Hem: Skrifter av Sören Öman: Ämnen:

Yttrandefrihet På Wikipedia

( 21 skrifter av Sören Öman, listas nedan )

Arbetsrättslig litteratur om yttrandefrihet ( 18 st. )

Vilhelm Persson, Offentlig anställning och privat yttrandefrihet i FT 2020 s. 243–260

Anteckningar :
Även publicerad i Ord och rätt – Festskrift till Hans-Gunnar Axberger, 2020.

Susanne Fransson, Yttrandefrihet och whistleblowing – Om gränserna för anställdas kritikrätt, 2013

Förlag : Premiss, Stockholm.

Göran Söderlöf, Sophie Thörne, Helena Linde och Håkan Torngren, Yttrandefrihet och lojalitet – vad gäller för anställda hos kommuner, landsting och regioner?, tredje upplagan 2013

Förlag : Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm.

Anteckningar :
2:a uppl. 2010 av Göran Söderlöf, Sophie Thörne, Håkan Torngren, 3:e uppl. 2013 av Helena Linde, Göran Söderlöf, Sophie Thörne.

Niklas Selberg och Erik Sjödin, Anställningsavtal, lojalitetsplikt och mänskliga fri- och rättigheter – Ny rättspraxis om yttrandefrihet på Internet ur arbetsrättslig synvinkel – i offentlig respektive privat anställning i JT 2012–13 s. 846–877

Anteckningar :
Rättsfallskommentar : AD 2012 nr 25 och AD 2011 nr 74.

Sören Öman, Privatanställdas yttrandefrihet i Blendow Lexnova 2012

Anteckningar :
Rättsfallskommentar : Europadomstolens dom den 21 juli 2011 Heinisch mot Tyskland och dom den 12 september 2011 Sánchez m.fl. mot Spanien.
Expertkommentar för mars 2012.

Sören Öman, Yttrandefrihet och arbetssökande hos myndigheter i Blendow Lexnova 2011

Anteckningar :
Expertkommentar för maj 2011.

Martina Slorach, Stefan Flemström, Håkan Gabinus Göransson och Ingemar Hamskär, Rätten att slå larm – En handbok om yttrandefriheten på jobbet – Råd för whistleblowers, 2011

Förlag : TCO, Stockholm.

Sophie Thörne och Göran Söderlöf, Yttrandefrihet på den landstings- och primärkommunala sektorn – ur ett arbetsrättsligt perspektiv i Vänbok till Ronnie Eklund [ Arbetsrättsliga föreningens skriftserie Vol. VIII ] (red. Kerstin Ahlberg), 2010, s. 587–608

Förlag : Iustus, Uppsala.

Lars Viklund, Om ”den medborgerliga yttrandefriheten” för privatanställda i Vänbok till Ronnie Eklund [ Arbetsrättsliga föreningens skriftserie Vol. VIII ] (red. Kerstin Ahlberg), 2010, s. 641–654

Förlag : Iustus, Uppsala.

Thomas Bull, Offentliganställdas yttrandefrihet och repressalieförbudets räckvidd i JO – Lagarnas väktare (red. Jesper Ekroth och Kjell Swanström), 2009, s. 51–69

Förlag : Riksdagens ombudsmän, Stockholm.

Anteckningar :
JO i samarbete med Riksbankens jubileumsfond.

Sören Öman, Offentliganställdas yttrandefrihet stärks i Blendow Lexnova 2009

Anteckningar :
Expertkommentar för november 2009.

Lars Viklund, Hur är det bevänt med yttrandefriheten i arbetslivet? i Advokaten 2008 nr 1 s. 32–33

Sören Öman, Yttrandefrihet i arbetslivet i Sverige i Arbeidsrett og arbeidsliv 2005 s. 135–143

Tuomas Pöysti, Anmälan, yttrandefrihet och lojalitetsplikt i arbetslivet i Arbeidsrett og arbeidsliv 2005 s. 144–173

Sören Öman, Skillnader mellan privatanställdas och offentliganställdas yttrandefrihet i Sverige i Ytringsfrihet og konstitusjonelt vern – rapport fra et nordisk seminar i Oslo 2003 [ TemaNord Vol. 509 ], 2004, s. 145–150

Förlag : Nordiska Ministerrådet, København.

