Gå direkt till :
Visa info ( Klicka här )
Finns inte förarbetet, kommer du till startsidan för att söka förarbeten.
AD 2021 nr 16 – Prejudikat med Sören Öman
Sammanfattning :
Fråga om tingsrätten gjorde fel när den avvisade en från Kronofogdemyndigheten överlämnad talan, utan att utreda om det fanns förutsättningar för och önskemål om att överlämna målet till Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen har funnit att tingsrätten borde ha utrett behörighetsfrågan innan den förelade käranden att betala en tilläggsavgift och att det därför var fel av tingsrätten att avvisa kärandens talan på grund av underlåtenhet att betala tilläggsavgift.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
AD 2021 nr 16 – Prejudikat med Sören Öman
Sammanfattning :
Fråga om tingsrätten gjorde fel när den avvisade en från Kronofogdemyndigheten överlämnad talan, utan att utreda om det fanns förutsättningar för och önskemål om att överlämna målet till Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen har funnit att tingsrätten borde ha utrett behörighetsfrågan innan den förelade käranden att betala en tilläggsavgift och att det därför var fel av tingsrätten att avvisa kärandens talan på grund av underlåtenhet att betala tilläggsavgift.
Referat ( AD 2021 nr 16 – Prejudikat med Sören Öman ) :
AD 2021 nr 16 – Prejudikat med Sören Öman
Part i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : R.E
Ledamot i Göteborgs tingsrätt : Ellen Runebjörk Widebrant
Ledamöter i Arbetsdomstolen ( Enbart jurister ) : Cathrine Lilja Hansson, Sören Öman och Leo Nilsson Nannini. Enhälligt.
Rättssekreterare : Leo Nilsson Nannini
AD 2021 nr 16 – Prejudikat med Sören Öman Beslut den 28 april 2021 – Överklagat mål ( återförvisat )
Sökord : Arbetsdomstolens behörighet | Avvisning | Betalningsföreläggande | Överlämnande av mål
Lagrum : 2 kap. 5 § arbetstvistlagen | 42 kap. 2 § och 42 kap. 3 § rättegångsbalken | Lagen (1991:852) om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister och fordringar som skall prövas av statens va-nämnd
Rättsfall : NJA 1993 s. 231
Förarbeten : Prop. 1976/77:141 om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, m.m. | Prop. 1989/90:85 om ny summarisk process
Parter:
R.E
Överklagat avgörande : Göteborgs tingsrätts beslut den 1 mars 2021 i mål nr T 2405‑21
[ Ledamot : Ellen Runebjörk Widebrant ]
Tingsrättens beslut, se bilaga.
R.E. ansökte hos Kronofogdemyndigheten om betalningsföreläggande mot Fraab AB (bolaget) med yrkande om att bolaget skulle betala viss semesterersättning till henne. Bolaget bestred kravet. På yrkande av R.E. överlämnade Kronofogdemyndigheten målet till tingsrätt. Av handlingarna i Kronofogdemyndighetens akt framgår att R.E. uppgett att hon är medlem i ”Byggnads väst”.
Tingsrätten förelade R.E. att betala en tilläggsavgift vid äventyr av avvisning. Tingsrätten avvisade därefter talan eftersom hon inte betalade avgiften.
I Arbetsdomstolen har uppkommit fråga om tingsrätten gjorde fel när den avvisade R.E:s talan, utan att utreda om det fanns förutsättningar för och önskemål om att överlämna målet till Arbetsdomstolen.
R.E. har överklagat tingsrättens beslutet och har, såsom det får förstås, yrkat att Arbetsdomstolen ska meddela prövningstillstånd samt återförvisa målet till tingsrätten för vidare handläggning.
Rättsliga utgångspunkter
Arbetstvist som inleds hos Kronofogdemyndigheten
Av 1 § lagen (1991:852) om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister (fordringslagen) framgår att ansökan om betalningsföreläggande får göras hos Kronofogdemyndigheten, trots att tvist om anspråket ska handläggas enligt arbetstvistlagen.
Om svaranden i ett mål om betalningsföreläggande bestrider ansökningen ska Kronofogdemyndigheten, om sökanden begär det, överlämna målet till en tingsrätt som enligt vad handlingarna visar är behörig att handlägga målet, se 36 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att om målet ska överlämnas till Arbetsdomstolen anses den innefattad i begreppet tingsrätt (se prop. 1989/90:85 [ pdf ||
] s. 127).
I 2 § fordringslagen anges följande.
