Gå direkt till :
Visa info ( Klicka här )
Finns inte förarbetet, kommer du till startsidan för att söka förarbeten.
AD 1997 nr 47
Sammanfattning :
En arbetstagare har under arbete som affärsbiträde med kassatjänst underlåtit att ta betalt för varor som en kund tagit med sig. Arbetsdomstolen finner att arbetsgivaren har haft laglig grund för att avskeda arbetstagaren.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
AD 1997 nr 47
[ Avskedande ]
[ Arbetsdomstolens egna sökord : Anställningsskydd ]
Sammanfattning :
En arbetstagare har under arbete som affärsbiträde med kassatjänst underlåtit att ta betalt för varor som en kund tagit med sig. Arbetsdomstolen finner att arbetsgivaren har haft laglig grund för att avskeda arbetstagaren.
Referat ( AD 1997 nr 47 ) :
AD 1997 nr 47
Parter ( Privata sektorn ) : Handelsanställdas Förbund mot Kooperationens Förhandlingsorganisation och Kristianstad-Blekinge Konsumentförening i Kristianstad
Ledamöter i Arbetsdomstolen : Hans Stark, Lars Dirke, Karin Isacsson, Ulf E. Nilsson, Inger Mattsson Kasserud, Inge Janérus och Ulf Nilsson. Enhälligt.
Sekreterare : Kaisa Söderberg
AD 1997 nr 47 Dom den 23 april 1997 – Direktstämt mål
Sökord : Avskedande
Lagrum : 18 § anställningsskyddslagen
Parter:
Handelsanställdas Förbund
mot
Kooperationens Förhandlingsorganisation och Kristianstad-Blekinge Konsumentförening i Kristianstad
Mellan Kooperationens Förhandlingsorganisation och Handelsanställdas förbund gäller kollektivavtal.
Kristianstad-Blekinge Konsumentförening innehar en Konsum-butik på Pantarholmen i Karlskrona. Butiken håller öppet mellan klockan 09.00–21.00 alla dagar i veckan.
A-M.J. är född 1946. Hon är medlem i Handelsanställdas förbund. A-M.J. har sedan år 1979 arbetat deltid som affärsbiträde i Konsum-butiken på Pantarholmen.
Den 26 mars 1996 avskedade konsumentföreningen A-M.J. Såsom grund för avskedandet åberopade föreningen att A-M.J. hade grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren genom att vid två tillfällen ha underlåtit att ta betalt för varor som en kund hade tagit med sig från butiken.
Handelsanställdas förbund har yrkat att arbetsdomstolen skall
1. ogiltigförklara konsumentföreningens avskedande av A-M.J.,
2. förplikta konsumentföreningen att till A-M.J. utge allmänt skadestånd med 80 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämningen till dess betalning sker, samt
3. förplikta konsumentföreningen att för tiden från den 26 mars 1996 till dagen för huvudförhandling i målet utge ekonomiskt skadestånd till A-M.J. med 5 465 kr per månad jämte ränta på varje månadsbelopp enligt 6 § räntelagen från den sista dagen i varje månad till dess betalning sker.
För det fall arbetsdomstolen skulle finna att skäl för avskedande inte har förelegat men väl saklig grund för uppsägning har förbundet yrkat att arbetsdomstolen skall
1. förplikta konsumentföreningen att till A-M.J. utge allmänt skadestånd med 50 000 kr jämte ränta därå enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämningen till dess betalning sker, samt
2. förplikta konsumentföreningen att till A-M.J. utge ekonomiskt skadestånd med tillhopa 37 043 kr avseende lön och semesterersättning i sex månader jämte ränta enligt 6 § räntelagen på respektive månadsbelopp från den sista dagen i varje månad till dess betalning sker.
Svarandena har bestritt yrkandena. Ränteyrkandena och de angivna lönebeloppen har vitsordats som skäliga i sig.
Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.
[ Parternas utveckling av talan kan ha uteslutits här ]
Vid tiden för avskedandet arbetade A-M.J. 16,7 timmar per vecka enligt ett fyra veckors-schema. Hennes arbetstid var förlagd främst till onsdagskvällar, lördagar och söndagar. Arbetstiden har växlat genom åren. Vid tiden för avskedandet var hennes arbete till både tid och omfattning upplagt som ett extraarbete.
