Arbetsrättslig litteratur om yttrandefrihet ( 18 st. )
Visa litteraturen ( Klicka här )
Vilhelm Persson, Offentlig anställning och privat yttrandefrihet i FT 2020 s. 243–260
Anteckningar : Även publicerad i Ord och rätt – Festskrift till Hans-Gunnar Axberger, 2020.
Susanne Fransson, Yttrandefrihet och whistleblowing – Om gränserna för anställdas kritikrätt, 2013
Förlag : Premiss, Stockholm.
Göran Söderlöf, Sophie Thörne, Helena Linde och Håkan Torngren, Yttrandefrihet och lojalitet – vad gäller för anställda hos kommuner, landsting och regioner?, tredje upplagan 2013
Förlag : Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm.
Anteckningar : 2:a uppl. 2010 av Göran Söderlöf, Sophie Thörne, Håkan Torngren, 3:e uppl. 2013 av Helena Linde, Göran Söderlöf, Sophie Thörne.
Niklas Selberg och Erik Sjödin, Anställningsavtal, lojalitetsplikt och mänskliga fri- och rättigheter – Ny rättspraxis om yttrandefrihet på Internet ur arbetsrättslig synvinkel – i offentlig respektive privat anställning i JT 2012–13 s. 846–877
Anteckningar : Rättsfallskommentar : Europadomstolens dom den 21 juli 2011 Heinisch mot Tyskland och dom den 12 september 2011 Sánchez m.fl. mot Spanien. Expertkommentar för mars 2012.
Martina Slorach, Stefan Flemström, Håkan Gabinus Göransson och Ingemar Hamskär, Rätten att slå larm – En handbok om yttrandefriheten på jobbet – Råd för whistleblowers, 2011
Förlag : TCO, Stockholm.
Sophie Thörne och Göran Söderlöf, Yttrandefrihet på den landstings- och primärkommunala sektorn – ur ett arbetsrättsligt perspektiv i Vänbok till Ronnie Eklund [ Arbetsrättsliga föreningens skriftserie Vol. VIII ] (red. Kerstin Ahlberg), 2010, s. 587–608
Förlag : Iustus, Uppsala.
Lars Viklund, Om ”den medborgerliga yttrandefriheten” för privatanställda i Vänbok till Ronnie Eklund [ Arbetsrättsliga föreningens skriftserie Vol. VIII ] (red. Kerstin Ahlberg), 2010, s. 641–654
Förlag : Iustus, Uppsala.
Thomas Bull, Offentliganställdas yttrandefrihet och repressalieförbudets räckvidd i JO – Lagarnas väktare (red. Jesper Ekroth och Kjell Swanström), 2009, s. 51–69
Förlag : Riksdagens ombudsmän, Stockholm.
Anteckningar : JO i samarbete med Riksbankens jubileumsfond.
Tuomas Pöysti, Anmälan, yttrandefrihet och lojalitetsplikt i arbetslivet i Arbeidsrett og arbeidsliv 2005 s. 144–173
Sören Öman, Skillnader mellan privatanställdas och offentliganställdas yttrandefrihet i Sverige i Ytringsfrihet og konstitusjonelt vern – rapport fra et nordisk seminar i Oslo 2003 [ TemaNord Vol. 509 ], 2004, s. 145–150
Niklas Bruun, Anmälan av Reinhold Fahlbeck, Företagshemligheter, konkurrensklausuler och yttrandefrihet – Kommentar m m till lagen 1990 om skydd för företagshemligheter, 1990 i TfR 1993 s. 411–412
Anmälan av : Reinhold Fahlbeck; Företagshemligheter, konkurrensklausuler och yttrandefrihet – Kommentar m m till lagen 1990 om skydd för företagshemligheter, 1990.
Dennis Töllborg, Anmälan av Reinhold Fahlbeck; Företagshemligheter, konkurrensklausuler och yttrandefrihet i SvJT 1993 s. 583–586
Anmälan av : Reinhold Fahlbeck; Företagshemligheter, konkurrensklausuler och yttrandefrihet.
Sören Öman har synnerligen omfattande och bred erfarenhet av offentliga utredningar. Sedan början av 1990-talet har han i princip kontinuerligt anlitats för sådana utredningar av regeringar och ministrar med varierande politisk färg. Han har medverkat i flera parlamentariska kommittéer, där politiker är ledamöter, och dessutom många gånger själv utsetts till särskild utredare. Sören Öman har hittills gjort eller medverkat i 28 offentliga utredningar som avgivit 34 betänkanden om totalt 12 292 sidor och därvid samarbetat med 357 andra medverkande. Han har även lång erfarenhet av lagstiftningsarbete inom Regeringskansliet.
Sedan lagen om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft för snart tjugo år sedan har förutsättningarna för företagande förändrats i flera avseenden. I dag bygger alltfler företag sin verksamhet på information och kunskap snarare än på traditionell industriell produktion. Kvalificerad forskning och utveckling bedrivs inom en mängd nya samhällsviktiga områden såsom informationsteknik och bioteknik. Teknikens utveckling har medfört att information kan lagras och överföras på helt andra sätt än tidigare. Den internationella konkurrensen har hårdnat på många områden. Dessa faktorer har ökat risken för att svenska företag utsätts för internationellt företagsspioneri. Sverige har också sedan lagen kom till gjort internationella åtaganden som gäller skyddet för företagshemligheter. Mot denna bakgrund har utredningen fått i uppdrag att se över vissa frågor om skyddet för företagshemligheter och överväga om FHL i vissa delar borde ändras och anpassas till utvecklingen (dir. 2007:54). Läs mer →
Privatanställda skall utan risk för ingripanden från arbetsgivaren få tala med journalister och publicera åsikter och upplysningar om verksamheter inom eller med anknytning till det allmänna. Det är den huvudsakliga innebörden av ett förslag till en ny lag om skydd för privatanställdas yttrandefrihet som chefsjuristen Sören Öman i dag överlämnat till demokratiminister Britta Lejon. (Ds 2001:9) Läs mer →
Vi har haft i uppdrag att göra en översyn av datalagen, som kom till redan år 1973. Syftet har varit att åstadkomma en modern och teknikoberoende lagstiftning om skydd för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter.
