Gå direkt till :
Visa info ( Klicka här )
Finns inte förarbetet, kommer du till startsidan för att söka förarbeten.
AD 1996 nr 35
Sammanfattning :
Fråga huruvida värdet av tjänstebilsförmån skall beaktas vid fastställande av månadslönens belopp vid tillämpning av 39 § anställningsskyddslagen.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
AD 1996 nr 35
[ Bilförmån | Månadslön | Normerat skadestånd | Skadestånd ]
[ Arbetsdomstolens egna sökord : Anställningsskyddslagen ]
Sammanfattning :
Fråga huruvida värdet av tjänstebilsförmån skall beaktas vid fastställande av månadslönens belopp vid tillämpning av 39 § anställningsskyddslagen.
Referat ( AD 1996 nr 35 ) :
AD 1996 nr 35
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : R.B. i Partille mot Securum Aktiebolag i Stockholm
Ledamöter i Stockholms tingsrätt : Marianne Jenryd, Håkan Larson och Annika Marcus
Ledamöter i Arbetsdomstolen : Hans Stark, Mats Holmgren och Jan Sjölin. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
AD 1996 nr 35 Dom den 27 mars 1996 – Överklagat mål ( fastställt )
Sökord : Bilförmån | Månadslön | Normerat skadestånd | Skadestånd
Lagrum : 39 § anställningsskyddslagen
Förarbeten : Prop. 1973:129 med förslag till lag om anställningsskydd m. m.
Parter:
R.B. i Partille
mot
Securum Aktiebolag i Stockholm
Överklagat avgörande : Stockholms tingsrätts, avd. 3, dom den 19 juni 1995, DT 577
[ Ledamöter : Annica Marcus, Håkan Larson och Marianne Jenryd ]
Tingsrättens dom, se bilaga.
R.B. har yrkat att arbetsdomstolen med ändring av tingsrättens dom bifaller hans i tingsrätten förda talan. Han har vidare yrkat att arbetsdomstolen skall befria honom från skyldigheten att ersätta Securum Aktiebolag för rättegångskostnader i tingsrätten och förplikta bolaget att ersätta hans kostnader där.
Securum Aktiebolag har bestritt ändringsyrkandet.
Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i arbetsdomstolen.
Målet har prövats efter föredragning. Parterna har anfört i huvudsak detsamma som finns antecknat i tingsrättens dom.
Tvisten gäller vad som utgör månadslön vid tillämpning av 39 § anställningsskyddslagen. Närmare bestämt har arbetsdomstolen att pröva om värdet av tjänstebilsförmån skall beaktas vid fastställande av månadslönens belopp.
I lagtexten i den aktuella paragrafen anges att skadestånd skall utgå med ett visst antal ”månadslöner”. I de förarbeten varigenom paragrafen ursprungligen tillkom anges bl.a. följande: ”Syftet med reglerna om månadslöner är att få en schablon för skadeståndsberäkningen. Det är inte avsett att domstolarna skall göra några antaganden om vilken lön arbetstagaren kunde tänkas ha haft 12 – 24 månader senare om anställningen hade fortsatt. Skadeståndet skall beräknas på den lön arbetstagaren hade när anställningen upphörde.- - -” (prop. 1973:129 [ pdf ||
] s. 284 [ ]). Det finns inte något uttalande om hur man skall se på anställningsförmåner vid sidan av lönen. Tvistefrågan är såvitt känt inte belyst i rättspraxis.
Såsom tingsrätten har anfört ligger närmast till hands att anta att uttrycket månadslön i 39 § anställningsskyddslagen syftar på den direkta kontantersättningen och alltså inte innefattar andra anställningsförmåner. Detta får anses gälla oavsett om förmånen har ett lätt fastställbart ekonomiskt värde för den anställde. Närmare bestämt torde med månadslönen avses den normala avtalade lönen vid tidpunkten för anställningens upphörande till skillnad från den faktiskt utgivna lönen. Har arbetstagaren uppburit ett lägre kontantbelopp än den avtalade lönen, exempelvis därför att arbetstagaren åtnjutit någon förmån från arbetsgivaren mot att motsvarande belopp avdragits på lönen, skall enligt arbetsdomstolens mening med hans månadslön avses lönebeloppet före avdrag.
I det föreliggande fallet skedde, såvitt utredningen ger vid handen, inte något avdrag från R.B:s avtalade månadslön motsvarande tjänstebilsförmånen. Med hänsyn härtill skall värdet av denna förmån inte påverka månadslönens belopp.