Personalen i butiken på Pantarholmen tillämpar vissa rutiner vid kreditköp och vid personalens egna inköp i butiken. Rutinerna är dock oklara i flera avseenden.
Personalen får rabatt på alla varor som de handlar i konsumentföreningens butiker. Rabatten uppgår till sju procent och dras av från köpesumman när den anställde betalar varorna. Om någon i personalen handlar på kredit, avräknas inte personalrabatten från köpesumman vid köpetillfället utan först när varorna betalas. Konsumentföreningen delar med jämna mellanrum ut rabattcheckar till sina medlemmar. Checkarna ger medlemmen rätt till tio procents rabatt vid ett visst köpetillfälle. Checkarna kallas för tio procents-checkar. Om en rabattcheck kombineras med personalrabatten, får den anställde 17 procents rabatt.
I butiken på Pantarholmen har personalen och vissa kunder möjlighet att handla på kredit. När ett köp sker på kredit, använder personalen inte den ordinarie kassaapparaten utan en särskild räknemaskin. Räknemaskinen har både display och räkneremsa och är placerad i kassan bakom kassörskan. Räkneremsan överlämnas efter slutsummering till kunden och utgör ett bevis på hur mycket kunden är skyldig att betala. Ett vanligt kollegieblock fungerar som inköpsbok. Kassörskan antecknar slutsumman i inköpsboken. Kreditköpen räknas samman med jämna mellanrum och betalas sedan av kunden. Eventuella rabatter räknas av först vid betalningstillfället. Kunderna passar ofta på att betala sina köp vid de tillfällen då rabattcheckarna kan utnyttjas. Ett tiotal kunder har rätt att handla på kredit i butiken.
Konsumentföreningen har till stöd för sitt beslut att avskeda A-M.J. påstått att det förekommit oegentligheter vid två tillfällen då A-M.J. arbetat ensam i butiken. Enligt konsumentföreningen skall A-M.J. den 7 februari och den 9 mars 1996 ha låtit en kund lämna butiken med varor utan ta betalt. Det bestrids att A-M.J. har gjort sig skyldig till några oegentligheter i sitt arbete. A-M.J. har inte heller åsidosatt sin förpliktelser mot arbetsgivaren eller gjort sig skyldig till något brottslig förfarande.
A-M.J. kommer inte ihåg vad som kan ha hänt i butiken på kvällen den 7 februari 1996. Hon tillfrågades om den påstådda händelsen först en och en halv månad senare och hon kan efter så lång tid inte lämna någon närmare förklaring till det som arbetsgivaren i denna del lägger henne till last. A-M.J. har ett diffust minne av att en kund var inne i butiken och bytte ett vällingpaket. Om detta hänger samman med den påstådda händelsen, kan A-M.J. inte uppge.
På kvällen den 9 mars 1996 kom A-M.J:s äldste son M.J. till butiken för att handla. Han trodde att butiken hade extrapris på blöjor. Blöjorna fanns emellertid inte i butiken och en diskussion uppstod mellan A-M.J. och M.J. Under diskussionen kom de överens om att M.J. ändå skulle handla det som han behövde och att varorna skulle skrivas upp på A-M.J. i personalens inköpsbok. Meningen var att M.J. skulle få tillgodogöra sig A-M.J:s personalrabatt. A-M.J. utgick från att M.J. hade rätt att utnyttja hennes personalrabatt. Han hade med butikschefens goda minne fått utnyttja rabatten vid ett tidigare tillfälle.
M.J. plockade ihop de varor som han skulle köpa. Han hade med sig en inköpslista till butiken. Inköpslistan utgjordes av en liten gul lapp. Under M.J:s vistelse i butiken ringde den kvinna som han sammanbor med. Under telefonsamtalet tillkom några varor på inköpslistan. Medan M.J. plockade ihop varorna befann sig A-M.J. i kassan. Det var lördagskväll och det kom hela tiden kunder som skulle expedieras. Efter en stund blev det en lucka och A-M.J. gick bort till M.J. Hon tog med sig en tom kundkorg som hon bytte mot den korg som M.J. hade lagt varor i. Hon gick sedan tillbaka till kassan och började slå in varorna på räknemaskinen bakom kassan. Det saknades remsa i räknemaskinen men displayen fungerade.
