : 36 § och 38 § avtalslagen (1915:218) | Artikel 39 i Romfördraget

Parter i Arbetsdomstolen ( Statliga sektorn ) : J.S. & Staten genom Försvarsmakten

Ombud : Gunnar Jonason & Krister Azelius

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Inga Åkerlund, Dag Ekman, Siv Kimbré, Ola Bengtson, Göran Söderlöf, Margareta Zandén (skiljaktig) och Lars E. Rabenius (skiljaktig).
Sekreterare : Klas Lohmander

Dela :