Gå direkt till :
Visa info ( Klicka här )
Finns inte förarbetet, kommer du till startsidan för att söka förarbeten.
AD 2023 nr 14
Sammanfattning :
En arbetstagare hos en kommun avskedades från sin anställning. Arbetstagaren var medlem i ett förbund som väckte talan mot kommunen och yrkade bland annat ogiltigförklaring av avskedandet. Kommunen och förbundet är inte bundna av kollektivavtal i förhållande till varandra. Tvist har uppstått mellan förbundet och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om SKR enligt 10 § andra stycket medbestämmandelagen med anledning av tvisten mellan förbundet och kommunen varit förhandlingsskyldigt gentemot förbundet. Arbetsdomstolen har kommit fram till att så inte varit fallet.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
AD 2023 nr 14
[ Arbetsdomstolens egna sökord : Förhandlingsvägran ]
Sammanfattning :
En arbetstagare hos en kommun avskedades från sin anställning. Arbetstagaren var medlem i ett förbund som väckte talan mot kommunen och yrkade bland annat ogiltigförklaring av avskedandet. Kommunen och förbundet är inte bundna av kollektivavtal i förhållande till varandra. Tvist har uppstått mellan förbundet och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om SKR enligt 10 § andra stycket medbestämmandelagen med anledning av tvisten mellan förbundet och kommunen varit förhandlingsskyldigt gentemot förbundet. Arbetsdomstolen har kommit fram till att så inte varit fallet.
Referat ( AD 2023 nr 14 ) :
AD 2023 nr 14
Parter ( Kommunala sektorn ) : Privat- och Offentliganställdas förbund, POA mot Sveriges Kommuner och Regioner
Ombud : Christina Madfors och Christian Schlater
Ledamöter i Arbetsdomstolen : Lars Dirke, Maj Johansson, Joanna Román, Antje Dedering, Karl Pfeifer, Gerald Lindberg (f.d. avtalssekreterare i Svenska Livsmedelsarbetareförbundet; tillfällig ersättare) och Paul Lidehäll. Enhälligt.
Rättssekreterare : Anna Thorssin
AD 2023 nr 14 Dom den 15 mars 2023 – Direktstämt mål
Sökord : Kommunala sektorn
Lagrum : 10 § medbestämmandelagen
Rättsfall : AD 1978 nr 134 | AD 1981 nr 60 | AD 1989 nr 83 | AD 2018 nr 9
Förarbeten : Prop. 1975/76:105 med förslag till arbetsrättsreform m.m.
Parter:
Privat- och Offentliganställdas förbund, POA
mot
Sveriges Kommuner och Regioner
Mellan parterna föreligger inget kollektivavtal.
En arbetstagare hos Leksands kommun var anställd som undersköterska med placering i hemtjänsten. Arbetstagaren var medlem i Privat- och Offentliganställdas förbund, POA (i fortsättningen benämnt POA). Kommunen hade, med anledning av covid-19-pandemin, krav på att arbetstagarna i hemtjänsten i arbetet skulle bära munskydd, alternativt visir i vissa fall. Arbetstagaren följde inte kommunens krav och avskedades av bland annat det skälet.
Tvist uppstod mellan POA och kommunen om avskedandet var lagligen grundat. POA väckte talan mot kommunen och yrkade bland annat ogiltigförklaring av avskedandet och lön samt allmänt skadestånd till sin medlem. POA gjorde gällande att kommunen inte hade rätt att kräva att medlemmen skulle bära munskydd alternativt visir. POA och kommunen har träffat en förlikningsöverenskommelse såvitt avser den tvisten.
Med anledning av avskedandet kallade POA med Sveriges Kommuner och Regioner (i fortsättningen benämnt SKR) till förhandling. Någon förhandling kom inte till stånd. Tvist har uppstått mellan parterna om SKR enligt 10 § medbestämmandelagen var skyldig att förhandla med POA.
POA har yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta SKR att betala allmänt skadestånd till POA med 40 000 kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning, den 1 juni 2022, till dess betalning sker.
SKR har bestritt käromålet, men vitsordat ränteberäkningen och ett belopp om 10 000 kr i allmänt skadestånd som skäligt i och för sig.
Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.
___________________
[ Parternas utveckling av talan kan ha uteslutits här ]
Sammanfattning av grunderna för talan
SKR har varit förhandlingsskyldig med POA enligt 10 § medbestämmandelagen, men trots det vägrat att förhandla med POA när POA så påkallat. SKR är därmed skyldig att betala allmänt skadestånd till POA för att ha brutit mot medbestämmandelagen.
Händelseförloppet
Den 1 april 2022 skickade POA en underrättelse om ogiltigförklaring av avskedande, begäran om skadestånd samt påkallande av förhandling enligt medbestämmandelagen till kommunen och SKR.
I skriften angav POA att organisationen påkallade central förhandling enligt medbestämmandelagen med kommunen och SKR avseende bland annat avskedandet.