När A-M.J. hade slagit in varorna lade hon ned dem i en papperskasse. Vid något tillfälle fick hon avbryta sammanräkningen för att expediera en annan kund. Efter en stund kom M.J. fram till kassan och överlämnade nästa kundkorg. När A-M.J. skulle lyfta över papperskassen till M.J., gick kassen sönder. M.J. blev tvungen att plocka över varorna i en ny kasse. Under tiden fortsatte A-M.J. att slå in resten av varorna. Varorna plockades ned i en ny kasse. Under tiden kom en annan kund och A-M.J. behövde använda räknemaskinen för att kontrollera priset på en vara. När hon skulle använda räknemaskinen, tänkte hon inte på att hon redan hade slagit in M.J:s varor på räknemaskinen. A-M.J. såg genast att det blev för många siffror. Hon nollställde därför maskinen. Hon hann dessförinnan lägga märke till att summan av M.J:s inköp uppgick till 405 kr eller 705 kr. När hon hade expedierat den andra kunden, sade hon till M.J. att de måste räkna om varorna eftersom slutsumman hade fallit bort. M.J. var emellertid otålig. Familjen väntade på honom hemma. M.J. frågade A-M.J. om hon inte kunde ta hans inköpslista och räkna efter den. Detta accepterade A-M.J. M.J. fick sedan de sista varorna som han behövde. Det var två paket cigaretter, batterier och film. Samtliga dessa varor förvaras bakom kassan. Samtidigt visade M.J. också att han hade tagit två veckotidningar och en kvällstidning. M.J. lämnade sedan butiken.
När M.J. hade lämnat butiken, kom A-M.J. på att M.J. inte har något papper på de köp som han hade gjort. Han skulle ha haft med sig en remsa från räknemaskinen. A-M.J. antecknade det belopp i inköpsboken som hon kom ihåg från sammanräkningen på räknemaskinen. Hon antecknade att inköp hade skett för 405 kr men hennes avsikt var att rätta beloppet om det skulle visa sig att det var felaktigt. Den första siffran som A-M.J. skrev in i inköpsboken är otydlig. Detta visar att A-M.J. tvekade om denna siffra skulle vara en fyra eller en sjua. Av inköpsboken framgår att även andra anställda har fått handla på kredit för belopp som överstiger ett hundra kronor.
M.J. blev stoppad utanför butiken av två väktare. Väktarna frågade om han hade betalt för varorna. M.J. svarade att varorna hade skrivits upp på hans mamma. M.J. fick gå tillbaka in i butiken och butikschefen tillkallades. Varorna kontrollräknades. De var värda 899 kr 80 öre. A-M.J. gavs aldrig möjlighet att förklara sig eller rätta uppgiften i inköpsboken.
Det har aldrig funnits någon avsikt från A-M.J:s eller M.J:s sida att inte betala för varorna. När A-M.J. tittade på M.J:s inköpslista förstod hon att 405 kr var ett för lågt belopp och att den rätta siffran måste ha varit 705 kr. Om hon hade lagt till de sista varor som M.J. tog med sig, skulle hon ha hamnat på ett belopp som ligger mycket nära det belopp som kontrollräkningen senare visade att varorna faktiskt var värda.
Händelsen den 9 mars 1996 polisanmäldes av konsumentföreningen. A-M.J. och M.J. åtalades för stöld vid Karlskrona tingsrätt. Genom dom den 14 november 1996 frikändes de från ansvar. Domen har vunnit laga kraft.
Konsumentföreningen har avskedat A-M.J. utan att ens saklig grund för uppsägning har förelegat. Avskedandet har skett i strid med 18 § anställningsskyddslagen och skall ogiltigförklaras. Med hänsyn till de oklara rutiner som fanns i butiken kan inte heller den omständigheten att M.J. fick tillgodogöra sig A-M.J:s personalrabatt anses utgöra något åsidosättande av hennes förpliktelser mot arbetsgivaren. I vart fall har hon inte genom att låta M.J. tillgodogöra sig personalrabatten åsidosatt sina förpliktelser i sådan grad att det föreligger grund för ett avskedande. Denna omständighet utgör inte heller saklig grund för uppsägning.
