Hem: Skrifter av Sören Öman: Betänkanden:

Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården ( SOU 2021:39 )

SOU
Förstora
(såsom särskild utredare), Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården, SOU 2021:39 – Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg (Socialdepartementet) (350 sid.)
Betänkande avSören Öman
Sören Öman
» CV
» Föredrag

ISBN : 978-91-525-0106-1

ISSN : 0375-250X

Utredning : Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg ( S 2019:01 )

Ordförande / Utredare :

Övriga medverkande ( 13 st.  8  5 ) :

 Läs : » Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården(SOU 2021:39)

» Boken finns på åtta bibliotek

Dela :

Gör det möjligt för patienter att utse en annan person, ett ombud, som får ha elektronisk tillgång till vård- och omsorgsuppgifter. Det föreslås i ett betänkande som överlämnades till socialminister Lena Hallengren i dag.

Förslaget innebär att vårdgivare, med patientens medgivande, ska få ge någon som patienten känner (ett ombud) elektronisk tillgång till patientuppgifter. En motsvarande möjlighet föreslås för socialtjänstens dokumentation om insatser för äldre och personer med funktionsnedsättningar. För personer som kan ha svårt att själva använda digitala tjänster skapas därmed förutsättningar för en större delaktighet i vården och omsorgen.

– Genomförs förslaget stärks rätten till självbestämmande inom vården och omsorgen i förhållande till den restriktiva rättspraxis som hittills gällt, säger utredaren Sören Öman.

Tidigare fanns en e-hälsotjänst där patienter kunde dela sin patientjournal med ett ombud. Den tjänsten fick stängas 2018 efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen.

Utredningen föreslår även ändringar som gör det enklare att kontrollera behörigheten hos hälso- och sjukvårdspersonal, bland annat via internet. Därmed stärks patientsäkerheten.

Sammanfattning

Många patienter och omsorgsmottagare behöver, t.ex. på grund av hög ålder eller funktionsnedsättningar, hjälp av någon annan för att klara det praktiska kring sina vård- och omsorgsprocesser. Utredningen föreslår därför att vård- och omsorgsgivare, med patientens eller omsorgsmottagarens medgivande, ska få ge andra fysiska personer (ombud) elektronisk tillgång till patientuppgifter och sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. I fråga om omsorgsmottagare handlar det om dokumentation av insatser för äldre och personer med funktionsnedsättningar. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2022.

Det är för bl.a. patientsäkerhetens skull viktigt att det är enkelt att kontrollera hälso- och sjukvårdspersonals legitimationer. Därför föreslår utredningen att de flesta uppgifterna i Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska göras öppet sökbara via internet. Bara person- eller samordningsnummer ska få användas som sökbegrepp. Socialstyrelsen ska vidare enligt förslaget få medge andra myndigheter och vårdgivare elektronisk tillgång till uppgifterna i registret i de fall där tillgången via internet inte är tillräcklig. Förslagen innebär också att ändamålen för registret justeras något. Avsikten är att den som i dag har elektronisk tillgång till uppgifterna ska ha minst samma tillgång. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.

Regioner och kommuner bör inte i dagsläget få elektronisk tillgång till uppgifterna i registret för att kunna bemanna sina krigsorganisationer. Det beror på att regioner och kommuner i dag i princip bara kan ha redan anställd personal i sina krigsorganisationer. Ändras det, kan det finnas skäl att ge sådan tillgång.

Ombuds elektroniska tillgång till patientuppgifter och sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation

Utredningen föreslår en bestämmelse i patientdatalagen som gör det möjligt för vårdgivare att, i enlighet med patientens medgivande, ge någon utanför hälso- och sjukvården (ett ombud) elektronisk tillgång till patientuppgifter. Bestämmelsen är frivillig för vårdgivare att använda.

