: : : :

Studiestödsdatautredningen

( 2006–2007 )

Hem: Teman: Offentliga utredningar: Offentliga utredningar med Sören Öman:

Studiestödsdatautredningen ( 2006–2007 )

It-rätt | Offentlighet & sekretess | Övrigt ]

Utredning med Sören Öman
Sören Öman
» CV
» Föredrag
» Skrifter

Departement : Utbildningsdepartementet

Ordförande / Utredare : Sören Öman

Utredningens beteckning : U 2006:10

Sören Ömans roll i utredningen : Särskild utredare

Utredningen startade :

Utredningen avslutades : 2007-09-28

Utredningen pågick:  1 år och 27 dagar

» Utredningsdirektiven (dir. 2006:90)

» Tilläggsdirektiven dir. 2007:44

» Betänkandet SOU 2007:64 Studiestödsdatalag

Dela :

En särskild utredare skall granska regleringen och använd­ningen av personregister och annan behandling av personupp­gifter vid Cen­trala studiestödsnämnden och andra myndigheter inom studie­stödsområdet. Utredaren skall, utifrån den rättsliga analysen, före­slå de författningsändringar som behövs för en framtida behandling av personuppgifter i denna verksamhet. Utredaren skall särskilt beakta behovet av en rättslig reglering som inte är beroende av att vissa tekniska lösningar används och som ger myndigheterna möj­lighet att hantera nödvändig information på ett bra sätt. Samtidigt skall utredaren särskilt beakta och väga in rättssäkerhetsaspekterna och enskildas be­hov av skydd för sin personliga integritet.

Gällande bestämmelser

Regler om dataskydd

Den 24 oktober 1998 trädde personuppgiftslagen (1998:204) i kraft. Personuppgiftslagen har sin utgångspunkt i Europaparla­mentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, det s.k. dataskyddsdirektivet. Sedan den 1 oktober 2001 tillämpas personuppgiftslagen i princip fullt ut på all automatiserad be­handling av personuppgifter, om inte annat framgår av någon annan författning.

Personuppgiftslagens syfte är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks i samband med att deras per­sonuppgifter behandlas. Enligt dataskyddsdirektivet får med­lemsstaterna dock inte begränsa eller förbjuda det fria flödet av personuppgifter mellan medlemsstaterna av skäl som har sam­band med skyddet av fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter.

Regleringen av personuppgiftsbehandlingen enligt person­uppgiftslagen bygger på att all behandling av personuppgifter bara får ske om den är förenlig med de särskilda hanteringsreg­ler som lagen stadgar. Lagen innehåller endast generella regler och det förutsattes vid dess tillkomst att behov av undantag och preciseringar för speciella områden skulle tillgodoses genom särskild lagstiftning.

Den 1 januari 2007 träder vissa ändringar i personuppgifts­lagen i kraft. Genom ändringarna kompletteras lagens han­teringsregler med bestämmelser som beträffande ostrukturerade personuppgifter mer utgår från att förbjuda missbruk av person­uppgifterna. Behandling av personuppgifter i ostrukturerat ma­terial får inte ske om den innebär en kränkning av den registre­rades personliga integritet (prop. 2005/05:173, 2005/06:KU37 [ pdf ] och rskr. 2005/06:254).

Regler om studiestöd

Det statliga studiestödssystemet utgör en central del av utbild­ningspolitiken. Studiestödsområdet omfattar i dag ett antal olika stödformer där studiemedelssystemet intar en huvudroll. Stu­diehjälp lämnas enligt studiestödslagen (1999:1395) och studie­stödsförordningen (2000:655) för studier i gymnasieskolan eller annan gymnasial utbildning till och med vårterminen det år den studerande fyller 20 år. Studiemedel lämnas enligt studie­stödslagen och studiestödsförordningen till studerande på efter­gymnasial nivå och till vuxenstuderande på grundskole- och gymnasienivå. Studiemedel består av studiebidrag och studie­lån.

