Gå direkt till :
Visa info ( Klicka här )
Finns inte förarbetet, kommer du till startsidan för att söka förarbeten.
AD 1994 nr 157
Sammanfattning :
Fråga huruvida vad som förekommit vid ett förhandlingssammanträde inneburit att ett avtal om bl.a. avgångsvederlag till en arbetstagare kommit till stånd. Så har inte funnits vara fallet. – ”I målet är fråga om avtalsförhandlingar där parterna mötts vid ett förhandlingssammanträde för att söka nå överenskommelse i en fråga av icke alltför omfattande och komplicerad natur. Vid sådana avtalsförhandlingar måste det typiskt sett antas vara av parterna avsett att ingen av dem skall bli bunden vid enskilda villkor, som man under förhandlingarnas gång enas om, förrän enighet nåtts om alla villkor som parterna eller en av dem önskar få reglerade genom det åsyftade avtalet …”
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
AD 1994 nr 157
[ Avtalslagen | Förlikning | Förlikningsförhandlingar | Överenskommelse ]
[ Arbetsdomstolens egna sökord : Avtal | Avtalslagen | Avtalsslut | Förhandling ]
Sammanfattning :
Fråga huruvida vad som förekommit vid ett förhandlingssammanträde inneburit att ett avtal om bl.a. avgångsvederlag till en arbetstagare kommit till stånd. Så har inte funnits vara fallet. – ”I målet är fråga om avtalsförhandlingar där parterna mötts vid ett förhandlingssammanträde för att söka nå överenskommelse i en fråga av icke alltför omfattande och komplicerad natur. Vid sådana avtalsförhandlingar måste det typiskt sett antas vara av parterna avsett att ingen av dem skall bli bunden vid enskilda villkor, som man under förhandlingarnas gång enas om, förrän enighet nåtts om alla villkor som parterna eller en av dem önskar få reglerade genom det åsyftade avtalet …”
Referat ( AD 1994 nr 157 ) :
AD 1994 nr 157
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : H.E. i Alvesta mot RE Ingenjörer Aktiebolag och Rejlers Ingenjörer Aktiebolag, båda i Växjö
Ledamöter i Växjö tingsrätt : Leif Eriksson, A Palm och Jan Ståhl
Ledamöter i Arbetsdomstolen : Ove Sköllerholm, Inga Åkerlund (hovrättsassessor; tillfällig ersättare), Palle Landin, Ulf E. Nilsson, Mats Holmgren, Stig Ahlin och Jarl Karlsson. Enhälligt.
Sekreterare : Jakob Hedenmo
AD 1994 nr 157 Dom den 21 december 1994 – Överklagat mål ( fastställt )
Sökord : Avtalslagen | Förlikning | Förlikningsförhandlingar | Överenskommelse
Parter:
H.E. i Alvesta
mot
RE Ingenjörer Aktiebolag och Rejlers Ingenjörer Aktiebolag, båda i Växjö
Överklagad dom : Växjö tingsrätts dom den 18 februari 1994, DT 90
[ Ledamöter : A Palm, Jan Ståhl och Leif Eriksson ]
Tingsrättens dom, se bilaga.
H.E. har yrkat att arbetsdomstolen skall, med ändring av tingsrättens dom, helt bifalla hans talan vid tingsrätten. För det fall att det yrkandet avslås har han yrkat att den ersättning till bolagens vittnen T.R. och M.B., som han skall ersätta som rättegångskostnad vid tingsrätten, skall nedsättas till 5 000 kr för vartdera vittnet.
Bolagen har bestritt ändring av tingsrättens dom.
Parterna har fordrat ersättning för rättegångskostnader i arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen har hållit huvudförhandling i målet. H.E. har på nytt hörts under sanningsförsäkran och förnyat vittnesförhör har hållits med P-O.H. Vittnesförhören med T.R. och M.B. har förebringats genom uppspelning av tingsrättens bandupptagningar från förhören där.