SKR svarade i skrift den 5 april 2022 att tvisten verkade handla om en rättstvist med anledning av ett personalärende i kommunen och att SKR och POA inte hade någon förhandlingsordning, vilket är en förutsättning för en central rättstvisteförhandling. SKR avvisade därför förhandlingsframställningen.
Förhandlingsskyldighet enligt 10 § medbestämmandelagen
Då det inte finns något kollektivavtal mellan POA och SKR har det inte heller funnits någon tillämplig förhandlingsordning. SKR har därmed varit förhandlingsskyldigt med POA enligt 10 § andra stycket medbestämmandelagen.
I den angivna bestämmelsen anges bland annat att förhandlingsrätt enligt 10 § första stycket tillkommer arbetstagarorganisationen även i förhållande till organisation som arbetsgivaren tillhör. POA har således haft rätt till förhandling med SKR enligt den bestämmelsen.
POA har påkallat förhandling med SKR, men SKR har vägrat att förhandla med POA. SKR är därmed skyldig att betala POA allmänt skadestånd för att ha brutit mot medbestämmandelagen.
SKR har hänfört sig till ett resonemang i rättsfallet AD 1981 nr 60 [ NJ ]. Det är inte relevant då POA inte varit skyldig att genomföra någon lokal förhandling eftersom det inte föreligger något kollektivavtal mellan parterna och då POA inte har någon lokal arbetstagarorganisation.
Sammanfattning av bestridandegrunderna
SKR har inte haft någon skyldighet att förhandla med POA enligt 10 § medbestämmandelagen. SKR har därmed inte brutit mot den bestämmelsen genom att avvisa POA:s förhandlingsframställning.
Händelseförloppet
Den 1 april 2022 påkallade POA förhandling med både kommunen och SKR, med yrkande om att kommunens avskedande av arbetstagaren skulle ogiltigförklaras och att kommunen skulle betala skadestånd m.m. med anledning av avskedandet.
SKR svarade POA den 5 april 2022 att SKR avvisade förhandlingsframställan avseende central tvisteförhandling.
Ingen förhandlingsskyldighet
SKR har inte haft någon skyldighet att förhandla med POA i rättstvisten mellan POA och kommunen om avskedandet. POA hade enbart rätt till tvisteförhandling med kommunen.
Det finns inget kollektivavtal mellan parterna och därför inte heller någon förhandlingsordning som föreskriver att tvisteförhandlingar ska ske på lokal respektive central nivå. Förhandlingsskyldigheten regleras därför av 10 § medbestämmandelagen.
SKR var inte skyldig enligt 10 § medbestämmandelagen att delta i någon central tvisteförhandling med POA.
Arbetsdomstolen har uttalat att om en arbetstagarorganisation vill påkalla en förhandling i en rättstvist ska begäran om förhandling normalt riktas mot den som det rättsliga anspråket ställs mot, AD 2018 nr 9. POA har alltså inte haft någon rätt till förhandling med SKR i rättstvisten utan har, i denna situation, enbart haft rätt till lokal förhandling med kommunen. Se även rättsfallet AD 1981 nr 60 [ NJ ].
Skadeståndets storlek
Om domstolen skulle finna att SKR varit förhandlingsskyldig och att SKR därmed ska betala allmänt skadestånd till POA ska skadeståndsbeloppet bestämmas till ett lågt belopp. SKR har i så fall inte uppsåtligen brutit mot medbestämmandelagen och rättsläget har varit oklart.
[ Kan ha uteslutits här ]
Målet har avgjorts utan huvudförhandling. POA har åberopat viss skriftlig bevisning.
Tvisten
Parterna tvistar i frågan om det funnits en förhandlingsskyldighet enligt 10 § medbestämmandelagen för SKR i förhållande till POA, i en tvist om ogiltigförklaring av avskedande och skadestånd m.m. till en arbetstagare i en kommun.
POA har anfört att SKR enligt 10 § andra stycket medbestämmandelagen haft en skyldighet att förhandla med POA samt att POA saknar en lokal organisation som hade kunnat förhandla med kommunen. SKR har å sin sida anfört att det inte funnits någon skyldighet för SKR att förhandla med POA i rättstvisten mellan POA och kommunen. Vidare har SKR anfört att även om POA inte har någon lokal arbetstagarorganisation ska POA förhandla med kommunen i en rättstvist som gäller krav mot kommunen.
Om Arbetsdomstolen skulle komma fram till att SKR brutit mot 10 § medbestämmandelagen är skadeståndsbeloppet tvistigt.
Händelseförloppet
Av utredningen framgår följande. POA påkallade förhandling med kommunen och SKR med anledning av yrkande om ogiltigförklaring av avskedande och yrkande om skadestånd m.m. gentemot kommunen. SKR meddelade POA att det syntes handla om en rättstvist med anledning av ett personalärende i kommunen, att SKR och POA saknar förhandlingsordning, vilket är en förutsättning avseende central rättstvisteförhandling, och att förhandlingsframställan om central rättstvisteförhandling därför avvisades. Någon tvisteförhandling mellan kommunen och POA har inte ägt rum, men kommunen och POA har sedan POA väckt talan träffat en förlikning i tvisten.