Studiestödssystemet kompletteras av andra stödformer som riktar sig till särskilda grupper. Rekryteringsbidrag är ett särskilt bidrag som enligt lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande kan lämnas under högst ett år vid studier på grundskole- eller gymnasienivå. Ytterligare bestämmelser om bidraget finns i förordningen (2002:744) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Korttidsstöd kan enligt förordningen (2001:362) om bidrag vid korttidsstudier lämnas vid studier av mindre omfattning och för studier om eget eller närståendes funktionshinder. Bidrag vid studier kan också lämnas enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan och enligt förordningen (1997:1158) om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar.

Utredningsbehovet

Förändringar på studiestödsområdet

Studiestödssystemet har genomgått stora förändringar under senare år. Studiemedelsreformen 2001 innebar bl.a. att de sär­skilda vuxenstudiestöden (svux, svuxa) och särskilt utbild­ningsbidrag (ubs) togs bort samt att ett nytt system för återbe­talning av studielån infördes. Ett nytt rekryteringsbidrag för vuxna infördes 2003. Studiehjälpen för unga studerande i gym­nasieskolan har varit föremål för utredning men översynen har ännu inte resulterat i någon genomgripande förändring (SOU 2003:28 [ pdf |Paragraftecken|Ikon för riksdagen ]). Under 2006 har studiemedelssystemet och rekryte­ringsbidraget till vuxenstuderande förstärkts bl.a. med ett tilläggsbidrag till studerande med barn. Vidare har studiestödet anpassats till vissa EG-direktiv. Med an­ledning av bland annat förändringarna på området behöver per­sonuppgiftsbehandlingen i regelverken ses över.

Stor mängd uppgifter och många aktörer

För verksamheten på studiestödsområdet är det nödvändigt med en omfattande behandling av personuppgifter. Varje uppgift är inte alltid i sig integritetskänslig, men olika uppgifter om en­skilda personer kan sammanställda utgöra ett hot mot den per­sonliga integriteten om de inte hanteras på ett riktigt sätt. På studiestödsområdet inhämtas uppgifter från den enskilde, myn­digheter, utbildningsanordnare och organisationer. Behand­lingen är till stor del automatiserad.

Den myndighet som främst bedriver studiestödsverksamhet är Centrala studiestödsnämnden (CSN). Beslut om studiestöd kan överklagas till Överklagandenämnden för studiestöd. Beslut i ärenden om återbetalning kan överklagas till allmän förvalt­ningsdomstol. För att administrera studiestöden krävs det ett omfattande samarbete med ett stort antal aktörer som Verket för högskoleservice, Högskoleverket, Skatteverket, Försäkrings­kassan, universitet och högskolor, andra utbildningsanordnare samt Kronofogdemyndigheten. Vidare administreras bidrag vid korttidsstudier av Socialstyrelsens institut för särskilt utbild­ningsstöd, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation och Sametinget.

Vid handläggning av studiestödsärenden använder CSN per­sonregistret ”Studiestödsregistret”, tidigare benämnt ”Studie­stödets informationssystem”. Personregistret innehåller såväl uppgifter som avser samtliga studiestöd och rekryteringsbidrag som uppgifter som rör återbetalning av studielån. För registret hade Datainspektionen utfärdat tillstånd och föreskrifter som upphörde den 1 oktober 2001 i samband med personuppgifts­lagens fulla ikraftträdande.

Enligt lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret och förordningen (1998:1234) om det statliga personadress­registret hämtar CSN in personuppgifter om studerande med studiehjälp. Personuppgifter som avser övriga studerande och låntagare hämtar CSN in från Skatteverket med stöd av lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

Inkomstkontroller görs utifrån uppgifter som lämnas med stöd av förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet. I vissa fall är det också nödvändigt med kontakter med Migrationsverket, och då behöver uppgifter inhämtas med stöd av bl.a. förordningen (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet en­ligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen. Vidare får CSN information från Försäkringskassan för att kontrollera uppgifter om den sökande i ärendehandläggningen. Bestäm­melser om detta återfinns i bl.a. lagen (2003:763) om behand­ling av personuppgifter inom socialförsäkringens administra­tion.

