: : : :

Arbetsdomstolens domarAD 2012 nr 34

Sammanfattning :

Huvudsakligen fråga om ett av två skriftliga anställningsavtal upprättats för skens skull. Därutöver fråga om arbetstagaren fått full betalning för utfört arbete.

» Gå direkt till hela domen

| | | |  ]

Arbetsdomstolens egna sökord :  ]

Sammanfattning :

Huvudsakligen fråga om ett av två skriftliga anställningsavtal upprättats för skens skull. Därutöver fråga om arbetstagaren fått full betalning för utfört arbete.

Dela :

Referat ( AD 2012 nr 34 ) :

AD 2012 nr 34

Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ): H.A.Z. mot H.G. AB i Skogås

Ombud i Arbetsdomstolen : Adam Grabavac och Ulrika Runelöv

Ledamöter i Mora tingsrätt : Niina Andersson, Mats Friberg och Rune Johansson

Ledamöter i Arbetsdomstolen: Cathrine Lilja Hansson, Hans Blyme, Mårten Holmström, Bengt Huldt, Rigmor von Zweigbergk, Maria Hansson och Bo Almgren. Enhälligt.

Sekreterare : Hanna Svensson

AD 2012 nr 34    Dom den 9 maj 2012 – Överklagat mål ( ändrat )

Sökord : Anställningsavtal | Avgångsvederlag | Bevisbörda | Lön | Skenavtal

Parter:

H.A.Z.

mot

H.G. AB i Skogås

Överklagat avgörande : Mora tingsrätts dom den 15 juli 2011 i mål T 1693‑10

[ Ledamöter : Rune Johansson, Mats Friberg och Niina Andersson ]

Tingsrättens dom, se bilaga.

Arbetsdomstolen har i beslut den 22 december 2011 beviljat prövningstillstånd såvitt avser den del av domen som avser H.A.Z:s yrkanden 1–3 redovisade i tingsrättens dom, men avslagit begäran om prövningstillstånd såvitt avser yrkandena i punkterna 4 och 5.

H.A.Z. har yrkat att Arbetsdomstolen med ändring av tingsrättens dom ska bifalla hans vid tingsrätten förda talan såvitt avser hans yrkanden i punkterna 1–3, med vissa justeringar. Han har, som talan slutligt bestämts, yrkat att H.G. AB (bolaget) ska förpliktas att till honom betala

1. 124 866 kr avseende lön för perioden den 1 april–31 augusti 2010, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på 14 666 kr från den 25 maj 2010, på 34 800 kr från den 25 juni 2010, på 34 800 kr från den 25 juli 2010, på 5 800 kr från den 25 augusti 2010 och på 34 800 kr från den 25 september 2010, allt till dess betalning sker,

2. 522 000 kr avseende avgångsvederlag, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 14 augusti 2010 till dess betalning sker, och

3. 626 400 kr avseende 18 månadslöner á 34 800 kr för perioden september 2010 till och med februari 2012, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 10 mars 2011 på då förfallna löner (tiden september 2010 till och med februari 2011) och därefter på respektive månadslön från den 25:e i månaden efter, allt till dess betalning sker.

H.A.Z. har vidare yrkat att han ska befrias från skyldigheten att ersätta bolaget för dess rättegångskostnader vid tingsrätten.

Bolaget har bestritt ändringsyrkandena. Bolaget har vitsordat att H.A.Z. haft en månadslön om 29 000 kr. Ränteyrkandena har vitsordats som skäliga i och för sig, med undantag för ränteyrkandet i punkten 2, där bolaget har vitsordat att ränta ska utgå från dagen för delgivning av stämning.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på H.A.Z:s begäran tingsrättens ljud- och bildupptagningar av förhöret under sanningsförsäkran med honom själv, samt ljudupptagningar av vittnesförhören med I.K. och R.O. spelats upp. På bolagets begäran har tingsrättens ljud- och bildupptagning av vittnesförhöret med J.B. spelats upp. Parterna har åberopat samma skriftliga bevisning som vid tingsrätten.

Som grund för och till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak detsamma som antecknats i tingsrättens dom. H.A.Z. har lämnat följande tillägg och förtydliganden i fråga om beräkningen av yrkade belopp.

H.A.Z. har erhållit en nettoutbetalning på 15 000 kr. Detta belopp har avräknats mot hans fordran på lön för april månad 2010. För att räkna fram bruttobeloppet av utbetalningen har samma skattesats använts som den bolaget redovisat i de åberopade lönebeskeden. Av lönespecifikationen avseende juli 2010 framgår att bolaget gjort ett skatteavdrag om 25,5 procent (8 002 kr/31 333 kr). Med samma skatteavdrag motsvarar nettoutbetalningen om 15 000 kr ett bruttobelopp om 20 134 kr (15 000 kr/0,745). Hans fordran på lön för april 2010 är således 14 666 kr (34 800 kr minus 20 134 kr).

H.A.Z. har vidare fått en utbetalning om brutto 29 000 kr på sätt som framgår av lönespecifikationen avseende juli månad. Av hans fordran på lön om 34 800 kr den månaden återstår således 5 800 kr.

Yrkandet i punkten 3 har inskränkts till att avse förfallna löner från och med september 2010 till och med februari 2012, dvs. sammanlagt 18 månader à 34 800 kr. Det framgår av det anställningsavtal som H.A.Z. grundar sina fordringar på att lön utbetalas inarbetad månad. Lön fram till och med februari 2012 har således förfallit till betalning.

Domskäl

Tvisten

Det är ostridigt att H.A.Z. varit anställd hos bolaget och utfört arbete i vart fall från mitten av april till den 1 augusti 2010 och att han skriftligen skildes från anställningen den 14 augusti 2010 på den grunden att han saknade arbetstillstånd. Tvisten rör om H.A.Z. har rätt till lön till och med utgången av år 2013 och därutöver avgångsvederlag med 15 månadslöner samt om han blivit fullt ut ersatt för det arbete han utfört.

Den huvudsakliga tvistefrågan avser vilket av två anställningsavtal som reglerat H.A.Z:s anställning hos bolaget, det som är daterat den 2 juni 2010 eller det som är daterat den 4 juni 2010.

I anställningsavtalet daterat den 2 juni 2010 anges att anställningen är en provanställning från och med den 19 april 2010 och att lönen är 18 000 kr. Bolaget har hävdat att detta är vad parterna kom överens om muntligen redan vid anställningens ingående och att parterna senare muntligen kom överens om en månadslön om 29 000 kr, att gälla från anställningens början. I anställningsavtalet daterat den 4 juni 2010, som H.A.Z. grundar sin talan på, är anställningsformen tillsvidareanställning ikryssad och i rutan ”Fr o m” finns antecknat ”2010‑04‑18–20131231”. I det avtalet anges lönen till 34 800 kr och finns vidare antecknat ”Avgångsvederlag 15 månadslöner”.

