Hem: Skrifter av Sören Öman: Ämnen:

Offentlighet & sekretess

( 44 skrifter av Sören Öman, listas nedan )


Warning: Undefined array key "HTTP_REFERER" in /home/tessoren/public_html/wordpress/wp-content/themes/twentytwelve-child/archive.php on line 2296

» Gå direkt till listan

Skrifter av Sören Öman om offentlighet & sekretess ( 44 st. )

Sök/Filtrera skrifterna på denna sida :

2011 ( 3 st. )

Blendow Lexnova E-publikation | Expertkommentar ]

It-rätt | Offentlighet & sekretess | Yttrandefrihet ]

Blendow Lexnova

Sören Öman skriver om myndigheters praxisdatabaser på internet.

– När en myndighet vill ha en praxisdatabas på internet för information och vägledning till allmänheten är det säkrast att hålla sig till bestämmelserna i rättsinformationsförordningen trots att den förordningen inte är tillämplig på sådan publicering, skriver Sören Öman.

Justitieombudsmannen har begått olagligheter genom att kränka den personliga integriteten för JO-anmälare och anmälda myndighetspersoner. Det konstaterade Datainspektionen i ett beslut i höstas. Kränkningarna hade skett genom att Justitieombudsmannen i sin praxisdatabas på Internet publicerade namnen på JO-anmälare och anmälda myndighetspersoner. Det stred enligt Datainspektionen mot 5 a § personuppgiftslagen (1998:204).

Dela :

Norstedts Juridik, Norstedts Gula Bibliotek Bok ]

It-rätt | Offentlighet & sekretess ]

Omslaget till Personuppgiftslagen – En kommentar

Personuppgiftslagen kommenteras paragraf för paragraf, i den lydelse lagen har från och med den 1 januari 2011.

Kommentaren systematiserar och kommenterar även den omfattande praxis som vuxit fram kring lagen sedan 1998, bl.a. vägledande rättsfall från EG-domstolen, Högsta domstolen och Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) samt praxis från Datainspektionen och Justitiekanslern.

21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen kommenteras också. Läs mer

Dela :

Blendow Lexnova E-publikation | Expertkommentar ]

It-rätt | Offentlighet & sekretess | Yttrandefrihet ]

Blendow Lexnova

I april månads expertkommentar i offentlig rätt behandlar Sören Öman personuppgiftslagen i förhållande till myndigheters webbpubicering.

– Flera kommuner och landsting samt statliga myndigheter har skaffat sig utgivningsbevis för sina webbplatser. Men myndigheter kan inte förlita sig på det yttrandefrihetsrättsliga grundlagsskyddet. De måste i stället följa bl.a. personuppgiftslagen och vara varsamma vid sin webbpublicering, skriver Sören Öman.

Sedan år 2003 kan man få ett frivilligt grundlagsskydd för sin webbpublicering genom att anmäla en ansvarig utgivare och skaffa ett utgivningsbevis hos Radio- och TV-verket. Det kostar 2 000 kr och gäller i tio år. Det har inte blivit någon riktigt succé och det finns för närvarande bara omkring 650 utgivningsbevis i hela landet. Flera kommuner och landsting samt statliga myndigheter har dock skaffat sig utgivningsbevis för sina webbplatser.

Dela :

2009 ( 3 st. )

Blendow Lexnova E-publikation | Expertkommentar ]

Arbetsrätt | Offentlighet & sekretess | Yttrandefrihet ]

Blendow Lexnova

I november månads expertkommentar i arbetsrätt skriver Sören Öman om offentliganställdas yttrandefrihet. Ämnet är aktuellt i och med en lagrådsremiss som bland annat föreslår att myndigheter och andra allmänna organ inte får ingripa mot någon för att han eller hon har använt sin yttrandefrihet. Dessutom innehåller förslaget uttryckliga straffbestämmelser för den som trots förbuden uppsåtligen ingriper i form av ”avskedande, uppsägning, utdelande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd”.

Dela :

Blendow Lexnova E-publikation | Expertkommentar ]

Arbetsrätt | Offentlighet & sekretess ]

Blendow Lexnova

Ett beslut av en statlig myndighet, inklusive regeringen, att anställa en person betraktas som myndighetsutövning gentemot den personen och de andra sökandena. Vid tillsättning av statlig tjänst ska enligt 11 kap. 9 § regeringsformen avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Regeringsrätten har till och med – på för mig något oklara grunder – ansett att det är en s.k. civil rättighet att få en statlig anställning.