Den som är tillsvidareanställd hos konsumentföreningen har rätt att handla med personalrabatt. Rabatten gäller för den anställde samt för make/maka och hemmaboende barn. Rabatten gäller således endast för den egna familjen och kan inte användas vid inköp som görs av goda vänner eller barn som har flyttat hemifrån. Varje år erhåller den anställde ett personalkort som visar att den anställde är berättigad till personalrabatt. Av texten på personalkortet framgår att kortet är personligt och att det enbart berättigar den anställde och dennes hushåll till de av föreningsledningen beslutade förmånerna. Om man har make eller hemmavarande barn, kan den anställde kvittera ut en fullmakt som visar att familjemedlemmen är berättigad att handla med rabatt. Reglerna om personalrabatt framgår av de skriftliga regler för personalrutiner som skall finnas i varje butik. Av personalrutinerna framgår också att den anställde skall betala kontant i den egna butiken och aldrig får ta betalt av sig själv. Dessa regler tillämpas i alla butiker och alla anställda känner till att reglerna finns.
Ett undantag från personalrutinerna görs i det praktiska livet. Undantaget brukar kallas för kaklistan. När man är i tjänst och behöver köpa bröd eller lunchmat är det tillåtet att skriva upp inköpsbeloppet. I butiken på Pantarholmen har man också accepterat att den anställde får kompletteringsköpa någon vara som han eller hon har glömt även om den anställde arbetar ensam i butiken. Om den anställde t.ex. har glömt att köpa mjölk till nästa dags frukost, skulle det vara ogint att inte acceptera att den anställde får skriva upp den varan på listan. Listan kan inte användas för normala köp eller när man veckohandlar. Någon beloppsgräns finns inte men alla känner till att anteckning bara får ske om den anställde har köpt någon eller möjligtvis några varor.
Butiken på Pantarholmen har fem anställda. Alla anställda arbetar deltid utom föreståndaren som arbetar heltid. Butiken är enmansbetjänad under vissa tider. Mellan kl.18.00–21.00 arbetar endast en person i butiken. Butikens omsättning uppgår till cirka sex miljoner kr per år. I butiken finns ungefär tre tusen olika artiklar.
Till höger om kassan i butiken, sett från kassörskans plats vid kassadisken, finns ett skyltfönster mot gatan. Mellan skyltfönstret och kassan finns en liten kur där man har ”post i butik”. Längst till höger i kassan finns kassalådan. Strax till vänster om kassalådan finns en lös handscanner. Mitt på kassadisken finns en våg och där går också transportbandet. Tangentbordet finns till vänster om handscannern. Bakom kassan finns hyllor för paket, cigaretter och film. Mitt bakom kassan står en räknemaskin.
A-M.J. har arbetat deltid i butiken på kvällar och helger enligt ett rullande fyra veckors-schema. Under slutet av år 1995 fick föreningen två anonyma telefonsamtal och ett anonymt brev. Av brevet framgick att den anonyma kunden hade handlat i butiken på kvällen lördagen den 2 december 1995. Kunden ifrågasatte om kassörskan slog in alla varor i kassan. Kunden skrev att det verkade mystiskt och att hon inte visste om det var kassörskans son eller en släkting till kassörskan som hade handlat samtidigt med henne i butiken.
Den 7 februari 1996 bevakades butiken av konsulenten H.O. H.O. satt i en bil med klar uppsikt in i butiken. Bevakningen började cirka kl. 18.30. H.O. befann sig knappt tio meter från butiksfönstret. Det var mörkt ute men butiken var upplyst. Från sin plats såg H.O. postkuren och kassörskan i kassan. Han såg varorna på transportbandet och den plats där handscannern finns. Han såg också när kassörskan använde handscannern, när kassörskan öppnade kassalådan, när hon tog emot betalning och när hon lämnade tillbaka växel. H.O. såg också förbi kassan längre in i butiken. Han kunde därför också iaktta vad som hände till höger om kassan vid charkdisken och fruktdisken. H.O. såg däremot inte butiksingången som är belägen snett framför kassan.
