Gå direkt till :
Visa info ( Klicka här )
Finns inte förarbetet, kommer du till startsidan för att söka förarbeten.
( alla refererade avgöranden sedan 1993, 1 607 st. )
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 196 prejudikat tillsammans med 238 andra ledamöter och 59 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 607 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
Kommande publika föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
2023-11-09 — Visselblåsarlagen och yttrandefriheten i arbetslivet ( Stockholm • Fakultetskurser » Hemsida )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 130 st. )
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 15 st. )
Gå direkt till :
Arbetsdomstolen, som inrättades 1929, är alltid sista instans (och ofta den enda instansen) och därför en prejudikatinstans. De avgöranden som domstolen anser är prejudikat, dvs. vägledande, publiceras av domstolen och kallas för refererade avgöranden, medan andra avgöranden inte publiceras. Här finns bara refererade avgöranden.
Arbetsdomstolens refererade avgöranden brukar meddelas på onsdagar kl. 11.00 (till och med 2013 skedde det kl. 14.00). Bara undantagsvis, t.ex. om det är fråga om ett interimistiskt beslut som ska gälla genast, meddelas refererade avgöranden på en annan dag. Det har sedan 1993 hänt bara 64 gånger (4,0% av alla refererade avgöranden), senast tisdagen den 26 januari 2021. Som mest har åtta refererade avgöranden meddelats på samma dag (2016‑12‑14).
Senast avgörandet med :
Skiljaktig mening : 2022‑05‑11, för 1 år 7 månader och 9 dagar sedan
Ogiltigförklaring av uppsägning / avskedande : 2022‑03‑23, för 1 år 8 månader och 27 dagar sedan
Enkönad sammansättning av ledamöter : 2020‑05‑20 ( bara manliga ledamöter ), för 3 år och 7 månader sedan
Kvinnlig majoritet ledamöter : 2022‑05‑18, för 1 år 7 månader och 2 dagar sedan
Manlig majoritet ledamöter : 2022‑06‑15, för 1 år 6 månader och 5 dagar sedan
Parter från privata sektorn : 2022‑06‑01, för 1 år 6 månader och 19 dagar sedan
Parter från kommunala sektorn : 2022‑05‑11, för 1 år 7 månader och 9 dagar sedan
Parter från statliga sektorn : 2022‑06‑15, för 1 år 6 månader och 5 dagar sedan
Nya refererade prejudikat som inte hunnit föras in på Sören Ömans hemsida än ( 38 st. )
Sammanfattning :
Arbetsdomstolen har funnit att en s.k. neutralitetspolicy, som har inneburit förbud för en trygghetsvärd i tunnelbanan att bära muslimsk huvudduk, inte har stått i strid med förbudet mot diskriminering på grund av kön och religion.
» Avgörandet AD 2023 nr 71 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Ett byggbolag har anlitat ett inredningsföretag vid arbeten med ett större renoveringsprojekt. Det sistnämnda företaget har för utförandet av uppdraget åtagit sig visst montagearbete, som i sig har fallit under det s.k. byggavtalet, och lagt ut detta arbete på andra utförare. Arbetsdomstolen har funnit att byggbolaget inför anlitandet av inredningsföretaget har varit skyldigt att primärförhandla med förbundet enligt en branschöverenskommelse i Bilaga D till byggavtalet som hänvisar till 38 § medbestämmandelagen.
Även fråga om tillämpningen av en i kollektivavtalet intagen regel om bortfall av skadeståndsskyldighet i fall där ett kollektivavtalsbrott kan anses ursäktligt, samt om nivån på det allmänna skadeståndet.
» Avgörandet AD 2023 nr 68 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
En arbetsgivare är inte skyldig att inför tillsättning av en anställning påkalla förhandling enligt 32 § anställningsskyddslagen när ingen faktiskt har företrädesrätt enligt 25 eller 25 a § anställningsskyddslagen beträffande den anställning som ska tillsättas.
» Avgörandet AD 2023 nr 53 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Fråga om Arbetsdomstolen är behörig domstol i ett överklagat mål. Käranden hade vid tingsrätt väckt talan mot sin uppgivne tidigare arbetsgivare om utfående av lön. Tvisten var en arbetstvist. Käranden klargjorde därefter att svaranden inte varit hennes arbetsgivare. Tingsrätten beslutade att bl.a. avskriva talan i viss del och avvisa annan del. Eftersom käranden vid tidpunkten för tingsrättens beslut inte längre gjorde gällande att hon hade varit anställd hos svaranden, var tvisten inte längre till någon del en arbetstvist. Arbetsdomstolen var därför inte behörig att pröva kärandens överklagande av beslutet, varför Arbetsdomstolen överlämnade målet till behörig hovrätt.
» Avgörandet AD 2023 nr 50 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Fråga om en kvinnlig polisaspirant utsatts för föreningsrättskränkning och könsdiskriminering i samband med en säkerhetsprövning.
» Avgörandet AD 2023 nr 47 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
En bestämmelse i ett kollektivavtal (det s.k. måleriavtalet) ger legitimerade ombud från organisationerna rätt att för kontroll av avtalets efterlevnad besöka arbetsplatserna och erhålla nödvändiga upplysningar. Tvist har uppkommit om en arbetsgivare, som underlåtit att inför en årlig utläggningsförhandling och lönerevision på begäran från Svenska Målareförbundet lämna ut vissa begärda personaluppgifter, därigenom har brutit mot den aktuella kollektivavtalsbestämmelsen. Arbetsdomstolen har funnit att kollektivavtalsbestämmelsen har den innebörden att rätten till upplysningar är avhängig av att begäran görs i samband med ett arbetsplatsbesök. Eftersom de uppgifter som begärts ut i detta fall inte har begärts i samband med något arbetsplatsbesök, var arbetsgivaren alltså redan av detta skäl inte skyldig att ge förbundet de begärda uppgifterna.
» Avgörandet AD 2023 nr 46 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Ett måleriföretag förhandlade med Svenska Målareförbundet om inhyrning av tre namngivna arbetstagare för måleriarbete på ett visst projekt. Förbundet lade in veto mot inhyrningen och företaget bröt igenom det. Arbetsdomstolen kom fram till att företaget, när det bröt igenom vetot, inte ens borde ha förstått att förbundet menade att inhyrningen kunde antas medföra att bemanningsföretaget skulle komma att åsidosätta bemanningsavtalet, som förbundet men inte företaget och dess arbetsgivarorganisation var bundna av. Därför och då förbundet saknade fog för uppfattningen att inhyrningen skulle strida mot vad som var allmänt godtaget inom Måleriföretagen i Sveriges och förbundets avtalsområde avslogs förbundets talan om skadestånd för brott mot 39 § medbestämmandelagen. Däremot ålades företaget att betala skadestånd till förbundet för att det en vecka efter vetoförklaringen utan att på nytt förhandla med förbundet enligt 38 § medbestämmandelagen hyrde in ytterligare fem arbetstagare från samma bemanningsföretag för måleriarbete på samma projekt.
» Avgörandet AD 2023 nr 43 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Ett städföretag som har mottagit en begäran från ett regionalt skyddsombud om att få uppgift om bolagets arbetsplatser har dröjt sex veckor med att lämna ut de begärda uppgifterna. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det inte har funnits någon skyldighet för skyddsombudet att anmäla och överlägga enligt ett i kollektivavtal intaget arbetsmiljöavtal i frågan om den begärda informationen. Arbetsdomstolen har ansett att bolaget genom dröjsmålet har hindrat skyddsombudet från att fullgöra sina uppgifter och har ålagt bolaget att betala skadestånd. Arbetsdomstolen har dömt ut skadestånd både till det regionala skyddsombudet, som var anställd hos en facklig organisation, och till den fackliga organisationen.