Bolaget har invänt att avtalet den 4 juni 2010 är upprättat för skens skull och därför inte kan göras gällande mot bolaget, vilket H.A.Z. bestritt. Vilket av avtalen som reglerat anställningsvillkoren är alltså av avgörande betydelse för om H.A.Z. kan ha rätt till lön och avgångsvederlag på sätt han yrkat. Arbetsdomstolen prövar därför den frågan först.

Såvitt avser lönefordran för perioden den 1 april–31 augusti 2010 är parterna, förutom månadslönebeloppet, oense om i vilken utsträckning H.A.Z. fått betalt för arbetad tid. Det är tvistigt om han började arbeta den 1 april eller den 19 april 2010 och om hans sista arbetsdag var den sista juli eller den sista augusti 2010. För det fall Arbetsdomstolen skulle finna att hans månadslön uppgått till 29 000 kr, som bolaget påstått, har H.A.Z. gjort gällande att han inte erhållit heller den lönen och att han i så fall har en fordran på lön den aktuella perioden beräknad utifrån 29 000 kr med avräkning av de belopp han vidgått att han har fått.

Upprättades avtalet av den 4 juni 2010 för skens skull?

Parterna är överens om att de undertecknat båda anställningsavtalen. Som redan anförts har bolaget gjort gällande att avtalet den 4 juni 2010 upprättats för skens skull. Bolaget har uppgett att det avtalet kom till enbart i syfte att hjälpa H.A.Z. att få arbetstillstånd, och att det var klart mellan parterna att det var avtalsvillkoren så som de framgår av avtalet den 2 juni 2010 som skulle gälla mellan parterna.

H.A.Z. har gjort gällande att det är avtalet av den 4 juni som rätt återger de avtalsvillkor som parterna var överens om och att avtalet alltså inte ingicks för skens skull. Han har anfört bl.a. följande. Han erbjöd sina tjänster till bolaget och arbetade inledningsvis, i början av april, på prov men sade sedan att han inte ville arbeta illegalt. Han var tydlig med att han inte hade arbetstillstånd och bolaget uppgav att det skulle hjälpa honom med detta. Skriftligt anställningsavtal kom inte till stånd förrän i juni 2010. Det är anställningsavtalet av den 4 juni som var det som skulle gälla och det avtalet stämmer också överens med de uppgifter som bolaget skriftligen lämnade till Migrationsverket och Skatteverket.

I likhet med tingsrätten anser Arbetsdomstolen att de av H.A.Z. åberopade vittnena inte har gjort några iakttagelser som kan bidra till att klarlägga vilka anställningsvillkor som har avtalats mellan parterna. Arbetsdomstolen får således vid sin bedömning utgå från de uppgifter som har lämnats av H.A.Z. och J.B. samt den skriftliga bevisningen.

Bolaget har fyllt i en blankett från Migrationsverket med rubriken ”Anställningserbjudande/Offer of Employment” som undertecknats av bolagets vd P.H. den 4 juni 2010. Handlingen är inkomststämplad hos Migrationsverket två månader senare, den 6 augusti 2010. Av handlingen framgår att H.A.Z:s anställning är en tillsvidareanställning från och med den 18 april 2010, att lönen är 34 800 kr per månad samt att bolaget garanterar avgångslön på 15 månadslöner i fall H.A.Z. tvingas sluta sin anställning före den 31 december 2013. Bolaget har därutöver i en handling av den 4 juni 2010 ställd till Skatteverket lämnat i stort samma uppgifter, med den skillnaden att det här anges att anställningen gäller från den 18 april 2010 och minst till den 31 december 2013.

Bolaget har vidgått att P.H. undertecknat handlingarna men har invänt att handlingarna inte rätt återger vad parterna avtalat. Bolaget har anfört att både avtalet av den 4 juni och handlingarna till myndigheterna upprättades för att bolaget ville hjälpa H.A.Z. att få permanent arbetstillstånd.

Arbetsdomstolen kan konstatera att bolaget till två myndigheter uppgett att H.A.Z. var anställd hos bolaget på i huvudsak de anställningsvillkor som denne gör gällande i målet. I handlingen till Migrationsverket har P.H. försäkrat att de uppgifter han lämnat är riktiga. Uppgifter av det slag som här är aktuella och som lämnas till myndigheter måste typiskt sett anses tillförlitliga. Både arbetstagaren och andra ska kunna lita på sådana uppgifter. De av bolaget till myndigheterna lämnade uppgifterna talar således med styrka för att bolaget anställt H.A.Z. på de anställningsvillkor som framgår av avtalet daterat den 4 juni 2010. Det åligger bolaget att visa att så inte var fallet.

Arbetsdomstolen behandlar först vad som kan finnas utrett om omständigheterna vid tillkomsten av avtalet av den 4 juni 2010.

Till skillnad mot H.A.Z. har J.B. gett en ingående beskrivning av bakgrunden till och omständigheterna kring att anställningsavtalet av den 4 juni 2010 och handlingarna till Migrationsverket och Skatteverket upprättades. J.B. har, enligt Arbetsdomstolens mening, gett ett trovärdigt intryck när han berättat om hur H.A.Z. fick bolaget att tro att denne hade löpande kontakter med Migrationsverket och att handlingarna kom till på begäran av H.A.Z. efter att denne uppgett att de anställningsvillkor som kom att anges var ett krav från myndigheternas sida för att han skulle få arbetstillstånd. Att handlingarna kom till på det sätt J.B. uppgett stöds av H.A.Z:s brev till bolaget av den 24 juni 2010. Att någon från bolaget skulle ha fabricerat brevet framstår inte som sannolikt. H.A.Z:s uppgift om att han skrivit under brevet utan att förstå dess innehåll framstår inte heller som trovärdig. Brevet är daterat den 24 juni 2010, dvs. efter det att handlingarna till myndigheterna är daterade. Det kan ifrågasättas varför H.A.Z. skulle skriva brevet då, när handlingarna redan var undertecknade. Å andra sidan inkom handlingen till Migrationsverket först den 6 augusti 2010, vilket inte heller har förklarats. Arbetsdomstolen kan konstatera att brevets innehåll ligger väl i linje med vad J.B. berättat om hur H.A.Z. kontinuerligt framställde olika krav på bolaget och att det är ostridigt att denne undertecknat detsamma.

Även om det kan ifrågasättas varför bolaget inte kontaktade Migrationsverket för att efterhöra om de uppgifter som H.A.Z. lämnade var korrekta finner Arbetsdomstolen, genom J.B:s uppgifter och vad som framgår av det ovan nämnda brevet, utrett att avtalet av den 4 juni 2010 och handlingarna till myndigheterna kommit till på H.A.Z:s begäran och att det var han som uppgav vilka anställningsvillkor som skulle anges.

Frågan som då återstår att bedöma är om parterna var överens om, eller H.A.Z. i vart fall var införstådd med, att de anställningsvillkor som angavs i avtalet den 4 juni inte skulle gälla parterna emellan och att det var de anställningsvillkor som framgår av anställningsavtalet av den 2 juni som var avtalsinnehåll. En viktig omständighet vid bedömningen är avtalsvillkoren i sig men även hur parterna agerat under anställningstiden.