Vad parterna i arbetsdomstolen har anfört till utveckling av sin talan motsvarar i allt väsentligt det som tingsrätten i sin dom har antecknat under rubriken ”Bakgrund och yrkanden”. Parterna har dock uppgett att J.R. ostridigt inte var personligen närvarande vid sammanträdet den 17 mars 1993.
Av utredningen i målet framgår att parterna vid förhandlingssammanträdet den 17 mars 1993 först nådde enighet om storleken och utbetalningen av avgångsvederlaget och att de därefter enades även om övriga i det av P-O.H. upprättade avtalsförslaget upptagna villkor, med däri för hand gjorda ändringar (se Bilaga 1 till tingsrättens dom). De hade dock inte bestämt, om texten i första stycket under rubriken ”Bakgrund” i förslaget skulle kvarstå och hur den i så fall skulle utformas slutligt. I detta skede av förhandlingssammanträdet begärde bolagen genom T.R. att H.E. även skulle gå med på att förklara att det mellan honom och J.R. gällande s.k. konsortialavtalet till följd av en uppgörelse om H.E:s avgång från anställningen hos bolagen blev ”obsolet”. Vidare framgår av utredningen att någon enighet om vad bolagen sålunda begärde inte nåddes innan förhandlingssammanträdet avbröts genom att P-O.H. och H.E. lämnade detta.
Av vad T.R. och M.B. har uppgett framgår att en reglering av det förhållande som enligt konsortialavtalet rådde mellan H.E. och J.R. var en förutsättning för att bolagen skulle gå med på att sluta avtal med H.E. i enlighet med de vid förhandlingssammanträdet tidigare framförhandlade villkor som nyss berörts. Vidare framgår av såväl P-O.H:s som H.E:s uppgifter att de redan vid förhandlingssammanträdet, sedan frågan om konsortialavtalet tagits upp, insett att detta var bolagens inställning.
När H.E. likväl gör gällande att avtal träffats om det av honom yrkade avgångsvederlaget grundas detta på att parterna enligt hans mening blivit bundna av vad de enats om innan bolagen tog upp frågan om konsortialavtalet. En väsentlig punkt i hans argumentering har därvid varit att denna fråga gällt hans aktieägande i RE Ingenjörer AB och inte hans anställning hos bolagen. Enligt H.E. hade man från bolagens sida redan den 11 mars 1993 förklarat att förhandlingen den 17 mars 1993 endast skulle gälla anställningsfrågan och inte aktiefrågan, vilket han hade accepterat. Dessa H.E:s uppgifter om vad förhandlingen den 17 mars skulle gälla har bekräftats av P-O.H. och för övrigt lämnats obestridda av bolagen.
I målet är fråga om avtalsförhandlingar där parterna mötts vid ett förhandlingssammanträde för att söka nå överenskommelse i en fråga av icke alltför omfattande och komplicerad natur. Vid sådana avtalsförhandlingar måste det typiskt sett antas vara av parterna avsett att ingen av dem skall bli bunden vid enskilda villkor, som man under förhandlingarnas gång enas om, förrän enighet nåtts om alla villkor som parterna eller en av dem önskar få reglerade genom det åsyftade avtalet eller, som saken också kan uttryckas, förrän ”enighet nåtts just om avtalsslut” (se Vahlén, Om slutande av avtal, i Teori och praxis, Skrifter tillägnade Hjalmar Karlgren, Sthlm 1964, s. 373).
Ett sådant antagande överensstämmer otvivelaktigt också med vad som är allmänt skick och bruk vid förhandlingar på arbetsmarknaden i frågor t.ex. om en arbetstagares avgång från anställningen. En annan ordning, enligt vilken parterna skulle bli bundna stegvis villkor för villkor, skulle i sådana och därmed jämförliga fall typiskt sett leda till ett så komplicerat förhandlingsmönster och till sådana svårigheter att nå en i och för sig eftersträvad uppgörelse, att den sålunda inte utan att särskilda skäl talar för det kan antas ha varit åsyftad av parterna.