» Avgörandet AD 2023 nr 42 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
En arbetstagare har under flera års tid begärt och beviljats ledigt från sitt arbete för studier. När arbetsgivaren har ifrågasatt studierna har arbetstagaren vidhållit att denne ägnat sig åt studier och haft rätt till ledighet på grund av dessa. Arbetsdomstolen har kommit fram till att arbetstagaren inte har haft rätt till ledighet enligt studieledighetslagen och att arbetstagaren medvetet lämnat felaktiga uppgifter till bolaget om sina studier. Arbetstagaren har därmed enligt Arbetsdomstolens mening grovt åsidosatt sina åligganden mot bolaget och skäl för avskedande har förelegat.
» Avgörandet AD 2023 nr 39 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Fråga om arbetsgivaren – i strid med arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen – har hindrat ett huvudskyddsombud från att fullgöra sina uppgifter. Tvistigt om arbetsgivaren hindrat honom genom att bl.a. inte låta honom delta i planeringen inför dels att vissa åtgärder vidtogs i ett projekt, dels att ett stängsel togs ner vid två tillfällen samt genom att inte heller underrätta honom om dessa förändringar och därutöver inte i tid låta honom delta i en riskbedömning eller inte alls. Därutöver tvistigt om talan i viss del skulle avvisas och därvid om avvisningsyrkandet framställts för sent.
» Avgörandet AD 2023 nr 34 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Ett kollektivavtal för personlig assistans innehåller bestämmelser om anställning ”på viss tid så länge uppdraget varar”, s.k. ”SLUV”. Den kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationen har gjort gällande att en sådan anställning är oförenlig med svensk lag och EU-rätt (det s.k. visstidsdirektivet). Arbetsdomstolen har funnit att kollektivavtalsregleringen inte innebär en sådan otillbörlig urholkning av arbetstagarnas lagstadgade rättigheter, som kan föranleda att avtalet i berörda delar ska anses ogiltigt.
Arbetsdomstolen har även funnit att kollektivavtalsregleringen inte heller står i strid med de tvingande bestämmelserna i 4 och 7 §§ anställnings-skyddslagen, eller med bestämmelserna i visstidsdirektivet. Arbetstagarorganisationens talan har därför avslagits.
» Avgörandet AD 2023 nr 33 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Enligt arbetsgivaren hade en lärare gjort sig skyldig till fel eller försummelse i arbetet genom publicering av ett uttalande på skolans digitala lärplattform och beslutade därför om disciplinpåföljd i form av en skriftlig varning. Tvistigt om arbetsgivaren genom beslutet brutit mot reglerna om discipinpåföljd i kollektivavtalet, AB 20. Arbetsdomstolen har funnit att läraren gjort sig skyldig till fel eller försummelse i arbetet och att arbetsgivaren inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.
» Avgörandet AD 2023 nr 32 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Ett bolag bedrev på entreprenad delar av en regions busslinjetrafik. Efter ett upphandlingsförfarande stod det klart att bolagets entreprenaduppdrag i regionen skulle upphöra vid ett visst datum samt att ett annat bolag skulle bedriva all regionens busslinjetrafik på entreprenad från och med dagen därpå. Med anledning av entreprenörsbytet sa bolaget upp de arbetstagare som arbetade med busslinjetrafiken i regionen till den sista dagen för entreprenaduppdraget. Uppsägningarna skedde ungefär ett halvår före den sista dagen för entreprenaduppdraget. Då stod det klart att bara en bråkdel av de bussar som bolaget använde skulle användas av den nya entreprenören och att denne inlett en process, innefattande testning och intervjuer, för rekrytering bland bolagets arbetstagare i regionen, men att inga anställningsavtal träffats. I målet, där talan förs mot den avgående entreprenören, är tvistigt om uppsägningarna stred mot det s.k. uppsägningsförbudet i 7 § tredje stycket anställningsskyddslagen.
Arbetsdomstolen har bedömt att det vid uppsägningstillfällena, med beaktande av sådana förhållanden som vid ett praktiskt bedömande med säkerhet kan överblickas, inte stått klart att en verksamhetsövergång skulle äga rum vid entreprenörsbytet. Uppsägningarna stred därmed inte mot uppsägningsförbudet, utan var sakligt grundade på grund av arbetsbrist.
» Avgörandet AD 2023 nr 29 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
I rättsfallet AD 2020 nr 66 konstaterade Arbetsdomstolen att en arbetsgivare som är bunden av två konkurrerande i huvudsak likalydande kollektivavtal, som båda kräver lokal överenskommelse för ändringar av arbetstidsscheman, och avser att göra en förändring av ett arbetstidsschema bara är skyldig att träffa en lokal överenskommelse med den arbetstagarorganisation som är bunden av det först tecknade kollektivavtalet. Arbetsdomstolen kom emellertid i det rättsfallet även fram till att arbetsgivaren har en skyldighet att medbestämmandeförhandla frågan om ändrat arbetstidsschema enligt 11 § medbestämmandelagen med den arbetstagarorganisation som är bunden av det senast tecknade kollektivavtalet. I nu aktuellt rättsfall klargörs hur medbestämmandeförhandlingen ska gå till i sådana fall med utgångspunkten att förhandlingen ska gå till på i princip samma sätt som om arbetsgivaren ensam hade kunnat besluta om ändringen av arbetstidsschemat.
» Avgörandet AD 2023 nr 26 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Ett hamnbolag är bundet av två kollektivavtal med samma tillämpnings-område. I avtalen finns likalydande bestämmelser om övertidsuttag. Fråga om bolaget varit skyldigt att tillämpa den övertidsregleringen även i det senare tecknade kollektivavtalet, det s.k. andrahandsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att de båda bestämmelserna inte varit samordnade på sådant sätt att de inte kunde anses vara konkurrerande. Då domstolen funnit att det varit fråga om konkurrerande avtalsvillkor har bolaget därmed inte varit skyldigt att tillämpa bestämmelserna i andrahandsavtalet. Talan om skadestånd för kollektivavtalsbrott har därför avslagits.
» Avgörandet AD 2023 nr 25 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Ett bolag med verksamhet inom lokalvård har sagt upp en arbetstagare som bl.a. ägt hälften av bolagets aktier och haft firmateckningsrätt.
Fråga om den uppsagda arbetstagaren omfattats av anställningsskyddslagens undantag för arbetstagare med en företagsledande eller därmed jämförlig ställning.
» Avgörandet AD 2023 nr 24 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Fråga om tingsrätten gjorde fel när den avvisade en stämningsansökan på grund av underlåtenhet att betala ansökningsavgift utan att utreda om det fanns förutsättningar för att överlämna målet till Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen har funnit att det var fel av tingsrätten att avvisa kärandens stämningsansökan innan tingsrätten utrett behörighetsfrågan.
» Avgörandet AD 2023 nr 21 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Ett bolag som bedriver hamnarbete har, för att hantera en förväntad ökad arbetsvolym under en åttaveckorsperiod, beslutat att visstidsanställa tre arbetstagare under den berörda perioden och schemalägga dem på eftermiddagar under vardagar. Arbetsdomstolen har funnit att besluten inte har inneburit en sådan viktigare förändring av vare sig verksamheten eller arbetsförhållandena för fyra andra angivna arbetstagare, att bolaget enligt 11 § medbestämmandelagen varit skyldigt att förhandla med förbundet innan bolaget fattade de ovannämnda besluten.