När det gäller vilken anställningsform parterna kom överens om anges i anställningsavtalet av den 2 juni 2010, som alltså undertecknats av båda parterna, att det var fråga om en provanställning. I avtalet anges dock inte prövotidens längd. Bolaget har påstått att den var sex månader och J.B. har i förhör uppgett att bolaget hade som rutin att inleda nya anställningar med en provanställning. H.A.Z. har inte förklarat varför han undertecknade provanställningsavtalet. Som han får förstås kom parterna i stället överens om en tidsbegränsad anställning från och med den 18 april 2010 till utgången av år 2013, dvs. en anställning om drygt tre och ett halvt år. Arbetsdomstolen kan konstatera att en så lång visstidsanställning står i strid med 5 § anställningsskyddslagen. H.A.Z. har uttryckt det så att anställningen inte varit uppsägningsbar. Vad H.A.Z. här gör gällande är att om en tidsbegränsad anställning upphör i förtid föreligger en rätt till lön anställningstiden ut, dvs. reglerna om saklig grund för uppsägning gäller inte. Enligt Arbetsdomstolens mening framstår det, särskilt med beaktande av i vilken bransch bolaget verkar, som mycket osannolikt att bolaget skulle ha ingått en tidsbegränsad anställning om drygt tre och ett halvt år med en arbetstagare som har att utföra arbetsuppgifter som de aktuella. Villkoren i sig talar således emot att parterna var överens om den anställningsformen.

Att parterna avtalat om en provanställning stöds även av innehållet i en handling daterad den 8 juli 2010. I handlingen uppger bolaget till H.A.Z. att dennes provanställning (trialemployment) upphört den 6 juli 2010 på grund av samarbetssvårigheter. Bolaget var alltså i juli av uppfattningen att H.A.Z. var provanställd. Det är ostridigt att H.A.Z. därefter, efter fackliga förhandlingar, fick behålla sin anställning. H.A.Z. har inte gjort gällande att han då invände mot att bolaget ansåg honom provanställd.

Parterna är överens om att H.A.Z. skildes från anställningen i augusti 2010 och att bolaget i en handling daterad den 14 augusti 2010 säger upp honom. Att bolaget här valt ordet ”layoff” och ”uppsägning” menar H.A.Z. talar för att bolaget då inte ansåg honom provanställd. Av uppsägningshandlingen framgår att bolaget avslutar anställningen på grund av att H.A.Z. inte lämnat in kopia av pass, arbetstillstånd och körkort och att bolaget inte kunde behålla honom som anställd då han inte hade tillstånd att jobba och vistas i Sverige. Av dessa formuleringar framstår det som att bolaget snarare hävt hans anställning. Det går därmed, enligt Arbetsdomstolens mening, inte att av handlingen dra någon slutsats om vilken anställningsform som bolaget ansåg gällde.

H.A.Z. har gjort gällande att parterna inte bara träffat ett avtal om en tidsbegränsad anställning om drygt tre och ett halvt år utan att parterna därutöver varit överens om att han även skulle ha rätt till ett avgångsvederlag om 15 månadslöner om bolaget skilde honom från anställningen före den sista december 2013. Så som hans talan preciserats i Arbetsdomstolen görs det inte gällande att avgångsvederlaget motsvarande 15 månadslöner ska dras av från lönebeloppet för tiden september 2010–december 2013 såsom tingsrätten redogjort att den uppfattat yrkandet. Enligt Arbetsdomstolens mening framstår avtalskonstruktionen som ovanligt förmånlig och främmande för branschen och arbetet i fråga.

Såvitt avser vilken lön som skulle betalas får bolagets ståndpunkt – att den avtalade lönen först var 18 000 kr och därefter 29 000 kr i månaden – stöd av åberopade lönebesked. Uppgifterna i lönebeskeden talar för att parterna varit överens om att lönen skulle höjas retroaktivt på sätt bolaget påstått och talar emot H.A.Z:s uppgift om att lönen som anges i avtalet den 4 juni 2010 var den som skulle gälla. Den av H.A.Z. påstådda löneöverenskommelsen framstår även den som osannolik med beaktande av vilka arbetsuppgifter han var anställd att utföra. Arbetsdomstolen finner inte anledning att betvivla bolagets uppgift om att lastbilschaufförerna och grävmaskinisterna hos bolaget hade en lön om mellan 22 000–27 000 kr per månad. Den av H.A.Z. påstådda lönen får anses osedvanligt hög i jämförelse med vad som normalt utges i branschen.

Vid en samlad bedömning framstår det som helt osannolikt att bolaget skulle ha ingått ett avtal med så fördelaktiga anställningsvillkor som görs gällande med en person som bolaget inte hade någon närmare kännedom om och som bolaget hade ett skriftligt avtal om provanställning med. Någon trovärdig förklaring till varför bolaget skulle ha gått med på dessa villkor har inte lämnats av H.A.Z. Arbetsdomstolen gör bedömningen att han måste ha varit var införstådd med att villkoren i avtalet av den 4 juni inte skulle gälla mellan parterna.

Sammanfattningsvis finner Arbetsdomstolen att bolaget visat att det inte varit parternas avsikt att avtalet av den 4 juni skulle kunna göras gällande mot bolaget. Bolaget har alltså visat att avtalet av den 4 juni 2010 upprättats för skens skull och att det därmed är avtalet av den 2 juni 2010 som utgjort avtalsinnehåll mellan parterna. Arbetsdomstolen instämmer således i tingsrättens slutsats i denna del.

Slutsatser av att det är avtalet av den 2 juni 2010 som är avtalsinnehåll

Vid den bedömning Arbetsdomstolen gjort kan, som tingsrätten funnit, H.A.Z:s yrkanden om avgångsvederlag samt lön för tiden från och med den 1 september 2010 inte bifallas. Tingsrättens ogillande i denna del ska alltså inte ändras.

Det återstår då att avgöra om H.A.Z. har fått full ersättning avseende tiden före den 1 september 2010. Liksom tingsrätten utgår Arbetsdomstolen vid den fortsatta prövningen från att parterna kom överens om att H.A.Z:s månadslön var 29 000 kr.

Under vilken tid har H.A.Z. utfört arbete för bolaget?

H.A.Z. har gjort gällande att han utfört arbete från och med den 1 april 2010 till och med sista augusti samma år. Enligt bolaget har H.A.Z. utfört arbete under tiden den 19 april–31 juli 2010.

H.A.Z. har till stöd för sitt påstående åberopat sina egna uppgifter, timrapporter, kontrolluppgift till Skatteverket samt vittnesuppgifter.

