Gå direkt till :
Visa info ( Klicka här )
Finns inte förarbetet, kommer du till startsidan för att söka förarbeten.
AD 1993 nr 22
Sammanfattning :
Fackförening har påkallat förhandling hos lokal polismyndighet. Förhandling har också ägt rum. Polismyndigheten saknade emellertid behörighet att företräda staten vid förhandlingen. Arbetsdomstolen konstaterade att omständigheterna var sådana att fackföreningen inte borde lastas för att någon tvisteförhandling i formellt riktig ordning ej kom till stånd. Hinder ansågs inte föreligga att ta upp tvisten till prövning.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
AD 1993 nr 22
[ Arbetsdomstolens behörighet | Förhandlingskrav | Partsställning | Rättegångshinder | Statliga sektorn ]
[ Arbetsdomstolens egna sökord : Arbetsdomstolens behörighet | Rättegången i arbetstvister ]
Sammanfattning :
Fackförening har påkallat förhandling hos lokal polismyndighet. Förhandling har också ägt rum. Polismyndigheten saknade emellertid behörighet att företräda staten vid förhandlingen. Arbetsdomstolen konstaterade att omständigheterna var sådana att fackföreningen inte borde lastas för att någon tvisteförhandling i formellt riktig ordning ej kom till stånd. Hinder ansågs inte föreligga att ta upp tvisten till prövning.
Referat ( AD 1993 nr 22 ) :
AD 1993 nr 22
Parter ( Statliga sektorn ) : Stensele Lokala Samorganisation av Sveriges Arbetares Centralorganisation SAC mot Staten genom Rikspolisstyrelsen
Ledamöter i Arbetsdomstolen : Hans Stark, Bo Hansson och Lennart Andersson. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
AD 1993 nr 22 Beslut den 17 februari 1993 – Direktstämt mål
Sökord : Arbetsdomstolens behörighet | Förhandlingskrav | Partsställning | Rättegångshinder | Statliga sektorn
Lagrum : 4 kap. 7 § arbetstvistlagen
Parter:
Stensele Lokala Samorganisation av Sveriges Arbetares Centralorganisation SAC
mot
Staten genom Rikspolisstyrelsen
Mellan Rikspolisstyrelsen och Svenska Polisförbundet gäller kollektivavtal, det s.k. SA-C/Polis.
L.G.J. är medlem i Stensele Lokala Samorganisation. Han är anställd som polisassistent med placering i Storumans polisdistrikt. Samorganisationen har ansökt om stämning på staten genom Rikspolisstyrelsen och bland annat anfört följande. I slutet av år 1989 ledigförklarade polisstyrelsen i Storumans polisdistrikt en kansliinspektörstjänst med placering vid polismyndigheten i Storuman. L.G.J. sökte tjänsten. Genom beslut den 5 november 1990 förordnade polismyndigheten annan sökande på tjänsten. Sedan L.G.J. besvärat sig över beslutet förklarade Länsstyrelsen i Västerbottens län genom beslut den 20 juni 1991 att ändring inte skulle ske i det överklagade beslutet. – Samorganisationen begärde härefter i skrivelse den 18 oktober 1991 till polismyndigheten i Storuman förhandling i tjänstetillsättningsärendet. I förhandlingsframställningen erinrade samorganisationen om att tvisteförhandling måste genomföras innan talan kan väckas vid domstol i en arbetsrättslig tvist. – Med anledning av framställningen hölls den 17 januari 1992 en förhandling mellan polismyndigheten i Storuman och samorganisationen. Under förhandlingen yrkades från arbetstagarsidan att L.G.J. skulle tillsättas på tjänsten och att skadestånd skulle utges. – I stämningsansökningen har samorganisationen yrkat att Rikspolisstyrelsen skall förpliktas att tillse att G.J. förordnas på en tjänst som kansliinspektör vid Storumans polisdistrikt samt utge ersättning för inkomstförlust och skadestånd. Stämning har utfärdats på staten genom Rikspolisstyrelsen. Med anledning av stämningen har Rikspolisstyrelsen i skrivelse till arbetsdomstolen yrkat att samorganisationens talan skall avvisas och till stöd härför anfört följande. Mellan staten och samorganisationen föreligger inte kollektivavtal. Staten företräds då i arbetstvist av Statens Arbetsgivarverk eller den myndighet som verket bestämmer. I detta fall har uppdragits åt Rikspolisstyrelsen att företräda staten. Enligt 4 kap. 7 § lagen om rättegången i arbetstvister skall tvisteförhandling ha ägt rum mellan parterna innan talan tas upp till prövning av arbetsdomstolen. Samorganisationen har anfört att förhandling ägt rum med polismyndigheten i Storuman. Förhandling skulle emellertid ha påkallats hos Statens Arbetsgivarverk eller Rikspolisstyrelsen. Detta har inte skett inom föreskriven tid. Samorganisationens talan skall därför avvisas.