Det anförda innebär att R.B:s ändringsyrkande skall avslås och tingsrättens dom fastställas.
R.B. skall ersätta bolaget dess rättegångskostnad i arbetsdomstolen. Det yrkade beloppet är inte oskäligt.
1. Arbetsdomstolen fastställer tingsrättens domslut.
2. R.B. förpliktas att ersätta Securum Aktiebolags rättegångskostnad i arbetsdomstolen med nittontusenetthundrasjuttiofem (19 175) kr, varav 19 000 kr utgör ombudsarvode, jämte ränta på det förstnämnda beloppet enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning sker.
Dom 1996‑03‑27, målnummer B‑106‑1995
Ledamöter: Hans Stark, Mats Holmgren och Jan Sjölin. Enhälligt.
[ Ledamöter : Annica Marcus, Håkan Larson och Marianne Jenryd ]
R.B. avskedades den 30 juni 1993 från sin anställning hos Securum Aktiebolag (bolaget). I dom den 30 september samma år ogiltigförklarade Stockholms tingsrätt avskedandet och förpliktade bolaget att till B utge allmänt och ekonomiskt skadestånd. I skrivelse samma dag underrättades B om att bolaget inte hade för avsikt att rätta sig efter domen samt upplöste bolaget anställningsförhållandet med honom. Bolaget har härefter, på grund av bestämmelsen i 39 § lagen om anställningsskydd (LAS), betalat skadestånd till B med sammanlagt 1 120 640 kr, motsvarande 32 gånger 35 020 kr.
I sin anställning hos bolaget hade R.B. under år 1993, förutom den angivna lönen om 35 020 kr per månad, bl.a. tillgång till tjänstebil som han hade rätt att nyttja också för privat bruk. Tjänstebilens skattepliktiga förmånsvärde 1993 var, utslaget per månad, 4 273 kr. För förlusten av tjänstebilsförmånen har B således inte erhållit någon kompensation av bolaget i det skadestånd han erhållit jämlikt 39 § LAS.
R.B. har yrkat att tingsrätten skall förplikta bolaget att till honom betala 136 736 kr (32 x 4 273 kr) jämte ränta därå enligt 6 § räntelagen fr.o.m. den 1 oktober 1993 tills betalning sker. Som grund för yrkandet har B anfört att skadeståndet enligt 39 § LAS skall beräknas på hela den månadslön han faktiskt hade när anställningen upphörde och att tjänstebilsförmånen utgjort en del av denna lön.
Bolaget har bestritt yrkandet men vitsordat skäligheten i och för sig av såväl kapitalbeloppet som fordrad ränta. Som grund för bestridandet har bolaget anfört att skadeståndet enligt 39 § LAS endast skall beräknas på den nominella månadslönen, d.v.s. exklusive sidoförmåner.
Till utvecklande av talan har parterna anfört i huvudsak följande.
Skadeståndet enligt 39 § LAS är normerat på visst sätt med hänsyn till arbetstagarens ålder och anställningstid. Skadeståndet skall beräknas på den lön arbetstagaren hade när anställningen upphörde. Skulle arbetstagarens faktiska inkomst under den senaste månaden ha varit lägre än normalt t.ex. på grund av att arbetstagaren har varit sjuk bör, enligt förarbetena till LAS, arbetstagaren i princip vara garanterad samma förmåner som skulle ha utgått om han hade fått behålla sina arbetsuppgifter. För det fall R.B. hade fått behålla sin anställning skulle han under 1993 haft en ”totallön” om 39 293 kr per månad; antingen i form av lön jämte tjänstebil eller enbart lön. Enligt en skrivelse utfärdad av Nordbanken den 4 september 1991 angående bankens tjänstebilspolicy framgår dels att B har fått vidkännas en lönereduktion för tjänstebilen dels att hans lön, för det fall tjänstebilen avvecklats, skulle ökas med värdet av bilen eller med 4 000 kr i 1991 års prisnivå. Banken har också i skrivelse till B den 24 juni 1991 bekräftat att hans månadslön bestod av dels ett kontantbelopp dels tjänstebilen.