Av de handlingar i målet som anger anställningstid framgår att anställningen påbörjades den 16, 18 alternativt den 19 april. Även om uppgifterna således skiljer sig åt talar dessa enligt Arbetsdomstolens mening för att bolagets uppgift om när anställningen påbörjades är den korrekta. H.A.Z. har inte givit någon trovärdig förklaring till varför båda anställningsavtalen, som alltså undertecknats först i början av juni, anger att hans anställning påbörjats den 18 april om han faktiskt utfört arbete redan från och med den 1 april. H.A.Z. har i förhöret med honom uppgett att anställningen påbörjats någon gång i början av april. Inte ens av dessa uppgifter framgår således att anställningen skulle ha påbörjats redan den 1 april 2010. Förhöret med I.K. ger visst stöd åt påståendet att H.A.Z. arbetat i vart fall tidigare i april än vad bolaget uppgett, dock inte att så skulle ha varit fallet redan från den 1 april. I.K. har berättat att han biträtt H.A.Z. vid kontakter med företaget i mitten av augusti och att H.A.Z. då arbetade, men har inte närmare angett några omständigheter till stöd för den uppgiften. R.O. har uppgett att han tror att H.A.Z. arbetade åt bolaget i augusti. Vittnesuppgifterna ger alltså inget klart stöd för H.A.Z:s påståenden.

De av H.A.Z. åberopade timrapporterna har, enligt vad J.B. uppgett, även de upprättats på begäran av H.A.Z., med syfte att även de skulle ges in till Migrationsverket. Enligt J.B. har timrapporterna inte godkänts av bolagets verkställande direktör, vilket är ett krav, och de återspeglar inte heller verkligheten.

Att timrapporterna riktigt återspeglar verkligheten kan enligt Arbetsdomstolens mening ifrågasättas av följande skäl. Tidrapporterna tar för det första upp arbetad tid på datum som inte existerar, den 31 april och den 31 juni. Det framstår också som osannolikt att H.A.Z. inte varit ledig en enda dag utan arbetat mellan 8–14 timmar samtliga dagar, alla vardagar och helgdagar, under perioden april till och med augusti 2010. Det är därutöver ostridigt att H.A.Z. själv, för hand, fyllt i uppgifterna som är hänförliga till tiden den 15 juli–31 augusti 2010 och att J.B. inte ens tagit del av tidrapporterna i de delarna.

Den av H.A.Z. åberopade kontrolluppgiften till Skatteverket ger enligt Arbetsdomstolens mening inte entydigt stöd åt hans påstående om när han utfört arbete åt bolaget. Eftersom anställningen, enligt bolaget, påbörjats under april månad och avslutats formellt först under augusti månad stämmer de lämnade uppgifterna lika väl med bolagets påstående. Som påpekats av bolaget överensstämmer dessutom kontrolluppgiften beloppsmässigt med den lön som enligt bolaget intjänats av H.A.Z. totalt, dvs. till och med juli månad.

Arbetsdomstolen gör mot bakgrund av vad som ovan redovisats sammanfattningsvis bedömningen att H.A.Z. inte visat att han utfört arbete åt bolaget i tiden före den 19 april 2010 eller efter den 31 juli 2010.

Har H.A.Z. stått till förfogande för arbete?

Som Arbetsdomstolen förstått H.A.Z:s talan har han gjort gällande att han har rätt till lön i augusti oberoende av om han utfört arbete och framhållit att han borde ha haft rätt till en månads uppsägningslön.

Bolaget har invänt att H.A.Z:s anställning visserligen inte upphörde formellt förrän den 14 augusti 2010, men att H.A.Z. ändå inte har rätt till lön för tiden den 1–14 augusti eftersom han varken utfört arbete eller stått till förfogande för arbete under den tiden.

Det är ostridigt att H.A.Z. formellt skildes från anställningen först den 14 augusti 2010. Det saknas skäl att ifrågasätta J.B:s uppgift om att bolaget vid en kontakt med Migrationsverket i slutet av juli fick besked om att H.A.Z. inte ens fanns i deras register och att han alltså inte hade något arbetstillstånd. Hur anställningen därefter i praktiken kom att avslutas är inte utrett. Bolaget har inte uppgett vad som närmare hände mellan parterna och vad det var som, enligt bolaget, gjorde att H.A.Z. inte arbetade efter den sista juli 2010. J.B. har uppgett att H.A.Z. var svår att få tag på men att denne kom till kontoret den 14 augusti 2010 och att en skriftlig uppsägning då överlämnades till honom. Bolaget har inte gjort gällande att anställningen avbrutits från bolagets sida redan från den sista juli 2010.

En arbetstagare som står till förfogande för arbete har normalt rätt till lön även om arbete inte utförs. Det kan mot bakgrund av vad J.B. uppgett ifrågasättas om H.A.Z. faktiskt stått till förfogande efter den 31 juli 2010. Det är dock ostridigt att H.A.Z. saknade arbetstillstånd. Bolaget har alltså inte haft rätt att låta honom arbeta för bolaget. H.A.Z. kan därmed inte anses ha stått till förfogande för arbete. Han har därför inte haft rätt till någon lön för tiden efter den sista juli 2010 trots att han inte skildes från anställningen förrän den 14 augusti 2010.

Har H.A.Z. rätt att utfå ytterligare lön?

Arbetsdomstolens ställningstaganden ovan innebär att det inte är visat att H.A.Z. har rätt till lön under en längre tid än för perioden den 19 april–31 juli 2010. Frågan är då om han fått full ersättning för den perioden.

Arbetsdomstolen delar tingsrättens bedömning att det inte finns anledning att ifrågasätta att lönespecifikationerna riktigt avspeglar H.A.Z:s intjänade lön. H.A.Z. har dock gjort gällande att han inte erhållit de angivna månadslönebeloppen full ut, utan att han endast fått bruttolön med totalt 49 134 kr, varav 20 134 kr avseende april 2010 och 29 000 kr avseende juli 2010.

Det är arbetsgivaren som har bevisbördan för att utbetalning av lön har skett.

Genom lönespecifikationerna kan inte anses visat att de angivna beloppen också utbetalts till H.A.Z. J.B. har berättat att lönen utbetalats dels genom en insättning på ett konto till en av H.A.Z:s vänner, dels kontant till H.A.Z. men att det inte var han som verkställde löneutbetalningarna. Han har inte kunnat lämna några närmare detaljer om när, var och hur de kontanta löneutbetalningarna skett vilket gör att bevisvärdet av hans uppgifter om att full betalning skett är begränsat. Arbetsdomstolen finner därför att bolaget inte har visat att löneutbetalningar skett i vidare mån än vad H.A.Z. själv uppgett.

H.A.Z. har vidgått att han fått ett nettobelopp om 20 900 kr och att han därmed fått full ersättning för juli månad.

Parterna är därutöver överens om att 15 000 kr satts in på en väns konto för H.A.Z:s räkning. H.A.Z. har uppgett att detta motsvarar ett bruttobelopp om 20 134 kr, vilket bolaget inte invänt mot.

Ingen av parterna har preciserat vilket som är lönebeloppet för tiden den 19–30 april vid en månadslön om 29 000 kr. Det är fråga om 12 dagar och vid en beräkning grundad på ersättning för 12/30 blir beloppet 11 600 kr. Den intjänade lönen för april (11 600 kr) samt maj och juni (2 x 29 000 kr) blir då sammanlagt 69 600 kr. Eftersom H.A.Z. uppgett att han erhållit 20 134 kr ska bolaget alltså betala ytterligare lön med 49 466 kr. Erhållet belopp ska i första hand avräknas på lönen för april månad och därefter på lönen för maj månad. Detta innebär att 20 466 kr avser lön för maj månad och 29 000 kr för juni månad. Att det på de sistnämnda beloppen ska utgå ränta från den 25:e i efterföljande månad är inte tvistigt.

