AD 1993 nr 24

Mellan parterna är ostridigt att den ifrågavarande driftsinskränkningen utgjorde en sådan viktigare förändring av bolagets verksamhet som avses i 11 § första stycket första meningen medbestämmandelagen.

En arbetsgivares förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen gäller gentemot arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal. Om fråga särskilt angår arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare i förhållande till vilken arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal, är arbetsgivaren dock enligt 13 § medbestämmandelagen skyldig att förhandla enligt 11 §, d.v.s. på eget initiativ och innan beslut fattas, med den organisationen.

I målet är inte fråga om förhandlingsskyldighet enligt 13 § medbestämmandelagen, utan enbart om den direkt på 11 § grundade förhandlingsskyldigheten.

Arbetsgivarparternas uppfattning att bolaget inte varit förhandlingsskyldigt enligt 11 § i förhållande till Gruv-tolvan grundas enligt vad som framgått i målet främst på vissa uttalanden i propositionen om medbestämmandelagen (prop. 1975/76:105 [ pdf ||  ] bilaga 1). I specialmotiveringen till 11 § anfördes sålunda bl.a. följande (a. prop. s. 352, understrykningar gjorda av arbetsdomstolen):

Som framgår av de återgivna uttalandena slås till en början fast att de kollektivavtal som åsyftas i 11 § medbestämmandelagen skall vara bindande för den enskilde arbetsgivaren. Det är alltså inte tillfyllest med ett kollektivavtal som är slutet av en arbetsgivarorganisation som arbetsgivaren tillhör men som har verkan enbart för organisationen, inte för dess enskilda medlemmar. Denna situation är emellertid inte aktuell i målet. Kollektivavtalet mellan bolaget och Gruv-tolvan är ostridigt bindande för bolaget, och det utgör dessutom ett vanligt kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor.

Huruvida avtalet med Gruv-tolvan är ett med entreprenadmaskinavtalet hos bolaget ”konkurrerande kollektivavtal” eller ej saknar betydelse för frågan, om avtalet medfört förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen. Den rättspraxis som har utvecklats rörande konkurrerande kollektivavtal befriar en arbetsgivare från skyldigheten att tillämpa ett av två för honom i och för sig bindande kollektivavtal i den mån som de båda avtalen inte kan tillämpas samtidigt. Motsvarande problem uppkommer över huvud taget inte när det gäller förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen. Att arbetsgivaren i en viss fråga är förhandlingsskyldig gentemot en avtalsslutande arbetstagarorganisation hindrar inte att han samtidigt är förhandlingsskyldig även gentemot en annan avtalsslutande arbetstagarorganisation rörande samma fråga.

Med anledning av vad arbetsgivarparterna har anfört om att det skulle vara ”orimligt” att arbetsgivaren sålunda kan vara förhandlingsskyldig enligt 11 § medbestämmandelagen gentemot två eller flera kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationer skall framhållas att denna situation i praktiken är synnerligen vanlig. Det kan räcka med att peka på alla de fall där arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal såväl i förhållande till ett tjänstemannaförbund som ett arbetareförbund och därmed obestridligen förhandlingsskyldig enligt 11 § gentemot båda organisationerna.

Varken lagtext eller förarbeten ger minsta antydan om att annat avsetts gälla för det fall att arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal i förhållande till två arbetstagarorganisationer som organiserar samma kategori av arbetstagare och sluter kollektivavtal för samma slags arbete. Det torde tvärtom ha varit en från föreningsrättsliga synpunkter nödvändig förutsättning för att lagstiftaren skulle kunna uppställa kravet på kollektivavtalsförhållande för förhandlingsrätt enligt 11 §, att varje arbetstagarorganisation har möjligheten att tillvinna sig denna förhandlingsrätt genom att sluta kollektivavtal med arbetsgivaren. Den begränsning av förhandlingsskyldigheten enligt 11 § som har funnits påkallad av bl.a. praktiska skäl har i stället åstadkommits just genom kravet på att det skall föreligga ett för arbetsgivaren bindande kollektivavtal med arbetstagarorganisationen för att denna skall vara berättigad till förhandling enligt 11 § (se a. prop. s. 218–220).

Arbetsgivarparterna synes möjligen även vilja göra gällande att kollektivavtalet mellan bolaget och Gruv-tolvan skall tolkas så, att det endast avsetts medföra vissa begränsade förpliktelser för bolaget men däremot inte att ge Gruv-tolvan den rätt till inflytande i bolagets verksamhet som följer av bl.a. 11 § medbestämmandelagen. I målet har emellertid inte framkommit något som ger stöd för att arbetsgivarsidan när avtalet träffades gett arbetstagarsidan anledning anta att man på arbetsgivarsidan ville tillägga avtalet en sådan innebörd.

Det skall slutligen nämnas att arbetsgivarens förhandlingsskyldighet enligt 11 § normalt förutsätter att den kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationen har åtminstone någon medlem som är anställd hos arbetsgivaren (se a. prop. s. 352). I målet är ostridigt att en medlem i Gruv var anställd hos bolaget när driftsinskränkningen aktualiserades. Nämnda förutsättning var alltså uppfylld.

Sammanfattningsvis innebär det anförda att bolaget bröt mot 11 § medbestämmandelagen genom att inte före beslutet om driftsinskränkningen på eget initiativ förhandla med Gruv-tolvan. Bolaget är på grund därav skyldigt att utge allmänt skadestånd till Gruv. Lagbrottet framstår inte som på något sätt ursäktligt, och arbetsdomstolen finner inte heller i övrigt skäl att bestämma skadeståndet till lägre belopp än yrkade 40 000 kr.

Arbetsgivarparterna skall som förlorande ersätta Gruv för dess rättegångskostnader.