AD 2013 nr 6

Tvisten

Tvisten gäller frågan om ett lokalt kollektivavtal, som överlåtaren av en verksamhet var bunden av, övergår till förvärvaren av verksamheten när både överlåtare och förvärvare var bundna av samma centrala kollektivavtal och det lokala kollektivavtalet utgjorde en tillåten lokal anpassning enligt det centrala kollektivavtalet.

Bakgrund

Den 1 april 2009 övertog BIS underhållsverksamhet från Borealis. Det var fråga om en sådan verksamhetsövergång som avses i 6 b § anställningsskyddslagen. Båda företagen var och är medlemmar i Industri- och Kemigruppen och är bundna av kollektivavtalet Kemiska fabriker. Borealis var dessutom bundet av ett lokalt kollektivavtal som innehöll avvikande regler för beredskap och veckovila i förhållande till det centrala kollektivavtalet. Efter det att BIS övertagit verksamheten fortsatte BIS fram till den 31 december 2010 att tillämpa villkoren i det lokala avtalet om beredskap och veckovila i stället för det centrala avtalet.

Förbundet har gjort gällande att BIS från den 1 april 2010, det vill säga efter det att ett år passerat efter verksamhetsövergången, var skyldigt att, enligt 28 § första stycket andra meningen medbestämmandelagen, tillämpa det centrala kollektivavtalet om beredskap och veckovila. Arbetsgivarparten har gjort gällande att BIS i och med verksamhetsövergången blev bundet av det lokala kollektivavtalet och att bolaget således var skyldigt att fortsätta tillämpa det även efter det att ett år passerat efter verksamhetsövergången.

Den rättsliga regleringen

I 28 § medbestämmandelagen finns bestämmelser om vilka verkningar som uppkommer med avseende på kollektivavtal och enskilda anställningsavtal i samband med företagsöverlåtelser och andra sådana verksamhetsövergångar som omfattas av 6 b § anställningsskyddslagen. För det fall både överlåtaren och förvärvaren är bundna av samma kollektivavtal fortsätter avtalsbundenheten som tidigare. Om endast överlåtaren är bunden av kollektivavtal men inte förvärvaren gäller, enligt 28 § första stycket första meningen, detta kollektivavtal i tillämpliga delar för den nya arbetsgivaren. Om däremot förvärvaren redan är bunden av kollektivavtal, som kan tillämpas på de arbetstagare som följer med vid övergången, sker ingen automatisk övergång av det kollektivavtal som gällde hos överlåtaren, vilket framgår av 28 § första stycket andra meningen.

Av 28 § tredje stycket framgår att, när arbetstagares anställningsavtal och anställningsförhållanden har övergått till en ny arbetsgivare enligt 6 b § anställningsskyddslagen, den nya arbetsgivaren är skyldig att under ett år från övergången tillämpa anställningsvillkoren i det kollektivavtal som då gällde för den tidigare arbetsgivaren. Villkoren ska enligt bestämmelsen tillämpas på samma sätt som den tidigare arbetsgivaren var skyldig att tillämpa dessa villkor. Detta gäller dock inte sedan kollektivavtalets giltighetstid har löpt ut eller sedan ett nytt kollektivavtal har börjat gälla för de övertagna arbetstagarna.

Blev BIS bundet av Borealis lokala kollektivavtal?

Frågan om vad som händer med lokala kollektivavtal vid en verksamhetsövergång i den situation som föreligger i det nu aktuella fallet har inte tidigare prövats av Arbetsdomstolen. Förarbetena till medbestämmandelagen ger inte heller någon vägledning för hur 28 § medbestämmandelagen ska tillämpas i den nu aktuella situationen.

Av 28 § första stycket andra meningen medbestämmandelagen följer, som redan nämnts, att en förvärvare inte blir bunden av överlåtarens kollektivavtal, om förvärvaren redan är bunden av något annat kollektivavtal som kan tillämpas på de arbetstagare som följer med. Ordalydelsen i lagtexten talar således för att överlåtarens, Borealis, lokala kollektivavtal i det nu aktuella fallet inte bör bli gällande för förvärvaren BIS eftersom BIS var bundet av ett tillämpbart centralt kollektivavtal. Även i doktrinen finns det stöd för att en förvärvare inte bör bli bunden av överlåtarens lokala kollektivavtal när förvärvare och överlåtare är bundna av samma centrala kollektivavtal (se Källström och Malmberg, Anställningsförhållandet, 2009, s. 290 f. samt Schmidt, Facklig arbetsrätt, 1997, s. 204).

Arbetsgivarparterna har emellertid anfört att 28 § första stycket andra meningen medbestämmandelagen inte kan tolkas strikt i enlighet med sin ordalydelse utan bör tolkas mot bakgrund av överlåtelsedirektivet. Vissa delar av bestämmelsen i 28 § medbestämmandelagen har fått sin utformning som en följd av överlåtelsedirektivet.

Det kan tyckas att regeln i 28 § första stycket andra punkten medbestämmandelagen, som ger förvärvarens kollektivavtal företräde framför överlåtarens kollektivavtal, inte är förenlig med direktivets bestämmelse att förvärvaren ska vara bunden av villkoren i löpande kollektivavtal på samma sätt som överlåtaren var bunden (artikel 3.3). Av artikeln följer dock att medlemsstaterna får begränsa den period under vilken förvärvaren ska vara skyldig att tillämpa överlåtarens kollektivavtal till högst ett år. I Sverige tillgodoses – i ett fall som detta – direktivets krav på att förvärvaren ska vara skyldig att tillämpa överlåtarens kollektivavtal under ett år genom den så kallade ettårsregeln i 28 § tredje stycket medbestämmandelagen. Det är därför förenligt med direktivet att förvärvaren efter det att ett år förflutit från övergången kan vara skyldig att tillämpa de kollektivavtal som gällde hos denne i stället för det som gällde hos överlåtaren.

Det nu sagda leder, enligt Arbetsdomstolens mening, till slutsatsen att överlåtelsedirektivet inte kan tillmätas någon betydelse vid tolkningen och tillämpningen av 28 § första stycket andra meningen medbestämmandelagen.

Arbetsdomstolen kommer därmed fram till att 28 § första stycket andra meningen medbestämmandelagen ska tillämpas i enlighet med sin ordalydelse. Det innebär att BIS inte blev bundet av Borealis lokala kollektivavtal som Borealis gjort gällande eftersom BIS var bundet av ett tillämpbart centralt kollektivavtal.

Vid denna bedömning ska förbundets talan bifallas med den precisering som framgår av domslutet.