”En konkurrensklausul kan bli ganska ineffektiv för arbetsgivarens syften, om man inte är noga med vilka sanktioner man föreskriver vid brott mot klausulen.” I juli månads expertkommentar skriver Sören Öman om konkurrensklausuler i anställningsavtal och den praxis som råder kring detta inklusive ett aktuellt fall, AD 2009 nr 40.
Frågor om konkurrensklausuler i anställningsavtal för konsulter eller liknande kommer upp då och då i Arbetsdomstolens praxis. Med konkurrensklausul avses en avtalsbestämmelse som syftar till att förebygga konkurrens och som innebär att arbetstagaren inte får bedriva verksamhet av visst slag eller ta anställning hos någon som bedriver sådan verksamhet. En konkurrensklausul kan gälla såväl under anställningstiden som under en viss tid efter anställningens upphörande. Under anställningstiden, inklusive eventuell uppsägningstid, gäller dock under alla förhållanden den allmänna lojalitetsplikt som finns i alla anställningsförhållanden och som bland annat innebär att en arbetstagare normalt inte får bedriva med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet. En konkurrensklausul kan alltså utsträcka eller utvidga denna lojalitetsplikt till tiden efter anställningens slut, då någon lojalitetsplikt annars inte skulle gälla.
Sören Öman skrev under ett drygt decennium regelbundet expertkommentarer i Blendow Lexnova om arbetsrätt och offentlig rätt. Det här är expertkommentar nummer 6 av 70 sedan 2008. Expertkommentarerna finns att läsa i fulltext här:
» Expertkommentarer av Sören Öman i Blendow Lexnova
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han är också skiljeman, föreläsare och författare. Han har lång erfarenhet från arbete i Regeringskansliet och omfattande erfarenhet av utredningar inom olika juridiska områden, såsom arbetsrätt och dataskydd.