Gå direkt till :
Visa info ( Klicka här )
Finns inte förarbetet, kommer du till startsidan för att söka förarbeten.
AD 1995 nr 67
Sammanfattning :
Fråga om yrkande skall avvisas med anledning av att tvisten inte har varit föremål för förhandling mellan parterna enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Ett fackförbund väckte talan mot en kommun med anledning av att en arbetstagare enligt förbundets mening hade sagts upp från sin anställning på grund av personliga skäl. I målet yrkades att uppsägningen skulle förklaras ogiltig och kommunen förpliktas utge allmänt skadestånd och lön. Vid muntlig förberedelse tillade förbundet ett andrahandsyrkande om skadestånd under åberopande av att kommunen under alla förhållanden brutit mot gällande turordningsregler. Arbetsdomstolen finner att frågan om turordningsbrott visserligen inte har behandlats vid förhandlingar i tvisten. Domstolen anser emellertid att andrahandsyrkandet stödjer sig på väsentligen samma grund som ogiltighetsyrkandet och därför utgör en tillåten ändring av talan enligt 13 kap. 3 § rättegångsbalken. Förhandlingskravet får därmed anses uppfyllt även såvitt gäller andrahandsyrkandet.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
AD 1995 nr 67
[ Förhandlingskrav | Kommunala sektorn | Offentlig anställning | Rättegångshinder | Ändring av talan ]
[ Arbetsdomstolens egna sökord : Arbetsdomstolens behörighet | Förhandling ]
Sammanfattning :
Fråga om yrkande skall avvisas med anledning av att tvisten inte har varit föremål för förhandling mellan parterna enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Ett fackförbund väckte talan mot en kommun med anledning av att en arbetstagare enligt förbundets mening hade sagts upp från sin anställning på grund av personliga skäl. I målet yrkades att uppsägningen skulle förklaras ogiltig och kommunen förpliktas utge allmänt skadestånd och lön. Vid muntlig förberedelse tillade förbundet ett andrahandsyrkande om skadestånd under åberopande av att kommunen under alla förhållanden brutit mot gällande turordningsregler. Arbetsdomstolen finner att frågan om turordningsbrott visserligen inte har behandlats vid förhandlingar i tvisten. Domstolen anser emellertid att andrahandsyrkandet stödjer sig på väsentligen samma grund som ogiltighetsyrkandet och därför utgör en tillåten ändring av talan enligt 13 kap. 3 § rättegångsbalken. Förhandlingskravet får därmed anses uppfyllt även såvitt gäller andrahandsyrkandet.
Referat ( AD 1995 nr 67 ) :
AD 1995 nr 67
Parter ( Kommunala sektorn ) : Svenska Kommunalarbetareförbundet mot Sollefteå kommun
Ledamöter i Arbetsdomstolen : Hans Stark, Bo Hansson och Thore Ziethén. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Lise Donovan (tidigare Elise-Marie Johansson)
AD 1995 nr 67 Beslut den 17 maj 1995 – Direktstämt mål
Sökord : Förhandlingskrav | Kommunala sektorn | Offentlig anställning | Rättegångshinder | Ändring av talan
Lagrum : 4 kap. 7 § arbetstvistlagen | 13 kap. 3 § rättegångsbalken
Rättsfall : AD 1978 nr 161 | AD 1986 nr 61 | AD 1990 nr 95 | AD 1993 nr 92
Parter:
Svenska Kommunalarbetareförbundet
mot
Sollefteå kommun
Mellan Sollefteå kommun (kommunen) och Sveriges Kommunalarbetareförbund (SKAF) gäller kollektivavtal.
L.N., som är medlem i SKAF, har varit anställd i kommunen i drygt 25 år. Under anställningstiden har han haft varierande arbetsuppgifter inom olika förvaltningar. Sedan början av år 1992 har hans arbete organisatoriskt varit placerat på tekniska kontorets fastighetsavdelnings egen-regigrupp.
Kommunen sade upp L.N. från hans anställning i november 1992. Uppsägningstiden löpte ut den 30 november 1993.