Rättsliga utgångspunkter
Av 10 § första stycket medbestämmandelagen följer att arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med arbetsgivare i fråga rörande förhållandet mellan arbetsgivaren och sådan medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren. Arbetsgivare har motsvarande rätt att förhandla med arbetstagarorganisation. Av bestämmelsens andra stycke följer att förhandlingsrätt enligt första stycket tillkommer arbetstagarorganisationen även i förhållande till organisation som arbetsgivaren tillhör och arbetsgivarens organisation i förhållande till arbetstagarorganisationen.
I förarbetena till medbestämmandelagen anges att det mellan förhandlingsberättigad och förhandlingsskyldig part ska finnas en anknytning genom att det ska föreligga eller ha förelegat ett anställningsförhållande mellan enskilda parter på vardera sidan. I kravet på anknytning till ett bestående eller förutvarande anställningsförhållande ligger att förhandlingsfrågan ska gälla anställningsförhållandet eller ha betydelse för det. Det anges inte något närmare om på vilken nivå förhandling ska föras i organisationer som är indelade i t.ex. avdelningar och underavdelningar. Enda kravet är att den som begär förhandling och den hos vilken förhandling begärs behörigen företräder enskild arbetsgivare eller arbetstagare som berörs av förhandlingsfrågan (prop. 1975/76:105 [ pdf ||
] Bil. 1 s. 349 [ ]). Detta innebär att en arbetstagarorganisation som vill påkalla förhandling i en rättstvist om ett anställningsförhållande ska rikta sin begäran om förhandling mot den som det rättsliga anspråket ställs mot.
Som Arbetsdomstolen vid flera tillfällen har framhållit, innehåller medbestämmandelagen inte några regler om att förhandlingsverksamheten ska delas upp i lokal och central förhandling när det är fråga om parter som inte är bundna av kollektivavtal i förhållande till varandra (se AD 1978 nr 134 [ NJ ], AD 1981 nr 60 [ NJ ] och AD 1989 nr 83 [ NJ ]). En arbetstagarorganisation som saknar kollektivavtal har alltså inte med stöd av medbestämmandelagen någon rätt till central förhandling (AD 1981 nr 60 [ NJ ]).
Har SKR brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 10 § medbestämmandelagen?
Den bakomliggande tvisten, frågan om ogiltigförklaring av avskedande och yrkande om skadestånd m.m., var en rättstvist mellan POA och kommunen. Kommunen och POA är inte bundna av kollektivavtal i förhållande till varandra. Tvisteförhandling i frågan om giltigheten av avskedandet av arbetstagaren och yrkande om skadestånd m.m. kunde därför endast påkallas med stöd av 10 § medbestämmandelagen, och inte med stöd av bestämmelser i en förhandlingsordning, som är det vanliga i kollektivavtalsförhållanden. De krav som POA framställde för medlemmens räkning riktades mot kommunen. Det har med anledning av dessa krav inte förelegat någon rättstvist mellan POA och SKR. SKR har inte någon på medbestämmandelagen grundad behörighet att företräda kommunen i tvisten mellan POA och kommunen. Eftersom parterna inte är bundna av kollektivavtal i förhållande till varandra finns det inte heller någon avtalad förhandlingsordning som kan grunda en behörighet för SKR att företräda kommunen i en tvisteförhandling. Det förhållandet att POA inte har någon lokal organisation saknar betydelse.
Någon förhandlingsskyldighet har därmed inte förelegat för SKR i detta fall. Det innebär att POA:s talan ska avslås.
Rättegångskostnader
SKR är vinnande part och har rätt till ersättning för rättegångskostnader. SKR har yrkat ersättning för rättegångskostnader med 8 800 kr för ombudsarvode. POA har vitsordat ett belopp om 6 600 kr som skäligt i och för sig. Enligt Arbetsdomstolens mening är det yrkade beloppet skäligt.
1. Arbetsdomstolen avslår den av Privat- och Offentliganställdas förbund, POA, förda talan.
2. Privat- och Offentliganställdas förbund, POA, ska ersätta Sveriges Kommuner och Regioner för rättegångskostnader med 8 800 kr, avseende ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.
Dom 2023‑03‑15, målnummer A‑54‑2022
Ledamöter: Lars Dirke, Maj Johansson, Joanna Román, Antje Dedering, Karl Pfeifer, Gerald Lindberg (f.d. avtalssekreterare i Svenska Livsmedelsarbetareförbundet; tillfällig ersättare) och Paul Lidehäll. Enhälligt.
Rättssekreterare: Anna Thorssin
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, SE‑103 11 Stockholm.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
Leta efter annat ( på Sören Ömans hemsida ) :