» Avgörandet AD 2023 nr 20 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
När en arbetsgivare påstår att en arbetstagare har sagt upp sig själv genom en egenhändigt undertecknad skriftlig uppsägningshandling som kan uppvisas i original och det invänds att handlingen är förfalskad, har arbetsgivaren bevisbördan för att handlingen är äkta. Arbetsgivaren har därvid att göra det övervägande sannolikt att handlingen är äkta.
» Avgörandet AD 2023 nr 18 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
En arbetstagare hos en kommun avskedades från sin anställning. Arbetstagaren var medlem i ett förbund som väckte talan mot kommunen och yrkade bland annat ogiltigförklaring av avskedandet. Kommunen och förbundet är inte bundna av kollektivavtal i förhållande till varandra. Tvist har uppstått mellan förbundet och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om SKR enligt 10 § andra stycket medbestämmandelagen med anledning av tvisten mellan förbundet och kommunen varit förhandlingsskyldigt gentemot förbundet. Arbetsdomstolen har kommit fram till att så inte varit fallet.
» Avgörandet AD 2023 nr 14 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
En butikssäljare hos ett bolag sa upp sig. Tvistigt om uppsägningen var föranledd av ageranden av bolagets företrädare i butiken och om uppsägningen därför skulle ses som en uppsägning från bolagets sida, en så kallad provocerad uppsägning. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det inte är visat att bolaget före uppsägningen handlat otillbörligt och i strid mot lag och god sed på arbetsmarknaden och därmed föranlett arbetstagarens uppsägning.
» Avgörandet AD 2023 nr 11 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Flera tvister om skadeståndsskyldighet på grund av brott mot bl.a. företagshemlighetslagen har handlagts gemensamt i Arbetsdomstolen efter att de överlämnats av en tingsrätt till Arbetsdomstolen. En av tvisterna – en arbetsgivarorganisations talan mot en facklig organisation och dess medlem – har, efter invändning, avvisats då Arbetsdomstolen funnit att förhandlingskravet enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen inte varit uppfyllt. Arbetsdomstolen har då funnit att den inte längre är behörig att pröva tvisterna mot de övriga svarandena. Fråga har därvid uppkommit om till vilken tingsrätt dessa tvister ska hänvisas.
Den överlämnande tingsrätten var behörig domstol eftersom den fackligt anslutne arbetstagaren hade sin hemvist på den orten. Eftersom talan mot den personen avvisas i Arbetsdomstolen, är den överlämnande tingsrätten inte längre behörig att pröva tvisterna mot de övriga svarandena. Dessa har nämligen hemvist och säte på en annan ort. Arbetsdomstolen har med stöd av grunderna i 2 kap. 6 och 8 §§ arbetstvistlagen hänvisat de kvarvarande tvisterna till den tingsrätt som är behörig att pröva dessa.
» Avgörandet AD 2023 nr 8 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Efter ansökan om betalningsföreläggande i en arbetstvist meddelade Kronofogdemyndigheten ett utslag. Ansökan om återvinning gjordes och Kronofogdemyndigheten överlämnade, utan att någon begärt det, målet till Arbetsdomstolen i stället för tingsrätt. Sedan det i Arbetsdomstolen klarlagts att sökanden inte önskade föra sin talan i Arbetsdomstolen som första domstol, överlämnade Arbetsdomstolen, utan att pröva om målet skulle ha kunnat tas upp i Arbetsdomstolen som första domstol, målet till behörig tingsrätt.
» Avgörandet AD 2023 nr 7 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
När ett slutligt avgörande av ett mål vid tingsrätt, som delvis avsett en arbetstvist, överklagats bara i den del avgörandet inte avsett en arbetstvist, har Arbetsdomstolen enligt grunderna för 2 kap. 7 § andra stycket arbetstvistlagen överlämnat målet till behörig hovrätt (AD 1979 nr 147). Detta bör gälla i alla de fall då bara den eller de som vunnit målet i den del som avser arbetstvisten angripit tingsrättens slutliga avgörande. Att klaganden, som i sak inte fått överklaga domen i den del som avser arbetstvisten, i första hand yrkat att Arbetsdomstolen, med undanröjande av domen, ska återförvisa målet till tingsrätten, på grund av rättegångsfel, ger således inte anledning till någon annan bedömning.
» Avgörandet AD 2023 nr 6 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Fråga om hur preskriptionsfristerna ska beräknas då arbetstagare som är medlem i en arbetstagarorganisation, men vars talan inte förs av organisationen, väckt talan om ersättning enligt diskrimineringslagen. Arbetsdom-stolen har funnit att preskriptionsbestämmelsen i 66 § andra stycket medbestämmandelagen är tillämplig när orsaken till att en arbetstagare inte kan företrädas av en organisation är att denne inte är eller har varit medlem i någon arbetstagarorganisation på det sätt som avses i paragrafens första stycket, inte när den organisation arbetstagaren är eller har varit medlem i inte vill föra medlemmens talan. För arbetstagare som är eller har varit medlem i en arbetstagarorganisation som hade kunnat förhandla och väcka talan för arbetstagaren gäller i stället preskriptionsbestämmelsen i första stycket i den paragrafen.
» Avgörandet AD 2023 nr 5 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Kollektivavtalstolkning. Tvisten gäller en bestämmelse om s.k. vederlag i ett kollektivavtal för sjöbefäl mellan Almega Tjänsteföretagen och Sjöbefälsföreningen (strömmaavtalet). – Arbetsdomstolen bedömer den situationen att det i ett kollektivavtal har använts ett begrepp som inte definieras i avtalet, men som förekommer eller har förekommit i för avtalsområdet central lagstiftning. I sådana fall får det ofta antas att kollektivavtalsparterna avsett att begreppet ska ha samma innebörd som lagstiftningen och användas på samma sätt som där. Det kan åtminstone antas att de vid användningen av begreppet inspirerats av lagstiftningen på ett sådant sätt att det får anses ankomma på den part som anser att begreppet ska ha en annan betydelse eller funktion än enligt lagstiftningen att klargöra det för motparten.
» Avgörandet AD 2023 nr 3 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
En butikssäljare vid en livsmedelsbutik har avskedats på grund av påståenden om omfattande misskötsamhet. Arbetsdomstolen har ogiltigförklarat avskedandet och förpliktat arbetsgivaren att betala lön och skadestånd. Arbetsdomstolen har funnit att arbetsinkomster från en annan arbetsgivare i tiden efter avskedandet ska avräknas från den lön som arbetsgivaren är skyldig att betala.
» Avgörandet AD 2023 nr 2 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Inför att en arbetsgivare, ett flygbolag, avsåg att anlita en entreprenör för att utföra viss flygverksamhet förhandlades frågan med pilotföreningen enligt 38 § medbestämmandelagen. Entreprenören skulle tillhandahålla bl.a. flygplan och besättning och anlitade i sin tur en underentreprenör för bemanningen av planen. Därefter anlitades en ny underentreprenör för bemanningen av flygplanen. Fråga om arbetsgivaren varit skyldig att på nytt förhandla med pilotföreningen enligt 38 § medbestämmandelagen inför bytet av underentreprenör. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det inte funnits någon sådan skyldighet.
» Avgörandet AD 2022 nr 59 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Fråga om två kvinnor vid en internrekrytering har utsatts för könsdiskriminering genom att en man anställdes istället för någon av dem. Även fråga om en av kvinnorna missgynnats i strid med föräldraledighetslagen.
