Hem: Teman: Arbetsrätt: Arbetsdomstolens domar:

Arbetsdomstolens domarAD 1995 nr 26

Sammanfattning :

En anställd på ett arkitektkontor med uppgift att utföra kontorsgöromål, ritarbeten m.m. har träffat överenskommelse med arbetsgivaren om att fortsättningsvis arbeta åt denne såsom uppdragstagare genom ett eget aktiebolag. Arbetsdomstolen finner att han rättsligt alltjämt varit att anse som anställd.

» Gå direkt till hela domen

AD 1995 nr 26

[  |  ]

[ Arbetsdomstolens egna sökord :  ]

Sammanfattning :

En anställd på ett arkitektkontor med uppgift att utföra kontorsgöromål, ritarbeten m.m. har träffat överenskommelse med arbetsgivaren om att fortsättningsvis arbeta åt denne såsom uppdragstagare genom ett eget aktiebolag. Arbetsdomstolen finner att han rättsligt alltjämt varit att anse som anställd.

Dela :

Referat ( AD 1995 nr 26 ) :

AD 1995 nr 26

Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : B.J. i Skärholmen mot Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag i Lund

Ledamot i Malmö tingsrätt : Björn Serrander

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Hans Stark, Mats Holmgren och Bo Hjern. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]

Sekreterare : Lise Donovan (tidigare Elise-Marie Johansson)

AD 1995 nr 26    Dom den 15 mars 1995 – Överklagat mål ( ändrat )

Sökord : Arbetstagarbegreppet | Uppdragstagare

Parter:

B.J. i Skärholmen

mot

Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag i Lund

Överklagad dom : Malmö tingsrätts dom den 18 maj 1994, DT 81

[ Ledamot : Björn Serrander ]

Tingsrättens dom, se bilaga.

B.J. har yrkat att arbetsdomstolen, med ändring av tingsrättens dom, skall bifalla hans vid tingsrätten förda talan samt ogilla Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolags genkäromål.

För det fall arbetsdomstolen skulle fastställa tingsrättens dom har B.J. yrkat att bolagets rättegångskostnader vid tingsrätten måtte begränsas till av honom vitsordat belopp.

Bolaget har bestritt bifall till ändringsyrkandena.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i arbetsdomstolen.

Arbetsdomstolen har avgjort målet efter huvudförhandling. Vid denna har B.J. och T.F. på nytt hörts under sanningsförsäkran och uppspelning skett av bandupptagning av vittnesförhören vid tingsrätten med J.S. och Z.O. Samma skriftliga bevisning som vid tingsrätten har förebragts i arbetsdomstolen.

Parterna har till utveckling av sin talan anfört i huvudsak detsamma som finns antecknat i tingsrättens dom.

Domskäl

I målet föreligger följande ostridiga omständigheter. B.J. erhöll år 1988 anställning hos Frigyesi & Sander Arkitektkontor AB. J.S:s delägarskap upphörde i början av år 1991 och T.F. fortsatte verksamheten i Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag (bolaget). Någon gång under år 1990 överenskom T.F. och B.J., av olika anförda skäl, att den senare skulle upphöra att vara anställd och att han genom sitt eget aktiebolag skulle fakturera för utfört arbete. Han fakturerade månadsvis både för normal arbetstid och för övertid. Hans arbetsuppgifter blev inte förändrade. Han arbetade huvudsakligen på bolagets kontor med bland annat allmänna kontorsgöromål, ritning och kalkering för olika kunder till bolaget. Det var T.F. som ledde och fördelade arbetet.

