Hem: Teman: Sökning: Sök Arbetsdomstolens domar:

Arbetsdomstolens domarAvancerad sökning i Arbetsdomstolens avgöranden

( sedan 1993 )

Urval :

Ledamot : Dag Ekman ( 197 st. )
OCH
Utgången i överklagade mål : Återförvisat ( 16 st. )

Hittade 2 refererade avgöranden ( listas nedan )

» Gör en ny avancerad sökning

Gå tillbaka

2018 ( 1 refererat avgörande )

Prejudikat : AD 2018 nr 29 meddelad Enhällig
Överklagat ( återförvisat ) – Dom ]

| | |  ]

Sammanfattning :

En person anställdes som städare av ett aktiebolag. Under anställningen har arbetstagaren fått sin lön av en enskild firma med snarlikt namn, som innehades av aktiebolagets ställföreträdare. Den enskilda firman har även utfärdat lönebesked och lämnat kontrolluppgift till skattemyndigheten, samt upprättat ett arbetsgivarintyg. Arbetstagaren har ansetts ha fog för uppfattningen att den enskilda firman skulle ansvara för krav som grundas på anställningen.

» Läs hela rättsfallet AD 2018 nr 29

Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : J.N. & L.P.

Ombud : Jerker Öhrfeldt & Tomas Lesniewski

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Jonas Malmberg, Dag Ekman, Berndt Molin, Karl Olof Stenqvist, Johanna Torstensson, Gerald Lindberg och Ingemar Hamskär. Enhälligt.
Rättssekreterare : Maria Lundberg

Dela :

1997 ( 1 refererat avgörande )

Prejudikat : AD 1997 nr 69 meddelad Enhällig
Överklagat ( återförvisat ) – Dom ]

| | | | | | | | | |  ]

Sammanfattning :

Inför Sveriges inträde som medlem i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 nominerade den svenska regeringen genom beslut i december 1994 en svensk man till befattning som domare i Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Den 1 januari 1995 beslöt företrädare för samtliga dåvarande EU-medlemsstaters regeringar – dvs. även den svenska regeringen – gemensamt att utnämna mannen till domarbefattningen. – En kvinnlig domare väckte vid tingsrätten talan mot svenska staten och yrkade att staten skulle förpliktas att utge skadestånd till henne. Hon hävdade att den svenska regeringen hade agerat könsdiskriminerande till nackdel för henne när regeringen nominerade och, tillsammans med övriga EU-medlemsstaters regeringar, utnämnde mannen och inte henne till domare i EG-domstolen. Till stöd för sin talan åberopade hon bl.a. bestämmelserna i 16 och 25 §§ jämställdhetslagen (1991:433) och den tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser som enligt hennes mening borde göras till följd av EES-avtalet och EG-rätten. Hon gjorde gällande att hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än mannen. Staten bestred kvinnans talan. – Tingsrätten beslöt att genom särskild dom – mellandom – pröva om skadeståndssanktionerade bestämmelser om rätt till lika behandling av män och kvinnor vid tillträde till anställning, vilka gällt enligt svensk rätt eller EG-rätt under tiden december 1994 och januari 1995, hade varit tillämpliga för staten i samband med tillsättningen av en svensk domare i EG-domstolen. I mellandom besvarade tingsrätten den ställda frågan (mellandomstemat) nekande. Domen överklagades av kvinnan med yrkande om att mellandomstemat skall besvaras jakande. Staten bestred ändring. – I arbetsdomstolen uppkommer bl.a. följande frågor: – 1) Vilken betydelse har i detta fall EG-rätten för ställningstagande till mellandomstemat? – 2) Föreligger förutsättningar för arbetsdomstolen att avgöra målet utan att först begära ett förhandsavgörande av EG-domstolen enligt artikel 177 i Romfördraget? – 3) Var det förenligt med rättegångsbalken att meddela mellandom på sätt som skedde?

» Läs hela rättsfallet AD 1997 nr 69

Lagrum : 16 § och 25 § jämställdhetslagen (1991:433) | 17 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740) | Artikel 177 i Romfördraget

Parter i Arbetsdomstolen ( Statliga sektorn ) : B.S-W. & Staten genom Justitiekanslern

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Michaël Koch, Dag Ekman, Margit Strandberg, Ulf E. Nilsson, Anders Hagman, Gunnar Ericson och Solveig Paulsson. Enhälligt.
Sekreterare : Erik Mosesson

Dela :

» Gör en ny avancerad sökning

Laddar…

Senast uppdaterad 2020-04-26 av Sören Öman