Gå direkt till :
Visa info ( Klicka här )
Finns inte förarbetet, kommer du till startsidan för att söka förarbeten.
AD 2008 nr 102
Sammanfattning :
En arbetstagarorganisation återkallar sin talan sedan Arbetsdomstolen meddelat en mellandom i målet som gått organisationen emot. Arbetsgivarparterna har ingen erinran mot återkallelsen, men begär ersättning för sina rättegångskostnader. Fråga om domstolen i denna situation kan förordna att vardera partssidan ska bära sina rättegångskostnader med hänsynstagande till sådana omständigheter som ligger till grund för den särskilda kvittningsregeln i 5 kap. 2 § första stycket arbetstvistlagen.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
AD 2008 nr 102
[ Avskrivning | Kvittning av rättegångskostnader | Mellandom | Rättegångskostnader ]
[ Arbetsdomstolens egna sökord : Rättegångskostnader ]
Sammanfattning :
En arbetstagarorganisation återkallar sin talan sedan Arbetsdomstolen meddelat en mellandom i målet som gått organisationen emot. Arbetsgivarparterna har ingen erinran mot återkallelsen, men begär ersättning för sina rättegångskostnader. Fråga om domstolen i denna situation kan förordna att vardera partssidan ska bära sina rättegångskostnader med hänsynstagande till sådana omständigheter som ligger till grund för den särskilda kvittningsregeln i 5 kap. 2 § första stycket arbetstvistlagen.
Referat ( AD 2008 nr 102 ) :
AD 2008 nr 102
Parter ( Privata sektorn ) : Svenska Pappersindustriarbetareförbundet mot Föreningen Sveriges Skogsindustrier och Metsä Tissue Aktiebolag i Mariestad
Ombud : Andreas Edenman och Robert Sjunnebo
Ledamöter i Arbetsdomstolen ( Enbart jurister ) : Michaël Koch, Cathrine Lilja Hansson och Kristina Andersson. Enhälligt.
Sekreterare : Kristina Andersson
AD 2008 nr 102 Beslut den 10 december 2008 – Direktstämt mål
Sökord : Avskrivning | Kvittning av rättegångskostnader | Mellandom | Rättegångskostnader
Lagrum : 5 kap. 2 § arbetstvistlagen | 18 kap. 5 § rättegångsbalken
Rättsfall : AD 1995 nr 131 | AD 2002 nr 21 | AD 2008 nr 49
Förarbeten : Prop. 1974:77 med förslag till lag om rättegången i arbetstvister, m.m.
Parter:
Svenska Pappersindustriarbetareförbundet
mot
Föreningen Sveriges Skogsindustrier och Metsä Tissue Aktiebolag i Mariestad
Mellan å ena sidan Föreningen Sveriges Skogsindustrier (Skogsindustrierna) och å andra sidan Svenska Pappersindustriarbetareförbundet, Svenska Industritjänstemannaförbundet, Sveriges Civilingenjörsförbund och Ledarna ingicks med verkan fr.o.m. den 1 januari 1996 ett gemensamt avtal om allmänna anställningsvillkor för anställda inom massa- och pappersindustrin, det s.k. villkorsavtalet. Avtalet, som gäller tills vidare, innehåller bestämmelser bl.a. om arbetstid. Efter organisationsförändringar är det numera Svenska Pappersindustriarbetareförbundet, Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna som på arbetstagarsidan är parter i avtalet.
Svenska Pappersindustriarbetareförbundet väckte talan i Arbetsdomstolen mot arbetsgivarparterna och yrkade att Arbetsdomstolen skulle förplikta dem att utge allmänt skadestånd jämte ränta till förbundet och ett antal arbetstagare för brott mot kollektivavtalets bestämmelser avseende dygnsvila. Arbetsgivarparterna bestred käromålen.
Arbetsdomstolen beslutade med parternas samtycke att genom mellandom pröva frågan om innebörden av de aktuella bestämmelserna i kollektivavtalet. Den 4 juni 2008 meddelade Arbetsdomstolen mellandom i målet (domen 2008 nr 49). Domstolen förklarade i domslutet dels att villkorsavtalets bestämmelse i § 4 D mom. 3 inte har den innebörden att den angivna 24-timmarsperioden måste infalla mellan kl. 06.00 och 06.00, dels att bestämmelsen inte har den innebörden att dygnsvilan måste vara sammanhängande.
Svenska Pappersindustriarbetareförbundet har härefter återkallat sin talan och hemställt att målet ska avskrivas från vidare handläggning.
Arbetsgivarparterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.