» Avgörandet AD 2022 nr 57 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
En arbetstagare åkte på en semesterresa till Nigeria och var borta från arbetet en och en halv månad, trots att han endast beviljats semester för drygt en vecka. Inför resan sjukanmälde han sig till arbetsgivaren. Efter återkomsten till arbetet presenterade han ett läkarintyg från Nigeria, vars äkthet arbetsgivaren ifrågasatte. Han avskedades från sin anställning med hänvisning till olovlig frånvaro. Arbetsdomstolen har funnit utrett att arbetstagaren inte var arbetsoförmögen på grund av sjukdom och att avskedandet varit lagligen grundat.
» Avgörandet AD 2022 nr 56 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Det har funnits laga grund för att avskeda en bergarbetare med drygt 30 års anställningstid som, på fritiden vid ett barbesök efter en av arbetsgivaren anordnad middag, uttalat ett allvarligt hot till en kollega.
» Avgörandet AD 2022 nr 55 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Fråga om en intensivvårdssjuksköterska, som hade varit föräldraledig under i princip hela det år som föregick lönerevisionen 2021, har blivit missgynnad i strid med 16 § föräldraledighetslagen.
» Avgörandet AD 2022 nr 53 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
I måleriavtalet finns alternativa kompetenskrav för att en arbetsgivare ska få anställa en målare. Fråga bland annat om måleriavtalet innebär att det alternativa kravet på fyra års yrkeserfarenhet som målare enbart kan uppfyllas genom måleriarbete hos arbetsgivare som då varit bunden av måleriavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att kravet kan uppfyllas genom arbete även hos arbetsgivare som inte varit bunden av måleriavtalet, att de i målet aktuella arbetstagarna uppfyllt detta krav och att företaget i fråga därför inte brutit mot kollektivavtalet.
» Avgörandet AD 2022 nr 52 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Ett bolag som verkar inom lagerhållning och distribution av läkemedel har under en period infört ett obligatoriskt krav på att bära munskydd eller visir i arbetet på lagret för att motverka smittspridning av covid-19. Fråga bl.a. om det funnits skäl att skilja en arbetstagare, som vägrat bära munskydd eller visir, från anställningen.
» Avgörandet AD 2022 nr 50 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
En anställd hos Polismyndigheten har efter säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen inte längre godkänts för säkerhetsklassad anställning. Arbetstagaren har avstängts från arbetet, men tvistigt hur länge och om avstängningen varit otillåten och skadeståndsgrundande som stridande mot bl.a. villkorsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att avstängning av en statsanställd ska, i enlighet med 12 kap. 7 § regeringsformen, ha stöd i en bestämmelse som meddelats i lag, att regeln om avstängning i villkorsavtalet inte har stöd i lag och att det inte funnits något rätt till allmänt skadestånd för otillåten avstängning. Arbetstagaren har så småningom sagts upp. Enligt Arbetsdomstolen har staten inte lyckats visa att arbetstagaren agerat som staten påstått och att det därmed inte funnits saklig grund för uppsägningen, som ogiltigförklarats. Därutöver fråga om del av talan om skadestånd för otillåten avstängning ska avvisas och om brott mot 11 § medbestämmandelagen.
» Avgörandet AD 2022 nr 49 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
En person anställd hos Qatars ambassad i Stockholm blev avskedad och väckte talan vid Stockholms tingsrätt mot staten Qatar och yrkade ogiltigförklaring av avskedandet och skadestånd med anledning av avskedandet. Staten Qatar invände att det förelåg hinder att pröva talan på grund av statsimmunitet. Tingsrätten avvisade talan om ogiltigförklaring, men avslog yrkandet om av avvisning av talan i övrigt. Fråga i Arbetsdomstolen om det var rätt av tingsrätten att avvisa arbetstagarens talan om ogiltigförklaring. Arbetsdomstolen har, liksom tingsrätten, funnit att den folkrättsliga sedvanerätten om statsimmunitet utgjort hinder mot att ta upp talan om ogiltigförklaring och fastställt avvisningsbeslutet.
» Avgörandet AD 2022 nr 47 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Fråga om ett mopedbud, som arbetade för ett budföretag och tidigare varit tidsbegränsat anställt som cykelbud hos det företaget, fortfarande var anställt hos budföretaget eller behovsanställt hos ett bemanningsföretag och uthyrt till budföretaget.
» Avgörandet AD 2022 nr 45 i pdf-format (hos )
Sammanfattning :
Efter att ett bolag ansökt om och beviljats företagsrekonstruktion blev två arbetstagare uppsagda på grund av arbetsbrist. Arbetsdomstolen har beträffande den ene arbetstagaren funnit att, eftersom denne kommit att utföra arbete i tiden efter det att en månad förflutit från den s.k. kritiska tidpunkten, dvs. ansökan om företagsrekonstruktion, ska hans lönefordran och fordran på intjänad arbetstidsförkortning till den del dessa inte täckts av lönegarantin, inte omfattas av det offentliga ackordet i företagsrekonstruktionen. Vidare har Arbetsdomstolen uttalat sig i frågan om från vilken tidpunkt förmånsrätten ska beräknas vid tillämpning av 3 kap. 3 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.
» Avgörandet AD 2022 nr 44 i pdf-format (hos )
2022 ( 19 refererade avgöranden )
[ Arbetsförmåga | Avstängning | Interimistiskt beslut | Offentlig anställning | Omplaceringsskyldighet | Statliga sektorn | Tillräckliga kvalifikationer | Tvåmånadersregeln | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
En tillsvidareanställd expeditionsvakt i domstol, som även var förordnad ordningsvakt, misstänktes för brott. Polismyndigheten stängde av expeditionsvakten från tjänstgöring som ordningsvakt för tiden till dess frågan om återkallelse av ordningsvaktsförordnandet prövats slutligt (interimistiskt beslut). Sedan åtal väckts mot expeditionsvakten sades han upp av personliga skäl. Arbetsdomstolen gjorde följande bedömning. Avstängningen från tjänstgöring som ordningsvakt medförde att vakten inte fick utföra sådana sysslor som han anställts för, bl.a. säkerhetskontroll och ordningshållning. Arbetsoförmågan medförde mindre variation i arbetet för domstolens andra expeditionsvakter och stora merkostnader för att hyra in och visstidsanställa ersättningspersonal. Expeditionsvakten kunde sysselsättas med en del annat nyttigt arbete, men hade inte de kvalifikationer som krävdes för en ledig, tidsbegränsad anställning som domstolshandläggare. Med beaktande av att avstängningen vid tiden för uppsägningen kunde antas vara i minst ytterligare ett drygt år har myndighetens intresse av att kunna planera sin verksamhet och sin ekonomi övervägt expeditionsvaktens intresse av att ha kvar anställningen i vilken han hade arbetat med ordningsvaktsuppgifter i bara ungefär nio månader. Uppsägningen var sakligt grundad. Även fråga om tillämpning av den s.k. tvåmånadersregeln.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 35
Lagrum : 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Statliga sektorn ) : Fackförbundet ST & Staten genom Domstolsverket
Ombud : Carl Durling & Jessica Berlin & Linnéa Littorin
Ledamöter i Sören Öman, Dag Ekman, Folke K. Larsson, Åsa Kjellberg Kahn, Daniela Eriksson, Lenita Granlund och Carl-Gustaf Hjort. Enhälligt.