CSN lämnar även ut personuppgifter till arbetslöshets­kassorna med stöd av bestämmelser i lagen (1997:238) om arbets­löshetsförsäkring. Kontakter och informationsutbyte med kommunerna är också av central betydelse inte minst vid han­teringen av studiehjälpen. Även vid hanteringen av rekry­teringsbidrag till vuxenstuderande, där kommunerna prövar om den sökande tillhör målgruppen för bidraget, är informations­utbytet av stor betydelse. Bestämmelser om detta finns i studie­stödslagen (1999:1395) och i lagen (2002:624) om rekry­teringsbidrag till vuxenstuderande och förordningen (2002:744) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.

På högskoleområdet hämtar CSN in uppgifter från LADOK (lokalt ADB-baserat dokumentationssystem) som är universi­tetens och högskolornas register. I förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor regleras informationsutbytet mellan berörda myndigheter. I för­ordningen om register med vissa uppgifter i gymnasieskolan som kungjorts i CSN:s författningssamling (CSNFS 1986:25) finns även bestämmelser om informationsutbyte mellan CSN och Statistiska centralbyrån.

Ofullständig författningsreglering

Någon lagstiftning som direkt avser behandling av person­uppgifter som förekommer inom studiestödsområdet finns i princip inte. Det finns dock en rad bestämmelser som mer gene­rellt tar sikte på behandling av personuppgifter oberoende av i vilket sammanhang personuppgifterna behandlas. Inom studie­stödsområdet finns dessutom bestämmelser beträffande vissa stödformer som syftar till att säkra integritetsskyddet för en­skilda i samband med studiestödshanteringen. Genom att viss behandling av personuppgifter är författningsreglerad medan annan behandling saknar reglering behöver bristerna på området klarläggas.

I det följande redovisas några viktiga bestämmelser när det gäller behandling av personuppgifter inom studiestödsområdet.

Enligt 9 kap. 5 § andra stycket sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess i ärende om studiestöd och rekryteringsbidrag till vuxenstuderande, om vissa närmare förutsättningar i lagen är uppfyllda. Enligt 6 kap. 6 och 7 §§ studiestödslagen är läro­anstalterna och Försäkringskassan skyldiga att till CSN och Överklagandenämnden för studiestöd lämna vissa uppgifter som behövs för studiestödsadministrationen. Motsvarande gäller hanteringen av rekryteringsbidrag enligt 19 a och 19 b §§ lagen om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Bestämmel­serna i övrigt återfinns i annan lagstiftning än i studiestödsför­fattningarna. Reglerna för utbyte av personuppgifter mellan CSN och olika myndigheter har redan kortfattat redovisats.

Riksdagen har i skilda sammanhang påpekat att myndighets­register som innehåller ett stort antal registrerade personer och som har ett särskilt känsligt innehåll skall regleras i lag (se bl.a. bet. 1990/91:KU11 s. 11, jfr prop. 1997/98:44 [ pdf |Paragraftecken|Ikon för riksdagen ] s. 41). En regis­terförfattning innebär en specialreglering i förhållande till per­sonuppgiftslagen. Specialregleringen syftar till att komplettera personuppgiftslagen eller i vissa delar ersätta den. En särskild författning anses under vissa förutsättningar innebära en bättre garanti för utformningen av integritetsskyddet i särskilt känsliga register. Registerförfattningar finns i dag inom flera områden och omfattar bl.a. behandling av personuppgifter om totalför­svarspliktiga, inom skatte-, tull- och exekutionsväsendet, i vård- och hälsodataregister samt inom socialtjänstens och polisens verksamhet.