Rättegångskostnader

H.A.Z:s talan har beloppsmässigt bifallits i mycket begränsad utsträckning. Den huvudsakliga tvistefrågan har avsett vilket av de skriftliga anställningsavtalen som gällt mellan parterna. Den frågan har H.A.Z. förlorat. H.A.Z. bör därmed i rättegångskostnadshänseende betraktas som helt förlorande part i såväl Arbetsdomstolen som vid tingsrätten. Bolaget ska därför tillerkännas full ersättning för sina rättegångskostnader i Arbetsdomstolen. Om beloppet råder inte tvist. Tingsrättens förordnande om rättegångskostnader ska inte ändras.

Domslut

1. Arbetsdomstolen ändrar tingsrättens domslut på så sätt att H.G. AB förpliktas att till H.A.Z. betala 49 466 kr, med ränta enligt 6 § räntelagen på 20 466 kr från den 25 juni 2010, samt på 29 000 kr från den 25 juli 2010, allt till dess betalning sker.

2. H.A.Z. ska ersätta H.G. AB för rättegångskostnader i Arbetsdomstolen med 65 000 kr avseende ombudsarvode, med ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

3. Arbetsdomstolen fastställer ersättning enligt rättshjälpslagen åt Adam Grabavac till 78 681 kr, varav 53 321 kr avser arbete, 1 105 kr tidsspillan, 8 519 kr utlägg och 15 736 kr mervärdesskatt.

Dom 2012‑05‑09, målnummer B‑98‑2011

Ledamöter: Cathrine Lilja Hansson, Hans Blyme, Mårten Holmström, Bengt Huldt, Rigmor von Zweigbergk, Maria Hansson och Bo Almgren. Enhälligt.

Sekreterare: Hanna Svensson

BILAGA

Tingsrättens dom fredagen den 15 juli 2011

[ Ledamöter : Rune Johansson, Mats Friberg och Niina Andersson ]

YRKANDEN

H.A.Z. (nedan H.) har yrkat att H.G. AB (nedan Bolaget) ska förpliktigas att till honom betala:

1. 153 100 kr avseende lön under perioden från och med den 1 april till och med den 31 augusti 2010. Ränta enligt 6 § räntelagen yrkas på respektive månadslön från den 25 i månaden efter.

2. 522 000 kr avseende avgångsvederlag. Ränta enligt 6 § räntelagen yrkas på beloppet från den 14 augusti 2010 till dess betalning sker.

3. 866 300 kr, vilket avser lön under perioden den 1 september 2010 till och med den 31 december 2013. Ränta enligt 6 § räntelagen yrkas från den 10 mars 2011 för då förfallna löner och därefter på respektive månadslön från den 25 i månaden efter.

4. 174 000 kr i övertidsersättning avseende tiden april till och med augusti 2010.

5. 76 000 kr avseende sjukvårdskostnader som uppstått sedan han påbörjade sin anställning hos Bolaget.

H. har under huvudförhandlingen vidgått att han av Bolaget erhållit 35 900 kr netto. Yrkandet om bruttolön under punkt 1 torde därför rätteligen vara lägre än 153 100 kr. Hur beloppet under punkt 3 framräknats har inte heller kunnat klarläggas i målet. Yrkandet synes avse 25 månadslöner om 34 800 kr. (9 månader 2010 + 36 månader under åren 2011–2013 = 45 månader, varav 5 månader under punkt 1 och 15 månader i avgångsvederlag; återstår således 25 månader á 34 800 kr). Yrkandena under punkterna 4 och 5 har framställts först vid huvudförhandlingen.

H. har tidigare i målet beviljats rättshjälp, som upphört den 21 juni 2011. Han har vid huvudförhandlingen, trots att han beretts tillfälle därtill, inte framställt något yrkande om ytterligare rättegångskostnader.

Bolaget har bestritt samtliga H:s yrkanden. Inga belopp har vitsordats men ränteyrkandena har vitsordats, med undantag av yrkandet i punkt 2, som har vitsordats från dag för delgivning av stämningsansökan. Bolaget har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

GRUNDER

H.A.Z.

Han har arbetat hos Bolaget från den 1 april 2010 till och med den 31 augusti 2010. Anställningsvillkoren reglerades i anställningsavtal daterat den 4 juni 2010, domsbilaga 1, uteslutes här.

Punkt 1. Parterna har avtalat om en månadslön om 34 800 kr brutto. Bolaget har underlåtit att betala lön avseende större delen av tiden april – augusti 2010. Lönefordran är klar och förfallen. Det bestrids att parterna har träffat avtal om en månadslön om 18 000 kr respektive 29 000 kr som Bolaget påstår.

Punkt 2. Parterna har vidare avtalat om ett avgångsvederlag för det fall att anställningen skulle upphöra före den 31 december 2013. Anställningen upphörde den 14 augusti 2010. Bolaget har underlåtit att betala avgångsvederlaget, som uppgår till yrkat belopp. Även denna fordran är klar och förfallen.

Punkt 3. Anställningsavtalet löper till och med den 31 december 2013. Han har därför rätt att utfå lön om 34 800 kr brutto per månad även under tiden september 2010 – december 2013. Denna rätt föreligger oavsett om han arbetar för Bolaget under perioden eller inte.

Punkterna 4 och 5. Det framgår av anställningsavtalet att Bolaget ska betala övertidsersättning och sjukvårdskostnader ingår i bolagets åtaganden enligt gällande kollektivavtal.

Ränta på förfallna fordringar ska utgå från dagen då yrkandet delgavs motparten samt på övriga belopp från dagen då respektive månadslön enligt avtalet ska betalas ut

Bolaget

H. har arbetat för Bolaget från den 19 april 2010 till och med den 31 juli 2010. Parterna har avtalat om en månadslön om 18 000 kr brutto, vilken senare höjdes till 29 000 kr med retroaktiv verkan. Anställningsvillkoren framgår av anställningsavtal daterat den 2 juni 2011, domsbilaga 2, uteslutes här. Bolaget bestrider att parterna har träffat något sådant avtal som H. påstår. Det anställningsavtal som H. grundar sin talan på är ett skenavtal som inte kan göras gällande mot Bolaget. Bolaget har betalt ut överenskommen lön och någon fordran föreligger inte. Bolaget har inte beordrat eller i efterhand godkänt någon övertid. Bolaget har inget betalningsansvar för H:s sjukvårdskostnader.

UTVECKLING AV TALAN

H.

Han och Bolaget har träffat ett anställningsavtal enligt vilket han har haft en tillsvidareanställning med en lön om 34 800 kr per månad samt rätt till avgångsvederlag i form av ett belopp motsvarande 15 månadslöner för det fall att anställningen skulle upphöra före den 31 december 2013. Sammanlagt ger anställningsavtalet honom rätt till 45 månadslöner (motsvarande tiden april 2010 – december 2013) att utges av Bolaget. Han har endast erhållit 35 900 kr i lön från Bolaget. Beloppet har avräknats från det yrkade beloppet under punkt 1.

