Sören Öman har hittills dömt i refererade avgöranden tillsammans med 205 ledamöter, åtta ordföranden, 17 vice ordföranden, 23 tredje män, 67 arbetsgivarledamöter, 82 arbetstagarledamöter och 13 juristledamöter (samt 61 sekreterare).
Ledamöter som Sören Öman dömt med
( 205 st. )
Det kan ta ett litet tag att ladda tabellen och diagrammen. Ha tålamod…
Klicka på kolumnrubrikerna för att ändra sortering.
Klicka på länken med namnet för att se alla refererade avgöranden med personen och Sören Öman.
Klicka på länken med siffran med skiljaktig mening för att se alla refererade avgöranden med Sören Öman med skiljaktig mening av personen.
Har du liten skärm, kanske inte alla kolumner syns. Du kan då dra tabellen sidledes (horisontellt) för att se all information.
** Tillfällig ersättare
Vem har oftast varit ordförande när Sören Öman var vice ordförande?
Visa svaret ( Klicka här )
Sören Öman har som vice ordförande 1996–2015 dömt tillsammans med åtta ordföranden. Dessutom har fyra personer varit ordförande när Sören Öman varit sekreterare 1989–1991, Olof Bergqvist ( 7 avgöranden ), Reidunn Laurén ( 1 avgörande ), Ove Sköllerholm ( 17 avgöranden ) och Hans Tocklin ( 5 avgöranden ).
Här är en lista över vilka som varit ordförande när Sören Öman var vice ordförande 1996–2015 och hur många avgöranden det är fråga om för varje ordförande.
Hur länge har Sören Öman egentligen jobbat i Arbetsdomstolen?
Visa svaret ( Klicka här )
Sören Öman har tjänstgjort i Arbetsdomstolen i hittills sammanlagt 31 år 7 månader och 1 dag, varav 19 år och 9 dagar som vice ordförande och 10 år 7 månader och 15 dagar som ordförande. Han började som sekreterare den 1 april 1989 och slutade som administrativ sekreterare den 10 mars 1991. Åren 1996–2015 jobbade han som vice ordförande. Sedan december 2015 är Sören Öman ordförande i Arbetsdomstolen.
Med domare med bakgrund från både arbetsgivar- och arbetstagarsidan blir det väl ofta slitningar och skiljaktiga meningar i Arbetsdomstolen?
Visa svaret ( Klicka här )
Nej, det händer inte så ofta att det finns skiljaktiga meningar. De flesta som varit ledamöter i Arbetsdomstolen sedan 1993 har aldrig haft skiljaktig mening.
I de 169 refererade avgöranden Sören Öman dömt hittills förekom det skiljaktiga meningar i bara 33 fall, dvs. i 19,5 procent av avgörandena, vilket motsvarar ungefär genomsnittet för alla refererade avgöranden sedan 1993, 17,7 procent.
Bara i fem fall har de andra domarna velat döma så fel att Sören Öman varit tvungen att skriva en skiljaktig mening. Ett fall var Lavalmålet (AD 2009 nr 89). Det andra fallet gällde avskedande av en kriminalvårdare som utan koppling till tjänsten begått narkotika- och dopningsbrott (AD 2005 nr 86), medan det tredje fallet gällde hur anställning avslutas vid förtidspension (AD 1999 nr 127). Det fjärde fallet gällde om ett interimistiskt beslut skulle meddelas i en tvist om arbetsskyldighet vid ett pappersbruk (AD 2014 nr 81). Det femte fallet gällde om ett interimistiskt beslut skulle meddelas i en tvist om en polis bisyssla som ordförande i en förening som hjälpte brottsoffer var förtroendeskadlig (AD 2017 nr 43). Observera att uppgifterna kanske inte är uppdaterade med de allra senaste avgörandena.
Mera information om skiljaktiga meningar och särskilda yttranden finns på en särskild sida. Där kan du bl.a. se vilken ledamot som oftast haft skiljaktig mening och med vilken ordförande det oftast har blivit skiljaktiga meningar.