Dela :

2008 ( 1 st. )

SOU Bok | Offentlig utredning ]

Arbetsmarknadsrätt | It-rätt | Offentlighet & sekretess ]

Omslaget till Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring

Mitt uppdrag är att föreslå hur arbetslöshetsförsäkringen ska omformas till en obligatorisk försäkring som vid arbetslöshet ger alla som uppfyllt ett arbetsvillkor en inkomstrelaterad ersättning. En utgångspunkt har varit att de personer som är medlem i en arbetslöshetskassa och i den nuvarande medlemsbaserade arbetslöshetsförsäkringen redan har rätt till sådan ersättning ska beröras så lite som möjligt av förslagen. Det som krävs för att göra arbetslöshetsförsäkringen obligatorisk är därför en kompletterande arbetslöshetsförsäkring för de personer som inte är medlem i en arbetslöshetskassa. Dessa personer har i dag vid förlorat heltidsarbete bara rätt till ett lågt grundbelopp på 320 kr per dag i stället för inkomstrelaterad ersättning med upp till 680 kr per dag.

Jag lämnar i detta delbetänkande förslag till en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.

Dela :

2007 ( 2 st. )

SOU Bok | Offentlig utredning ]

It-rätt | Offentlighet & sekretess | Övrigt ]

Omslaget till Studiestödsdatalag

Studiestödsdatautredningen har haft i uppdrag att kartlägga och granska regleringen och användningen av personregister och annan behandling av personuppgifter i studiestödsverksamheten inom främst Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Överklagandenämnden för studiestöd och lämna förslag till nödvändig författningsreglering.

Utredningen har kommit fram till att en särskild författningsreglering utöver den generellt gällande personuppgiftslagen bara behövs för den omfattande behandlingen av personuppgifter i CSN:s studiestödsverksamhet. Den behandling av personuppgifter för studiestöd som förekommer hos övriga aktörer är av förhållandevis ringa omfattning och kan utan olägenhet regleras av personuppgiftslagen.

Utredningen lämnar förslag till en särskild studiestödsdatalag som ska gälla utöver personuppgiftslagen och innehålla specialbestämmelser för behandlingen av personuppgifter i CSN:s studiestödsverksamhet.

Dela :

2006 ( 1 st. )

Norstedts Juridik Artikel ]

It-rätt | Offentlighet & sekretess ]

Omslaget till Särskilda registerförfattningar

Personuppgiftslagen innehåller generella regler om behandling av personuppgifter. Lagen är dock subsidiär i förhållande till andra författningar. Genom att det krävs en särskild författning för att avvika från det integritetsskydd som lagen ger, garanteras att behovet av särregler alltid övervägs noga i den ordning som gäller för författningsgivning. Den uttalade ambitionen från regeringens och riksdagens sida är att myndighetsregister med ett stort antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll skall regleras särskilt i lag, som beslutas av riksdagen, även om det inte är nödvändigt med lagform enligt grundlagarna.

Numera finns det åtminstone över etthundra olika författningar som innehåller bestämmelser om behandling av personuppgifter till komplettering av personuppgiftslagen och som därför kan kallas för särskilda registerförfattningar.

Dela :

2005 ( 2 st. )

SOU Bok | Offentlig utredning ]

Arbetsmarknadsrätt | Arbetsrätt | Offentlighet & sekretess | Övrigt ]

Omslaget till Avidentifiera jobbansökningar – En metod för mångfald

Anonymitetsutredningen har haft i uppdrag att mot bakgrund av vikten av mångfald i arbetslivet analysera förutsättningarna för att använda en metod med avidentifierade ansökningshandlingar vid rekrytering inom offentlig sektor. Förhoppningen är, enligt utredningsdirektiven, att en metod med avidentifierade ansökningshandlingar kan hjälpa myndigheterna att fästa avseende vid enbart sakliga grunder och därmed motverka osaklig behandling av arbetssökande.

Dela :

Arbeidsrett og arbeidsliv Artikel ]

Arbetsrätt | Företagshemligheter | Offentlighet & sekretess | Yttrandefrihet ]

Omslaget till Yttrandefrihet i arbetslivet i Sverige

När det gäller anställdas yttrandefrihet i förhållande till arbetsgivaren, dvs. anställdas skydd mot åtgärder från arbetsgivaren för att de utnyttjat yttrandefriheten, måste man i Sverige skilja mellan situationen för offentliganställda och för privatanställda. Offentliganställdas yttrandefrihet och tystnadsplikt regleras uteslutande i författning, och de offentliganställda har ett mycket starkt skydd för yttrandefriheten. Privatanställdas tystnadsplikt och därmed möjlighet till yttrandefrihet följer i stället i första hand av den avtalsbaserade allmänna lojalitetsplikten i anställningsförhållanden.