Förbundet har yrkat att Arbetsdomstolen med stöd av 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister förordnar att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad med hänsyn till att tvistefrågorna varit oklara och förbundet därför haft skälig anledning att få tvisten prövad. Enligt förbundet har Arbetsdomstolen prövat målet i sak på ett sådant sätt att 5 kap. 2 § arbetstvistlagen är tillämplig eftersom samtliga relevanta tvistefrågor har prövats och mellandomen har medfört att det inte längre finns någon möjlighet för förbundet att nå framgång i målet.
Arbetsgivarparterna har bestritt förbundets yrkande om fördelningen av rättegångskostnaderna och anfört följande. Bestämmelsen i 5 kap. 2 § arbetstvistlagen är endast tillämplig när domstolen avgör målet i sak. I detta fall kommer målet emellertid inte att avgöras i sak utan avslutas genom ett avskrivningsbeslut. Att det i målet har meddelats mellandom förändrar inte detta förhållande. Om ett mål avskrivs på grund av att käranden återkallat talan följer av 18 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken att han ska ersätta motpartens dennes rättegångskostnad om inte särskilda omständigheter föranleder att ersättningsskyldigheten bestäms på annat sätt. Några sådana särskilda omständigheter föreligger inte i detta fall varför förbundet ska stå för arbetsgivarparternas rättegångskostnader. För den händelse domstolen skulle finna att 5 kap. 2 § arbetstvistlagen är tillämplig är det arbetsgivarparternas uppfattning att förbundet ska stå för svarandenas rättegångskostnader eftersom saken inte varit oklar.
Förbundet har återkallat sin talan och arbetsgivarparterna har inte begärt att målet ändå ska prövas. Målet ska därför avskrivas från vidare handläggning.
När mål avskrivs på grund av att en part har återkallat sin talan ska han enligt 18 kap. 5 § andra stycket ersätta motparten hans rättegångskostnad, om inte särskilda omständigheter föranleder att ersättningsskyldigheten bestäms på annat sätt. Det betyder att förbundet genom återkallelsen enligt huvudregeln ska ersätta arbetsgivarparternas rättegångskostnader. Den fråga Arbetsdomstolen har att ta ställning till är om det finns särskilda skäl att avvika från denna huvudregel.
Det finns anledning att ställa frågan om det vid tillämpningen av undantagsregeln i 18 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken finns utrymme för att beakta innehållet i 5 kap. 2 § första stycket arbetstvistlagen. I den sistnämnda regeln föreskrivs att domstolen i arbetstvister kan förordna att vardera parten ska bära sin kostnad, om den som förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Bestämmelsen har inte ansetts direkt tillämplig i andra fall än då domstolen företagit målet till avgörande i sak (se AD 1995 nr 131 och AD 2002 nr 21).
I målet har förbundet återkallat sin talan efter det att Arbetsdomstolen meddelat mellandom rörande tolkningen av bestämmelser om dygnsvila i det mellan parterna gällande kollektivavtalet. Förbundets återkallelse innebär att målet nu avskrivs i stället för att avgöras genom en dom som med hänsyn till utgången i mellandomsprövningen inte hade kunnat innebära något annat än att käromålet avslås. Den prövning som gjordes genom mellandomen får anses jämställd med en prövning av målet i sak. Det finns inget som hindrar att domstolen vid tillämpningen av undantagsregeln i 18 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken beaktar innehållet i arbetstvistlagens särskilda regel om kvittning av rättegångskostnader.
I förarbetena till 5 kap. 2 § arbetstvistlagen nämns bl.a. det fallet att parterna utgörs av organisationer vilkas avsikt är att få till stånd ett vägledande avgörande. Att i sådana fall strikt hålla fast vid principen att den förlorande parten ska ersätta motparten hans kostnader synes, sägs det i förarbetena, inte befogat (prop. 1974:77 [ pdf ||
] s. 124 [ ]). Arbetsdomstolens bedömning är att det för parterna i det föreliggande målet måste anses ha förelegat ett gemensamt intresse att få ett auktoritativt besked om innebörden av kollektivavtalet oavsett hur utgången kunde komma att bli. Med hänsyn härtill anser Arbetsdomstolen att det föreligger sådana särskilda omständigheter som motiverar att vardera partssidan ska bära sina rättegångskostnader.
1. Arbetsdomstolen avskriver målet från vidare handläggning.
2. Arbetsdomstolen förordnar att vardera partssidan ska bära sina rättegångskostnader.
Beslut 2008‑12‑10, målnummer A‑85‑2007
Ledamöter: Michaël Koch, Cathrine Lilja Hansson och Kristina Andersson. Enhälligt.
Sekreterare: Kristina Andersson
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, SE‑103 11 Stockholm.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
Leta efter annat ( på Sören Ömans hemsida ) :