Ledamöter med skiljaktig mening när Sören Öman dömt
( 47 st. )
Det kan ta ett litet tag att ladda tabellen och diagrammen. Ha tålamod…
Klicka på kolumnrubrikerna för att ändra sortering.
Klicka på länken med namnet för att se alla refererade avgöranden med personen och Sören Öman.
Klicka på länken med siffran med skiljaktig mening för att se alla refererade avgöranden med Sören Öman med skiljaktig mening av personen.
Har du liten skärm, kanske inte alla kolumner syns. Du kan då dra tabellen sidledes (horisontellt) för att se all information.
Tar det lång tid att få ett mål avgjort av Arbetsdomstolen?
Visa svaret ( Klicka här )
Det tar normalt ungefär ett år att få ett mål avgjort i sak av Arbetsdomstolen. Det gäller både direktstämda mål, där Arbetsdomstolen är första och enda instans, och överklagade mål. Så har det varit under ganska lång tid. Många mål görs dock upp under resans gång så mediantiden till avslutande för alla mål är lägre, ungefär ett halvår för direktstämda mål och ett par månader för överklagade mål, varav de flesta inte får prövningstillstånd.
Händer det ofta att det blir så fel i Arbetsdomstolen att Högsta domstolen måste röja undan avgörandet?
Visa svaret ( Klicka här )
Nej, det händer verkligen inte ofta. Men det har förekommit några gånger: NJA 1969 s. 195[ NJ ] (om AD 1967 nr 17[ NJ ]),NJA 1990 s. 463 (om AD 1989 nr 13[ NJ ]), NJA 1996 s. 168 (om ett icke refererat avvisningsbeslut) och NJA 2009 N 66 (om AD 2007 nr 6) samt NJA 2023 s. 989[ NJ ] och NJA 2023 N 11 (avseende uppenbart lagstridig rättstillämpning i AD 2022 nr 26 och AD 2022 nr 44). Däremot är det inte så ovanligt att det hos Högsta domstolen ansöks om resning eller klagas över domvilla. I det s.k. Lavalmålet gjorde t.ex. först arbetsgivarsidan en ansökan om ett beslut (NJA 2005 N 3 om AD 2004 nr 111) och sedan gjorde arbetstagarsidan en ansökan om själva domen (NJA 2010 N 30 om AD 2009 nr 89). Men det blev som sagt inget undanröjande av avgörandena, som Sören Öman deltagit i. Det blev inte heller resning i t.ex. NJA 2020 s. 147 (om AD 2018 nr 35)
Hur många offentliga utredningar om arbetsrätt har Sören Öman gjort?
Visa svaret ( Klicka här )
Sören Öman har hittills gjort eller medverkat i 16 offentliga utredningar om arbetsrätt och arbetsmarknadsrätt som skrivit 19 betänkanden om totalt 5 955 sidor, med början som heltidsarbetande expert i 1992 års arbetsrättskommitté. Han har genom åren skrivit tusentals sidor med rättsutredningar och lagförslag.
Sören Öman (såsom särskild utredare), Flyttningsbidrag och unionsrätten, SOU 2010:26 – Utredningen om flyttningsbidrag (Arbetsmarknadsdepartementet) (147 sid.)» Läs
Sören Öman (såsom konsult / expert), Integritetsskydd i arbetslivet, SOU 2009:44 – Utredningen om integritetsskydd i arbetslivet (Arbetsmarknadsdepartementet) (avsnitt 5, 10, 13 och 16.1 jämte tillhörande författningskommentarer, s. 89–141, 221–245, 351–359, 401–403, 417–420, 429–433 och 434–435)» Läs
Sören Öman (såsom särskild utredare), Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen, SOU 2008:83 – 2007 års utredning om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (Arbetsmarknadsdepartementet) (103 sid.)» Läs
Sören Öman (såsom särskild utredare), Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, SOU 2008:54 – 2007 års utredning om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (Arbetsmarknadsdepartementet) (535 sid.)» Läs
Sören Öman (såsom heltidsarbetande expert), Ny anställningsskyddslag, SOU 1993:32 – 1992 års arbetsrättskommitté (Arbetsmarknadsdepartementet) (1 074 sid.)» Läs
Sören Öman jobbade som ersättare för vice ordförande i sammanlagt 7 år 7 månader och 10 dagar innan han den 1 juli 2004 blev ordinarie vice ordförande, en position han innehade i 11 år och 5 månader innan han den 1 december 2015 blev ordförande i Arbetsdomstolen.