I målet har inte framkommit något som ger vid handen att parternas förhandlingar vid sammanträdet den 17 mars 1993 förts utifrån någon annan förutsättning än den att parterna skulle bli bundna vid en överenskommelse först sedan de enats om varje villkor som någon av dem önskat få reglerat genom denna. Här bortses då från den tidigare nämnda texten under rubriken ”Bakgrund” i det av P-O.H. upprättade avtalsförslaget; med hänsyn till vad utredningen visat kan det vara underkastat tvivel, om parternas beslut avseende den texten utgjort en förutsättning för deras bundenhet i övrigt.
Frågan är då, om den av bolagen önskade regleringen avseende konsortialavtalet kan anses ha på ett sådant sätt fallit utanför ramen för vad förhandlingarna vid sammanträdet den 17 mars 1993 gällde, att H.E. likväl har fog för sin ståndpunkt att bolagen blivit bundna av vad parterna i övrigt nått enighet om under förhandlingarna. Skälet till detta skulle, som tidigare framgått, enligt H.E:s mening vara att den av bolagen önskade regleringen inte skulle ha med hans anställning och dess upphörande att göra.
Arbetsdomstolen behöver i denna del inte ta ställning till den principiella frågan i vad mån det över huvud taget skulle ha betydelse för uppkomsten av avtalsbundenhet att en part vid förhandlingar, som avser ett visst ämne, i ett eller annat skede av sådana förhandlingar framför önskemål om att få en reglering även av en fråga som objektivt sett faller utanför ramen för det ämnet. Av utredningen i målet framgår nämligen att vad bolagen – och ytterst J.R. – i detta fall önskade få reglerat var den bestämmelse i konsortialavtalet (punkt 4) som föreskriver bl.a. att J.R. och H.E. skulle vara ”verksamma på heltid” och i allt skulle ”vinnlägga sig om att i positiv och förtroendefull anda samarbete med varandra”, en bestämmelse som kan ses mot bakgrund av en vitesklausul i konsortialavtalet (punkt 10) enligt vilken part vid avtalsbrott skall för varje avtalsbrott utge ett vite om 7 500 000 kr.
Med hänsyn till det redovisade innehållet i konsortialavtalets punkt 4 råder inte tvekan om att den av bolagen vid förhandlingen den 17 mars begärda regleringen haft anknytning till frågan om upphörandet av H.E:s anställning hos bolagen. Så har bolagen och J.R. sett på saken, och av vad H.E. och P-O.H. har uppgett samt av övrig utredning i målet framgår att dessa för sin del i vart fall insett att detta varit motivet till bolagens ifrågavarande begäran. Det har också blivit tydligt, att lika stor vikt som bolagen lagt vid att få den begärda regleringen till stånd i det tilltänkta avtalet om upphörandet av H.E:s anställning, lika stor vikt har man på H.E:s sida lagt vid att en sådan reglering inte skulle ingå i detta avtal.
Sammanfattningsvis innebär det anförda att – såsom tingsrätten funnit – H.E. inte har visat att något för bolagen bindande avtal om avgångsvederlag till honom har träffats mellan parterna. Tingsrättens domslut i huvudsaken skall därför fastställas.
Rättegångskostnader
Arbetsdomstolen ansluter sig till tingsrättens bedömning vad gäller skäligheten av bolagens anspråk på ersättning för rättegångskostnad avseende av bolagen utgiven ersättning till vittnena T.R. och M.B. för deras inställelse vid tingsrätten. Följaktligen skall även tingsrättens domslut i fråga om rättegångskostnaderna där fastställas.
Med hänsyn till utgången i målet skall H.E. förpliktas att ersätta bolagen även för deras rättegångskostnader i arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen finner yrkat belopp skäligt.