Rättssekreterare : Jonas Eklund
[ Arbetsförmåga | Bristande tillgänglighet | Diskriminering | Funktionshinder / Funktionsnedsättning | Offentlig anställning | Rehabilitering | Sjukdom | Statliga sektorn | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
En arbetstagare med sjukdomen multipel skleros (MS) har blivit uppsagd från sin anställning som administratör vid polismyndigheten på den grunden, att hon inte har någon arbetsförmåga av betydelse för anställning där. Arbetsdomstolen har funnit att uppsägningen har varit sakligt grundad och inte i strid med diskrimineringslagen.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 34
Lagrum : 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 1 kap. 4 § och 2 kap. 1 § diskrimineringslagen (2008:567)
Parter ( Statliga sektorn ) : Fackförbundet ST & Staten genom Arbetsgivarverket
Ombud : Carl-Axel Holmberg & Jenny Ekenstierna & Jenny Lindmark
Ledamöter i Karin Renman, Dag Ekman, Kerstin G Andersson, Göran Söderlöf och Carl-Gustaf Hjort. Enhälligt.
[ Diskrimineringssammansättning ]
Rättssekreterare : Martina Sjölund
[ Blockad | Interimistiskt beslut | Internationella rättsförhållanden | Politisk strejk | Stridsåtgärd | Sympatiåtgärd ]
Sammanfattning :
En kollektivavtalsbunden arbetstagarorganisation för hamnarbetare varslade om blockad mot fartyg med rysk anknytning. Blockaden ansågs inte vara en sympatiåtgärd, eftersom det inte var tillräckligt utrett att det fanns en utländsk primär lovlig facklig stridsåtgärd. Blockaden, som skulle pågå i närmare tre och en halv vecka, ansågs i stället vara en politisk stridsåtgärd med internationell bakgrund (Rysslands invasion av Ukraina). Blockaden var enligt Arbetsdomstolen avsedd att pågå under så pass lång tid och därmed få en sådan inverkan på berörda arbetsgivares affärsledningsrätt enligt kollektivavtalet att den inte framstod som en protest- och demonstrationsåtgärd. Vid den bedömningen beaktade domstolen också att arbetstagarorganisationen nyligen hade vidtagit en motsvarande blockad med ett snarlikt syfte som varade i ungefär en och en halv månad. Den varslade blockaden stod därför i strid med 41 § första stycket andra punkten medbestämmandelagen. Interimistisk prövning.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 33
Lagrum : 41 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Parter ( Privata sektorn ) : Svenska Hamnarbetarförbundet & Sveriges Hamnar
Ombud : Frederick Batzler & Henrik Olander & John Nordmark
Ledamöter i Sören Öman, Peter Syrén, Kurt Eriksson, Åsa Kjellberg Kahn, Johanna Torstensson, Carina Lindberg och Anders Hammarbäck. Enhälligt.
Rättssekreterare : Jonas Eklund
[ Konkurrenslagen | Måleriavtalet | Stridsåtgärd ]
Sammanfattning :
Måleriföretagen gjorde en anmälan till Konkurrensverket med påstående om konkurrensbegränsande effekter i måleriavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att åtgärden att lämna in anmälan till Konkurrensverket inte var en stridsåtgärd i medbestämmandelagens mening.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 30
Lagrum : 41 § och 42 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Parter ( Privata sektorn ) : Måleriföretagen i Sverige & Svenska Målareförbundet
Ombud : Annett Olofsson & Erik Danhard & Sussanne Lundberg
Ledamöter i Karin Renman, Inger Andersson, Joanna Román, Elisabeth Ankarcrona, Gösta Rehnstam, Ronny Wenngren (f.d. förhandlingschefen i Svenska Elektrikerförbundet; tillfällig ersättare) och Anders Hammarbäck. Enhälligt.
Rättssekreterare : Martina Sjölund
[ Brandman | Deltidsanställning | Företrädesrätt till högre sysselsättningsgrad | Sysselsättningsgrad ]
Sammanfattning :
Fyra brandmän i beredskap anställda enligt det s.k. RiB-avtalet, anmälde till sin arbetsgivare – ett räddningstjänstförbund – att de ville ha högre sysselsättningsgrad enligt 25 a § anställningsskyddslagen. Arbetsgivaren anställde därefter 16 heltidsbrandmän utan att erbjuda brandmännen i beredskap högre sysselsättningsgrad. Parterna var överens om att de fyra brandmännen i och för sig hade tillräckliga kvalifikationer för de lediga heltidsanställningarna. Arbetsdomstolen har funnit att de fyra brandmännen i beredskap var deltidsanställda i den bemärkelsen som avses i 25 a § anställningsskyddslagen och att arbetsgivaren bröt mot bestämmelsen genom att inte erbjuda dem någon av de lediga heltidsanställningarna.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 29
Lagrum : 25 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Kommunala sektorn ) : Brandmännens Riksförbund & Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund
Ombud : Anna Svanestrand & Kadri Timmusk & Thomas Söderqvist
Ledamöter i Karin Renman, Dag Ekman, Christer Måhl (skiljaktig), Åsa Kjellberg Kahn (skiljaktig), Cathrin Dalmo (skiljaktig), Ella Niia (f.d. förbundsordföranden i Hotell- och restaurangfacket; tillfällig ersättare) och Carl-Gustaf Hjort.
Rättssekreterare : Martina Sjölund
[ Besked om provanställnings upphörande | Fastställelsetalan | Provanställning | Statliga sektorn ]
Sammanfattning :
Fråga om en statlig myndighet lämnat en provanställd arbetstagare ett skriftligt besked om att han skiljs från anställningen på det sätt som krävs enligt 8 § lagen om offentlig anställning.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 28
Lagrum : 6 § andra stycket, 31 § och 40 § andra och tredje stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd | 8 § lagen (1994:260) om offentlig anställning | 4 kap. 6 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
Parter ( Statliga sektorn ) : Fackförbundet ST & Staten genom Arbetsgivarverket
Ombud : Annika Jonasson & Carl Durling & Joakim Lindqvist
Ledamöter i Sören Öman, Claes-Göran Sundberg, Kurt Eriksson, Ari Kirvesniemi, Johanna Torstensson, Ewa Edström och Bo Hallberg. Enhälligt.
Rättssekreterare : Klara Hedlund
[ Ackord (nedskrivning av fordran) | Företagsrekonstruktion | Lön ]
Sammanfattning :
Efter att ett bolag ansökt om och beviljats företagsrekonstruktion blev en arbetstagare uppsagd på grund av arbetsbrist. Arbetsdomstolen har bl.a. funnit att eftersom arbetstagaren kommit att utföra arbete i tiden efter det att en månad förflutit från den s.k. kritiska tidpunkten, dvs. ansökan om företagsrekonstruktion, ska hans lönefordran och därtill hörande fordran på semesterersättning till den del dessa inte täckts av lönegarantin, inte omfattas av ackordet.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 26
Lagrum : 3 kap. 2 §, 3 § och 8 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion | 7 § lönegarantilagen (1992:497) | 12 § förmånsrättslagen (1970:979)
Parter ( Privata sektorn ) : Emmaboda Glas AB & Industrifacket Metall & Innovations- och Kemiarbetsgivarna i Sverige
Ombud : Henric Ask & Lisa Wastelius & Ulf Nordström
Ledamöter i Karin Renman, Peter Syrén, Christer Måhl, Karl Olof Stenqvist (skiljaktig), Åsa Krook, Per Bardh och Elisabeth Mohlkert.
Rättssekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
[ Bisyssla | Polis | Statliga sektorn ]
Sammanfattning :
En kommissarie vid Polismyndigheten har haft uppdrag som ledamot i fullmäktig i ett ömsesidigt försäkringsbolag. Uppdraget har inte ansetts vara en otillåten – s.k. förtroendeskadlig – bisyssla enligt 7 § lagen om offentlig anställning.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 24
Lagrum : 7 § lagen (1994:260) om offentlig anställning
Parter ( Statliga sektorn ) : Polisförbundet & Staten genom Arbetsgivarverket
Ombud : Carl-Axel Holmberg & Fredrik Westin & Lars Åström
Ledamöter i Jonas Malmberg, Dag Ekman, Christer Måhl, Åsa Kjellberg Kahn, Cathrin Dalmo, Ronny Wenngren (f.d. förhandlingschefen i Svenska Elektrikerförbundet; tillfällig ersättare) och Carl-Gustaf Hjort. Enhälligt.
Rättssekreterare : Jonas Eklund
[ Arbetaravtal | Gränsdragningstvist | Kollektivavtal | Tjänstemannaavtal ]
Sammanfattning :
Ett företag som säljer hemlarm har tecknat kollektivavtal med Svenska Elektrikerförbundet. Arbetsdomstolen har ansett att detta avtal inte är tillämpligt på en grupp arbetstagare hos företaget som vid kundbesök installerar och säljer larm.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 23
Parter ( Privata sektorn ) : Hometec Security Gbg AB & Svenska Elektrikerförbundet
Ombud : Anne Alfredson & Jonas Stenmo & Peter Lindgren
Ledamöter i Jonas Malmberg, Peter Syrén, Christer Måhl, Karl Olof Stenqvist, Stefan Lagervall, Lenita Granlund (skiljaktig) och Paul Lidehäll.
Rättssekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
[ Arbetstid | Kollektivavtal | Ordinarie arbetstid | Övertid | Övertidsersättning ]
Sammanfattning :
En arbetsgivare har under viss tid förlagt tre arbetstagares arbetstid på så sätt att de under tvåveckorsperioder arbetat ena veckan 45 timmar per helgfri vecka och andra veckan 35 timmar per helgfri vecka. Fråga om arbetsgivaren därigenom har brutit mot gummiverkstadsavtalet som anger att den ordinarie arbetstiden ska utgöra i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka och om arbetstagarna har rätt till övertidsersättning de veckor de arbetat mer än 40 timmar.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 20
Parter ( Privata sektorn ) : Euromaster AB & Motorbranschens Arbetsgivareförbund & Svenska Transportarbetareförbundet
Ombud : Annett Olofsson & Jan Bergman
Ledamöter i Cathrine Lilja Hansson, Dag Ekman, Kurt Eriksson, Charlott Richardson, Claes Frankhammar, Torbjörn Hagelin (skiljaktig) och Urban Pettersson (skiljaktig).
Rättssekreterare : Klara Hedlund
[ Bisyssla | Offentlig anställning | Polis | Statliga sektorn ]
Sammanfattning :
Att poliser, som tjänstgör i norra Sverige, på sin fritid medverkar i styrelsen för en ideell supporterförening för de svenska landslagen i fotboll, som inte spelar sina hemmamatcher i norra Sverige, har inte ansetts vara en otillåten – s.k. förtroendeskadlig – bisyssla enligt 7 § lagen om offentlig anställning.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 18
Lagrum : 7 § och 7 c § lagen (1994:260) om offentlig anställning
Parter ( Statliga sektorn ) : Staten genom Arbetsgivarverket & Svenska Polisförbundet
Ombud : Annika Jonasson & Carl-Axel Holmberg & Jonas Wiberg
Ledamöter i Sören Öman, Peter Syrén, Christer Måhl, Karl Olof Stenqvist, Johanna Hasselgren, Jolan Wennberg och Carl-Gustaf Hjort. Enhälligt.
Rättssekreterare : Disa Buskhe
[ Månadslön | Normerat skadestånd | Skadestånd ]
Sammanfattning :
Arbetsdomstolen har funnit att en månatlig skiftersättning inte ska beaktas vid bestämmande av månadslönens belopp vid tillämpning av 39 § anställningsskyddslagen.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 17
Lagrum : 39 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : Amazon Data Services Sweden AB & E.S.
Ombud : Per Westman & Rebecca Farkhooy & Ulf Åkesson
Ledamöter i Karin Renman, Anu Rintala, Anna Heinstedt, Claes Frankhammar, Johanna Torstensson, Torbjörn Hagelin (skiljaktig) och Annette Carnhede (skiljaktig).
Rättssekreterare : Leo Nilsson Nannini
[ Arbetstid | Arbetstidsförläggning | Kollektivavtal | Övertid | Övertidsersättning ]
Sammanfattning :
I ett hamnbolag har vissa arbetstagare arbetat enligt ett arbetstidsschema om fyra veckor, där de arbetat måndag–söndag vecka 1 (72 timmar), varit lediga vecka 2 och arbetat dagtid måndag–fredag övriga veckor (40 timmar per vecka). Fråga om det krävts ett lokalt kollektivavtal för att upprätta arbetstidsschemat och om arbetstagarna har arbetat övertid och därmed haft rätt till övertidsersättning. Arbetsdomstolen har funnit att det inte krävts ett lokalt kollektivavtal för att bolaget ska få förlägga den ordinarie arbetstiden på aktuellt sätt samt att arbetstagarna inte har arbetat övertid när de arbetat enligt arbetstidsschemat och att arbetstagarna därför inte har rätt till övertidsersättning.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 16
Parter ( Privata sektorn ) : Karlshamns Hamn Aktiebolag & Svenska Hamnarbetarförbundet & Sveriges Hamnar
Ombud : Anders Karlsson & Jan Bergman
Ledamöter i Karin Renman, Peter Syrén, Christer Måhl, Åsa Kjellberg Kahn, Åsa Krook, Lenita Granlund och Elisabeth Mohlkert. Enhälligt.
Rättssekreterare : Martina Sjölund
[ Avskedande | Kollektivavtal | Sexuella trakasserier | Skyddat arbete ]
Sammanfattning :
Vid Samhall finns arbetstagare som är anställda i skyddat arbete eller med lönebidrag för utveckling i anställning och som därför inte omfattas av anställningsskyddslagen. Enligt ett tillämpligt kollektivavtal ska dock ett avskedande av arbetstagare som inte omfattas av anställningsskyddslagen ogiltigförklaras om skälen för avskedandet inte ens skulle ha räckt till en giltig uppsägning. En arbetstagare, som på grund av funktionsnedsättning blivit anvisad arbete hos Samhall, har avskedats efter att han agerat olämpligt mot kvinnliga kollegor. Arbetsdomstolen har ansett att agerandet inte varit acceptabelt och inte ska behöva tålas i ett anställningsförhållande. Mot bakgrund av Samhalls uppdrag ansåg Arbetsdomstolen att det kan ställas större krav på bolaget än på andra arbetsgivare när det gäller att vidta åtgärder för att komma till rätta med brister i anvisade arbetstagares ageranden som har samband med deras funktionsnedsättning. Domstolen har vidare funnit att den avskedade arbetstagarens agerande haft sådant samband med hans funktionshinder att Samhall borde ha försökt komma till rätta med problemet genom tillrättavisningar eller andra åtgärder, i stället för att direkt skilja honom från anställningen. Avskedandet har därför ogiltigförklarats. Arbetstagaren hade inte rätt till allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 15
Lagrum : 7 §, 9 §, 18 § och 19 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
Parter ( Privata sektorn ) : Fremia & Industrifacket Metall & Samhall Aktiebolag
Ombud : Sonia Ericstam & Sven Rosqvist
Ledamöter i Jonas Malmberg (skiljaktig), Anna Middelman, Kerstin G Andersson, Bengt Huldt (skiljaktig), Johanna Hasselgren, Ronny Wenngren (f.d. förhandlingschefen i Svenska Elektrikerförbundet; tillfällig ersättare) och Elisabeth Mohlkert.
Rättssekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
[ Kollektivavtal | Konkurrerande kollektivavtal | Rast ]
Sammanfattning :
Ett bolag är bundet av två konkurrerande kollektivavtal. I båda avtalen finns en likalydande bestämmelse om att arbetsgivaren ska ange längden och förläggningen av raster på förhand så noga som omständigheterna medger och vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. Fråga är om bolaget har varit skyldigt att tillämpa bestämmelsen även i relation till den arbetstagarpart som ingått det senare tecknade kollektivavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget varit skyldigt att tillämpa bestämmelsen i det senare tecknade avtalet.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 12
Parter ( Privata sektorn ) : APM Terminals Gothenburg & Svenska Hamnarbetarförbundet & Sveriges Hamnar
Ombud : Anders Karlsson & Andreas Modig
Ledamöter i Karin Renman, Ulrika Stenbeck Gustavson, Berndt Molin, Claes Frankhammar (skiljaktig), Daniela Eriksson, Sofie Rehnström (skiljaktig) och Paul Lidehäll.
Rättssekreterare : Leo Nilsson Nannini
[ Intermittent anställning / Behovsanställning | Kollektivavtal | Lön | Premielön ]
Sammanfattning :
Kollektivavtalstolkning. Enligt ett kollektivavtal avseende distribution av direktreklam är den gängse lönen för behovsanställda distributörer som delar ut reklam med bil prestationslön. I en anmärkning i kollektivavtalet finns en regel om garantilön, enligt vilken lön motsvarande timlön ska utgå, om utfallet av prestationslönen blir lägre än timlönen för en normalprestation. I samma bestämmelse anges att gemensam tidmätning ska ske vid oenighet om tidsåtgången. Fråga om vad en normalprestation enligt anmärkningen avser och om tidsåtgången för transport fram och tillbaka mellan distributörens bostad/utlämningsstället och utdelningsdistriktet utgör ett sådant arbetsmoment i distributionsarbetet som en tidmätning enligt anmärkningen ska omfatta.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 9
Parter ( Privata sektorn ) : Almega Tjänsteföretagen & Marknad & Service i Syd AB & Svenska Transportarbetareförbundet
Ombud : Annett Olofsson & Jonas Stenmo
Ledamöter i Karin Renman, Inger Andersson, Per Ewaldsson, Elisabeth Ankarcrona, David Johnsson, Ronny Wenngren (skiljaktig) (f.d. förhandlingschefen i Svenska Elektrikerförbundet; tillfällig ersättare) och Stina Josefsson (skiljaktig).
Rättssekreterare : Martina Sjölund
[ Arbetsbrist | Ekonomiskt skadestånd | Omplacering | Omplaceringserbjudande | Tidsbegränsad anställning | Tillräckliga kvalifikationer | Tillsvidareanställning | Turordning vid uppsägning | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
En arbetsbristdrabbad arbetstagare hos ett pastorat erbjöds att välja mellan tre tidsbegränsade anställningar som han tackade nej till. Han sades därefter upp på grund av arbetsbrist. Fråga om arbetstagaren sagts upp i strid med 7 § anställningsskyddslagen och om arbetsgivaren brutit mot turordningsreglerna i 22 § samma lag. Arbetsdomstolen har funnit att arbetsgivaren gjort sig skyldig till turordningsbrott då domstolen gjort bedömningen att inget av omplaceringserbjudandena var skäligt då arbetstagaren genom omplacering enligt turordningsreglerna hade kunnat beredas fortsatt arbete, eftersom domstolen kommit fram till att han hade tillräckliga kvalifikationer för ett arbete som en annan anställd med kortare anställningstid hade. Även fråga om arbetstagaren haft rätt till ekonomiskt skadestånd för tid han studerat med studiestartsstöd.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 7
Lagrum : 7 § och 22 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Privata sektorn ) : Avesta-Grytnäs pastorat & Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation & Vision
Ombud : Caroline Bleichner & Linda Olausson & Pia Wiséen Wernblom
Ledamöter i Cathrine Lilja Hansson, Inger Andersson, Kerstin G Andersson, Karl Olof Stenqvist, Stefan Lagervall, Susanne Östh och Annette Carnhede. Enhälligt.
Rättssekreterare : Klara Hedlund
[ Föräldraledighet | Missgynnande | Offentlig anställning | Omplacering | Påtaglig störning | Statliga sektorn ]
Sammanfattning :
Tre kriminalvårdare som arbetade med transporter ansökte om föräldraledighet på deltid med både fast start- och sluttid. Kriminalvården meddelade att sådan ledighet kunde beviljas endast om arbetstagarna godkände att omplaceras till arbete vid häkte eller anstalt. Två av arbetstagarna godtog omplacering och arbetade under ledigheten vid häkte. Den tredje motsatte sig omplacering och någon föräldraledighet kom inte till stånd. Fråga bl.a. om den begärda förläggningen av föräldraledigheten innebar en påtaglig störning, om Kriminalvården missgynnat två av arbetstagarna genom att omplacera dem och om Kriminalvården nekat den tredje föräldraledighet.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 4
Lagrum : 14 § och 16 § föräldraledighetslagen (1995:584)
Parter ( Statliga sektorn ) : Fackförbundet ST & Staten genom Arbetsgivarverket
Ombud : Jenny Ekenstierna & Katarina Hellner & Lars Åström
Ledamöter i Jonas Malmberg, Dag Ekman, Christer Måhl, Bengt Huldt, Johanna Hasselgren, Lenita Granlund (skiljaktig) och Annette Carnhede (skiljaktig).
Rättssekreterare : Disa Buskhe
[ Avskedande | Offentlig anställning | Polis | Statliga sektorn | Säkerhetsskyddslagen | Tvåmånadersregeln ]
Sammanfattning :
Polismyndigheten beslutade att en hos myndigheten anställd polis inte längre var godkänd för placering i säkerhetsklassat arbete. Polisen avskedades därefter. Enligt Polismyndigheten har polisen bl.a. förtigit information och lämnat oriktiga uppgifter om samröre med kriminella personer vid de två säkerhetsprövningar han gått igenom åren 2015 och 2019. Fråga om det förelegat laga skäl för avskedandet alternativt saklig grund för uppsägning, och därvid även om Polismyndigheten agerat i strid med tvåmånadersregeln.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 3
Lagrum : 18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Statliga sektorn ) : Polisförbundet & Staten genom Polismyndigheten
Ombud : Fredrik Westin & Jonas Wiberg & Julia Damerau Malmström & Ola Svensson
Ledamöter i Cathrine Lilja Hansson, Dag Ekman, Kurt Eriksson, Ari Kirvesniemi, Göran Söderlöf, Lenita Granlund och Annette Carnhede. Enhälligt.
Rättssekreterare : Klara Hedlund
2021 ( 28 refererade avgöranden )
[ Stridsåtgärd ]
Sammanfattning :
Arbetstagarorganisationen Blå-Gul fackförening har väckt talan mot Elektrikerförbundet och bl.a. yrkat allmänt skadestånd. Blå-Gul fackförening har gjort gällande att Elektrikerförbundet vidtagit en olovlig stridsåtgärd enligt 41 d § medbestämmandelagen genom att kräva att en arbetsgivare, som var bunden av kollektivavtal med Blå-Gul fackföreningen, skulle teckna och tillämpa Elektrikerförbundets kollektivavtal på ett sådant sätt att det tränger undan arbetsgivarens befintliga kollektivavtal med Blå-Gul fackförening.