Anteckningar :
Nordiska ministerrådet, TemaNord 2004:509.

Sören Öman, Yttrandefrihet för privatanställda [ Departementsserien (Ds) Vol. 9 ], 2001

Anteckningar :
Ds 2001:9.

Niklas Bruun, Anmälan av Reinhold Fahlbeck, Företagshemligheter, konkurrensklausuler och yttrandefrihet – Kommentar m m till lagen 1990 om skydd för företagshemligheter, 1990 i TfR 1993 s. 411–412

Anmälan av :
Reinhold Fahlbeck; Företagshemligheter, konkurrensklausuler och yttrandefrihet – Kommentar m m till lagen 1990 om skydd för företagshemligheter, 1990.

Dennis Töllborg, Anmälan av Reinhold Fahlbeck; Företagshemligheter, konkurrensklausuler och yttrandefrihet i SvJT 1993 s. 583–586

Anmälan av :
Reinhold Fahlbeck; Företagshemligheter, konkurrensklausuler och yttrandefrihet.

Ovanstående är bara referenser. På hemsidan finns bara Sören Ömans egna skrifter i fulltext. » Länk till Sören Ömans skrifter

Skrifter av Sören Öman om yttrandefrihet ( 21 st. )

Sök/Filtrera skrifterna på denna sida :

2024 ( 1 st. )

Norstedts Juridik / Juno Bok | E-publikation ]

Arbetsrätt | Europarätt | Yttrandefrihet ]

Norstedts Juridik / Juno – Visselblåsarlagen – En kommentar på internet

I denna kommentar på internet kommenteras lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen) paragraf för paragraf. Visselblåsarlagen genomför EU:s visselblåsardirektiv. Kommentaren finns också i tryckt form i Norstedts Gula Bibliotek. Kommentaren på internet i Juno hos Norstedts Juridik uppdateras årligen. Läs mer

Dela :

2023 ( 1 st. )

Norstedts Juridik / Juno Bok | E-publikation ]

Arbetsrätt | Europarätt | Yttrandefrihet ]

Norstedts Juridik / Juno – Visselblåsarlagen – En kommentar på internet

I denna kommentar på internet kommenteras lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen) paragraf för paragraf. Visselblåsarlagen genomför EU:s visselblåsardirektiv. Kommentaren finns också i tryckt form i Norstedts Gula Bibliotek. Kommentaren på internet i Juno hos Norstedts Juridik uppdateras årligen. Läs mer

Dela :

2022 ( 1 st. )

Norstedts Juridik / Juno Bok | E-publikation ]

Arbetsrätt | Europarätt | Yttrandefrihet ]

Norstedts Juridik / Juno – Visselblåsarlagen – En kommentar på internet

I denna kommentar på internet kommenteras lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen) paragraf för paragraf. Visselblåsarlagen genomför EU:s visselblåsardirektiv. Kommentaren finns också i tryckt form i Norstedts Gula Bibliotek. Kommentaren på internet i Juno hos Norstedts Juridik uppdateras årligen. Läs mer

Dela :

2021 ( 2 st. )

Norstedts Juridik, Norstedts Gula Bibliotek Bok ]

Arbetsrätt | Europarätt | Yttrandefrihet ]

Omslaget till Visselblåsarlagen – En kommentar till lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden

Detta är en kommentar till den omfattande visselblåsarlagen, dvs. lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, som per den 17 december 2021 genomfört ett EU-direktiv. Visselblåsarlagen kommenteras paragraf för paragraf på traditionellt sätt med hänvisningar till EU-direktivet och de svenska förarbetena samt egna analyser och kommentarer. Den anknytande s.k. visselblåsarförordningen och det bakomliggande EU-direktivet samt ett sakregister finns också med i verket. Läs mer

Dela :

Norstedts Juridik / Juno Bok | E-publikation ]

Arbetsrätt | Europarätt | Yttrandefrihet ]

Norstedts Juridik / Juno – Visselblåsarlagen – En kommentar på internet

I denna kommentar på internet kommenteras lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen) paragraf för paragraf. Visselblåsarlagen genomför EU:s visselblåsardirektiv. Kommentaren finns också i tryckt form i Norstedts Gula Bibliotek (utkommer den 28 december 2021). Kommentaren på internet i Juno hos Norstedts Juridik uppdateras årligen. Läs mer