SKAF har väckt talan i målet och yrkat att arbetsdomstolen 1) förklarar att Sollefteå kommuns uppsägning av L.N. är ogiltig, 2) förpliktar Sollefteå kommun att till L.N. utge allmänt skadestånd för brott mot anställningsskyddslagen om 70 000 kr och lön med i stämningsansökan angivna belopp jämte ränta. Därutöver har SKAF förbehållit sig rätten att, i mån av befogenhet, föra talan om ekonomiskt skadestånd för framtida ekonomisk förlust. Som grund för sin talan åberopade SKAF att L.N. sagts upp av personliga skäl och inte på grund av arbetsbrist såsom kommunen gjort gällande.
Vid muntlig förberedelse i målet i arbetsdomstolen har SKAF tillagt ett andrahandsyrkande till yrkandet om ogiltigförklaring. Under åberopande av att Sollefteå kommun under alla omständigheter brutit mot gällande turordningsregler, har SKAF i andra hand yrkat att arbetsdomstolen skall förplikta Sollefteå kommun att till L.N. utge ett allmänt skadestånd om 50 000 kr och ekonomiskt skadestånd med samma belopp som yrkats som lön i förstahandsyrkandet.
Kommunen har bestritt käromålet och yrkat att SKAF:s andrahandsyrkande skall avvisas med hänvisning till att förhandlingskravet i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen inte är uppfyllt.
SKAF har bestritt avvisningsyrkandet.
[ Parternas utveckling av talan kan ha uteslutits här ]
Tvisten i målet gäller om uppsägningen av L.N. har skett i strid med anställningsskyddslagens regler. SKAF har yrkat att arbetsdomstolen skall ogiltigförklara uppsägningen under åberopande av att det saknats saklig grund för uppsägningen.
Enligt SKAF:s mening är arbetstvistlagens förhandlingskrav uppfyllt även såvitt gäller det framställda andrahandsyrkandet om skadestånd för brott mot turordningsreglerna. Det kan nämligen inte ställas stränga krav på precision av förhandlande part avseende de skilda tvistefrågor som förhandlingen kan tänkas avse. Man måste se vad som enligt ett naturligt betraktelsesätt ligger inom ramen för förhandlingen, med tanke på vad som utlöst denna. Det kan i vart fall inte ställas högre krav på precision än vad som gäller enligt bestämmelserna om ändring av talan i tvistemål enligt rättegångsbalkens bestämmelser.
Enligt SKAF:s uppfattning är andrahandsyrkandet en tillåten ändring av talan enligt 13 kap. 3 § punkten 3 rättegångsbalken. Andrahandsyrkandet skall dessutom ses som en inskränkning av talan enligt samma lagrum och som sådan tillåten att framställas när som helst under målets gång. Slutligen kan det rimligen inte krävas av arbetstagarsidan att vid förhandling ta upp ett alternativt yrkande som går i linje med arbetsgivarens argument.
Frågan om turordningsbrott har begåtts har inte avhandlats vid tvisteförhandlingarna. Andrahandsyrkandet skall av den anledningen avvisas med stöd av 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Turordningsbestämmelserna i det aktuella fallet är reglerade i kollektivavtal. Bestämmelserna är till viss del komplicerade. Frågan om kommunen har begått ett turordningsbrott är av väsentlig betydelse och omfattning. Kravet på genomförd förhandling måste i sådana fall ha ett särskilt berättigande. En turordningstvist av aktuellt slag är inte någon självklar eller betydelselös delfråga i relation till frågan om saklig grund för uppsägning utan har sin egen väsentliga betydelse. Andrahandsyrkandet är en otillåten ändring av talan enligt rättegångsbalkens bestämmelser. Rättsföljden för uppsägning utan saklig grund är ogiltigförklaring och/eller skadestånd. Rättsföljden av ett turordningsbrott är enbart skadestånd. Skadestånd kan utdömas både för brott mot anställningsskyddslagen och kollektivavtalet.
Arbetsdomstolen har att ta ställning till om SKAF:s andrahandsyrkande om skadestånd för turordningsbrott skall avvisas med anledning av att frågan om turordningsbrott inte har varit föremål för förhandling mellan parterna enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen.