B.J. har anfört. När han började arbeta preciserades inte hans befattning närmare. Med tiden blev hans arbetsuppgifter mer och mer kvalificerade, bland annat måttsatte han ritningar. Alla som arbetade på kontoret hade ungefär samma arbetsuppgifter. Han använde även efter det att anställningen upphört i likhet med de anställda kontorets arbetsredskap och materiel. Det var T.F. som, när B.J. tog upp en lönediskussion, föreslog att han skulle övergå till verksamhet i eget aktiebolag. B.J. var beroende av inkomsten och kände sig tvingad att acceptera förslaget. Han hade som anställd en månadslön om 12 000 kr. När han började att fakturera bolaget blev summan drygt 20 000 kr i månaden inklusive mervärdesskatt. Det var meningen att han själv skulle stå för skatter och avgifter. Hans arbetsuppgifter förändrades inte på grund av övergången till det egna aktiebolaget. T.F. var bortrest ungefär hälften av tiden. Då höll B.J. kontoret igång genom att sköta kundkontakter m.m. T.F. skrev en lista över saker som B.J. skulle göra medan han var borta. B.J:s arbetskraft har uteslutande stått till bolagets förfogande. Den vykortsförsäljning som han försökte sig på var en fritidssyssla i ringa omfattning. Det har aldrig varit fråga om ett alternativ till anställning. Han hade för övrigt framställt vykorten redan innan han började i bolaget. Det som gjordes under den aktuella tiden var att han tog in offerter på att trycka upp vykorten. När han återkom från semester i början av mars 1992 fick han av T.F. beskedet att det endast fanns arbete till den 13 mars 1992. Det arbete han blev erbjuden efter branden den 20 mars 1992 rörde sig om uppröjning i två veckor. Han avböjde eftersom han hade ledbesvär och ont i ryggen. Bolaget har efter det att han blev uppsagd anställt en arkitekt med utländsk utbildning.

Bolaget har anfört. B.J. är inte utbildad arkitekt men han kan utföra en hel del hantverksmässiga arbetsuppgifter som är till nytta för ett arkitektkontor. B.J. har aldrig varit anställd i Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag. B.J. har arbetat som en underkonsult till bolaget. B.J. startade på eget initiativ ett aktiebolag och det var också han som föreslog att detta bolag skulle fakturera hans ersättning varje månad. B.J. ville vara uppdragstagare för att kunna disponera sin tid bättre. Han var självständigare än en anställd. Han bestämde t.ex. själv vilka tider han skulle arbeta. Det fanns perioder när han inte var på kontoret som sträckte sig över hela veckor. T.F. kontrollerade att B.J. hade ett inregistrerat bolag som var momsredovisningsskyldigt. Bolaget har sedan betalat det belopp B.J:s aktiebolag har fordrat till det kontonummer som angetts på fakturan. För bolaget spelade det ekonomiskt inte någon roll hur B.J. var knuten till bolaget. Den allmänna lågkonjunkturen drabbade även bolaget. Någon gång under sommaren 1991 informerade T.F. B.J. om att denne inte kunde förvänta sig att få fler uppdrag efter årsskiftet 1991/1992. B.J. förklarade sig vara införstådd med detta. Bolaget hade emellertid ett stort projekt på gång i Budapest och behövde därför hjälp i början av 1992. B.J. tillfrågades då om han kunde arbeta men han reste istället på semester till Thailand. Den 20 mars 1992 uppstod en omfattande brand på kontorets vind som ledde till rök- och vattenskador. Försäkringsbolaget åtog sig att röja upp och göra allt det tunga arbetet i övrigt. Det som återstod att göra var att rensa, rita med blyerts och kalkera ritningar. Detta arbete var som gjort för B.J. Denne erbjöds också arbete i sex månader för att göra detta men han avböjde. För detta arbete har sedan bolaget krävt ersättning av försäkringsbolaget Trygg Hansa med 1 324 timmar. När Z.O. slutade för att komplettera sin utländska arkitektexamen anställdes en ny arkitekt.

Genom förhöret med Z.O. har följande framkommit. Denne hade vid den aktuella tidpunkten en utländsk arkitektexamen. B.J. utförde ungefär samma typ av arbete som han själv gjorde. De blev tilldelade arbetet av arbetsgivaren. B.J. arbetade åtta timmar om dagen och ibland arbetade han över på kvällarna. Från början visste Z.O. inte att B.J. hade ett eget företag men så småningom såg han att denne fakturerade bolaget. De diskuterade dock inte detta förhållande. Han var själv anställd och hade en månadslön om 11 000 kr.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Innebörden av arbetstagarbegreppet när det gäller att avgöra om ett arbetstagarförhållande eller uppdragstagarförhållande föreligger har utvecklats i rättstillämpningen. Enligt rådande praxis har domstolen att göra en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Hänsyn tas inte bara till vad parterna överenskommit utan även till sådana omständigheter som den sakliga innebörden av avtalade villkor och de faktiska förhållanden under vilka den arbetspresterande parten har utfört arbete åt den uppdragsgivande parten.