Dela :

2013 ( 1 st. )

Blendow Lexnova E-publikation | Expertkommentar ]

Arbetsrätt | Företagshemligheter | Konkurrensklausuler | Yttrandefrihet ]

Blendow Lexnova

I maj månads expertkommentar i arbetsrätt skriver Sören Öman om konkurrensklausuler. Kommentaren utgår från ett aktuellt fall – AD 2013 nr 24 – där Arbetsdomstolen inte bara behandlat skäligheten av en konkurrensklausul, utan även bl.a. prövat frågan om ett ensidigt begränsande från arbetsgivarens sida ska vägas in när klausulens skälighet bedöms i domstol.

Dela :

2012 ( 3 st. )

Blendow Lexnova E-publikation | Expertkommentar ]

It-rätt | Offentlighet & sekretess | Yttrandefrihet ]

Blendow Lexnova

I augusti månads expertkommentar i offentlig rätt behandlar Sören Öman ett aktuellt rättsfall, där en förvaltningsrätt slagit fast att en statlig myndighet inte får låta samtliga anställda ha tillgång till myndighetens alla offentliga allmänna handlingar.

Förvaltningsrätten i Stockholms län har nyligen slagit fast att en statlig myndighet inte får låta alla anställda ha elektronisk tillgång till alla myndighetens offentliga allmänna handlingar. Domstolen slog också fast att myndigheten inte får ge allmänheten elektronisk tillgång via internet till myndighetens offentliga diarium över ärenden. Det är personuppgiftslagen (1998:204) som hindrar detta.

Dela :

Blendow Lexnova E-publikation | Expertkommentar ]

Arbetsrätt | Yttrandefrihet ]

Blendow Lexnova

I mars månads expertkommentar i arbetsrätt skriver Sören Öman om privatanställdas yttrandefrihet, mot bakgrund av ett par aktuella avgöranden från Europadomstolen.

Europadomstolen har nyligen i ett par avgöranden tydligt slagit fast att staterna måste se till att rätten till yttrandefrihet enligt artikel 10 i Europakonventionen skyddas även i förhållandet mellan privata arbetsgivare och arbetstagare.

Dela :

Kompetensrådet för utveckling i staten (krus) Artikel ]

Arbetsrätt | Yttrandefrihet ]

Omslaget till Statsanställdas pornografikonsumtion och sexköp – arbetsrättsliga aspekter

De statliga myndigheterna måste respektera medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter som slås fast i grundlagarna och internationella överenskommelser som Sverige har åtagit sig att följa, t.ex. den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). De fri- och rättigheterna måste de statliga myndigheterna respektera också i förhållande till sina egna anställda. Fri- och rättigheterna innefattar ett skydd mot repressalier för att man utnyttjat dem. Det kan förhindra en statlig arbetsgivare att ingripa mot vissa beteenden som en privat arbetsgivare kan ingripa arbetsrättsligt mot.

Dela :

2011 ( 3 st. )

Blendow Lexnova E-publikation | Expertkommentar ]

Arbetsrätt | Yttrandefrihet ]

Blendow Lexnova

I maj månads expertkommentar i offentlig rätt skriver Sören Öman om ett fall där JK bedömt att SCB inte gjort något fel genom att inte anställa en journalist sedan generaldirektören läst journalistens tidigare artiklar.

Justitiekanslern har nyligen prövat ett fall där en journalist inte fick en anställning som pressansvarig hos Statistiska centralbyrån (SCB) eftersom generaldirektören efter att ha läst journalistens debattartiklar om asyl och migration förlorat förtroendet för journalistens sätt att skriva och vara saklig och objektiv. Justitiekanslern kom fram till att myndigheten inte hade gjort något fel.