A-M.J. arbetade ensam i butiken från kl. 18.45. Omkring kl. 20.35 kom en man i 30–35-års-åldern till butiken. Mannen var lång och hade mörkt kort hår. Han bar en röd skjorta och en gråvit täckjacka. Mannen ställde upp ett paket Semper välling och ett paket med flingor på kassadisken. När en annan kund kom fram till kassan, tog A-M.J. varorna bakom disken och expedierade den andra kunden. Mannen gick under tiden runt i butiken. Han kom tillbaka till kassan först när det inte fanns någon annan kund där. Mannen hade med sig sex till åtta varor. Han lade upp varorna på bandet och plockade sedan ned varorna i korgen igen. A-M.J. tog korgen och ställde den bakom disken. Sedan gick A-M.J. och hämtade en påse apelsiner. När mannen hade plockat ihop ytterligare ungefär femton varor återkom han till kassan. Bland varorna syntes en flaska diskmedel av märket Yes. Mannen lade ned flaskan med diskmedel direkt i en kasse. När alla varor var nedpackade i kassar hämtade A-M.J. ett paket pålägg från charkdisken och stoppade ned förpackningen direkt i en kasse. På vägen ut tog mannen sex till åtta veckotidningar. Mannen lämnade butiken med två varukassar. Ingen registrering av varorna hade skett. H.O. såg inte heller att någon betalning ägde rum. Mannen åkte från platsen i en silverfärgad Volvo 745.
Den 9 mars 1996 bevakades butiken av O.L. och H.J. från bevakningsföretaget Securitas. De började bevakningen kl. 17.00. Väktarna hade fått i uppdrag att bevaka A-M.J. när hon arbetade ensam i butiken. Väktarna satt i en bil ungefär tio meter från butiksfönstret. Omkring kl. 20.40–20.45 kom M.J. till butiken. Väktarna steg ur bilen och ställde sig på trottoaren på andra sidan gatan. De stod mittemot butiken och kunde se kassan, transportbandet och den plats där handscannern finns. De såg också när kassörskan registrerade varor, tog betalt och lämnade tillbaka växel.
M.J. plockade ihop varor i en vagn samtidigt som han gick runt och noterade något på en lapp. När han stod i kassan lät han andra kunder gå före sig. När butiken var tom på kunder, gick han fram till kassan och plockade ned varorna i två kassar. Under tiden gick A-M.J. runt i butiken och städade och plockade med varor. Ingen registrering eller betalning ägde rum.
När M.J. kom ut på gatan, gick väktarna fram till honom. M.J. erkände att varorna inte var betalda och sade att hans mamma skulle betala varorna med personalrabatten. Butikschefen tillkallades. Vid en kontrollräkning framkom att varorna var värda 899 kr 80 öre. Den inköpslista som M.J. hade med sig till butiken upptar inte alla varor som han hade med sig ut från butiken. I listan anges inte heller varornas vikt, antal, typ eller pris. Det är därför inte möjligt att i efterhand fastställa varornas värde med hjälp av M.J:s inköpslista.
A-M.J. har den 7 februari 1996 och den 9 mars 1996 underlåtit att ta betalt för varor som en kund tog med sig från butiken. Hennes handlande har inneburit ett allvarligt svek av det förtroende som arbetsgivaren har visat henne då hon har betrotts att ta emot penningmedel för arbetsgivarens räkning. Hon har därmed grovt förbrutit sig mot den centrala delen i sitt anställningsavtal och grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Det föreligger därför grund för avskedande enligt 18 § anställningsskyddslagen. Om grund för avskedande inte skulle anses ha förelegat, föreligger i vart fall grund för uppsägning enligt 7 § samma lag.