Den elektroniska tillgången, genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande, får ges till en annan fysisk person som patienten uppger sig känna personligen. Den elektroniska tillgången får som mest omfatta de patientuppgifter som patienten själv får ha elektronisk tillgång till i dag. Den elektroniska tillgången ska på patientens begäran kunna begränsas till uppgifter registrerade efter ett visst datum eller vid en viss vårdenhet. Om någon inom hälso- och sjukvårdspersonalen får anledning att misstänka att patientens medgivande inte ger uttryck för patientens fria vilja eller att den enskilde varaktigt inte längre är i stånd att lämna ett sådant medgivande, är denne skyldig att genast anmäla detta till den vårdgivare som gett tillgången. Vårdgivaren har då att utreda om det finns skäl att avsluta den elektroniska tillgången. Motsvarande gäller om misstanken avser att patienten inte känner den som fått elektronisk tillgång personligen.

Utredningen har tidigare föreslagit lagstiftning om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Utredningen föreslår nu att det förslaget kompletteras med motsvarande bestämmelser om ombuds elektroniska tillgång. Det innebär att omsorgsgivare får, med omsorgsmottagarens medgivande, ge någon utanför socialtjänsten tillgång till den dokumentation om insatser för äldre och personer med funktionsnedsättningar som är elektroniskt tillgänglig för andra omsorgs- och vårdgivare i systemet för sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.

Eftersom det är frivilligt att anordna den elektroniska tillgången till vård- och omsorgsuppgifter bedöms förslagen i sig inte få några samhällsekonomiska konsekvenser. Fördelarna med förslagen överväger de integritetsrisker som finns.

Elektronisk tillgång till Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

En sökfunktion på internet för att kontrollera legitimationer

Utredningen föreslår att Socialstyrelsen ska göra det möjligt för allmänheten att genom en sökfunktion på internet kontrollera en persons behörighet i registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, det s.k. HOSP-registret. Socialstyrelsen bör tillhandahålla både en vanlig webbsida med en sökruta och ett öppet applikationsprogrammeringsgränssnitt, ett s.k. API, som gör det möjligt att automatiserat ställa frågor och få svar.

Bara person- och samordningsnummer ska få användas som sökbegrepp, eftersom det är viktigt att sökresultatet ger otvetydigt svar på om en viss person har en legitimation eller inte. Som resultat av sökningen ska bara få visas det angivna person- eller samordningsnumret och anknytande uppgifter i registret om namn, typ av legitimation och när den utfärdades samt omfattningen av legitimationen vid s.k. partiellt tillträde, yrke och specialitet. Sökresultatet ska vara begränsat till personuppgifter om den som har en gällande legitimation. Uppgifter om bl.a. folkbokföringsort, förskrivarkod, återkallade legitimationer, prövotid eller begränsningar av förskrivningsrätt ska inte vara tillgängliga på internet.

De behov av elektronisk tillgång till uppgifter i HOSP-registret som Försäkringskassan, Universitets- och högskolerådet och vissa universitet och högskolor har kan tillgodoses genom sökfunktionen på internet.

Socialstyrelsen får medge elektronisk tillgång när sökfunktionen på internet inte är tillräcklig

Utredningen föreslår att Socialstyrelsen ska få besluta att medge en myndighet eller offentlig vårdgivare elektronisk tillgång till uppgifter i HOSP-registret genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande. Direktåtkomst får medges bara om inte annat elektroniskt utlämnande är tillräckligt. Socialstyrelsen ska också få besluta att medge en privat vårdgivare tillgång till uppgifter i registret genom annat elektroniskt utlämnande än direktåtkomst. Den elektroniska tillgången får inte vara mer omfattande än vad myndigheten eller vårdgivaren behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Beslut om elektronisk tillgång ska fattas efter samråd med Integritetsskyddsmyndigheten och kan inte överklagas. Av Socialstyrelsens beslut ska framgå för vilka ändamål som tillgången får användas samt vilka uppgifter och vilka legitimerade yrken som tillgången får gälla. Om Socialstyrelsen fattat beslut om att ge elektronisk tillgång, är Socialstyrelsen skyldig att ge den tillgång som beslutats.