1. Arbetsdomstolen fastställer tingsrättens domslut.
2. Arbetsdomstolen förpliktar H.E. att ersätta RE Ingenjörer AB:s och Rejlers Ingenjörer AB:s rättegångskostnader i arbetsdomstolen med sammanlagt trettiotusentvåhundrafjorton (30 214) kr, varav 30 000 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom tills betalning sker.
Dom 1994‑12‑21, målnummer B‑44‑1994
Ledamöter: Ove Sköllerholm, Inga Åkerlund (hovrättsassessor; tillfällig ersättare), Palle Landin, Ulf E. Nilsson, Mats Holmgren, Stig Ahlin och Jarl Karlsson. Enhälligt.
Sekreterare: Jakob Hedenmo
[ Ledamöter : A Palm, Jan Ståhl och Leif Eriksson ]
RE Ingenjörer Aktiebolag äger samtliga aktier i den konsulterande ingenjörsbyrån Rejlers Ingenjörer Aktiebolag, som driver sin verksamhet från ett tiotal kontor i landet. RE Ingenjörer Aktiebolag ägs i sin tur av omkring 200 personer, bland dem verkställande direktören i båda bolagen J.R. samt H.E. Den senare var sedan 1.12.1986 anställd som administrativ ekonomichef i bolagen. I samband med ägarförändringar slöts 1989 mellan J.R., H.E. och ett fondkommissionsbolag ett konsortialavtal rörande aktieägandet i RE Ingenjörer Aktiebolag. I avtalet intogs bestämmelsen att J.R. och H.E. skulle vara verksamma på heltid i bolaget och inte engagera sig i annan verksamhet och att parterna i allt skulle vinnlägga sig om att i positiv och förtroendefull anda samarbeta med varandra. Bestämmelsen förenades med föreskriften att part som bröt mot avtalet för varje avtalsbrott skulle utge ett vite om 7, 5 miljoner kr till övriga parter. I november 1992 uppstod meningsskiljaktigheter mellan J.R. och H.E. Dessa ledde till samtal mellan dem om omplacering av den senare eller indragning av dennes tjänst. Vid ett sammanträffande 24.2.1993, då även advokaten T.R. var närvarande vid J.R:s sida, krävde H.E. för att lämna sin anställning dels ett avgångsvederlag motsvarande 24 månadslöner – hans lön uppgick till 35 450 kr i månaden – dels ersättning för sina aktier i RE Ingenjörer Aktiebolag med 1,1 miljon kr. Ingen överenskommelse träffades. Förhandlingar enligt medbestämmandelagen fördes i bl.a. denna sak i början av mars. H.E:s intressen bevakades vid förhandlingarna av ombudsmannen vid Jusek C.W. Vid förhandlingarnas avslutning 4.3 bestämdes tid för ett nytt sammanträde 11.3 för behandling av H.E:s situation. Vid det sammanträdet företräddes bolagen av J.R. jämte T.R. samt advokaten M.B. H.E. biträddes av C.W. och advokaten P-O.H. Bud lämnades å ömse sidor, men ingen uppgörelse träffades. Man åtskildes med överenskommelsen att P-O.H. skulle lämna ett bud per telefax och att man på nytt skulle sammanträffa 17.3 i G.L:s Advokatbyrås lokaler. Den 15.3 tillställdes T.R. av P-O.H. ett telefax med förslag till skriftligt avtal, se bilaga 1. Vid sammanträdet 17.3 deltog samma personer som 11.3 med undantag av C.W. Avtalsförslaget behandlades jämte andra frågor. Tvisten i målet gäller den rättsliga innebörden av vad som förekom.
H.E. har yrkat att tingsrätten måtte förplikta bolagen att solidariskt till honom utge avgångsvederlag med 900 000 kr jämte ränta därå enligt 6 § räntelagen från 1.4.1993, till dess betalning sker. Som grund för käromålet har han anfört att muntligt avtal mellan parterna om detta avgångsvederlag träffats vid sammanträdet 17.3.1993.