Inledning
Tvisten i målet gäller huruvida laglig grund förelegat för konsumentföreningens åtgärd att avskeda A-M.J. Förbundet har gjort gällande att så inte är fallet och har anfört att konsumentföreningen inte ens haft saklig grund för att säga upp A-M.J. Förbundet har med hänvisning härtill i första hand yrkat att avskedandet skall ogiltigförklaras och att konsumentföreningen skall förpliktas att utge allmänt och ekonomiskt skadestånd till A-M.J. I andra hand, för det fall arbetsdomstolen skulle finna att konsumentföreningen haft saklig grund för uppsägning men inte tillräckliga skäl för ett avskedande, har förbundet yrkat att konsumentföreningen skall förpliktas att utge allmänt och ekonomiskt skadestånd till A-M.J. Arbetsgivarparterna har bestritt bifall till förbundets talan.
Till stöd för att konsumentföreningen haft rätt att avskeda A-M.J. har arbetsgivarparterna åberopat att A-M.J. vid två tillfällen, den 7 februari och den 9 mars 1996, har underlåtit att ta betalt för varor som en kund tagit med sig från butiken. Förbundet har bestritt att A-M.J. förfarit på det sätt som arbetsgivarparterna har gjort gällande.
För bedömningen av tvistefrågorna är det av avgörande betydelse vad som ägde rum i butiken vid de aktuella tillfällena den 7 februari och den 9 mars 1996. Domstolen tar först upp denna bevisfråga till prövning.
Utredningen
Vid huvudförhandlingen i målet har A-M.J. hörts under sanningsförsäkran. Vidare har vittnesförhör på förbundets begäran ägt rum med M.J. På arbetsgivarparternas begäran har vittnesförhör hållits med konsulenten H.O. och väktarna O.L. och H.J. samt butiksföreståndaren B-M.L. Vittnesförhör har på arbetsgivarparternas begäran också ägt rum med internrevisorn U.E.
Parterna har som skriftlig bevisning åberopat utdrag ur personalens inköpsbok, en kassaremsa, en inköpslista, personalkort, utdrag ur skriftliga personalrutiner samt Karlskrona tingsrätts dom den 14 november 1996.
A-M.J. har uppgivit i huvudsak följande.
M.J. har berättat bland annat följande.
H.O. som har hörts angående den uppgivna händelsen den 7 februari 1996 har anfört bland annat följande.
O.L. och H.J. har hörts angående sina iakttagelser den 9 mars 1996. De har i huvudsak berättat följande.
B-M.L. har uppgivit bland annat följande.
Arbetsdomstolens bedömning
Utredningen om vad som ägde rum i butiken på kvällen den 7 februari 1996 består huvudsakligen av de uppgifter som H.O. har lämnat under vittnesförhöret med honom. H.O. har gjort ett tillförlitligt intryck och hans redogörelse måste enligt arbetsdomstolens åsikt uppfattas som mycket trovärdig. Hans uppgifter måste tillmätas ett högt bevisvärde.
Av H.O:s berättelse framgår att han från sin plats i bilen hade god uppsikt över vad som hände invid kassan i butiken. H.O., som själv har erfarenhet av arbete i butikskassa, kunde från sin plats se när A-M.J. använde handscannern, när hon tog emot betalning och när hon vägde varor på vågen vid transportbandet. Han kunde dock inte se A-M.J. om hon tog ett steg bakåt eftersom hon i det läget skymdes av postkuren till vänster om kassan.
Av H.O:s iakttagelser framgår att den långe mörke mannen befann sig vid kassan vid tre olika tillfällen. Vid det andra tillfället lade mannen upp 6–8 artiklar på transportbandet. Han plockade sedan ned varorna i en varukorg som A-M.J. ställde bakom kassan. A-M.J. hämtade därefter en påse apelsiner som hon också ställde bakom kassan. Varorna registerades inte i kassaapparaten och frukten vägdes inte på vågen invid transportbandet. Efter en stund återkom mannen med en ny kundkorg som innehöll 15–17 artiklar. Även dessa varor passerade på transportbandet utan att någon registrering i kassan ägde rum. A-M.J. och mannen plockade sedan ned varorna i en kasse. A-M.J. hämtade därefter ett paket smörgåspålägg som hon omedelbart stoppade ned i en kasse. Innan mannen lämnade butiken, plockade A-M.J. och mannen gemensamt ned 6–8 veckotidningar i kassarna. Någon registrering av varorna i kassaapparaten ägde inte rum. A-M.J. använde inte heller den handscanner som kan avläsa priset på en vara.