Den som medgetts elektronisk tillgång får inte behandla personuppgifterna för något annat ändamål än det för vilket de lämnats ut. E-hälsomyndigheten ska dock få behandla uppgifterna i den nationella läkemedelslistan i enlighet med ändamålen i 3 kap. 2–5 §§ lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista. Den som medgetts elektronisk tillgång ska se till att tillgången till personuppgifterna begränsas till vad varje användare behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter, att tillgång till personuppgifterna dokumenteras och kan kontrolleras samt att det görs systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter. Elektronisk tillgång får inte medges innan Socialstyrelsen har försäkrat sig om att frågorna om behörighet, åtkomstkontroll och säkerhet är lösta på ett sätt som är tillfredsställande ur integritetssynpunkt.

Utredningen föreslår även att Socialstyrelsen i enstaka fall ska få lämna ut uppgifter i registret genom annat elektroniskt utlämnande än direktåtkomst utan särskilt beslut och förhandssamråd med Integritetsskyddsmyndigheten.

De bestämmelser som i dag ger Inspektionen för vård och omsorg, Transportstyrelsen och offentliga vårdgivare möjlighet att ha direktåtkomst till uppgifter i registret ersätts av Socialstyrelsens möjlighet att besluta om elektronisk tillgång. Avsikten är att Socialstyrelsen, i de fall sökfunktionen på internet inte är tillräcklig, ska besluta att medge dessa myndigheter elektronisk tillgång i samma utsträckning som i dag. Även Läkemedelsverkets och E-hälsomyndighetens behov av elektronisk tillgång till uppgifter i registret bör tillgodoses genom ett sådant beslut av Socialstyrelsen.

Nya ändamål för HOSP-registret

Utredningen föreslår att tre nya ändamål för behandling av personuppgifter i HOSP-registret införs.
För det första ska uppgifterna, för att möjliggöra sökfunktionen på internet, få behandlas för att ge allmänheten upplysning om hälso- och sjukvårdspersonals behörighet. För det andra ska uppgifterna få behandlas för att framställa statistik om hälso- och sjukvård enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken. För det tredje ska uppgifterna få behandlas för att kontrollera hälso- och sjukvårdspersonals identitet och behörighet vid handläggning av ärenden om dispens från begränsningar av förordnande och utlämnande av läkemedel.

De ändamål som i dag möjliggör behandling av personuppgifter för utlämnande av uppgifter till E-hälsomyndigheten ersätts med ett ändamål om att lämna uppgifter som behövs för E-hälsomyndighetens kontroll av hälso- och sjukvårdspersonals identitet och behörighet i enlighet med författning eller regeringsuppdrag.

Justering i sekretesslagstiftningen

Den s.k. folkbokföringssekretessen enligt 22 kap. 1 § första stycket 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska enligt utredningens förslag inte vara tillämplig när Socialstyrelsen gör sökfunktionen tillgänglig för allmänheten eller ger den elektroniska tillgång som Socialstyrelsen beslutat om.

Konsekvenser

Ett genomförande av förslagen kommer att ha positiva effekter för patientsäkerheten, Socialstyrelsen och de som kontrollerar uppgifter i HOSP-registret.

Förslagen förväntas inte medföra några samhällsekonomiska kostnader, utöver vissa initiala kostnader för teknikanpassning och ändrade rutiner som uppvägs av de besparingar som effektiviseringen ger på lite längre sikt. Fördelarna med förslagen överväger de integritetsrisker som finns.

Kommande publika föredrag av Sören Öman

2021-10-19 Data­skydds­lag­stift­ningen – nyheter, rättslig för­djup­ning och sär­skilda tillämp­ningar ( Stockholm Fakultetskurser » Hemsida )

2021-10-26 Datas­kydds­för­ord­ningen (GDPR) – rättslig reglering och praktisk tillämp­ning ( Stockholm Norstedts Juridik (VJS / Karnov Group) » Hemsida )

2021-11-09 Den nya vissel­blåsar­lagen och yttrande­fri­heten i arbets­livet ( Stockholm Fakultetskurser » Hemsida )

2021-12-08 Datas­kydds­för­ord­ningen (GDPR) – rättslig reglering och praktisk tillämp­ning ( Stockholm Norstedts Juridik (VJS / Karnov Group) » Hemsida )

» Skrifter om dataskydd och annan it-rätt av Sören Öman ( 85 st. )