Dela :

2004 ( 2 st. )

Skrifter utgivna av Riksarkivet Artikel ]

It-rätt | Offentlighet & sekretess ]

Omslaget till Gallring i allmänna handlingar av integritetsskyddsskäl

Traditionellt har gallring av allmänna handlingar setts som en praktisk nödvändighet, syftande till att arkiven inte skall tyngas av pappershandlingar som saknar påtagligt informationsvärde. Gallring har alltså skett av hanteringsskäl och av ekonomiska skäl. Dessa skäl – eller drivkrafter – har så att säga automatiskt sett till att inte ”för mycket” personanknuten information sparats. När allmänna handlingar nu finns i datorformat, i binär form, finns inte längre dessa skäl eller drivkrafter. Det är förhållandevis billigt att spara enorma mängder information, och datortekniken gör det allt enklare att hitta bland informationen och kombinera olika uppgifter med varandra. Då måste det till andra drivkrafter för att skydda den personliga integriteten.

Dela :

TemaNord Artikel ]

Arbetsrätt | Företagshemligheter | Offentlighet & sekretess | Yttrandefrihet ]

Omslaget till Skillnader mellan privatanställdas och offentliganställdas yttrandefrihet i Sverige

Artikeln handlar om anställdas yttrandefrihet i förhållande till arbetsgivaren, dvs. anställdas skydd mot åtgärder från arbetsgivaren för att de utnyttjat yttrandefriheten. Jag utgår från situationen i Sverige och berör särskilt skillnader mellan privatanställdas och offentliganställdas yttrandefrihet.

Dela :

2001 ( 1 st. )

Norstedts Juridik, Norstedts Gula Bibliotek Bok ]

It-rätt | Offentlighet & sekretess ]

Omslaget till Personuppgiftslagen – En kommentar

ISBN :

I denna bok kommenteras personuppgiftslagen (1998:204).

Sören Öman ansvarar i första hand för de inledande avsnitten, sakregistret och kommentarerna till 1–21, 23–29, 33–35 och 48–50 §§ personuppgiftslagen och ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna samt rubrikerna närmast före dessa paragrafer och bestämmelser samt kommentaren till 7 kap. 16 § sekretesslagen (1980:100), medan Hans-Olof Lindblom i första hand ansvarar för kommentarerna till 22, 30–32, 36–47 och 51 §§ personuppgiftslagen och rubrikerna närmast före dessa paragrafer. Författarna har läst varandras avsnitt och kommit med synpunkter.

I princip har bara material till och med den 1 september 2001 kunnat beaktas. Läs mer

Dela :

1998 ( 1 st. )

Norstedts Juridik, Norstedts Gula Bibliotek Bok ]

It-rätt | Offentlighet & sekretess ]

Omslaget till Personuppgiftslagen – En kommentar

ISBN :

I denna bok kommenteras personuppgiftslagen (1998:204) i den lydelse lagen förmodas ha per den 1 januari 1999.

Sören Öman ansvarar i första hand för de inledande avsnitten, sakregistret och kommentarerna till 1–21, 23–29, 33–35 och 48–50 §§ och ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna samt rubrikerna närmast före dessa paragrafer och bestämmelser, medan Hans-Olof Lindblom i första hand ansvarar för kommentarerna till 22, 30–32, 36–47 och 51 §§ och rubrikerna närmast före dessa paragrafer. Författarna har läst varandras avsnitt och kommit med synpunkter. Läs mer

Dela :

1997 ( 1 st. )

SOU Bok | Offentlig utredning ]

Europarätt | It-rätt | Offentlighet & sekretess | Yttrandefrihet ]

Omslaget till Integritet • Offentlighet • Informationsteknik

ISBN :

Utredning : Datalagskommittén ( Ju 1995:08 )

Ordförande / Utredare : Staffan Vängby

Läs :
Kan ta lång tid att ladda eller vara för stor för t.ex. surfplatta (87,2 MB från cache)

Vi har haft i uppdrag att göra en översyn av datalagen, som kom till redan år 1973. Syftet har varit att åstadkomma en modern och teknikoberoende lagstiftning om skydd för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter.

Vi lämnar förslag till en helt ny persondatalag som till största delen bygger på ett färskt EG-direktiv på området.

Den andra delen av vårt uppdrag har varit att se över reglerna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen om medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar – offentlighetsprincipen. Syftet har inte varit att förändra denna princip utan att undersöka hur den kan tillämpas i en modern IT-miljö.

Vi föreslår att det centrala begreppet i offentlighetsprincipen skall vara ”allmän uppgift” i stället för ”allmän handling”. Läs mer

Dela :