Av H.O:s berättelse framgår dock inte när varorna i den första varukorgen packades ned i en kasse. H.O. har uppgivit att A-M.J. aldrig skymdes av postkuren under den tid då mannen befann sig i kassan. När mannen gick tillbaka ut i butiken för att plocka ihop nya varor, expedierade A-M.J. andra kunder. Det kan inte uteslutas att A-M.J., innan hon plockade ned varor i den första kassen, kan ha registerat varorna på den räknemaskin som finns bakom kassan och att hon sedan också gjort en anteckning i personalens inköpsbok. Av H.O:s berättelse framgår dock att någon sådan sammanräkning inte kan ha skett vad gäller varorna i den andra varukorgen, smörgåspålägget eller de tidningar som lades ned i kassarna strax innan mannen lämnade butiken.
Arbetsdomstolen finner därför i vart fall utrett att A-M.J. den 7 februari 1996 tillät mannen att lämna butiken utan att ta betalt för de varor som fanns i den andra varukorgen samt för smörgåspålägget och 6–8 veckotidningar.
Vad härefter gäller händelsen den 9 mars 1996 ger de uppgifter som A-M.J. själv har lämnat anledning till följande överväganden.
Av A-M.J:s egna uppgifter framgår att hon inte kom ihåg om räknemaskinen hade visat 405 kr eller 705 kr innan beloppet föll bort av misstag. Hon har också uppgivit att hon avsåg att göra en ny sammanräkning med hjälp av den inköpslista som M.J. hade med sig till butiken. A-M.J. var medveten om att M.J. medförde film, batterier, cigaretter och tidningar från butiken och att priset på dessa varor inte var inräknade i det belopp om 405 kr som hon senare antecknade i inköpsboken. Härtill kommer att A-M.J. inte visste hur många andra varor som M.J. faktiskt hade med sig från butiken. Hon visste inte heller hur mycket frukt och andra liknande produkter vägde. Det kan därför rimligen inte ha varit möjligt för henne att med hjälp av M.J:s kortfattade inköpslista och ett eventuellt telefonsamtal med honom på ett korrekt sätt rekonstruera köpet i efterhand. Oavsett om A-M.J. hade för avsikt att i efterhand försöka rekonstruera köpet eller inte har hon under alla omständigheter låtit M.J. lämna butiken utan att hon ens överslagsmässigt kände till den korrekta slutsumman av hans inköp.
A-M.J. har i sitt arbete som kassörska innehaft en förtroendeställning och har varit redovisningsskyldig för de varor och penningmedel som hon anförtrotts i sitt arbete. A-M.J:s handlande den 7 februari 1996 innebar ett grovt åsidosättande av hennes åligganden som anställd och har i grunden rubbat konsumentföreningens fortsatta förtroende för henne som anställd. Enligt arbetsdomstolens mening utgör även den omständigheten att A-M.J. den 9 mars 1996 tillät M.J. att lämna butiken utan att hon ens ungefärligen visste vilken den korrekta slutsumman var av hans inköp ett grovt åsidosättande av hennes åligganden. På grund av det inträffade har konsumentförening enligt domstolens bedömande haft fog för sitt beslut att omedelbart skilja henne från hennes anställning genom avskedande.
Det anförda innebär att förbundets talan skall avslås.
Med denna utgång skall förbundet förpliktas att ersätta arbetsgivarparterna för deras rättegångskostnader.
1. Handelsanställdas förbunds talan avslås.
2. Handelsanställdas förbund skall ersätta arbetsgivarparterna för deras rättegångskostnader med etthundratiotusentvåhundratjugo (110 220) kr, varav 80 264 kr utgör ombudsarvode, jämte ränta på det förstnämnda beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.
Dom 1997‑04‑23, målnummer A‑82‑1996
Ledamöter: Hans Stark, Lars Dirke, Karin Isacsson, Ulf E. Nilsson, Inger Mattsson Kasserud, Inge Janérus och Ulf Nilsson. Enhälligt.
Sekreterare: Kaisa Söderberg
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, SE‑103 11 Stockholm.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
Leta efter annat ( på Sören Ömans hemsida ) :