För månaderna juli, augusti och september 1993 reglerade bolaget den ekonomiska skada R.B. lidit på grund av avskedandet genom att för dessa månader betala lön, ersättning för mistad bilförmån, ersättning för mistad lunchsubvention samt tjänstepensionsförsäkringspremier. Det normerade skadestånd som utgått jämlikt 39 § LAS har emellertid endast beräknats på B månadslön utan tillägg för övriga sidoförmåner han åtnjöt under anställningstiden. I brevet från Nordbanken till B den 24 juni 1991 angavs att B månadslön var 34 100 kr och att han därutöver hade tjänstebil vilket medförde att ”totallönen” uppgick till 38 100 kr. Skrivelsen av den 4 september 1991 tillkom i samband med att banken började försöka avveckla tjänstebilar som inte var absolut nödvändiga för att tjänstebilsinnehavaren skulle kunna fullgöra sin tjänst på ett adekvat sätt. B har emellertid inte behövt vidkännas någon lönesänkning när han tilldelades tjänstebilen. Han har inte heller behövt avstå löneökningar för att erhålla eller få behålla tjänstebilen.
Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader.
Tingsrätten har på parternas begäran avgjort målet utan huvudförhandling.
Tvisten i målet gäller frågan huruvida värdet av tjänstebilsförmånen skall tillgodoräknas R.B. i det skadeståndsbelopp som enligt 39 § LAS skall motsvara ett normerat antal månadslöner.
R.B. har mot bolagets bestridande inte visat att han, när han erhöll tjänstebilsförmånen, fick vidkännas någon lönereduktion eller att han senare genom att avstå från tjänstebilen hade kunnat erhålla motsvarande löneökning. Tingsrättens utgångspunkt är därför att B inte har kunnat byta tjänstebilsförmånen mot ersättning i pengar.
Skadestånd enligt 39 § LAS har till syfte att kompensera arbetstagaren för den ekonomiska och ideella skada som orsakats av arbetsgivarens vägran att rätta sig efter en dom varigenom en domstol har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avskedande eller har förklarat att en tidsbegränsad anställning skall gälla tills vidare. Skadestånd enligt denna bestämmelse skiljer sig från skadestånd enligt 38 § LAS på så sätt att det är fråga om en schablonmässigt beräknad ersättning och inte om en ersättning beräknad på liden ekonomisk skada eller en skälig kompensation för ideell skada.
Vid fastställande av skadestånd enligt 39 § LAS utgör arbetstagarens månadslön vid tidpunkten för uppsägningen eller avskedandet utgångspunkten för den matematiska beräkning som skall göras. För det fall arbetstagarens faktiska inkomst under den senaste månaden varit lägre än normalt t.ex. på grund av sjukdom bör enligt förarbetena till bestämmelsen den i dåvarande 12 § 1 st 2 p LAS angivna principen tillämpas vid skadeståndets bestämmande (prop. 1973:129 [ pdf ||
] s. 284 [ ]). Enligt denna princip skall arbetstagaren ha rätt till de förmåner som normalt skulle ha utgått. Härav kan emellertid inte dras annan slutsats än att det är den normala månadslönen som skall vara utgångspunkten vid beräkning av skadestånd enligt 39 § LAS.
För att en schablonregel såsom tänkt är skall vara lätt att tillämpa bör beräkningsgrunden också vara lätt fastställbar. Att låta begreppet månadslön inbegripa även andra anställningsförmåner än den direkta kontantersättningen är knappast förenligt med en sådan princip. Även om värdet av bilförmånen i förevarande mål är ostridigt är det inte självklart att en sådan förmån skall värderas till det skattepliktiga beloppet. Liksom beträffande andra anställningsförmåner kan det därför uppstå tveksamhet om hur en sådan förmån skall värderas. För det fall begreppet månadslön skulle anses inbegripa även värdet av tjänstebil saknas vidare egentliga skäl till varför inte andra förmåner som tillkommit arbetstagaren under anställningstiden också skall inräknas i samma begrepp. Vid sådant förhållande skulle de tidigare angivna förutsättningarna för ett schablonmässigt beräkningssätt inte längre föreligga.
Sammantaget finner tingsrätten inte begreppet månadslön i 39 § LAS kan anses innefatta annat än den lön som utgår till arbetstagare i form av kontantersättning. I vart fall inte när eventuella sidoförmåner inte har varit direkt utbytbara mot kontantersättning. Käromålet skall därför ogillas.
Vid denna utgång i målet skall R.B. utge ersättning för bolagets rättegångskostnader med härför yrkat belopp.
1. Käromålet ogillas.
2. R.B. skall ersätta Securum Aktiebolag dess rättegångskostnader med tjugotusensexhundratrettio (20 630) kr avseende ombudsarvode jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag tills betalning sker.
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, SE‑103 11 Stockholm.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
Leta efter annat ( på Sören Ömans hemsida ) :