Sören Öman börjar vid det här laget att på allvar engageras som föreläsare om först arbetsrätt och EG-rätt i många olika sammanhang. Han håller föreläsningar för kursföretag, för företag, myndigheter och organisationer samt olika universitet och högskolor.
Sedan dess har han fortsatt att återkommande föreläsa i olika sammanhang.
Arbetsgivaren skall medbestämmandeförhandla innan han bestämt sig och förhandlingens syfte är att leda till en uppgörelse. Det slås fast i förarbetena och därmed är kravet på överläggningar i EG-direktivet om företagsöverlåtelser uppfyllt, hävdar Åke Bouvin och Sören Öman.
A company’s decision to employ a person can be viewed as an investment-decision. A decision to educate or train an employee to improve his or her skills can also be regarded as an investment-decision by the company.
All investments involve risk. A successful investment can gain considerable profit for the company, and it constitutes a valuable asset. The company therefore has an interest in protecting its investments. An asset which from one day to another can vanish from the company or – which is worse for the company – can be transferred free of charge to a competitor provides a high risk. If, on the other hand, an investment for some reason proves to be a failure in one way or the other, the company usually wants to reallocate its investments as soon as possible to reduce its losses. An investment which is not profitable or which generates losses provides a high risk, when the company has few options to bring the investment to an end.
Förslagen i betänkandet innebär att det skapas legala förutsättningar för att inrätta s.k. arbetsföretag såsom en tillfällig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. De särregler och justeringar i den gällande lagstiftningen som behövs för arbetsföretag samlas i en enda föreslagen lag om sådana företag.
Arbetsföretagen skall vara aktiebolag i vilka aktierna ägs av staten genom länsarbetsnämnderna och de offentliga arbetsförmedlingarna. Arbetsföretagen skall anställa sådana arbetslösa som anvisas av arbetsförmedlingen. De anställda skall under anställningstiden – högst sex månader – sysselsättas under full tid med att
aktivt söka arbete
delta i någon utbildning
hyras ut av arbetsföretaget
utföra uppgifter för arbetsföretagets egen räkning.
Efter ett regeringsskifte hade kommittén lagts ned. Det bakgrundsmaterial som sekretariatet utarbetat fick dock ges ut i ett betänkande. Efter nedläggningen arbetade Sören Öman ett tag med att färdigställa det betänkandet. Parallellt anlitade regeringen honom för ett nytt utredningsuppdrag som sekreterare i en utredning om s.k. arbetsföretag.
Det har ansetts värdefullt att presentera det huvudsakliga bakgrundsmaterial som sekretariatet har tagit fram även i de delar där kommitténs förslag till lagändringar inte läggs fram. Frågan om en publicering av bakgrundsmaterialet har därför diskuterats inom kommittén. Kommittén har stannat för att ge sekretariatet förtroendet att självständigt färdigställa materialet för publicering. Detta innebär bl.a. att kommittén – och de som har biträtt den såsom sakkunniga och experter utanför sekretariatet – inte har tagit ställning till den presentation och de analyser av gällande rätt som materialet innehåller.
Betänkandet presenterades av Sören Öman och Gudmund Toijer på ett möte i Arbetsrättsliga föreningen den 4 april 1995. Läs mer →
Utredningen skulle på mycket kort tid lämna förslag till en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Under utredningstiden hjälpte Sören Öman också Arbetsmarknadsdepartementet med att besvara vissa arbetsrättsliga frågor som EG-kommissionen hade ställt. Läs mer →
Det är bättre att försöka sig på en analys – och grundligt motivera den på ett öppet sätt – än att som Susanne Fransson bara komma med nakna påståenden, hävdar Åke Bouvin och Sören Öman.