I en skrivelse till regeringen (U2000/4901/SV) har CSN be­gärt att en utredning skall tillsättas för att utreda behovet av en författningsreglering av studiestödsregistret.

Riksdagens ombudsman (JO) har i sitt yttrande med an­ledning av Informationsutbytesutredningens betänkande Rätt underlag – rätt beslut. Ökat informationsutbyte mellan de all­männa försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket, Centrala studiestödsnämnden, länsarbetsnämnderna och arbetslöshets­kassorna (SOU 2000:97 [ pdf |Paragraftecken|Ikon för riksdagen ]) framhållit att det bör övervägas om inte behandling av personuppgifter i CSN:s verksamhet bör re­gleras i lag.

Regeringen har tidigare aviserat att en utredning skall till­sättas för att genomföra en översyn av behandlingen av person­uppgifter inom studiestödsområdet (prop. 2001/02:161 [ pdf |Paragraftecken|Ikon för riksdagen ], s. 47).

Behovet av utökat informationsutbyte mellan myndigheter aktualiseras kontinuerligt. Inom ramen för regeringens på­gående arbete med att bekämpa felaktiga utbetalningar av för­måner och bidrag har regeringen bl.a. gett Statskontoret i upp­drag att utvärdera det existerande informationsutbytet mellan Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna och CSN. En av åt­gärderna som föreslogs i Statskontoret rapport 2006:7 var att en utredning skulle tillsättas med uppdrag att ta fram en databaslag för CSN. Vidare har regeringen tillkallat en utredare med upp­gift att pröva om det är lämpligt att utökade möjligheter till elektroniska informationsutbyten mellan myndigheter införs (dir. 2005:91). Uppdraget skall redovisas senast vid utgången av oktober 2006.

Det är särskilt nödvändigt för CSN och Överklagande­nämnden för studiestöd att ha möjlighet att utnyttja modern in­formationsteknik för att höja effektiviteten och kvaliteten i ar­betet. Det gäller dels arbetet med enskilda ärenden, dels möjlig­heten att svara mot ökade krav i fråga om ärende- och verksamhets­dokumentation. En särskild författningsreglering av behandlingen av personuppgifter på studiestödsområdet är an­gelägen för att verksamheten skall kunna utföras på ett effektivt och rättssäkert sätt samtidigt som ett fullgott skydd för den per­sonliga integriteten garanteras.

Uppdraget

Utredaren skall kartlägga och granska regleringen och använd­ningen av personregister och annan behandling av personupp­gifter i studiestödsverksamheten inom främst CSN och Över­klagandenämnden för studiestöd. Om personuppgifter behand­las inom studiestödsområdet av andra myndigheter eller organi­sationer med ansvar för förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning, skall granskningen avse även denna be­handling. Utredaren skall analysera behovet av särskilda för­fattningsbestämmelser för myndigheternas behandling av per­sonuppgifter och lämna förslag till de författningsbestämmelser som behövs. Utredaren skall i det sammanhanget uppmärk­samma frågor om sekretess, bevarande och gallring samt be­handling av personuppgifter för forsknings- och statistikända­mål.

Utredaren bör anlägga ett helhetsperspektiv och inrikta sig på att en framtida reglering skall bli ändamålsenlig och sam­tidigt passa väl in i gällande regelsystem. Ett mål för uppdraget är att skapa enkla, tydliga och hållbara regler som inte är bero­ende av att vissa tekniska lösningar används och som uppfyller kravet på ett fullgott skydd för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter. De författningsändringar som föreslås skall gälla utöver personuppgiftslagen och begränsas till att avse frågor som är specifika för de verksamheter som omfattas av författningsregleringen. Behoven att utbyta person­uppgifter med mottagare inom och utanför EU bör uppmärk­sammas.

Den rättsliga analysen bör även utgå från att myndigheterna skall kunna arbeta minst lika effektivt som i dag. Det är också av betydelse att regelverket ger möjligheter att utveckla data­system som underlättar utbytet av nödvändig information såväl mellan olika myndigheter, nationellt och internationellt, som mellan enskilda och myndigheterna.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 2 april 2007.

