Gå direkt till :
Visa info ( Klicka här )
Finns inte förarbetet, kommer du till startsidan för att söka förarbeten.
AD 1993 nr 24
Sammanfattning :
Fråga om arbetsgivares primära förhandlingsskyldighet enligt 11 § första stycket första meningen medbestämmandelagen. – En arbetsgivare är sedan år 1982 medlem i en arbetsgivarorganisation och därmed bunden av kollektivavtal avseende löner och andra anställningsvillkor i förhållande till arbetstagarorganisationen A. Arbetsgivaren är vidare bunden av ett år 1989 av arbetsgivaren ingånget kollektivavtal med arbetstagarorganisationen B avseende löner och andra anställningsvillkor. Oavsett huruvida de båda kollektivavtalen är s.k. konkurrerande kollektivavtal med företräde vid avtalstillämpningen för avtalet med organisationen A har arbetsgivaren funnits förhandlingsskyldig enligt 11 § medbestämmandelagen (även) i förhållande till organisationen B, som när förhandlingsskyldigheten aktualiserades hade en medlem anställd hos arbetsgivaren.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
AD 1993 nr 24
[ Förhandlingsskyldighet | Konkurrerande kollektivavtal | Primär förhandling ]
[ Arbetsdomstolens egna sökord : Förhandlingsrätt (10–17 §§) | Konkurrerande kollektivavtal | Medbestämmande ]
Sammanfattning :
Fråga om arbetsgivares primära förhandlingsskyldighet enligt 11 § första stycket första meningen medbestämmandelagen. – En arbetsgivare är sedan år 1982 medlem i en arbetsgivarorganisation och därmed bunden av kollektivavtal avseende löner och andra anställningsvillkor i förhållande till arbetstagarorganisationen A. Arbetsgivaren är vidare bunden av ett år 1989 av arbetsgivaren ingånget kollektivavtal med arbetstagarorganisationen B avseende löner och andra anställningsvillkor. Oavsett huruvida de båda kollektivavtalen är s.k. konkurrerande kollektivavtal med företräde vid avtalstillämpningen för avtalet med organisationen A har arbetsgivaren funnits förhandlingsskyldig enligt 11 § medbestämmandelagen (även) i förhållande till organisationen B, som när förhandlingsskyldigheten aktualiserades hade en medlem anställd hos arbetsgivaren.
Referat ( AD 1993 nr 24 ) :
AD 1993 nr 24
Parter ( Privata sektorn ) : Svenska Gruvindustriarbetareförbundet mot Maskinentreprenörerna och H:s Hjulgrävmaskiner Aktiebolag i Jokkmokk
Ledamöter i Arbetsdomstolen : Ove Sköllerholm, Christian Tydén och Göte Larsson. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Margareta Palmstierna
AD 1993 nr 24 Dom den 17 februari 1993 – Direktstämt mål
Sökord : Förhandlingsskyldighet | Konkurrerande kollektivavtal | Primär förhandling
Lagrum : 11 § medbestämmandelagen
Förarbeten : Prop. 1975/76:105 med förslag till arbetsrättsreform m.m.
Parter:
Svenska Gruvindustriarbetareförbundet
mot
Maskinentreprenörerna och H:s Hjulgrävmaskiner Aktiebolag i Jokkmokk
Medbestämmandelagen innehåller bl.a. följande bestämmelser om arbetsgivares s.k. primära förhandlingsskyldighet.
H:s Hjulgrävmaskiner AB (bolaget) bedriver verksamhet med maskinell s.k. skrotning – avlägsnande av bergmaterial som medför risk för ras – i gruvor och andra bergrum. Skrotningen utförs av anställda hos bolaget med hjälp av specialutrustade grävmaskiner.
Bolaget är sedan den 1 januari 1982 medlem i Maskinentreprenörerna och därmed bundet av det s.k. entreprenadmaskinavtalet i förhållande till Svenska Byggnadsarbetareförbundet (SBAF).
Bolaget är också bundet av kollektivavtal i förhållande till Svenska Gruvindustriarbetareförbundets avdelning 12 i Kiruna (Gruv-tolvan). Detta avtal, vilket slöts år 1989 mellan bolaget och Gruv-tolvan, gäller för personal som är verksam med bergarbete i form av maskinell skrotning av gruvort och bergrum vid LKAB:s och Viscaria AB:s gruvor i Kiruna. Det innehåller bl.a. följande.