Han började arbeta i början av april 2010 och arbetade för Bolaget fram till slutet av augusti 2010. Anställningsavtalet slöts den 18 april 2010. De två första veckorna i april arbetade han på prov, eftersom Bolaget ville se att han hade den kompetens som arbetet krävde innan de anställde honom.

Bolaget har på eget initiativ ansökt hos Migrationsverket om permanent uppehålls- och arbetstillstånd för honom. Handlingarna som skickats till Migrationsverket har undertecknats av företrädare för bolaget. Han har inte skrivit det av Bolaget åberopade brevet daterat den 24 juni 2010. Brevet är en efterhandskonstruktion som Bolaget tvingade honom att skriva under. Han förstod inte vad som stod i brevet.

Han har arbetat full tid och därutöver övertid motsvarande en lön om 174 000 kr. Han har inte fått betalt för detta övertidsarbete. Hans arbetade timmar framgår av de ingivna timrapporterna.

Han har under sin tid i Sverige drabbats av bl. a. diabetes. Enligt kollektivavtalet som fanns på arbetsplatsen ska arbetsgivaren svara för hans sjukvårdskostnader.

Bolaget

H. provanställdes 19 april 2010 med en månadslön om 18 000 kr. Därefter avtalade parterna muntligen om en månadslön om 29 000 kr, vilken betalades ut även retroaktivt. H. har mottagit lön i enlighet med ingivna lönespecifikationer.

Bolaget avbröt H:s provanställning den 6 juli 2010. Efter förhandlingar med bland andra facket togs den uppsägningen tillbaka och H. fick arbeta vidare som provanställd. Provanställningen var tänkt att pågå högst sex månader. Han blev formellt uppsagd den 14 augusti 2010. H. har utfört faktiskt arbete för bolaget från den 19 april till och med den 31 juli 2010.

De i målet ingivna timrapporterna är inte godkända av Bolaget. Bolaget har inte godkänt mer än 40 timmars arbete per vecka. All övertid ska beordras och godkännas av bolagets VD P.H. Denne har inte beordrat eller godkänt de timmar som H. yrkar ersättning för.

Beträffande de sjukvårdskostnader som H. yrkar ersättning för har dessa inget med hans anställning att göra och är inte kostnader som Bolaget ska svara för.

Det är orimligt att H.G. AB skulle ingå ett sådant anställningsavtal som H. påstår med en person som de inte kände. De handlingar som H. har åberopat upprättades endast på H:s begäran då Bolaget ville vara behjälpliga med dennes ansökan hos Migrationsverket. Handlingarna avspeglar inte vad parterna har kommit överens om. Det rör sig endast om handlingar upprättade för skens skull, som inte förändrar det verkliga avtalsförhållandet mellan Bolaget och H.

UTREDNINGEN

H. har som muntlig bevisning åberopat förhör under sanningsförsäkran med sig själv samt vittnesförhör med R.O., I.K. och F.Y. Som skriftlig bevisning har H. åberopat bland annat anställningsavtalet daterat den 4 juni 2010, dokumentet ”Anställningserbjudande/Offer of Employment” daterat samma dag, brev ”Ansökan om Permanent arbetstillstånd och uppehållstillstånd” undertecknat av P.H. och H. och daterat den 4 juni 2010, timrapporter avseende april–augusti 2010 samt kontrolluppgift (KU10) för inkomståret 2010.

Bolaget har som muntlig bevisning åberopat vittnesförhör med J.B. och som skriftlig bevisning anställningsavtalet daterat den 2 juni 2010, brev från H. till P.H. daterat den 24 juni 2010, besked om avbrytande av provanställningen daterat den 6 juli 2010 samt lönespecifikationer för april – juli 2010.

Hörd under sanningsförsäkran har H. berättat i allt väsentligt i enlighet med vad som framgår ovan under utveckling av talan, samt tillagt och förtydligat bl. a. följande. Han berättade för P.H. när de först träffades att han inte hade uppehålls- och arbetstillstånd. P.H. uppgav att han kunde ordna detta. Bolaget ordnade ett falskt personnummer till honom.

Han har endast erhållit 35 900 kr av Bolaget. Den första utbetalningen skedde via en väns konto och då fick han 15 000 kr. Därefter har han fått ytterligare 20 900 kr kontant utbetalat.

Det stämmer att det finns ett annat anställningsavtal med en lägre lön. Det är hans namnteckning på det avtalet, men han godkände det inte. Det är anställningsavtalet daterat den 4 juni 2010 som gäller. Det avtalet ger honom rätt till 34 800 kr i månaden, avgångsvederlag m.m.

Det är inte han som har skrivit brevet till P.H., men han blev lurad att underteckna det vid ett tillfälle när han var på kontoret. Han fick inte läsa vad som stod i brevet. Han tror att brevet är skrivet av J.B.

De lönespecifikationer som Bolaget har lämnat in stämmer inte med de utbetalningar han har fått. Vid de utbetalningar som skett har han frågat Bolaget vilken månad löneutbetalningen avsett, men han har aldrig fått något svar.

Han har blivit sjuk i Sverige och enligt gällande kollektivavtal ska arbetsgivaren stå för hans sjukvårdskostnader.

De hörda vittnena har i huvudsak uppgett följande.

R.O.: Han är vän till H. och känner till anställningen som H. haft hos Bolaget, men han känner inte närmare till vilken lön eller vilka anställningsvillkor som avtalats mellan parterna. Han vet att H. hade börjat arbeta hos Bolaget den första veckan i maj, för då träffades han och H. för första gången. Då hade H. arbetskläder med Bolagets namn på sig. Såvitt han vet arbetade H. för Bolaget i fyra–fem månader, troligtvis mellan maj och augusti 2010, men han är inte helt säker på augusti. Han har för H:s räkning pratat i telefon med P.H. angående H:s lön. Eftersom H. ännu inte hade något bankkonto i Sverige kom de överens om att lön kunde sättas in på hans konto. I juni 2010 betalades det in 15 000 kr till hans konto från Bolaget till H. Han har också pratat med J.B. H. har visat honom sitt anställningsavtal och också berättat vad som avtalats.

F.Y.: Han känner H. genom den turkiska föreningen i Skogås. Han vet att H. har arbetat för Bolaget, men han minns inte hur länge och vet inte säkert vilken lön parterna hade kommit överens om. Han tror att lönen var ungefär 19 000 – 21 000 kr per månad. Han har varit med H. på kontoret vid ett tillfälle, då det var problem med lönen. Det fattades enligt H. pengar i löneutbetalningarna och han var med för att hjälpa H., som inte kan svenska.