 (Utbildnings- och kulturdepartementet)

» Skrifter om dataskydd och annan it-rätt av Sören Öman ( 77 st. )

Personuppgiftslagen – En kommentar (4 uppl. Norstedts Juridik 2011)
Personuppgiftslagen – En kommentar (4 uppl. Norstedts Juridik 2011)

Personuppgiftslagen – En kommen­tar (Sören Öman & Hans-Olof Lindblom )

4 uppl. 2011 (722 sidor)
Internet­version 2017
Norstedts Juridik

Rättsinformatik – Juridiken i det digitala informationssamhället (Studentlitteratur andra upplagan 2016)
Rättsinformatik – Juridiken i det digitala informationssamhället (Studentlitteratur andra upplagan 2016)

Rätts­informatik – Juridiken i det digi­tala informa­tions­sam­hället ( medförfattare )

Tredje upplagan 2018 ( 560 sidor )
Talbok 2016
Student­litteratur

Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning (SOU 2017:66)
Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning (SOU 2017:66)

Dataskydd inom Social­departe­mentets verk­sam­hets­område – en an­pass­ning till EU:s data­skydds­för­ord­ning

SOU 2017:66 ( 766 sidor )
Social­departe­mentet

Leveransplikt för elektroniska dokument (Ds 2009:61)
Leveransplikt för elektroniska dokument (Ds 2009:61)

Leveransplikt för elektroniska doku­ment

Ds 2009:61 ( 219 sidor )
Utbildnings­departe­mentet

Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44)
Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44)

Integritets­skydd i arbets­livet

SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbets­mark­nads­departe­mentet

Fritid på egna villkor (SOU 2009:29)
Fritid på egna villkor (SOU 2009:29)

Fritid på egna villkor

SOU 2009:29 ( 307 sidor )
Integra­tions- och jäm­ställd­hets­departe­mentet

Studiestödsdatalag (SOU 2007:64)
Studiestödsdatalag (SOU 2007:64)

Studie­stöds­data­lag

SOU 2007:64 ( 229 sidor )
Utbildnings­departe­mentet

Patientdata och läkemedel m.m. (SOU 2007:48)
Patientdata och läkemedel m.m. (SOU 2007:48)

Patient­data och läke­medel m.m.

SOU 2007:48 ( 335 sidor )
Social­departe­mentet

Patientdatalag (SOU 2006:82)
Patientdatalag (SOU 2006:82)

Patient­data­lag

SOU 2006:82 ( 646 sidor )
Social­departe­mentet

Översyn av personuppgiftslagen (SOU 2004:6)
Översyn av personuppgiftslagen (SOU 2004:6)

Översyn av person­upp­gifts­lagen

SOU 2004:6 ( 367 sidor )
Justitie­departe­mentet

Personlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18)
Personlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18)

Personlig integritet i arbets­livet

SOU 2002:18 ( 335 sidor )
Närings­departe­mentet

Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SOU 1999:109)
Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SOU 1999:109)

Behandling av person­upp­gifter inom social­tjänsten

SOU 1999:109 ( 240 sidor )
Social­departe­mentet

Integritet • Offentlighet • Informationsteknik (SOU 1997:39)
Integritet • Offentlighet • Informationsteknik (SOU 1997:39)

Integritet • Offentlig­het • Informations­teknik

SOU 1997:39 ( 873 sidor )
Justitie­departe­mentet

Zeteo
Klicka för mer information

Person­upp­gifts­lagen – En kommen­tar på internet

Uppdateras årligen
Zeteo ( Wolters Kluwer )

Blendow Lexnova
Återkommande expertkommentarer i arbetsrätt och offentligt rätt – Klicka för att läsa

Åter­kommande expert­kommen­tarer

65 st. sedan 2008
Blendow Lexnova

» Om Sören Öman