I det aktuella fallet är parterna överens om att B.J. först var anställd hos Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag men att ett uppdragsavtal ingicks med innebörden att B.J. fortsättningsvis skulle vara anställd i ett eget aktiebolag och arbeta som uppdragstagare. Det är vidare upplyst att B.J:s arbetsuppgifter varierade från enkla kontorsgöromål till ritarbeten och att dessa utfördes åt flera olika kunder. Arbetet leddes och fördelades av T.F.

Arbetsdomstolen finner styrkt i målet att B.J. huvudsakligen arbetade på kontoret och använde sig av dess materiel och arbetsredskap. Det får också anses visat att B.J. normalt arbetade 40 timmar i veckan och att han därutöver ibland arbetade övertid, som han fick övertidsersättning för. Det har också framkommit, bland annat av Z.O:s vittnesmål, att B.J:s arbetsförhållanden inte skilde sig från de anställdas. De nu beskrivna förhållandena gällde uppenbarligen även efter det att verksamheten ombildats i och med att J.S:s delägarskap upphört.

Vid ett övervägande av dessa och övriga i målet framkomna omständigheter finner arbetsdomstolen att B.J. har varit i rättslig mening anställd hos Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag under den ifrågavarande perioden. Detta innebär att anställningsskyddslagens uppsägningsregler var tillämpliga när bolaget avslutade avtalet med denne och att han i enlighet härmed var berättigad till lön under uppsägningstid.

Enligt anställningsskyddslagens bestämmelser var B.J. berättigad till fem månaders uppsägningstid. Det har framkommit i målet att B.J. erbjöds arbete i mars 1992 efter det att kontorets vind brunnit. T.F. har gjort gällande att det rörde sig om sex månaders arbete medan B.J. har anfört att det var två veckors arbete och att han inte kunde åta sig arbetet på grund av ledbesvär och ryggont. Bolaget har som skriftlig bevisning åberopat ett brev från försäkringsbolaget Trygg Hansa av vilket framgår att försäkringsbolaget fram till den 15 oktober 1992 utbetalt ersättning för 482 timmars arbete. Det är vidare oklart när B.J. fick beskedet att det inte fanns mer arbete i bolaget för B.J. T.F. har påstått att det var redan på sommaren 1991 medan B.J. menar att det var på måndagen efter hemkomsten från Thailandresan, alltså någon gång i början av mars 1992. Med så många oklara uppgifter där varje uppgift inte är mer trolig än den andra är arbetsdomstolen hänvisad att göra en skälighetsbedömning. Domstolen anser att B.J. får anses skäligen tillgodosedd med tre månaders uppsägningslön. Det är ostridigt att B.J. hade en månadslön om 12 000 kr innan parterna ingick uppdragsavtalet. Det är vidare ostridigt att i det belopp som fakturerades inkluderades skatter och avgifter. B.J. har i målet gjort gällande att han skulle vara berättigad till en månadslön om 22 591 kr. Detta belopp baserar sig på ett genomsnitt av de fakturerade beloppen. Den yrkade månadslönen sammanfaller också med den lön som är typisk i hans ålder i befattningsskikt 3304. Denna befattningskod omfattar handläggande arkitekter med självständig arkitektonisk utformning och med samlat ansvar för mindre projekt eller delansvar för större. Arbetsdomstolens bedömning är att det yrkade beloppet inte är rimligt och att bolaget inte kan anses skyldigt att utge högre månadslön än de vitsordade 12 000 kr.

