Just nu pågår en intensiv rättsutveckling inom dataskyddsområdet. Den snabba tekniska utvecklingen i kombination med utvecklingen av e-förvaltningen har lett till att lagstiftningen behöver moderniseras för att vara bättre anpassad till dagens digitala nätverk.
EU:s dataskyddsreform slutförhandlas just nu i en trilog (Europaparlamentet, Kommissionen och Rådet) med målet att ha nått en överenskommelse innan årsskiftet, så att de nya reglerna kan börja gälla 2018. Blir det en dataskyddsförordning, kommer den svenska personuppgiftslagen upphöra att gälla och ersättas med det nya regelverk som EU nu tar fram. EU:s reformarbete avser en allmän uppgiftsskyddsförordning, med förstärkt integritetsskydd, ökad harmonisering bland medlemsstaterna och bättre teknisk anpassning.
Nationell konferens: Ny myndighetsdatalag och EU:s dataskyddsreform
Vilka förändringar sker och hur ska de genomföras i e-förvaltningen?
Sören Öman: Nytt respektive välkänt i EU:s förslag till en allmän uppgiftsskyddsförordning med ett förstärkt integritetsskydd
• Vilka är de stora förändringarna när det gäller behandling av
personuppgifter, t.ex. kring:
– dataportabilitet
– rätten att bli glömd
– samtycke
– definitioner
• Nya skyldigheter för personuppgiftsansvariga
Sören Öman, jurist och föreståndare för Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet. Sören har en bakgrund som hovrättsassessor i Svea hovrätt och har även arbetat i Regeringskansliet, bl.a. på Justitiedepartementet, då med att ta fram personuppgiftslagen (1998:204). Han är en ofta anlitad föreläsare och har skrivit om bl.a. personuppgiftsskydd, yttrandefrihet och offentlighet- och sekretess.