AD 2008 nr 101

Parter:

Skäl

Arbetsdomstolens ställningstagande

BILAGA

Handlingarna i målet genomgås i anledning av att församlingen yrkat att S.L:s talan skall avvisas. Följande antecknas.

S.L. sades upp den 21 november 2006 från sin tjänst som organist i församlingen på grund av personliga skäl. Han var medlem i Lärarförbundet, som den 26 november begärde tvisteförhandling enligt 10 § MBL och KHA (kommunala huvudavtalet). Den 18 december hölls lokala förhandlingar mellan Lärarförbundet och företrädare för församlingen. De lokala förhandlingarna fortsatte den 9 januari och avslutades i oenighet den 12 januari 2007. Den 2 april 2007 hölls central förhandling mellan Lärarförbundet och Församlingsförbundet för Göteborgs kyrkliga samfällighet. Förhandlingen avslutades i oenighet den 16 april 2007.

S.L. ansökte den 22 januari 2007 vid tingsrätten om stämning på församlingen med yrkande om ogiltigförklaring av uppsägningen och skadestånd. Han förde vid detta tillfälle själv sin talan men ansökte samtidigt om rättshjälp. Han uppgav att han begärt att hans fackliga organisation skulle förhandla med arbetsgivaren för honom och att de lokala förhandlingarna nyss hade strandat. Han uppgav vidare att han tidigt begärt att Lärarförbundet skulle förklara sig villigt att efter centrala förhandlingar driva hans mål i Arbetsdomstolen. Han hade inte fått några klara besked från sina fackliga företrädare och såg sig därför tvingad att själv väcka talan för att förhindra att tidsfristen för väckande av talan löpte ut. S.L. uppgav att han hade för avsikt att återkalla målet i tingsrätten om hans fackliga organisation var villig att driva målet i Arbetsdomstolen.

S.L. förelades att komplettera sin ansökan om stämning, bl.a. avseende beräkningen av de belopp han yrkat i skadestånd och huruvida hans fackliga organisation skulle komma att företräda honom i målet. Den 12 april 2007 ingav S.L. besked från Lärarförbundet daterat den 2 april 2007, enligt vilket förbundet förklarade att det inte skulle företräda honom i mål vid domstol angående hans uppsägning.

Den 8 juni 2007 avslog tingsrätten S.L:s ansökan om rättshjälp med hänsyn till hans ekonomiska förhållanden. Sedan S.L:s ombud kompletterat hans talan utfärdade tingsrätten stämning den 28 juni 2007. Församlingen fick del av stämningen följande dag. Arbetsdomstolen beslutade den 4 juli 2007 att bifalla S.L:s ansökan om rättshjälp.

Sedan församlingen beviljats anstånd ingavs svaromål till tingsrätt den 24 september 2007. Församlingen har i svaromålet yrkat i första hand att S.L:s talan skall avvisas, i andra hand att den skall ogillas på grund av preskription. Till stöd för avvisningsyrkandet har församlingen väsentligen åberopat att S.L., enligt den förhandlingsordning som följer av MBL och KHA, inte har haft rätt att väcka talan vid domstol innan de lokala och centrala förhandlingarna avslutats. S.L. var såsom medlem i Lärarförbundet bunden av denna ordning.

S.L. har bestritt att det finns förutsättningar att avvisa hans talan och vidare anfört. På ett tidigt stadium insåg han att hans intressen inte tillvaratogs på bästa sätt av Lärarförbundets representant och inte heller erhöll han någon information om huruvida ärendet skulle drivas vidare. För att inte försitta sin rätt till överklagande ingav han ansökan om stämning till tingsrätten. Anledningen till att han gjorde det innan den centrala förhandlingen var avslutad var således det faktum att han på goda grunder misstänkte att den fackliga representanten skulle undanhålla honom information om avslutandet till dess 14-dagarsfristen löpt ut. LAS är en lag till skydd för den anställde. Det framgår inte av LAS att den anställde inte kan inkomma med överklagande tidigare än de frister som gäller. Tingsrätten har inte heller avvisat målet.

Tingsrätten meddelar följande

BESLUT

Prövningen gäller frågan om avvisning av käromålet.

Enligt 4 kap 7 § lagen om rättegången i arbetstvister får en talan inte upptas i Arbetsdomstolen som första domstol förrän förhandling som påkallas enligt MBL eller som anges i kollektivavtal har ägt rum rörande tvistefrågan. Processhindret är dispositivt. Det beaktas endast efter invändning av part. I rättsfallet AD 1990 nr 52 [ NJ ] [ Karnov ] uttalade Arbetsdomstolen att avvisning inte bör ske för det fall att förhandlingskravet inte är uppfyllt vid talans väckande men blir uppfyllt innan invändning om bristande förhandling görs. I rättsfallet AD 2004 nr 80 ägde central förhandling rum efter det att stämningsansökan inkom till Arbetsdomstolen men innan svaranden gjort invändning om processhinder på grund av att förhandlingskravet inte var uppfyllt. Arbetsdomstolen fann i det fallet att käranden fullgjort sin förhandlingsskyldighet och att det därför saknades skäl att avvisa talan.

I målet är situationen den att S.L., utan att företrädas av Lärarförbundet, själv väckt talan vid tingsrätten efter det att Lärarförbundet fört lokala förhandlingar med arbetsgivaren i tvistefrågan men innan centrala förhandlingar ägt rum. Enligt församlingen har S.L. inte haft rätt att väcka talan innan förhandlingarna avslutats. Församlingens ståndpunkt innebär att samma förutsättningar skall gälla för S.L:s möjligheter att väcka talan enligt 40 och 41 §§ LAS vid tingsrätten som de som anges i 4 kap 7 § arbetstvistlagen i fråga om talan vid Arbetsdomstolen.

Enligt tingsrätten saknas det vägande skäl att till nackdel för S.L. som arbetstagare ge tillämpliga bestämmelser en snävare innebörd i fråga om hans rätt att väcka talan vid tingsrätten än som följer av de angivna rättsfallen från Arbetsdomstolen i fråga om möjligheten att väcka talan där. Om hans talan avvisas nu riskerar han dessutom att en senare väckt talan kommer att avvisas. Även med beaktande av att stämning utfärdades på ett sent stadium bör därför käromålet inte avvisas.

Tingsrätten lämnar församlingens yrkande om avvisning utan bifall.