B.J. har således rätt till uppsägningslön för tre månader med 12 000 kr i månaden. Bolaget har invänt att avräkning skall ske med den gratifikation om 5 000 kr som B.J. erhöll i samband med att samarbetet avslutades. Detta får B.J. anses ha medgett. B.J. är också berättigad till semesterersättning med tretton procent på uppsägningslönen, dvs. beloppet 36 000 kr, eller 4 680 kr. Bolaget skall således utge dels lön med 31 000 kr, dels semesterersättning med 4 680 kr jämte ränta på beloppen från den 20 juli 1992 tills betalning sker.

B.J. har därutöver yrkat allmänt skadestånd med 30 000 kr på grund av att han sagts upp utan att saklig grund förelåg. Bolaget har anfört att B.J. sades upp på grund av arbetsbrist. B.J. har endast gjort gällande att det inte var en arbetsbristsituation och uppgett att en arkitekt anställts efter det att han blev uppsagd. Det är ostridigt mellan parterna att B.J. inte är arkitektutbildad. Att bolaget efter det att hans anställning upphörde anställde en arkitekt som ersättare för en annan arkitekt ger inte stöd för påståendet att arbetsbrist inte förelåg för det arbete B.J. utförde. Bolaget har i och för sig påstått att det erbjudit B.J. arbete under en begränsad period under våren 1992 både i samband med vindsbranden men också i samband med ett uppdrag i Budapest. Båda uppdragen har dock varit så begränsade i tiden att de inte påverkar bedömningen av om arbetsbrist förelåg vid tidpunkten när B.J. slutade att arbeta för bolaget. Arbetsdomstolen finner sammanfattningsvis att uppsägningen av B.J. var sakligt grundad och skall betraktas som en uppsägning på grund av arbetsbrist i anställningsskyddslagens mening. B.J. är därför inte berättigad till allmänt skadestånd.

Arbetsdomstolen finner inte skäl att ändra den bedömning som tingsrätten gjort vad det gäller genkäromålet varför domslutet fastställs i den delen.

Parterna får anses vara ömsom vinnande varför vardera parten skall stå sin rättegångskostnad både i tingsrätten och arbetsdomstolen.

Domslut

1. Med ändring av p. 1 i tingsrättens domslut skall Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag till B.J. utge trettiofemtusensexhundraåttio (35 680) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 20 juli 1992 tills betalning sker.

2. Arbetsdomstolen fastställer tingsrättens domslut såvitt avser p. 2.

3. Med ändring av p.3 i tingsrättens domslut förordnas att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad i tingsrätten. Detsamma skall gälla i fråga om rättegångskostnaderna i arbetsdomstolen.

4. M.W. tillerkänns ersättning för det biträde han lämnat B.J. i arbetsdomstolen enligt rättshjälpslagen med tjugotusenfyrahundratjugotvå (20 422) kr, varav 12 155 kr avser arbete, 2 730 kr tidsspillan och 5 537 kr utlägg. Av det förstnämnda beloppet utgör 4 361 kr mervärdesskatt.

Dom 1995‑03‑15, målnummer B‑99‑1994

Ledamöter: Hans Stark, Mats Holmgren och Bo Hjern. Enhälligt.

Sekreterare: Elise-Marie Donovan

BILAGA

Tingsrättens dom onsdagen den 18 maj 1994

[ Ledamot : Björn Serrander ]

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH YRKANDEN

B.J. anställdes 1988 av Frigyesi & Sander Arkitektkontor Aktiebolag. J.S:s delägarskap upphörde i början av 1991. T.F. fortsatte verksamheten under firman Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag. Samarbetet mellan B.J. och Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag upphörde i mitten av mars 1992.

B.J. väckte den 13 juli 1992 talan mot Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag och yrkade utfående av uppsägningslön, semesterersättning och allmänt skadestånd. Grunden för yrkandet är att han som anställd av bolaget sagts upp utan saklig grund. Yrkandet har under målets handläggning preciserats till att avse följande:

1. uppsägningslön för fem månader (13 mars – 13 augusti 1992) 5 x 22 591 kr 112 955 kr

2. semesterersättning härå 14 684 kr

3. allmänt skadestånd 30 000 kr

Yrkandet uppgår därmed till totalt 157 639 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 20 juli 1992 tills betalning sker.

