Warning: Undefined array key "HTTP_REFERER" in /home/tessoren/public_html/wordpress/wp-content/themes/twentytwelve-child/archive.php on line 2296
Artikel – Skrifter av Sören Öman (listas nedan; klicka på rubrikerna i listan nedan om du vill läsa mera om skriften).
På hemsidan finns information om alla skrifter av Sören Öman. De allra flesta är tillgängliga i fulltext. På sidan med Sören Ömans bibliografi kan du se och söka efter skrifterna.
Sören Öman har sedan början av 1990-talet författat ett stort antal böcker, artiklar och rapporter på svenska och engelska (totalt 229 st. hittills). Han har återkommande utgivning på flera olika förlag, bl.a. Norstedts Juridik / Wolters Kluwer, Zeteo / Juno, Jure Förlag, Åhnberg Förlag, Karnov Group, Iustus Förlag, Studentlitteratur och Blendow Lexnova. Totalt rör det sig om 26 876 trycksidor plus omfattande elektronisk utgivning.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han är också skiljeman, föreläsare och författare. Han har lång erfarenhet från arbete i Regeringskansliet och omfattande erfarenhet av utredningar inom olika juridiska områden, såsom arbetsrätt och dataskydd.
Få mejl när det finns nya skrifter, prejudikat eller andra nyheter samt ett månadsbrev. Det är förstås gratis.
Du kan när som helst avbeställa nyhetsmejlet.
Klicka för mera information – Öppnas i nytt fönster.
Sök i titlar på skrifter av Sören Öman ( 229 st. )
Dölj
Klicka på kolumnrubrikerna för att ändra sortering. Gör val nedan för att ändra vad som visas. För muspekaren över skriftens titel för att se kort information om skriften.
Artikeln handlar om anställdas yttrandefrihet i förhållande till arbetsgivaren, dvs. anställdas skydd mot åtgärder från arbetsgivaren för att de utnyttjat yttrandefriheten. Jag utgår från situationen i Sverige och berör särskilt skillnader mellan privatanställdas och offentliganställdas yttrandefrihet.
Det är glädjande att det hösten 2002 utkommit två gedigna verk PPM integritetsskydd i arbetslivet, ett svenskt och ett danskt. Den svenska boken utgör en akademisk avhandling vid Lunds universitet av Annamaria Westregård, medan den danska boken är skriven av två professorer vid Københavns universitet, en professor i rättsinformatik med dataskydd som specialitet, Peter Blume, och en professor i arbetsrätt, Jens Kristiansen.
Det har tidigare inte i Norden funnits några riktigt gedigna rättsvetenskapliga framställningar om det snåriga och högaktuella området integritetsskydd på arbetsmarknaden. Hösten 2002 har det kommit två sådana böcker.
Anmälan av Annamaria Westregård, Integritetsfrågor i arbetslivet, 2002, och Peter Blume & Jens Kristiansen, Databeskyttelse på arbejdsmarkedet, 2002
I denna antologi behandlas samspelet mellan EG-domstolen och nationella aktörer, främst domstolar, i samband med att de senare begär ett s k förhandsavgörande av EG-domstolen om tolkningen av EG-rätt enligt artikel 234 i EG-fördraget. Boken är resultatet av ett internationellt forskningsprojekt.
The right to protection of privacy in connection with processing of personal data is seen as an outflow of the right to respect for private life. The latter right is regarded as a fundamental human right, protected according to several national constitutions and international instruments, most noticeably Article 8 of the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms. Since the 1970s special legislation has been developed for the protection of privacy in connection with processing of personal data by automated means (in computers).
The first national legislation aimed at protecting the informational privacy of individuals when their personal data are processed in computers saw the light of day in Sweden in 1973.
Rätten till skydd för den personliga integriteten vid andras behandling av ens personuppgifter ses som ett utflöde av rätten till skydd for privatlivet. Rätten till skydd för privatlivet betraktas i sin tur som en grundläggande mänsklig rättighet. Den rättigheten är skyddad bl.a. genom artikel 8.1 i Europakonventionen, som inkorporerats i svensk rätt.
Det kan ibland vara osäkert i vilken utsträckning bestämmelserna i Europakonventionen och andra bestämmelser om mänskliga rättigheter i internationella instrument kan ha betydelse inte bara för förhållandet mellan statsmakten och enskilda utan också för förhållandet mellan enskilda, t.ex. i förhållandet mellan en privat arbetsgivare och en arbetstagare eller arbetssökande.
Den 1 januari 1999 infördes den nya påföljden sluten ungdomsvård för ungdomar i åldrarna 15–17 år, som begått brott. Påföljden innebär intagning för vård och behandling på något av Statens institutionsstyrelses (SiS) 32 särskilda ungdomshem under en viss av brottmålsdomstolen bestämd tid utifrån brottslighetens straffvärde – minst fjorton dagar och längst fyra år. Påföljden är avsedd att ersätta fängelse för de yngsta lagöverträdarna.
Den 1 januari 1999 infördes den nya påföljden sluten ungdomsvård för ungdomar i åldrarna 15–17 år, som begått brott. Påföljden innebär intagning för vård och behandling på något av Statens institutionsstyrelses (SiS) 32 särskilda ungdomshem under en viss av brottmålsdomstolen bestämd tid utifrån brottslighetens straffvärde – minst fjorton dagar och längst fyra år. Påföljden är avsedd att ersätta fängelse för de yngsta lagöverträdarna.
Direktivet om behandling av personuppgifter (95/46/EG) skall vara genomfört senast den 24 oktober i år. I Sverige träder en ny personuppgiftslag i kraft denna dag. I Danmark och Finland har parlamenten ännu inte antagit de förslag som lagts fram, och det danska Folketinget kommer sannolikt inte att hinna göra det innan fristen går ut. I Norge, som förväntas behöva genomföra direktivet på grund av EES-avtalet, utarbetas nu en proposition på grundval av ett utredningsforslag.
Arbetsgivaren skall medbestämmandeförhandla innan han bestämt sig och förhandlingens syfte är att leda till en uppgörelse. Det slås fast i förarbetena och därmed är kravet på överläggningar i EG-direktivet om företagsöverlåtelser uppfyllt, hävdar Åke Bouvin och Sören Öman.
Det är bättre att försöka sig på en analys – och grundligt motivera den på ett öppet sätt – än att som Susanne Fransson bara komma med nakna påståenden, hävdar Åke Bouvin och Sören Öman.