I.K.: Han känner H. och vet att H. har arbetat för Bolaget eftersom han har sett avtalet. Han och H. har också pratat om saken. Han vet att lönen var 34 800 kr per månad, eftersom han har sett avtalet. Han träffade H. i början av april, det kan ha varit den 8 eller den 10 april, och då hade H. redan börjat arbeta för Bolaget. Han var med H. på kontoret i mitten av augusti månad, och då jobbade H. fortfarande för Bolaget. Han vet om att H. har rätt till avgångsvederlag eftersom det framgår av anställningsavtalet. Det står också i avtalet att lön ska betalas till och med den sista december 2013. Om han minns rätt så var det inga problem fram till augusti månad, men då var han på kontoret tillsammans med H., eftersom det blev bekymmer med H:s lön. De pratade med J.B. och med P.H., som sa ”om H. vill ha sin lön får han komma till mitt lantställe”.

J.B.: Han är anställd av Bolaget och arbetar som sekreterare och ekonom. H. kom i början av april 2010 in på kontoret tillsammans med en släkting och presenterade sig. H:s sällskap, som pratade svenska, berättade att alla papper var i ordning och eftersom H. tycktes ha den kompetens som Bolaget just då behövde kom man överens om att han skulle få börja arbeta för Bolaget. Det är en rutin att alla anställda till att börja med får en provanställning på sex månader.

Han och H. pratade engelska med varandra. Anställningsavtalet, som skrevs den 2 juni 2010 trots att H. började arbeta tidigare, är skrivet på svenska. Innan H. skrev under avtalet förklarade han på engelska avtalets innehåll för honom. H. började arbeta i mitten av april, runt den 19 april. Något senare höjde Bolaget H:s lön, även retroaktivt, från 18 000 kr till 29 000 kr i månaden. En bidragande orsak till lönehöjningen var att en vän till H., S., som arbetar på Migrationsverket, hade förklarat för H. att 18 000 kr var en för låg lön och att 29 000 kr var ett minimikrav från Migrationsverkets sida. Bolaget, som trodde att H. hade ett tillfälligt arbetstillstånd som sträckte sig 4–5 månader, ville hjälpa H. att ordna ett permanent tillstånd och gick därför med på lönehöjningen. Bolaget har ett kollektivavtal för de anställda och lönerna för bolagets övriga anställda lastbilschaufförer och grävmaskinister ligger på mellan 22 000 – 27 000 kr per månad. Ingen, utöver Bolagets VD P.H., har en så hög lön som H. hävdar att han avtalat om.

Bolaget använder ett tvåstegsystem för rapportering av arbetad tid. De anställda fyller veckovis i körsedlar, som senare används som underlag vid fakturering. Dessutom lämnar de anställda timrapporter varje månad till kontoret. Timrapporten stäms av mot körsedlarna och används som löneunderlag. De timrapporter som H. har lämnat in i målet är enligt den mall som Bolaget använder. Det är H. som har fyllt i timmarna själv och rapporterna stämmer inte. H. började arbeta för Bolaget först den 18 eller 19 april. Det stämmer inte heller att H. har arbetat varenda dag, utan någon helgvila. Han har inte heller arbetat så många timmar som det antecknats på timrapporterna. Bolagets VD P.H. har inte beordrat eller i efterhand godkänt något övertidsarbete i den utsträckning som H. påstår. Övertidsarbete har skett vid något eller några få tillfällen, men H. har också varit ”kompledig” för att gå på möten med bank eller Migrationsverket. Sedan H. lämnat in rapporterna har han renskrivit dem för att Migrationsverket, enligt uppgift från H., krävde det. Ingen av de inlämnade rapporterna stämmer med den verkliga tid som H. arbetade. Inledningsvis trodde Bolaget på H.

De fick ett samordningsnummer för H. av Skatteverket och trodde att det hörde ihop med prövningen på Migrationsverket. H. fick Bolaget att tro att han hade löpande kontakter med Migrationsverket, men undan för undan ställde H. fler och fler krav vilket gjorde att han och P.H. blev misstänksamma. De förstod att det inte stod rätt till i juni–juli 2010, då de länge väntat på att H. skulle lämna in sitt pass. I slutet av juli månad 2010 ringde han till Migrationsverket och fick beskedet att H. ännu inte hade lämnat in någon ansökan om arbetstillstånd.

De handlingar som H. åberopar som bevisning har han och P.H. skrivit och undertecknat efter önskemål från H. Denne hävdade att Migrationsverket krävde handlingarna. Handlingarna är utformade helt enligt H:s önskemål. Avgångsvederlaget t.ex., var enligt H. nödvändigt för att Migrationsverket skulle tro att H. hade en framtid i Bolaget. Handlingarna skrevs endast för att underlätta i processen att få ett permanent tillstånd att arbeta i Sverige. Handlingarna återspeglar inte ett reellt åtagande från Bolagets sida och ersätter inte det anställningsavtal som redan fanns mellan Bolaget och H. H. arbetade sin sista dag på Bolaget i slutet av juli månad. Eftersom H. var svår att få tag på skedde den formella uppsägningen vid ett tillfälle när H. kom till kontoret, vilket kan ha varit den 14 augusti 2010. Provanställningen avbröts redan den 6 juli 2010 men uppsägningen togs tillbaka efter diskussion med facket. Den pågick till den sista juli 2010.

De löner som är utbetalda till H., som framgår av upprättade lönespecifikationer, har bestått dels av en insättning på en väns konto, eftersom H. inte hade något svenskt bankkonto, dels kontanta utbetalningar. Bolaget betalar normalt sett inte ut lön kontant, men eftersom H. inte hade något konto och det inte fungerade med bankcheck blev det kontantutbetalningar. H. har skrivit på kvittenser vid de kontanta löneutbetalningarna. Efter att H. hade slutat arbeta för Bolaget kom denne med en vän till kontoret och pratade om ett avgångsvederlag. Han hänvisade då H. att prata med P.H.

TINGSRÄTTENS DOMSKÄL

Det kan inledningsvis konstateras att parternas uppgifter är oförenliga på flera väsentliga punkter. H:s talan bygger huvudsakligen på anställningsavtalet från den 4 juni 2010. Avtalet är också, såvitt tingsrätten uppfattat, grunden för H:s påstående om rätt till övertidsersättning. Vad gäller yrkandet om ersättning för sjukvårdskostnader grundas H:s talan på att Bolaget har ett betalningsansvar som följer av det på arbetsplatsen gällande kollektivavtalet.

Avgörande för utgången i målet blir att fastställa vilket av de två åberopade anställningsavtalen som är gällande. Mot H:s påstående om att avtalet daterat den 4 juni 2010 är det giltiga har Bolaget invänt att detta avtal är ett skenavtal och att det inte återger parternas verkliga avtalsförhållande.-Detta framgår däremot enligt Bolaget av anställningsavtalet daterat den 2 juni 2010. Bolaget har som förklaring till det senare daterade avtalet anfört att den handlingen upprättades endast för att vara H. behjälplig i hans ärende hos Migrationsverket. Av samma anledning har handlingen kallad ”Anställningserbjudande/Offer of Employment” fyllts i och undertecknats.

Tingsrätten prövar först frågan om vilket anställningsavtal som ska läggas till grund för bedömningen.