Efter invändning från Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag att B.J. under våren 1992 utfått en gratifikation om 5 000 kr i samband med att samarbetet avslutades har B.J. nedsatt sitt kapitalyrkande till 152 639 kr.

Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag har under anförande bl a av att B.J. bedrev egen konsultverksamhet helt bestritt B.J:s talan. Bolaget har vitsordat att B.J. innan hans anställning upphörde hade en månadslön om 12 000 kr och har vitsordat grunderna för ränteberäkningen.

Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag har efter genstämning den 8 juli 1993 yrkat att B.J. förpliktas att till bolaget utge 39 063 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 16 juli 1992 tills betalning sker samt ersättning för rättegångskostnader.

B.J. har bestritt genstämningen, men har vitsordat beloppet och utgångspunkterna för ränteberäkningen.

DOMSKÄL

Parterna har till utveckling av talan bl a anfört följande.

B.J.

B.J. lärde känna T.F. 1988 och fick anställning i dennes bolag. B.J. utförde ritningar, fotograferade och byggde modeller. T.F. föreslog under 1991 att B.J. skulle övergå till verksamhet under egen firma. B.J. var tveksam till det, men var beroende av inkomsterna från arkitektbyrån och accepterade förslaget, eftersom han trodde att han annars skulle bli uppsagd. Han började från den 1 juli 1990 att bedriva verksamhet i Arcobaleno Consult Aktiebolag. Hans lön uppgick då han ”slutade” sin anställning till 12 000 kr i månaden. Som ”konsult” fakturerade han varje månad timersättning och uppbar betalning till sitt ”luftbolag” med drygt 20 000 kr i månaden inklusive moms. Det var meningen att han själv skulle stå för skatter och sociala avgifter. Ersättningen uppgick under 1991 till i genomsnitt 20 800 kr i månaden. Arrangemanget var en ren skenkonstruktion som B.J. tvingades till för att inte helt förlora sin inkomst. Han inbetalade inte skatter och sociala avgifter i rörelsen. Skälet till konstruktionen var att T.F. ville slippa just dessa utgifter.

Den 24 oktober 1991, på FN-dagen, diskuterade B.J. och T.F. det fortsatta samarbetet. T.F. nämnde ordet ”permittering”. Detta hade inte varit på tal tidigare. Någon slutdag nämndes dock inte och B.J. utgick ifrån att han skulle få arbeta kvar till sommaren 1992.

B.J. har utfört det arbete han fått sig tilldelat av T.F. som arbetsgivare. Det har inte funnits något moment av självständighet i hans arbete utan han har utfört vad han har blivit tillsagd och arbetet har utförts i huvudsak på Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolags lokaler vid Stortorget i Malmö. Hans arbetskraft har uteslutande stått till arkitektfirmans förfogande. Han har på sin fritid utövat viss verksamhet med vykort i sin egenskap av fotograf. Detta sammantaget med att han tidigare varit anställd leder enligt praxis till att han är berättigad till ersättning under den normala uppsägningstiden efter minst ett års anställning, d v s fem månader. Ersättningen skall per månad uppgå till det belopp han uppburit som ”konsult”. Det allmänna skadeståndet är grundat på det faktum att det saknas saklig grund för uppsägningen, att han sagts upp muntligen utan fullföljdshänvisning och att han inte varslats i behörig ordning. Det kan inte ha förelegat någon arbetsbrist eftersom arkitektbyrån i februari 1992 anställde K.B. Hans arbetsuppgifter togs över av denna kvinnliga arkitekt.