Regleringen innebär att om målet rör en tvist som ska handläggas enligt arbetstvistlagen och sökanden begärt att målet ska överlämnas till domstol kan det bli fråga om att överlämna målet till antingen tingsrätt eller Arbetsdomstolen. För att det ska bli aktuellt med ett överlämnande till Arbetsdomstolen krävs dels att sökanden är medlem (eller i vissa fall varit medlem) i en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, dels att den organisationen ska kunna och vilja föra medlemmens talan i Arbetsdomstolen. En första förutsättning är alltså att sökanden är medlem i en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation. Om sökanden trots anmaning inte lämnar någon upplysning om den är medlem i en sådan organisation, bör Kronofogdemyndigheten kunna överlämna målet till tingsrätt, utan ytterligare utredningsåtgärder.
Om Kronofogdemyndigheten underlåter att undersöka om sökanden är medlem i en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller i övrigt inte utreder frågan om det finns förutsättningar för överlämnande till Arbetsdomstolen och överlämnar målet till tingsrätt får det anses ankomma på tingsrätten att utreda förhållandena (jfr 2 § fordringslagen och 2 kap. 5 § arbetstvistlagen).
Tvister som ska handläggas enligt arbetstvistlagen och som inleds vid tingsrätt
Av 2 kap. 5 § första stycket arbetstvistlagen framgår bl.a. följande. Har talan väckts vid tingsrätt av medlem i en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation och kan organisationen enligt 2 kap. 1 § och 4 kap. 5 § arbetstvistlagen föra medlemmens talan i Arbetsdomstolen, ska organisationen beredas tillfälle att uppge om den vill göra det. Om organisationen förklarar att den vill föra talan i Arbetsdomstolen, ska målet överlämnas dit. Bestämmelsen är direkt tillämplig bara när talan väckts vid tingsrätt och inte när tingsrätten fått målet överlämnat till sig från Kronofogdemyndigheten.
Av förarbetena till 2 kap. 5 § arbetstvistlagen (prop. 1976/77:141 [ pdf ||
] s. 50 f.) framgår bl.a. följande. Om det av handlingarna framgår att det är fråga om en arbetstvist men tillräckliga uppgifter inte lämnats redan i eller i anslutning till stämningsansökningen som ger underlag för bedömningen om det finns förutsättningar för ett överlämnande till Arbetsdomstolen, ska tingsrätten förelägga käranden att lämna kompletterande uppgifter. Om det inte redan framgår ska käranden tillfrågas om den är medlem i en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation eller inte. Är käranden medlem i en sådan organisation ska denna kontaktas för att klara ut de kollektivavtalsförhållanden som kan vara av betydelse för domstolarnas behörighet. Samtidigt bör organisationen tillfrågas om den vill föra talan för medlemmen i Arbetsdomstolen, om förutsättningar finns för det. Om en sådan begäran framställs och är lagligen grundad ska tingsrätten lämna över målet till Arbetsdomstolen.
I ovan anförda förarbetena uttalas vidare följande. Med hänsyn till betydelsen för organisationerna av deras rätt enligt 4 kap. 5 § att bevaka rättegångar rörande träffade kollektivavtal och även i övrigt delta i medlemmars tvister med sin motpart i anställningsförhållandet, bör tingsrätt inte annat än i helt uppenbara fall nöja sig med uppgift av enskild kärande att han visserligen tillhör (eller har tillhört) organisation men att förutsättningarna i övrigt för talan hos Arbetsdomstolen med stöd av 2 kap. 1 § och 4 kap. 5 § inte föreligger. Reglerna i 2 kap. 1 § och 4 kap. 5 § får sammantagna uppfattas som behörighetsregler för Arbetsdomstolen och tingsrätt är således inte behörig att pröva tvist som organisation haft rätt att få prövad vid Arbetsdomstolen som första domstol.
Avvisning på grund av bristande betalning av ansökningsavgift
Av förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna framgår att den som inleder ett mål vid t.ex. tingsrätt ska betala en ansökningsavgift och att avgiften ska betalas när målet inleds. Vidare framgår av förordningen att en tilläggsavgift ska betalas av den som har inlett målet vid Kronofogdemyndigheten. Detta framgår även av 61 a § lagen om betalningsföreläggande och handräckning.
Den som inleder ett mål i Arbetsdomstolen behöver dock inte betala någon ansökningsavgift. Någon avgift tas därmed inte heller ut för det fall ett mål överlämnas till Arbetsdomstolen av tingsrätt eller Kronofogdemyndigheten, jfr förordning (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna.
Av 42 kap. 3 § rättegångsbalken följer att om föreskriven ansökningsavgift inte har betalats ska tingsrätten förelägga käranden att avhjälpa bristen och av 42 kap. 4 § rättegångsbalken framgår att stämningsansökan ska avvisas om föreskriven ansökningsavgift inte har betalats.