» Läs hela rättsfallet AD 2021 nr 69
Lagrum : 41 d § och 63 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet | 42 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740) | Europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) artikel 6
Parter ( Privata sektorn ) : Blå-Gul Fackförening & Svenska Elektrikerförbundet
Ombud : Jasmin Norgren
Ledamöter i Jonas Malmberg, Per Sundberg, Per-Anders Edin, Elisabeth Ankarcrona, Johanna Hasselgren, Susanne Östh och Annette Carnhede. Enhälligt.
Rättssekreterare : Disa Buskhe
[ Avskedande | Trakasserier ]
Sammanfattning :
En lagerarbetare har avskedats eftersom han, enligt arbetsgivaren, dels vid flera tillfällen medverkat till en kollegas våld och trakasserier mot en annan kollega, dels farit med osanning under arbetsgivarens utredning av vad som skett. Arbetsdomstolen har inte funnit det bevisat att lagerarbetaren medverkat till kollegans våld eller trakasserier eller farit med osanning och har därför ogiltigförklarat avskedandet. Uttalanden om att det av den allmänna lojalitetsplikten i ett anställningsförhållande, eller arbetstagarens allmänna skyldigheter enligt arbetsmiljölagen, inte kan anses följa en skyldighet att försöka avvärja sådana pågående handgripligheter mellan arbetskamrater som inte uppenbart kan leda till allvarlig skada på person eller egendom.
» Läs hela rättsfallet AD 2021 nr 67
Lagrum : 3 kap. 4 § arbetsmiljölagen (1977:1160) | 18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Privata sektorn ) : Föreningen Svensk Handel & Handelsanställdas förbund & ICA Sverige AB
Ombud : Jessica Berlin & Per Dalekant
Ledamöter i Sören Öman, Carina Gunnarsson (f.d. generaldirektören i Medlingsinstitutet; tillfällig ersättare), Kurt Eriksson, Charlott Richardson, Stefan Lagervall, Gerald Lindberg (f.d. avtalssekreterare i Svenska Livsmedelsarbetareförbundet; tillfällig ersättare) och Annette Carnhede. Enhälligt.
Rättssekreterare : Jonas Eklund
[ Arbetstid | Dygnsvila | Kollektivavtal ]
Sammanfattning :
Kollektivavtalstolkning. Enligt en kollektivavtalsbestämmelse som gäller för SJ har arbetstagare rätt till en viloperiod om minst 11 timmar mellan varje arbetsperiod. Fråga om SJ brutit mot bestämmelsen genom att en tågvärd till följd av förseningar fått en kortare viloperiod än så.
» Läs hela rättsfallet AD 2021 nr 64
Lagrum : 3 § och 13 § arbetstidslagen (1982:673) | 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
Parter ( Privata sektorn ) : Seko Service- och kommunikationsfacket & SJ AB
Ombud : Lars Bäckström & Marie Nordström
Ledamöter i Jonas Malmberg, Peter Syrén, Christer Måhl, Åsa Kjellberg Kahn, Maria Möller, Urban Pettersson och Ann-Marie Stenberg Carlsson (f.d. ombudsmannen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare). Enhälligt.
Rättssekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
[ Bevisbörda | Europakonventionen | Kvittning av rättegångskostnader | Offentlig anställning | Personliga skäl | Statliga sektorn | Säkerhetsskyddslagen | Tvåmånadersregeln | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
En statlig myndighet beslutade att en tjänsteman med en säkerhetsklassad befattning vid myndigheten inte längre uppfyllde säkerhetsskyddslagens förutsättningar för godkänd säkerhetsprövning. Det beslutet kunde inte överklagas. Tjänstemannen var efter beslutet enligt författning inte behörig att utföra sina arbetsuppgifter. Sedan tjänstemannen fått och avböjt ett erbjudande om omplacering till en icke säkerhetsklassad befattning vid myndigheten sade anställningsmyndigheten upp honom av personliga skäl. Arbetsdomstolen har funnit att staten i ett sådant fall har att styrka dels att arbetstagaren avböjt ett skäligt erbjudande om annat arbete, dels förekomsten av sådana omständigheter som gör att det kan antas att arbetstagaren inte är pålitlig ur säkerhetssynpunkt. Då staten inte gjort detta i det aktuella fallet har uppsägningen ogiltigförklarats. – Även fråga om tillämpning av tvåmånadersregeln och kvittning av rättegångskostnader.
» Läs hela rättsfallet AD 2021 nr 63
Lagrum : 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 5 kap. 2 § första stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
Parter ( Statliga sektorn ) : Fackförbundet ST & Staten genom Arbetsgivarverket
Ombud : Annika Jonasson & Carl Durling & Joakim Lindqvist
Ledamöter i Sören Öman, Peter Syrén, Kerstin G Andersson, Karl Olof Stenqvist (skiljaktig), Göran Söderlöf, Lenita Granlund och Annette Carnhede.
Rättssekreterare : Jonas Eklund
[ Förhandlingsskyldighet | Offentlig anställning | Polis | Primär förhandling | Statliga sektorn ]
Sammanfattning :
Polismyndigheten har beslutat att återta tjänstevapnet från en polisinspektör som haft placering vid ekonomiavdelningens lokalförsörjningsenhet med funktionen handläggare. Arbetsdomstolen har funnit att det inte förelegat förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen innan beslutet fattades.
» Läs hela rättsfallet AD 2021 nr 61
Lagrum : 11 § och 12 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Parter ( Statliga sektorn ) : OFR/P genom Polisförbundet & Staten genom Arbetsgivarverket
Ombud : Carl Durling & Fredrik Westin & Jonas Wiberg & Lars Åström
Ledamöter i Karin Renman, Dag Ekman, Kurt Eriksson, Ari Kirvesniemi, Göran Söderlöf, Lenita Granlund och Annette Carnhede. Enhälligt.
Rättssekreterare : Martina Sjölund
[ Arbetsskyldighet | Avskedande | Offentlig anställning | Omplacering | Statliga sektorn | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
Efter att en senior kammaråklagare dömts för brott beslutade arbetsgivaren – anställningsmyndigheten – att åklagaren inte skulle utföra operativa arbetsuppgifter under viss tid och tilldelade honom andra arbetsuppgifter. Fråga om anställningen därmed ändrats i grunden på ett sådant sätt att arbetsgivaren genom omplaceringen skiljt honom från anställningen som kammaråklagare i strid med anställningsskyddslagen och därvid även betydelsen av avsaknaden av ett formellt beslut om avskedande eller uppsägning.
» Läs hela rättsfallet AD 2021 nr 57
Lagrum : 7 § och 18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 9 § lagen (1994:260) om offentlig anställning
Parter ( Statliga sektorn ) : Akavia & Staten genom Arbetsgivarverket
Ombud : Annika Jonasson & Carl Durling & Per-Olof Persson
Ledamöter i Cathrine Lilja Hansson, Dag Ekman, Christer Måhl, Ulrika Egerlid Schotte, Göran Söderlöf, Lenita Granlund och Annette Carnhede. Enhälligt.
Rättssekreterare : Klara Hedlund
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, SE‑103 11 Stockholm.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 196 prejudikat tillsammans med 238 andra ledamöter och 59 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 607 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
Kommande publika föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
2023-11-09 — Visselblåsarlagen och yttrandefriheten i arbetslivet ( Stockholm • Fakultetskurser » Hemsida )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 130 st. )
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 15 st. )
Gå direkt till :
Leta efter annat ( på Sören Ömans hemsida ) :