Dela :

Kompetensrådet för utveckling i staten (krus) Bok ]

Arbetsrätt | Yttrandefrihet ]

Omslaget till Vad är lagligt? – En arbetsrättslig vägledning om sexköp och porrkonsumtion i samband med statlig tjänst

Den här skriften berör arbetsrättsliga frågor om statsanställdas porrkonsumtion och sexköp i samband med tjänsten. Det är alltså bara arbetsrättsliga frågor i förhållandet mellan de statliga myndigheterna och deras anställda som berörs. De grundläggande fri- och rättigheter som den statliga arbetsgivaren har att respektera kan påverka den arbetsrättsliga bedömningen och möjligheterna för myndigheten att ingripa. Därför berörs också vissa sådana fri- och rättigheter enligt bl.a. grundlagarna. Från ett grundlagsperspektiv är nämligen inte problemet att statsanställda tittar på eller producerar porr utan att arbetsgivarmyndigheten lägger sig i det.

Arbetsgivarmyndigheten kan dock, trots fri- och rättigheterna, förbjuda och ingripa mot misskötsamhet under arbetstiden, på arbetet eller som innebär användning av arbetsgivarens utrustning. Läs mer

Dela :

Blendow Lexnova E-publikation | Expertkommentar ]

It-rätt | Offentlighet & sekretess | Yttrandefrihet ]

Blendow Lexnova

Sören Öman skriver om myndigheters praxisdatabaser på internet.

– När en myndighet vill ha en praxisdatabas på internet för information och vägledning till allmänheten är det säkrast att hålla sig till bestämmelserna i rättsinformationsförordningen trots att den förordningen inte är tillämplig på sådan publicering, skriver Sören Öman.

Justitieombudsmannen har begått olagligheter genom att kränka den personliga integriteten för JO-anmälare och anmälda myndighetspersoner. Det konstaterade Datainspektionen i ett beslut i höstas. Kränkningarna hade skett genom att Justitieombudsmannen i sin praxisdatabas på Internet publicerade namnen på JO-anmälare och anmälda myndighetspersoner. Det stred enligt Datainspektionen mot 5 a § personuppgiftslagen (1998:204).

Dela :

2010 ( 2 st. )

Blendow Lexnova E-publikation | Expertkommentar ]

It-rätt | Yttrandefrihet ]

Blendow Lexnova

I september månads expertkommentar i offentlig rätt behandlar Sören Öman personuppgiftslagen och internetpublicering.

När det gäller missbruksregeln finns det ännu knappt någon domstolspraxis.

– Publicerade beslut från Datainspektionen har gällt ganska självklara fall. Jag tycker att det verkar som att Datainspektionen försöker undvika att bli någon sorts Internetpolis och begränsar sina insatser till klart kränkande publiceringar. Det är naturligt eftersom det i dessa fall står två grundläggande rättigheter mot varandra, yttrandefriheten och rätten till integritetsskydd, skriver Sören Öman.

Dela :

Blendow Lexnova E-publikation | Expertkommentar ]

It-rätt | Offentlighet & sekretess | Yttrandefrihet ]

Blendow Lexnova

I april månads expertkommentar i offentlig rätt behandlar Sören Öman personuppgiftslagen i förhållande till myndigheters webbpubicering.

– Flera kommuner och landsting samt statliga myndigheter har skaffat sig utgivningsbevis för sina webbplatser. Men myndigheter kan inte förlita sig på det yttrandefrihetsrättsliga grundlagsskyddet. De måste i stället följa bl.a. personuppgiftslagen och vara varsamma vid sin webbpublicering, skriver Sören Öman.

Sedan år 2003 kan man få ett frivilligt grundlagsskydd för sin webbpublicering genom att anmäla en ansvarig utgivare och skaffa ett utgivningsbevis hos Radio- och TV-verket. Det kostar 2 000 kr och gäller i tio år. Det har inte blivit någon riktigt succé och det finns för närvarande bara omkring 650 utgivningsbevis i hela landet. Flera kommuner och landsting samt statliga myndigheter har dock skaffat sig utgivningsbevis för sina webbplatser.

Dela :

2009 ( 1 st. )

Blendow Lexnova E-publikation | Expertkommentar ]

Arbetsrätt | Offentlighet & sekretess | Yttrandefrihet ]

Blendow Lexnova

I november månads expertkommentar i arbetsrätt skriver Sören Öman om offentliganställdas yttrandefrihet. Ämnet är aktuellt i och med en lagrådsremiss som bland annat föreslår att myndigheter och andra allmänna organ inte får ingripa mot någon för att han eller hon har använt sin yttrandefrihet. Dessutom innehåller förslaget uttryckliga straffbestämmelser för den som trots förbuden uppsåtligen ingriper i form av ”avskedande, uppsägning, utdelande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd”.