I detta delbetänkande tar vi upp frågor som rör den svenska arbetsrättens förhållande till två EG-direktiv. Direktiven innehåller föreskrifter om kollektiva uppsägningar och om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter och delar av verksamheter. Kollektiva uppsägningar är för handen när arbetsgivaren säger upp ett antal arbetstagare av skäl som inte är hänförliga till arbetstagarna personligen. Vi föreslår att det med anledning av direktiven sker ändringar i medbestämmandelagen, anställningsskyddslagen och främjandelagen. Den viktigaste ändringen innebär att de arbetstagare, som arbetar i en verksamhet som överlåts, automatiskt skall få följa med till den nya arbetsgivaren. Arbetstagarna skall dock ha rätt att välja om de vill vara kvar hos sin tidigare arbetsgivare. Det föreslås också vissa ändringar i fråga om proceduren vid verksamhetsövergångar och inför kollektiva uppsägningar. Läs mer →
I den här boken har rättspraxis på anställningsskyddslagen område ställts samman. Här presenteras över 350 olika rättsfall från Arbetsdomstolen med korta citat ur eller referat av rättsfallet. Även rättsfall av intresse för anställningsskyddet från Högsta domstolen och hovrätterna samt EG-domstolen presenteras på detta sätt. Rättsfallen har på ett systematiskt sätt samlats under olika beskrivande rubriker så att det skall vara lätt att hitta i det omfattande materialet. För den som vill gå vidare finns det på många ställen hänvisningar till ytterligare rättsfall av intresse från Arbetsdomstolen.
En kraftigt utvidgad version av boken finns publicerad med namnet Anställningsskyddspraxis som löpande kommer ut i nya upplagor. Läs mer →
I detta delbetänkande behandlar vi anställningsskyddet, och vi föreslår en ny lag på det området. Vårt förslag till en ny lag innehåller ett flertal ändringar, men vi behåller de grundläggande principer som har gällt sedan den första anställningsskyddslagen trädde i kraft år 1974. Förslaget syftar till en lagstiftning som är anpassad till den utveckling som under senare år har fortgått inom näringsliv och förvaltning. Vår strävan har varit att åstadkomma ett anställningsskydd som är avvägt med hänsyn till arbetstagarens behov av skydd men också till arbetsgivarens förutsättningar och det intresse som arbetsgivare, arbetskamrater och andra kan ha av goda betingelser för arbetet och ett väl fungerande arbetsliv. Vi har i vårt förslag också tagit hänsyn till den europeiska integrationen. Vi har byggt ut lagtexten i förhållande till den nu gällande anställningsskyddslagen.
Betänkandet presenterades av Åke Bouvin, Gudmund Toijer, Anders Nordström och Sören Öman på ett möte i Arbetsrättsliga föreningen den 11 maj 1993. Läs mer →
Det är första gången som regeringen anlitar Sören Öman för utredningsarbete.
Slottsbacken 6
Kommittésekretariatet hade inledningsvis gigantiska lokaler på Slottsbacken 6 i Gamla stan i det hus som numera inrymmer Kungliga myntkabinettet. Sedan flyttade sekretariatet till Arbetsmarknadsdepartementet på Drottninggatan 21 i Stockholm. Läs mer →
Sören Öman slutade som administrativ sekreterare i Arbetsdomstolen för att göra sitt s.k. underrättsår som tingsfiskal för att komma vidare på domarbanan. Han anlitades dock som konsult av Arbetsdomstolen för att slutföra upphandling av det första riktiga datasystemet för domstolen.
Drygt fem år senare kom Sören Öman tillbaka som vice ordförande i domstolen. Läs mer →
Sören Öman börjar arbeta med skiljetvister, först som sekreterare i skiljenämnder och sedan 1997 som skiljeman. I dag har han medverkat i mer än 80 nationella och internationella skiljetvister, varav de allra flesta som skiljeman.
Han blir sedan domstolens administrative sekreterare.
Under tiden på Arbetsdomstolen börjar Sören Öman med extra uppdrag. Han får t.ex. sitt allra första utredningsuppdrag, om statliga bidrag till ungdomsorganisationer för dåvarande Statens ungdomsråd. Han börjar också engageras för arbete i skiljenämnder som sekreterare.