Bolagen har bestritt bifall till H.E:s talan på den grunden att det påstådda avtalet mellan parterna icke ingåtts. Emellertid har bolagen vitsordat skäligheten av yrkat belopp liksom ränteberäkningen.
Parterna har fordrat ersättning för rättegångskostnader.
H.E. har på egen begäran hörts under sanningsförsäkran. På hans begäran har också vittnesförhör hållits med P-O.H. Som ytterligare vittnen har T.R. och M.B. hörts på begäran av bolagen. Alla har hörts om vad som förekommit vid samtal och förhandlingar mellan parterna, i synnerhet vid sammanträdet 17.3.1993.
De hörda har entydigt redovisat i huvudsak följande händelseförlopp vid sistnämnda sammanträde. P-O.H. klargjorde från början att han hade begränsad tid till sitt förfogande, eftersom han hade ett annat sammanträde utsatt en knapp timme senare. Hans förslag till avtal diskuterades, till en början i fråga om belopp och tid för utbetalning. Under avbrott i överläggningarna förde T.R. samtal per telefon med J.R. Så småningom enades parterna om det belopp som framgår av det ändrade avtalsförslaget och den utbetalningsdag som anges däri. Under fortsatta samtal genomgicks förslaget i övrigt, bl.a. ”bakgrunden” och dess betydelse i vissa avseenden för H.E. I omedelbar anslutning till denna genomgång lade T.R. fram konsoritalavtalet och begärde att även detta skulle regleras, något som P-O.H. motsatte sig, bl.a. med motiveringen att det inte gällde uteslutande mellan parterna i anställningsförhållandet. Därefter åtskildes de närvarande; enligt P-O.H. hade han råkat i tidsnöd och rest sig upp redan i samband med genomgången av avtalsförslaget.
Av vad tingsrätten sålunda återgivit framgår att T.R. infört frågan om avvecklingen av konsortialavtalet i avtalsförhandlingarna innan parterna blivit ense om att förhandlingarna avslutats och en slutreglering skett av deras ekonomiska mellanhavanden. Att en sådan avveckling varit av betydelse för bolagens slutliga inställning till H.E:s krav måste såväl denne som P-O.H. ha insett med hänsyn både till vitesklausulen i konsortialavtalet och till den omständigheten att H.E. enligt honom själv under de inledande samtalen med J.R. och T.R. om hans frånträde av anställningen begärt betalning för sina aktier vid sidan av ekonomisk gottgörelse av annat slag. På grund av det anförda har H.E. ej visat att för bolagen bindande avtal om avgångsvederlag träffats mellan parterna. Alltså skall käromålet ogillas.
-------------
Bolagens anspråk på ersättning för rättegångskostnader omfattar bl.a. den ersättning för förlorad arbetsförtjänst som – efter det bolagen vitsordat vad som begärts – tillerkänts vittnena T.R. och M.B., respektive 23 800 kr och 16 800 kr. H.E. har för sin del vitsordat endast 5 000 kr för vartdera vittnet och alltså begärt rättens prövning av överskjutande belopp.
Ersättningen till T.R. innefattar gottgörelse för bl.a. sex timmars förberedelse av vittnesmålet. Tingsrätten anser emellertid ej att längre förberedelsetid än två timmar varit påkallad med hänsyn till vittnesmålets art och omfattning. Bolagens ersättningsanspråk skall nedsättas i enlighet härmed. Vad som i övrigt utgått till vittnena får bedömas som skäligt.
1. Tingsrätten ogillar käromålet.
2. H.E. skall ersätta bolagen deras rättegångskostnader med etthundraåttatusenfyrahundraåttiosex (108 486) kr, varav 62 000 kr utgör ombudsarvode, jämte ränta å ersättningsbeloppet enligt lag
-----------------
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, SE‑103 11 Stockholm.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
Leta efter annat ( på Sören Ömans hemsida ) :