Kvalificerad övertid ersattes genom att timdebiteringen ”dubblerades”. För en timmes arbete noterades alltså två. Under våren 1992 såg B.J. att han hade mycket obetald övertid utestående för perioden januari 1991 – januari 1992 (se specifikation aktbil. 22). Denna obetalda övertid fakturerade han genom sitt bolag AR Consult AB den 5 maj 1992 till ett belopp om 39 063 kr inkl moms (se faktura bil 1 till aktbil 29). Han sände sedan en påminnelse den 15 juni 1992. Skälet till att han sände fakturan från sitt bolag var att han tänkte att de i så fall, trots att han redan vänt sig till advokat för att få uppsägningslön, ”kanske skulle komma pengar som vanligt”. Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag betalade också fakturan. Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolags återkrav av beloppet är felaktigt eftersom han arbetat angiven övertid utan att ha fått ersättning. Arkitektbolagets påstående att han själv skulle ha förfalskat T.F:s namnteckning och ombesörjt utbetalningen är felaktigt.

Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag

Det är riktigt att B.J. börjat på firman 1988 som anställd. Han har ingen formell arkitekt- eller byggnadsteknisk utbildning, men är mycket skicklig hantverksmässigt. Han har kalkerat ritningar, byggt modeller, fotograferat och hjälpt till med byråns stora kartotek av ritningar och materialbeskrivningar, vilka kräver fortlöpande uppdatering. Under våren och sommaren 1990 har han på eget initiativ startat en egen verksamhet. Avsikten var att han skulle utnyttja sina kunskaper som fotograf. B.J. skulle även disponera sin tid. Han var skild och hade barnen i Stockholm och skulle nu lättare kunna besöka dem. B.J. slutade därför sin anställning i slutet av juni 1990. T.F. kollade i samband därmed att han hade ett inregistrerat bolag och att han var registrerad för moms. B.J. fakturerade varje månad genom sitt bolag ersättning om 125 kr per arbetad timme + moms. Han skulle själv stå för skatt och sociala avgifter. Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag hade ingen ekonomisk vinning av detta arrangemang. Det medförde en något förhöjd kostnad, som arkitektbyrån accepterade. B.J. hade tidigare införsel i lönen för underhållsbidrag. Arkitektbyrån tillskrev nu på B.J:s begäran kronofogdemyndigheten den 27 juni 1990 och meddelade att man inte kunde göra några ytterligare löneavdrag då hans anställning upphört (se bil 1 till aktbil 8). B.J. har sedan fakturerat utförda konsultuppdrag efter eget gottfinnande och fått betalat till det kontonummer som han angett på sitt bolags fakturor.

Byggkonjunkturen försämrades drastiskt med början 1991. Detta slog särskilt hårt mot arkitektverksamhet. T.F. påtalade därför under sommaren 1991 för B.J. att han inte kunde påräkna att få arbetsuppgifter av arkitektkontoret längre än till årsskiftet 1991/92. Z.O. var vid denna tid anställd av kontoret. Han fullgjorde praktiktjänstgöring under sin utbildning till arkitekt och slutade i början av 1992, efter ett års anställning, för att fullfölja utbildningen. Han ersattes av K.B., en kvinnlig arkitekt som fått sin utbildning i utlandet. Eftersom Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag fick ett stort uppdrag för NCC i Ungern erbjöds B.J. arbete i januari och februari 1992. Han åkte trots T.F:s önskemål att han skulle utföra arbete, på semester till Thailand under tre veckor i februari. Sedan han återvänt arbetade han fram till den 13 mars 1992.

Den 20 mars 1992 uppstod en omfattande brand på vinden, som ledde till rök- och vattenskador i kontoret. B.J. var som klippt och skuren för att arbeta med rekonstruktion av ritningar och kartotek. Den 23 mars 1992 träffades T.F. och B.J. på Stortorget. T.F. erbjöd B.J. att hjälpa till med detta arbete, men han avböjde. Arbetet hade gott och väl räckt till den 1 augusti 1992. B.J. har alltså, om han skulle anses som anställd, vägrat att utföra adekvat arbete under uppsägningstiden och kan därmed i vart fall inte vara berättigad till ersättning under uppsägningstid.