Dataskyddsförordningen (GDPR) m.m. – En kommentar (Norstedts Juridik 2020)
Dataskyddsförordningen (GDPR) m.m. – En kommentar (Norstedts Juridik 2019)

Data­skydds­för­ord­ningen (GDPR) m.m. – En kommen­tar ( Sören Öman )

Version 2020 2020 (  sidor )
Internet­version 2020
Norstedts Juridik

Rättsinformatik – Juridiken i det digitala informationssamhället (Studentlitteratur andra upplagan 2016)
Rättsinformatik – Juridiken i det digitala informationssamhället (Studentlitteratur andra upplagan 2016)

Rätts­informatik – Juridiken i det digi­tala informa­tions­sam­hället ( medförfattare )

Fjärde upplagan 2021 ( 680 sidor )
Talbok 2019
Student­litteratur

Personuppgiftslagen – En kommentar (4 uppl. Norstedts Juridik 2011)
Personuppgiftslagen – En kommentar (4 uppl. Norstedts Juridik 2011)

Personuppgiftslagen – En kommen­tar (Sören Öman & Hans-Olof Lindblom )

4 uppl. 2011 (722 sidor)
Internet­version 2017
Norstedts Juridik

Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning (SOU 2017:66)
Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning (SOU 2017:66)

Dataskydd inom Social­departe­mentets verk­sam­hets­område – en an­pass­ning till EU:s data­skydds­för­ord­ning

SOU 2017:66 ( 766 sidor )
Social­departe­mentet

Leveransplikt för elektroniska dokument (Ds 2009:61)
Leveransplikt för elektroniska dokument (Ds 2009:61)

Leveransplikt för elektroniska doku­ment

Ds 2009:61 ( 219 sidor )
Utbildnings­departe­mentet

Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44)
Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44)

Integritets­skydd i arbets­livet

SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Fritid på egna villkor (SOU 2009:29)
Fritid på egna villkor (SOU 2009:29)

Fritid på egna villkor

SOU 2009:29 ( 307 sidor )
Integra­tions- och jäm­ställd­hets­departe­mentet

Studiestödsdatalag (SOU 2007:64)
Studiestödsdatalag (SOU 2007:64)

Studie­stöds­data­lag

SOU 2007:64 ( 229 sidor )
Utbildnings­departe­mentet

Patientdata och läkemedel m.m. (SOU 2007:48)
Patientdata och läkemedel m.m. (SOU 2007:48)

Patient­data och läke­medel m.m.

SOU 2007:48 ( 335 sidor )
Social­departe­mentet

Patientdatalag (SOU 2006:82)
Patientdatalag (SOU 2006:82)

Patient­data­lag

SOU 2006:82 ( 646 sidor )
Social­departe­mentet

Översyn av personuppgiftslagen (SOU 2004:6)
Översyn av personuppgiftslagen (SOU 2004:6)

Översyn av person­upp­gifts­lagen

SOU 2004:6 ( 367 sidor )
Justitie­departe­mentet

Personlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18)
Personlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18)

Personlig integritet i arbets­livet

SOU 2002:18 ( 335 sidor )
Närings­departe­mentet

Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SOU 1999:109)
Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SOU 1999:109)

Behandling av person­upp­gifter inom social­tjänsten

SOU 1999:109 ( 240 sidor )
Social­departe­mentet

Integritet • Offentlighet • Informationsteknik (SOU 1997:39)
Integritet • Offentlighet • Informationsteknik (SOU 1997:39)

Integritet • Offentlig­het • Informations­teknik

SOU 1997:39 ( 873 sidor )
Justitie­departe­mentet

Juno
Klicka för mer information

Data­skydds­för­ordningen (GDPR) m.m. – En kommen­tar på internet

Juno ( Norstedts Juridik )

Zeteo
Klicka för mer information

Person­upp­gifts­lagen – En kommen­tar på internet

Juno ( Norstedts Juridik )

Blendow Lexnova
Expertkommentarer i arbetsrätt och offentligt rätt – Klicka för att läsa

Expert­kommen­tarer

70 st. sedan 2008
Blendow Lexnova

» Om Sören Öman