De vittnen som H. har åberopat har till viss del varit involverade i H:s diskussioner med Bolaget, men deras kunskaper om förhållandena mellan H. och Bolaget och övriga omständigheter i målet härrör sig uteslutande till vad de fått erfara av H. Inget av vittnena har varit närvarande vid anställningsavtalens tillkomst och inte heller varit på annat sätt delaktiga i händelserna utöver att de bistått H. i kontakterna med Bolaget. Vittnenas uppgifter har därför ett ringa värde vid bedömningen.

J.B., som var den på Bolaget som upprättade ifrågavarande handlingar, har uppgett att avtalet som H. åberopar är ett skenavtal som endast upprättats för att bistå H. i hans ansökningsprocess vid Migrationsverket, att det inte avspeglar parternas verkliga avtalsförhållande och att Bolaget skrivit de för skens skull upprättade handlingarna efter instruktioner från H., som till Bolaget uppgett att Migrationsverket ställde vissa krav för att bevilja sökta tillstånd. Vidare har J.B. berättat att den som anställs av Bolaget rutinmässigt först får en sexmånaders provanställning. Han har även förklarat att lönenivåerna för övriga anställda på Bolaget ligger flera tusen kronor under den av H. påstådda månadslönen.

I brevet av den 24 juni 2010, som ställts till Bolaget och är underskrivet av H., anges bl. a: ”Jag var hos polisen (migrationsverket) idag, de sa att min brutto ska vara 34 800 kr och denna lön skall skrivas in i mitt anställningsbevis. […] Och de vill även ha 15 månaders betald ersättning om jag får sparken på papper. Jag måste ha dessa för att kunna få uppehållstillstånd. Allt skall skrivas ner i papprerna.

Migrationsverket säger att de vill ha alla papper inkl kontrakt from 18 april 2010 tom 31 december 2013”.

H. har förnekat att han kände till innehållet i brevet när han skrev under det. Innehållet i övrigt i brevet stämmer väl överens med hur H. uttryckt sig under huvudförhandlingen. Det intryck H. förmedlat inför rätten ger ett så starkt stöd för att det är han som skrivit brevet eller ligger bakom dess innehåll att tingsrätten utgår från att så är fallet. Att brevet är dagtecknat den 24 juni 2010 och det av H. åberopade anställningsavtalet den 4 juni 2010 föranleder inte till annan bedömning. Det framgår nämligen av handlingarna att H:s ansökan om tillstånd att arbeta i Sverige kom in, som Bolaget påpekat, till Migrationsverket först i augusti 2010.

Vad J.B. berättat stöds således av vad som framgår av brevet.

Det förfaller för övrigt osannolikt, såsom Bolaget också gjort gällande, att det skulle ha ingått ett anställningsavtal med dessa mycket fördelaktiga anställningsvillkor med en person som de knappt kände och som de två dagar dessförinnan slutit ett skriftligt avtal om provanställning med.

Med hänsyn till de omständigheter som nu har redovisats finner tingsrätten att anställningsavtalet den 4 juni 2010 är en skenhandling och att det således inte kan göras gällande mot Bolaget. Till följd av denna bedömning har H. följaktligen inte haft rätt till en månadslön om 34 800 kr i månaden, avgångsvederlag eller rätt till lön fram till utgången av år 2013.

För den fortsatta prövningen kan ingen annan slutsats dras än att H. i enlighet med anställningsavtalet av den 2 juni 2010 innehade en provanställning med en lön som slutligen bestämdes till 29 000 kr i månaden.

När det sedan gäller frågan hur länge H. arbetat, hur mycket han har arbetat och vilken ersättning Bolaget har betalat ut står ord mot ord. H. har för sin del bl. a. åberopat av honom ifyllda timrapporter. Bolaget har åberopat lönespecifikationer och J.B:s uppgifter.

H. har uppgett att han arbetat från början av april fram till och med augusti månad år 2010 och inte fått full betalning även utifrån en lön om 29 000 kr i månaden och ingen lön alls för augusti.

När det gäller hur länge och hur många timmar H. arbetat har han hänvisat till ifyllda timrapporter och till vittnesutsagor, främst vad I.K. uppgett. Timrapporterna är från början ifyllda av H. själv och enligt uppgift från J.B. inte godkända av Bolaget. I timrapporterna har H. redovisat att han har arbetat mellan åtta och fjorton timmar varje dag under fem månaders tid utan en enda dags ledighet. Han har inte gjort gällande att han beordrats att arbeta i den omfattningen.

Mot de uppgifter J.B. lämnat och det osannolika att H. arbetat i den omfattning han angett i timrapporterna samt vad som i övrigt förekommit anser tingsrätten att hans timrapporter inte ger stöd för att han arbetat under den tid och så många timmar han angett. Vittnet I.K., som är en vän till H., har beträffande frågan om H. arbetade i augusti månad uppgett att han är nästan säker på denna uppgift samt tillagt att han träffade H. under augusti månad och att de då tillsammans var på kontoret och pratade med J.B. angående H:s lön. J.B. har uppgett att H. inte arbetade efter juli månads utgång, även om han vitsordat att nämnda möte ägde rum på kontoret samt tillagt att det var först då Bolaget kunde överräcka en formell uppsägning. Mot de uppgifter J.B. lämnat och med hänsyn till den osäkerhet som råder ifråga om I.K:s uppgifter anser tingsrätten att H. inte har lyckats styrka sitt påstående att han arbetat längre och fler timmar än vad Bolaget gjort gällande.

Vidare gör tingsrätten, främst genom J.B:s uppgifter, den bedömningen att det inte finns någon anledning att ifrågasätta att lönespecifikationerna och kontrolluppgiften till Skatteverket inte riktigt avspeglar H:s intjänade lön. Av detta följer att han inte heller har rätt till övertidsersättning. Det är således inte annat visat än att H. har fått fullt betalt för arbete utfört under perioden från och med den 19 april 2010 till och med den sista juli 2010.

Det kvarstår slutligen för tingsrätten att bedöma frågan om ersättning för sjukvårdskostnaderna. H. har beträffande dessa angett att grunden för yrkandet är det på arbetsplatsen gällande kollektivavtalet, utan att närmare redogöra för dess villkor eller under vilka omständigheter kostnaderna uppstått. Bolaget har bestritt detsamma med hänvisning till att Bolaget inte har något sådant betalningsansvar. Mot bakgrund av att det inte är klarlagt vad det är för kostnader eller vad kollektivavtalet föreskriver i denna fråga kan inte H:s talan härom bifallas.

Sammanfattningsvis ska käromålet i sin helhet ogillas. Som förlorande part har H. att ersätta motparten dess rättegångskostnader. Bolagets ersättningsanspråk är skäliga.

DOMSLUT

1. Käromålet ogillas.

2. H.A.Z. ska ersätta H.G. AB:s rättegångskostnader med 138 348 kr exklusive mervärdesskatt, varav 136 200 kr utgör ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på hela beloppet från dagen för denna dom tills betalning sker.

Dela :