Samorganisationen har i avvisningsfrågan anfört följande. Samorganisationen begärde förhandling i tvisten för att uppfylla förhandlingskravet enligt 4 kap. 7 § lagen om rättegången i arbetstvister och angav detta i påkallelseskrivelsen. Polismyndigheten i Storuman besvarade förhandlingsframställningen och genomförde förhandlingen i sak utan att invända att polismyndigheten inte skulle vara behörig att företräda staten i frågan. – Med hänsyn till hur förhandlingsframställan formulerats borde polismyndigheten i Storuman ha vidarebefordrat förhandlingsframställan till Statens Arbetsgivarverk eller Rikspolisstyrelsen för det fall polismyndigheten hade funnit sig icke behörig att företräda staten i tvistefrågan. Då så inte skett och då förhandling i sak ägt rum menar samorganisationen att polismyndigheten med bindande verkan företrätt staten vid förhandlingen mellan parterna. Samorganisationen anser att polismyndigheten under alla förhållanden måste anses ha haft ställningsfullmakt att företräda staten. Polismyndigheten utgör ju en del av staten och är inte en självständig juridisk person. – Samorganisationen hävdar att det vore orimligt och stridande mot den allmänna rättskänslan om staten på grund av interna instruktioner inte skulle anses bunden av en förhandling som förts med en statlig myndighet utan att myndigheten på något vis klargjort sin eventuellt bristande behörighet att företräda staten. – För det fall arbetsdomstolen likväl skulle finna att polismyndigheten i Storuman icke företrätt staten vid förhandlingen den 17 januari 1992 hemställer samorganisationen att arbetsdomstolen måtte bereda parterna tillfälle att inom viss tid föra ytterligare förhandlingar i tvistefrågan där staten representeras av Rikspolisstyrelsen samt därvid förklarar att dessa förhandlingar skall anses ha skett inom föreskriven tid enligt de preskriptionsregler som gäller enligt medbestämmandelagen.
Enligt 4 kap. 7 § första stycket lagen om rättegången i arbetstvister får talan ej upptagas till prövning av arbetsdomstolen förrän förhandling, som kan påkallas enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet eller som anges i kollektivavtal, har ägt rum rörande tvistefrågan.
I förevarande fall har på begäran av samorganisationen tvisteförhandling ägt rum mellan polismyndigheten i Storuman och samorganisationen. Såsom Rikspolisstyrelsen har framhållit saknade emellertid polismyndigheten behörighet att företräda staten vid förhandlingen. Rätteligen skulle staten ha företrätts av Rikspolisstyrelsen. Det måste därför konstateras att någon sådan förhandling som avses i det inledningsvis åberopade lagrummet inte har förekommit. Frågan är emellertid om detta skall föranleda att samorganisationens talan skall avvisas.
I målet är upplyst att samorganisationen påkallade förhandling hos polismyndigheten i Storuman i tvisten. Det var också denna myndighet som dittills hade handlagt det ärende som tvisten gällde. Polismyndigheten genomförde förhandlingen i sak utan att påtala sin bristande behörighet att företräda staten i tvisten.
Enligt arbetsdomstolens mening är omständigheterna sådana att samorganisationen inte bör lastas för att någon tvisteförhandling i formellt riktig ordning ej kom till stånd. Hinder bör inte anses föreligga för arbetsdomstolen att ta upp tvisten till prövning.
Arbetsdomstolen avslår avvisningsyrkandet.
Målet förklaras vilande i avvaktan på justitieombudsmannens yttrande i saken.
Beslut 1993‑02‑17, målnummer A‑112‑1992
Ledamöter: Hans Stark, Bo Hansson och Lennart Andersson. Enhälligt.
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, SE‑103 11 Stockholm.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
Leta efter annat ( på Sören Ömans hemsida ) :