År 1991 utförde bolaget skrotning hos LKAB i Kiruna enligt entreprenadkontrakt. Mot slutet av året stod det klart att LKAB avsåg att inte förlänga kontrakten. Enligt bolagets bedömande skulle detta medföra en driftsinskränkning och därmed en nedskärning av bolagets personalstyrka. Bolaget genomförde därför den 21 november 1991 en förhandling enligt 11 § medbestämmandelagen med SBAF:s avdelning 44 om uppsägningar på grund av arbetsbrist. Förhandlingen resulterade i enighet om att fem arbetstagare skulle sägas upp. En av dessa var medlem i Svenska Gruvindustriarbetareförbundet (Gruv). Bolaget påkallade inte förhandling med Gruv-tolvan.
Gruv har efter stämning till arbetsdomstolen på Maskinentreprenörerna och bolaget gjort gällande att bolaget brutit mot 11 § medbestämmandelagen genom att inte på eget initiativ förhandla med Gruv-tolvan inför beslutet om driftsinskränkningen. Med hänvisning därtill har Gruv yrkat att bolaget skall förpliktas att till Gruv utge allmänt skadestånd med 40 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 28 april 1992 tills betalning sker.
Arbetsgivarparterna har bestritt bifall till käromålet. Ränteyrkandet har vitsordats som skäligt i och för sig.
Parterna har fordrat ersättning för rättegångskostnader. Arbetsdomstolen har med parternas samtycke avgjort målet utan huvudförhandling, sedan parterna vid sammanträde för muntlig förberedelse och i skrifter utvecklat sin talan. Av vad parterna därvid har anfört skall här återges följande.
[ Parternas utveckling av talan kan ha uteslutits här ]
Parterna är ense om att driftsinskränkningen innebar att bolaget var förhandlingsskyldigt enligt 11 § medbestämmandelagen. Eftersom bolaget var bundet av kollektivavtal med Gruv-tolvan skulle bolaget ha påkallat och genomfört förhandling också med Gruv-tolvan.
Arbetsgivarparterna har hävdat att kollektivavtalet mellan bolaget och Gruv-tolvan inte medfört förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen. De har därvid hänvisat till att avtalet med Gruv-tolvan tillkommit efter det att bolaget blivit bundet av entreprenadmaskinavtalet. Enligt arbetsgivarparternas mening skulle avtalet med Gruv-tolvan därför, till följd av den praxis som arbetsdomstolen utvecklat beträffande ”konkurrerande kollektivavtal”, ha fått ”verkan endast på organisationsplanet” och därmed inte vara ett sådant kollektivavtal som ger upphov till förhandlingsskyldighet enligt 11 §.
Arbetsgivarparternas ståndpunkt är oriktig. Kollektivavtalet mellan bolaget och Gruv-tolvan är ett för bolaget som arbetsgivare bindande kollektivavtal om löner och andra anställningsvillkor. Det är alltså inte fråga om ett sådant avtal med verkan enbart på organisationsplanet och inte för arbetsgivaren, som omnämns bl.a. i förarbetena till medbestämmandelagen och som inte anses medföra förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen. Huruvida entreprenadmaskinavtalet och avtalet med Gruv-tolvan är att bedöma som ”konkurrerande kollektivavtal” saknar betydelse för frågan om denna förhandlingsskyldighet. Det skall likväl tilläggas, att det enligt Gruvs mening är endast bolagets kollektivavtal med Gruv-tolvan som är tillämpligt på det arbete som bolaget utför i gruvorna.
Bolaget har alltså genom sin underlåtenhet att förhandla med Gruv-tolvan ådragit sig skadeståndsskyldighet för brott mot 11 § medbestämmandelagen. För Gruv var det mycket viktigt att få bevaka sin hos bolaget anställde medlems intressen i samband med driftsinskränkningen.