Vad gäller genstämningen så har T.F. alltid betalat räkningar genom att personligen gå till sitt bankkontor, Svenska Handelsbanken vid Stortorget i Malmö och i kassan göra inbetalningen. Den nu aktuella betalningen har skett per giro. Det är inte T.F. som undertecknat betalningsordern. Fakturan den 5 maj 1992 har han inte fått. Det var först genom ett brev innehållande en betalningspåminnelse poststämplat i Kristianstad den 10 augusti 1992 som han fick del av kravet (se bil 2 till aktbil 29). Enligt Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolags mening har B.J. själv förfalskat utbetalningsordern. I vart fall är han inte berättigad till ersättningen. Övertid har av varje medarbetare noterats på en tidrapport och betalats varje månad. T.F. har aldrig nekat ersättning enligt dessa tidrapporter. Kravet är alltså felaktigt.

Parterna har åberopat en relativt omfattande skriftlig bevisning. B.J. och T.F. har hörts under sanningsförsäkran.

Vidare har på B.J:s begäran som vittnen hörts J.S. och Z.O.

Tingsrätten gör följande bedömning.

Enligt tingsrättens mening talar såväl muntlig som skriftlig utredning för att B.J. helt och hållet av fri vilja till T.F. har föreslagit att han skulle fortsätta att utföra arbete för arkitektkontorets räkning såsom konsult med eget bolag. Det har inte framkommit att detta arrangemang skulle medföra några direkta fördelar för arkitektkontoret. Kostnaden skulle bli i stort sett densamma. B.J. har däremot fått en annan frihet att arbeta som han ville. Den skriftliga bevisningen ger vid handen att hans verksamhet med vykortsförsäljning, även om den inte fallit så väl ut ekonomiskt, var avsedd att få en betydande omfattning. B.J. har också, genom att han underlåtit att redovisa den moms han erhållit till sitt bolag och genom att inte betala några sociala avgifter, höjt sin ekonomiska standard avsevärt under den tid han fortfarande har haft uppdrag för arkitektkontoret. Han har slutligen, då han redan vänt sig till advokat för att få uppsägningslön, genom sitt bolag utfärdat den faktura på övertidsersättning som nu är föremål för återkrav.

Oavsett att omständigheterna i och för sig kan sägas påminna om de rekvisit som i praxis uppställs för att ett anställningsförhållande skall anses föreligga så får det alltså enligt tingsrättens mening i detta fall anses vara uppenbart att parterna avsett att B.J. inte längre skulle anses vara anställd hos Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag. B.J:s talan skall därmed lämnas utan bifall.

Såväl B.J. som T.F. har berättat att rapporter över arbetad övertid upprättats och attesterats av T.F. i varje månad. B.J. har enligt egen uppgift tidigare ”inte vågat” presentera T.F. den övertid han krävt enligt fakturan den 5 maj 1992. Det framstår som smått befängt att nu begära ersättning för en övertid om sammanlagt 250 timmar ackumulerad under ett helt års tid, varom arbetsgivaren varit ovetande under den tid då den arbetats in och ersättning för övertid fortlöpande har reglerats. Oavsett hur betalningen från arkitektkontoret åstadkommits har Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag i vart fall rätt att kräva betalningen åter. Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolags genstämningsvis väckta talan skall alltså bifallas.

Vid denna utgång i målet skall B.J. ersätta Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag för dess rättegångskostnader. B.J. har vitsordat 55 000 kr av begärda 75 000 kr exkl moms för ombudsarvode. B.J:s processföring har emellertid enligt tingsrättens mening föranlett ett avsevärt arbete för bolagets ombud. Det finns därför inte skäl till ersättning av yrkat belopp.

DOMSLUT

1. B.J:s talan lämnas utan bifall

2. B.J. skall till Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag utge trettioniotusensextiotre (39 063) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från 1992‑07‑16 tills betalning sker

3. B.J. skall till Frigyesi Arkitektkontor Aktiebolag utge ersättning för rättegångskostnader med sjuttiofemtusen (75 000) kr avseende ombudsarvode jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag tills betalning sker

4. M.W. tillerkänns ersättning enligt rättshjälpslagen med fyrtiotretusenfyrahundratjugotvå (43 422) kr, varav 42 770 kr avser arbete, 410 kr tidsspillan och 242 kr utlägg

Övriga beslut i anledning av B.J. beviljad rättshjälp fattas av rättshjälpsmyndigheten

Dela :