Dela :

2008 ( 1 st. )

Blendow Lexnova E-publikation | Expertkommentar ]

Arbetsrätt | Företagshemligheter | Yttrandefrihet ]

Blendow Lexnova

I november månads expertkommentar i arbetsrätt behandlar Sören Öman, vice ordförande Arbetsdomstolen och föreståndare för Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet, skyddet för företagshemligheter.

– En betydelsefull nyhet som föreslås är att det efter domstolsbeslut på begäran av arbetsgivaren ska bli möjligt för Kronofogdemyndigheten att göra en s.k. bevisundersökning t.ex. hemma hos den arbetstagare eller före detta arbetstagare som misstänks ha brutit mot lagen, skriver Sören Öman. Läs mer

Dela :

2005 ( 1 st. )

Arbeidsrett og arbeidsliv Artikel ]

Arbetsrätt | Företagshemligheter | Offentlighet & sekretess | Yttrandefrihet ]

Omslaget till Yttrandefrihet i arbetslivet i Sverige

När det gäller anställdas yttrandefrihet i förhållande till arbetsgivaren, dvs. anställdas skydd mot åtgärder från arbetsgivaren för att de utnyttjat yttrandefriheten, måste man i Sverige skilja mellan situationen för offentliganställda och för privatanställda. Offentliganställdas yttrandefrihet och tystnadsplikt regleras uteslutande i författning, och de offentliganställda har ett mycket starkt skydd för yttrandefriheten. Privatanställdas tystnadsplikt och därmed möjlighet till yttrandefrihet följer i stället i första hand av den avtalsbaserade allmänna lojalitetsplikten i anställningsförhållanden.

Dela :

2004 ( 1 st. )

TemaNord Artikel ]

Arbetsrätt | Företagshemligheter | Offentlighet & sekretess | Yttrandefrihet ]

Omslaget till Skillnader mellan privatanställdas och offentliganställdas yttrandefrihet i Sverige

Artikeln handlar om anställdas yttrandefrihet i förhållande till arbetsgivaren, dvs. anställdas skydd mot åtgärder från arbetsgivaren för att de utnyttjat yttrandefriheten. Jag utgår från situationen i Sverige och berör särskilt skillnader mellan privatanställdas och offentliganställdas yttrandefrihet.

Dela :

2003 ( 1 st. )

2001 ( 1 st. )

Ds Bok | Offentlig utredning ]

Arbetsrätt | Yttrandefrihet ]

Omslaget till Yttrandefrihet för privatanställda

Utredningsuppdraget går ut på att finna vägar att uppnå ett skydd för privatanställdas yttrande- och meddelarfrihet beträffande verksamheter med anknytning till det allmänna.

Den föreslagna lagen bygger på den avtalsbaserade tystnadsplikt som normalt ingår i ett anställningsförhållande och föreskriver inskränkningar i denna tystnadsplikt.

Dela :

1997 ( 1 st. )

SOU Bok | Offentlig utredning ]

Europarätt | It-rätt | Offentlighet & sekretess | Yttrandefrihet ]

Omslaget till Integritet • Offentlighet • Informationsteknik

ISBN :

Utredning : Datalagskommittén ( Ju 1995:08 )

Ordförande / Utredare : Staffan Vängby

Läs :
Kan ta lång tid att ladda eller vara för stor för t.ex. surfplatta (87,2 MB från cache)

Vi har haft i uppdrag att göra en översyn av datalagen, som kom till redan år 1973. Syftet har varit att åstadkomma en modern och teknikoberoende lagstiftning om skydd för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter.

Vi lämnar förslag till en helt ny persondatalag som till största delen bygger på ett färskt EG-direktiv på området.

Den andra delen av vårt uppdrag har varit att se över reglerna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen om medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar – offentlighetsprincipen. Syftet har inte varit att förändra denna princip utan att undersöka hur den kan tillämpas i en modern IT-miljö.

Vi föreslår att det centrala begreppet i offentlighetsprincipen skall vara ”allmän uppgift” i stället för ”allmän handling”. Läs mer

Dela :