Det vitsordas att driftsinskränkningen var sådan att bolaget var skyldigt att på eget initiativ påkalla förhandling enligt 11 § medbestämmandelagen. Alla kollektivavtal medför dock inte att den avtalsslutande arbetstagarorganisationen blir berättigad till sådan förhandling. Detta kan visserligen inte utläsas direkt av lagtexten. Av lagens förarbeten (prop. 1975/76:105 [ pdf ||
] bilaga 1 s. 352 [ ]) och uttalanden i litteraturen framgår emellertid att det i regel är sådana kollektivavtal som reglerar löner och allmänna anställningsvillkor som medför förhandlingsskyldighet enligt 11 § för arbetsgivaren gentemot den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, medan förhandlingsskyldighet däremot inte följer av exempelvis kollektivavtal med verkan endast på organisationsplanet.
Entreprenadmaskinavtalet och bolagets avtal med Gruv-tolvan är hos bolaget s.k. konkurrerande kollektivavtal, eftersom entreprenadmaskinavtalet är tillämpligt på allt sådant arbete som bolagets anställda utför i gruvor och andra bergrum. Enligt arbetsdomstolens praxis gäller i denna situation att det först träffade avtalet, d.v.s. i förevarande fall entreprenadmaskinavtalet, skall tillämpas med avseende på löner och allmänna anställningsvillkor. Så har också skett. Verkan av avtalet med Gruv-tolvan är begränsad till att bolaget enligt detta avtal är skyldigt att fullgöra vissa förpliktelser mot Gruvtolvan, såsom att betala granskningsarvode och inkassera fackföreningsavgifter. Avtalet har alltså verkan endast på organisationsplanet och medför därmed inte förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen.
Ett annat synsätt vore helt orimligt redan av praktiska skäl. Inom avtalsområden där konkurrerande kollektivavtal är en vanlig företeelse skulle dubbla eller tredubbla förhandlingar enligt 11 § bli en realitet. Detta kan inte ha varit lagstiftarens avsikt.
Bolaget var följaktligen inte skyldigt att inför driftsinskränkningen förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen med Gruv-tolvan, utan enbart med SBAF:s avdelning 44. Gruvs käromål är därför ogrundat.
Mellan parterna är ostridigt att den ifrågavarande driftsinskränkningen utgjorde en sådan viktigare förändring av bolagets verksamhet som avses i 11 § första stycket första meningen medbestämmandelagen.
En arbetsgivares förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen gäller gentemot arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal. Om fråga särskilt angår arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare i förhållande till vilken arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal, är arbetsgivaren dock enligt 13 § medbestämmandelagen skyldig att förhandla enligt 11 §, d.v.s. på eget initiativ och innan beslut fattas, med den organisationen.
I målet är inte fråga om förhandlingsskyldighet enligt 13 § medbestämmandelagen, utan enbart om den direkt på 11 § grundade förhandlingsskyldigheten.
Arbetsgivarparternas uppfattning att bolaget inte varit förhandlingsskyldigt enligt 11 § i förhållande till Gruv-tolvan grundas enligt vad som framgått i målet främst på vissa uttalanden i propositionen om medbestämmandelagen (prop. 1975/76:105 [ pdf ||
] bilaga 1). I specialmotiveringen till 11 § anfördes sålunda bl.a. följande (a. prop. s. 352, understrykningar gjorda av arbetsdomstolen):
Som framgår av de återgivna uttalandena slås till en början fast att de kollektivavtal som åsyftas i 11 § medbestämmandelagen skall vara bindande för den enskilde arbetsgivaren. Det är alltså inte tillfyllest med ett kollektivavtal som är slutet av en arbetsgivarorganisation som arbetsgivaren tillhör men som har verkan enbart för organisationen, inte för dess enskilda medlemmar. Denna situation är emellertid inte aktuell i målet. Kollektivavtalet mellan bolaget och Gruv-tolvan är ostridigt bindande för bolaget, och det utgör dessutom ett vanligt kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor.
Huruvida avtalet med Gruv-tolvan är ett med entreprenadmaskinavtalet hos bolaget ”konkurrerande kollektivavtal” eller ej saknar betydelse för frågan, om avtalet medfört förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen. Den rättspraxis som har utvecklats rörande konkurrerande kollektivavtal befriar en arbetsgivare från skyldigheten att tillämpa ett av två för honom i och för sig bindande kollektivavtal i den mån som de båda avtalen inte kan tillämpas samtidigt. Motsvarande problem uppkommer över huvud taget inte när det gäller förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen. Att arbetsgivaren i en viss fråga är förhandlingsskyldig gentemot en avtalsslutande arbetstagarorganisation hindrar inte att han samtidigt är förhandlingsskyldig även gentemot en annan avtalsslutande arbetstagarorganisation rörande samma fråga.