Som huvudregel får anses gälla att när föreskriven ansökningsavgift inte har betalats, ska stämningsansökan avvisas av tingsrätten på den grunden, utan att domstolen prövar sin behörighet (se NJA 1993 s. 231 [ ]). I lagkommentaren till 42 kap. 3 § rättegångsbalken anges dock att det, mot bakgrund av bestämmelsen i 10 kap. 20 a § rättegångsbalken – som infördes år 1996 – kan finnas anledning för tingsrätten att pröva behörighetsfrågan innan föreläggande angående obetald avgift utfärdas (se Christer Thornefors, 15 maj 2018, Lexino, kommentaren till 42 kap. 3 § rättegångsbalken). Av 10 kap. 20 a § rättegångsbalken framgår att om rätten, i samband med att en ansökan ges in, finner att den saknar behörighet att ta upp målet eller att i annan ordning pröva ansökan men att en annan domstol skulle kunna vara behörig, ska ansökan överlämnas till den domstolen, om sökanden inte har något att invända mot detta och det inte heller finns något annat skäl mot att ansökan överlämnas. Ansökan ska då anses ha kommit in till den senare domstolen samma dag som den kom in till den domstol som först tog emot ansökan.
Vid ett överlämnande från tingsrätt till Arbetsdomstolen på grund av att en organisation vill föra sin medlems talan i domstolen sker överlämnandet enligt arbetstvistlagens reglering därom, och inte enligt 10 kap. 20 a § rättegångsbalken. Även i de fallen talar dock starka skäl för att frågan om behörig domstol utreds innan föreläggande om att betala tilläggsavgift utfärdas. Inte minst de korta preskriptionsfrister som normalt gäller för arbetstvister talar för att frågan bör utredas innan sådant föreläggande utfärdas och målet eventuellt avvisas.
Var det rätt av tingsrätten att avvisa talan?
Som framgår av redovisningen ovan åligger det Kronofogdemyndigheten i en tvist som ska handläggas enligt arbetstvistlagen att, enligt 2 § fordringslagen, skicka en förfrågan till sökanden om att ange om den är eller har varit medlem i en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation, och i så fall vilken, samt upplysa sökanden om att, för det fall sådant medlemskap föreligger, den berörda organisationen ska ges tillfälle att föra talan i Arbetsdomstolen.
Av Kronofogdemyndighetens akt framgår att det är fråga om en arbetstvist och att R.E. uppgett att hon är medlem i ”Byggnads väst”, dvs. i Svenska Byggnadsarbetareförbundet (förbundet). Om det var oklart för Kronofogdemyndigheten om hon var medlem borde myndigheten ha ställt kompletterande frågor om medlemskapet och därutöver ha utrett om förbundet hade möjlighet och vilja att föra R.E:s talan i Arbetsdomstolen. När Kronofogdemyndigheten underlät att göra så ålåg det i stället tingsrätten att reda ut samma förhållanden.
Enligt Arbetsdomstolens mening skulle tingsrätten ha utrett behörighetsfrågan innan den förelade R.E. att betala en tilläggsavgift. Det var således fel av tingsrätten att avvisa hennes talan på grund av underlåtenhet att betala tilläggsavgift. Tingsrättens beslut ska därför undanröjas och målet visas åter dit för fortsatt handläggning.
1. Arbetsdomstolen meddelar prövningstillstånd.
2. Arbetsdomstolen undanröjer tingsrättens avvisningsbeslut och återförvisar målet till tingsrätten för fortsatt handläggning.
Dom 2021‑04‑28, målnummer B‑25‑2021
Ledamöter: Cathrine Lilja Hansson, referent, Sören Öman och Leo Nilsson Nannini. Enhälligt.
Rättssekreterare: Leo Nilsson Nannini
[ Ledamot : Ellen Runebjörk Widebrant ]
Efter genomgång av handlingarna meddelar tingsrätten följande
Käromålet avvisas.
Käranden har hos Kronofogdemyndigheten ansökt om betalningsföreläggande mot svaranden och efter svarandens bestridande har målet på kärandens begäran överlämnats till tingsrätten för fortsatt handläggning.
Tingsrätten har förelagt käranden att senast vid en viss tidpunkt betala en tilläggsavgift för att tingsrätten ska börja handlägga målet. Av föreläggandet har framgått att om betalning inte sker inom den angivna tiden kan ansökan komma att avvisas. Käranden har inte betalat tilläggsavgiften inom föreskriven tid.
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, SE‑103 11 Stockholm.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
Leta efter annat ( på Sören Ömans hemsida ) :