AD 2009 nr 84

S.J. och bolaget ingick i september 2006 ett avtal som innebar att hans anställning skulle upphöra. Avtalet innebar enligt sin lydelse bl.a. att lön skulle utbetalas månatligen fram till anställningens upphörande, att semesterersättning skulle utbetalas i samband med slutlönen samt att S.J. skulle få behålla sin tjänstebil fram till anställningens upphörande. Enligt avtalet var S.J. arbetsbefriad fr.o.m. mars 2007. S.J. arbetade hos bolaget i enlighet med avtalet t.o.m. februari 2007. Den 20 april 2007 avled S.J. Bolaget upphörde då att utge ersättning enligt avtalet.

Tvisten i målet gäller karaktären av den ersättning som bolaget och S.J. har överenskommit om. Är det fråga om ett periodiserat avgångsvederlag? Eller ska ersättningen betraktas som uppsägningslön, vilken inte ska utges efter det att S.J:s anställning upphörde till följd av dödsfallet?

Utredningen

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med S.J:s efterlevande maka A.J. och med ombudsmannen E-L.A. På arbetsgivarparternas begäran har hållits förhör under sanningsförsäkran med bolagets verkställande direktör R.J. och vittnesförhör med ekonomichefen J.P.

Karaktären av bolagets förpliktelse

Förbundet har gjort gällande sammanfattningsvis följande. Det aktuella avtalet har den innebörden att parterna träffat en överenskommelse om periodiserat avgångsvederlag. Bolaget är därför skyldigt att utge ersättning till S.J:s dödsbo även för tiden efter hans bortgång. Att avtalet har denna innebörd måste anses följa av att S.J. sedan den 1 mars 2007 var arbetsbefriad och av att några skyldigheter enligt avtalet inte längre ålåg honom. S.J:s fordran på ersättning uppkom i och med avtalets ingående, låt vara att fordran förföll löpande.

Arbetsgivarparterna har gjort gällande att det avtalet utgör ett sedvanligt avtal om förlängd uppsägningstid där fordran förfaller löpande dag för dag. Arbetsgivarparterna har särskilt pekat på den omständigheten att S.J. erhöll löneförhöjning från och med den 1 april 2007. De har vidare framhållit i huvudsak följande. S.J. tjänade in semesterersättning under hela uppsägningstiden. Även om han var arbetsbefriad var han alltjämt underkastad de förpliktelser som följer av ett anställningsavtal, såsom vårdplikt, lojalitetsplikt, tystnadsplikt och konkurrensförbud, fram till och med den 31 december 2007. Anställningsförhållandet och därmed bolagets förpliktelse att utge lön upphörde i och med dödsfallet.

Arbetsdomstolen kan konstatera att avtalet såsom det kommit att utformas avser ett avslutande av anställningen med en förlängd uppsägningstid. I avtalet anges att uppsägningsdatum är den 8 september 2006 och att anställningen upphör den 31 december 2007. Vidare följer av avtalstexten att S.J. under perioden fram till dess anställningen upphör hade rätt till ”lön” samt att han tjänade in semesterförmåner. Det bör särskilt uppmärksammas att bolagets totala betalningsförpliktelse enligt avtalet inte är fixerad till beloppet, och det är i målet ostridigt att S.J. under uppsägningstiden erhöll en viss löneförhöjning. Samtliga dessa omständigheter talar otvetydigt för att ersättningen är att betrakta som en uppsägningslön, vilken förutsätter att anställningen består. Det förhållandet att S.J. vid tidpunkten för dödsfallet var arbetsbefriad föranleder ingen annan bedömning.

Fråga uppkommer då om parterna kan anses ha haft någon annan avsikt med det ifrågavarande avtalet än den som kommit till uttryck i skrift. Utredningen i målet ger enligt domstolens mening inte något stöd för detta. Såväl A.J. som E-L.A. har visserligen uppgivit att S.J. diskuterat med dem huruvida ersättningen skulle utges som ett engångsbelopp eller månadsvis. Det har dock inte visats att S.J. har diskuterat dessa alternativ med bolaget. Det är enligt Arbetsdomstolens mening inte visat att parterna haft en gemensam avsikt att träffa en överenskommelse av annat innehåll än den som framgår av ordalydelsen.

Med den utgångspunkt för bedömningen som nu har angetts är bolaget inte skyldigt att utge ersättning avseende tiden efter det att S.J. avlidit (jfr AD 2000 nr 115). Förbundets talan ska följaktligen avslås.

Rättegångskostnader

Vid denna utgång ska förbundet utge ersättning för arbetsgivarparternas rättegångskostnader. Om beloppet råder inte tvist.