Med anledning av vad arbetsgivarparterna har anfört om att det skulle vara ”orimligt” att arbetsgivaren sålunda kan vara förhandlingsskyldig enligt 11 § medbestämmandelagen gentemot två eller flera kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationer skall framhållas att denna situation i praktiken är synnerligen vanlig. Det kan räcka med att peka på alla de fall där arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal såväl i förhållande till ett tjänstemannaförbund som ett arbetareförbund och därmed obestridligen förhandlingsskyldig enligt 11 § gentemot båda organisationerna.
Varken lagtext eller förarbeten ger minsta antydan om att annat avsetts gälla för det fall att arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal i förhållande till två arbetstagarorganisationer som organiserar samma kategori av arbetstagare och sluter kollektivavtal för samma slags arbete. Det torde tvärtom ha varit en från föreningsrättsliga synpunkter nödvändig förutsättning för att lagstiftaren skulle kunna uppställa kravet på kollektivavtalsförhållande för förhandlingsrätt enligt 11 §, att varje arbetstagarorganisation har möjligheten att tillvinna sig denna förhandlingsrätt genom att sluta kollektivavtal med arbetsgivaren. Den begränsning av förhandlingsskyldigheten enligt 11 § som har funnits påkallad av bl.a. praktiska skäl har i stället åstadkommits just genom kravet på att det skall föreligga ett för arbetsgivaren bindande kollektivavtal med arbetstagarorganisationen för att denna skall vara berättigad till förhandling enligt 11 § (se a. prop. s. 218–220).
Arbetsgivarparterna synes möjligen även vilja göra gällande att kollektivavtalet mellan bolaget och Gruv-tolvan skall tolkas så, att det endast avsetts medföra vissa begränsade förpliktelser för bolaget men däremot inte att ge Gruv-tolvan den rätt till inflytande i bolagets verksamhet som följer av bl.a. 11 § medbestämmandelagen. I målet har emellertid inte framkommit något som ger stöd för att arbetsgivarsidan när avtalet träffades gett arbetstagarsidan anledning anta att man på arbetsgivarsidan ville tillägga avtalet en sådan innebörd.
Det skall slutligen nämnas att arbetsgivarens förhandlingsskyldighet enligt 11 § normalt förutsätter att den kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationen har åtminstone någon medlem som är anställd hos arbetsgivaren (se a. prop. s. 352). I målet är ostridigt att en medlem i Gruv var anställd hos bolaget när driftsinskränkningen aktualiserades. Nämnda förutsättning var alltså uppfylld.
Sammanfattningsvis innebär det anförda att bolaget bröt mot 11 § medbestämmandelagen genom att inte före beslutet om driftsinskränkningen på eget initiativ förhandla med Gruv-tolvan. Bolaget är på grund därav skyldigt att utge allmänt skadestånd till Gruv. Lagbrottet framstår inte som på något sätt ursäktligt, och arbetsdomstolen finner inte heller i övrigt skäl att bestämma skadeståndet till lägre belopp än yrkade 40 000 kr.
Arbetsgivarparterna skall som förlorande ersätta Gruv för dess rättegångskostnader.
1. H:s Hjulgrävmaskiner AB förpliktas att till Svenska Gruvindustriarbetareförbundet för brott mot 11 § medbestämmandelagen utge allmänt skadestånd med fyrtiotusen (40 000) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 28 april 1992 tills betalning sker.
2. Maskinentreprenörerna och H:s Hjulgrävmaskiner AB förpliktas att med hälften vardera ersätta Svenska Gruvindustriarbetareförbundet för rättegångskostnader med sjuttontusensjuhundrafemtiosex (17 756) kr, varav 16 500 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på förstnämnda belopp från dagen för denna dom tills betalning sker. Av den totala ersättningen utgör 3 300 kr mervärdeskatt.
Dom 1993‑02‑17, målnummer A‑101‑1992
Ledamöter: Ove Sköllerholm, Christian Tydén och Göte Larsson. Enhälligt.
Sekreterare: Margareta Palmstierna
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, SE‑103 11 Stockholm.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
Leta efter annat ( på Sören Ömans hemsida ) :