Lagrådsremiss

I lagrådsremissen lämnas förslag på en reformerad arbetsrätt. Förslagen innebär bl.a. att en uppsägning från arbetsgivarens sida ska grunda sig på sakliga skäl. Avvikelser från bestämmelserna om vad som ska utgöra sakliga skäl och om arbetsgivarens skyldighet att omplacera arbetstagare ska kunna göras genom kollektivavtal, med undantag för det statliga avtalsområdet. Alla arbetsgivare ska kunna undanta tre arbetstagare från turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Under en tvist om uppsägningens giltighet ska anställningen inte längre bestå. Det allmänna skadeståndet ska särskilt motverka ogiltiga uppsägningar och avskedanden. Avstängning från rätten till arbetslöshetsersättning ska inte tillämpas i vissa situationer. Turordning och omställningstid vid omreglering till lägre sysselsättningsgrad föreslås. Särskild visstidsanställning ersätter allmän visstidsanställning. Anställningsavtal föreslås gälla på heltid om inget annat avtalas. Kundföretag ska i vissa fall erbjuda inhyrda arbetstagare tillsvidareanställning eller betala ersättning. Läs mer →

Lagrådsremissen innehåller förslag till genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1152 av den 20 juni 2019 om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen (arbetsvillkorsdirektivet). Läs mer →

I lagrådsremissen lämnas förslag till genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, visselblåsardirektivet. Läs mer →

Lagrådsremissen innehåller förslag till genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/957 av den 28 juni 2018 om ändring av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster, ändringsdirektivet. Läs mer →

I lagrådsremissen föreslås, genom ändringar i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, att en arbetstagares rätt att vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en kollektivavtalsbunden arbetsgivare endast ska få utövas under vissa villkor. Det första villkoret föreslås vara att stridsåtgärden ska ha beslutats i behörig ordning. Det andra villkoret föreslås vara att stridsåtgärden ska syfta till att uppnå kollektivavtalsbundenhet i förhållande till arbetsgivaren. Det tredje villkoret föreslås vara att parterna först ska ha förhandlat om de krav som ställs. Det fjärde villkoret föreslås vara att det inte ska få ställas krav om att det kollektivavtal som arbetstagarorganisationen vill uppnå tränger undan arbetsgivarens befintliga kollektivavtal. Förslaget medför inte någon utökad fredsplikt i förhållande till en arbetsgivare som saknar kollektivavtal för det aktuella arbetet.

I lagrådsremissen föreslås också att det inte ska vara tillåtet för en arbetsgivare eller en arbetstagare att vidta eller delta i en stridsåtgärd för att utöva påtryckning i en rättstvist.

Förslaget påverkar inte rätten att vidta eller delta i sympatiåtgärder, indrivningsblockader eller politiska stridsåtgärder. Läs mer →

I lagrådsremissen föreslås att arbetstagares anställningsskydd ska förlängas genom ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd. Åldern för rätten att kvarstå i anställningen ska höjas till 69 år. När den åldern har uppnåtts ska arbetsgivaren kunna säga upp arbetstagaren utan att det krävs saklig grund genom ett förenklat uppsägningsförfarande. Läs mer →

I lagrådsremissen föreslås en ny lag om entreprenörsansvar för lönefordringar. Förslaget innebär i huvudsak följande.

En arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för det arbete han eller hon har utfört i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt i enlighet med lönefordran från en annan entreprenör i entreprenadkedjan. Läs mer →

Lagrådsremissen innehåller förslag till genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/50/EU av den 16 april 2014 om minimikrav för ökad rörlighet mellan medlemsstaterna för arbetstagare genom förbättrade villkor för intjänande och bevarande av kompletterande pensionsrättigheter. Läs mer →

Lagrådsremissen innehåller förslag till genomförande av sjöfolksdirektivet, vilket ger sjöfolk i huvudsak samma arbetsrättsliga rättigheter som andra arbetstagare har sedan tidigare. Syftet med direktivet är att stärka skyddet för arbetstagare oavsett vilken sektor de arbetar i, att säkerställa att liknande villkor gäller i medlemsstaterna och att leva upp till de rättigheter som läggs fast i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Regeringens bedömning är att Sverige uppfyller sjöfolksdirektivets krav och att det inte krävs någon ändring av svensk lagstiftning i detta avseende. Läs mer →

I lagrådsremissen föreslås ändringar i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017. Läs mer →

I lagrådsremissen föreslås en ny lag om särskilt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Arbetstagare som utsätts för en repressalie av arbetsgivaren i strid med den föreslagna lagen ska ha rätt till skadestånd. Även inhyrda som slår larm om allvarliga missförhållanden i inhyrarens verksamhet ska omfattas av skyddet. Förslaget innebär inte någon inskränkning av det skydd som kan gälla på annan grund. Lagen föreslås vara tvingande till arbetstagarens fördel. Läs mer →

I lagrådsremissen föreslås ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd. Ändringarna innebär i huvudsak att den nuvarande begränsningen för allmän visstidsanställning kompletteras med en ny regel. I dag övergår en allmän visstidsanställning till en tillsvidareanställning om den sammanlagda anställningstiden i allmän visstidsanställning överstiger två år inom en femårsperiod. Enligt förslaget ska omvandling inte bara ske om anställningstiden överstiger två år under en femårsperiod, utan även om det sker under en period då tidsbegränsade anställningar i form av allmän visstidsanställning, vikariat och säsongsarbete enligt anställningsskyddslagen följt på varandra. En anställning ska anses ha följt på en annan om den tillträtts inom sex månader från den föregående anställningens slutdag. Det ska vara möjligt att i kollektivavtal göra undantag från den föreslagna regeln. Vidare föreslås att arbetstagare som har fyllt 67 år ska undantas från reglerna om omvandling till tillsvidareanställning. Det föreslås också att arbetstagare med tidsbegränsade anställningar ska få en utökad rätt till information. Läs mer →

Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar i diskrimineringslagen (2008:567). Förslaget innebär att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Med bristande tillgänglighet avses att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag eller annan författning, i den utsträckning sådana är tillämpliga, och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde samt andra omständigheter av betydelse. Läs mer →

I lagrådsremissen föreslås en ändring i lagen (2008:565) om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete. Vid beräkningen av hur lång tid en arbetstagare har haft nedsatt arbetsförmåga ska sammanläggningen av dagar i sjukperioder göras enligt motsvarande bestämmelse i socialförsäkringsbalken. Ändringen innebär en anpassning till en ny reglering i socialförsäkringsbalken om sammanläggning av sjukperioder. Läs mer →

I lagrådsremissen föreslås en justering av bestämmelsen om rätt till hel ledighet med eller utan föräldrapenning i föräldraledighetslagen (1995:584). Genom den föreslagna justeringen tydliggörs att särregleringen för adoptivföräldrar enbart avser ledighet som inte är beroende av att föräldrapenning tas ut samtidigt. Läs mer →