I målet är ostridigt att såväl lokal som central förhandling har ägt rum i frågan om L.N:s uppsägning. Det är likaså ostridigt att vid dessa förhandlingar frågan om turordningsbrott inte har behandlats.
Enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen får en talan inte tas upp till prövning av arbetsdomstolen förrän sådan förhandling som kan påkallas enligt medbestämmandelagen eller som anges i kollektivavtal har ägt rum rörande tvistefrågan. Arbetsdomstolen har i tidigare avgöranden (t.ex. AD 1978 nr 161 [ NJ ] och AD 1986 nr 61 [ NJ ]) uttalat att om en taleändring är tillåten enligt rättegångsbalken kan det knappast komma ifråga att ställa upp ett strängare krav på precisering av yrkandena vid de förhandlingar som föregår det rättsliga förfarandet. Detta synsätt innebär i det aktuella fallet att förhandlingskravet i arbetstvistlagen skall anses uppfyllt i fråga om turordningsbrottet, om andrahandsyrkandet är en tillåten taleändring enligt rättegångsbalken.
I 13 kap. 3 § rättegångsbalken finns bestämmelser om ändring av talan. Utgångspunkten för dessa bestämmelser är att en väckt talan inte får ändras. I första stycket har dock undantag gjorts från dessa bestämmelser i, såvitt nu är av intresse, punkten 3. En taleändring får tillåtas enligt denna punkt, om det nya yrkandet stöder sig på väsentligen samma grund.
Den talan SKAF väckte genom sin stämningsansökan grundas på det förhållandet att L.N., enligt SKAF:s mening, sagts upp av kommunen utan att det förelegat saklig grund. SKAF menar att uppsägningen skedde av personliga skäl, medan kommunens inställning är att den hade sin grund i arbetsbrist. En uppsägning som grundas på arbetstagarens personliga förhållanden kan alltefter arbetstagarens yrkande ogiltigförklaras eller föranleda skadeståndsskyldighet för arbetsgivaren, om denne saknat saklig grund för uppsägningen. En uppsägning som grundas på arbetsbrist men som så till vida är felaktig att arbetsgivaren begått turordningsbrott kan däremot normalt inte ogiltigförklaras utan endast föranleda skadeståndsskyldighet. Som framgår av arbetsdomstolens dom AD 1990 nr 95 [ NJ ] anses det inte som en otillåten ändring av talan att en arbetstagare som yrkat ogiltigförklaring av en uppsägning ändrar yrkandet till att avse ekonomiskt skadestånd. Enligt arbetsdomstolens dom AD 1993 nr 92 kan inte heller det förhållandet att en arbetstagare alternativt till ett yrkande om ogiltigförklaring av uppsägning yrkar ekonomiskt skadestånd på grund av turordningsbrott anses utgöra en otillåten taleändring. Även i detta fall måste arbetstagarens yrkande anses stödja sig på väsentligen samma grund, nämligen att arbetsgivaren genom sitt handlande felaktigt skilt arbetstagaren från sin anställning.
Arbetsdomstolen finner således att SKAF:s andrahandsyrkande stödjer sig på väsentligen samma grund som ogiltighetsyrkandet. Yrkandet är alltså en tillåten ändring av talan enligt 13 kap. 3 § rättegångsbalken.
Som inledningsvis anförts anser arbetsdomstolen att strängare krav inte bör uppställas när det gäller att tillämpa förhandlingskravet i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Arbetsdomstolen anser i enlighet härmed att förhandlingskravet får anses uppfyllt såvitt gäller SKAF:s andrahandsyrkande. Avvisningsyrkandet kan alltså inte bifallas.
Arbetsdomstolen lämnar kommunens avvisningsyrkande utan bifall.
Beslut 1995‑05‑17, målnummer A‑248‑1994
Ledamöter: Hans Stark, Bo Hansson och Thore Ziethén. Enhälligt.
Sekreterare: Elise-Marie Donovan
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, SE‑103 11 Stockholm.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
Leta efter annat ( på Sören Ömans hemsida ) :